Själen och döden

Moderator: Moderatorgruppen

Maggie
Inlägg: 14
Blev medlem: 06 sep 2009 23:30

Själen och döden

Inläggav Maggie » 04 okt 2009 21:22

Tror du på att vi har en själ? Dör själen när kroppen dör? Vad tror du?

Vad ska man tro egentligen? Upplys mig med era kloka svar, haha! :)

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Re: Själen och döden

Inläggav Zokrates » 04 okt 2009 22:06

Maggie skrev:Tror du på att vi har en själ? Dör själen när kroppen dör? Vad tror du?

Vad ska man tro egentligen? Upplys mig med era kloka svar, haha! :)


Era kloka svar, ha ha! vad skall detta avse? Är det svar eller något att skratta åt du söker? :?

Maggie
Inlägg: 14
Blev medlem: 06 sep 2009 23:30

Re: Själen och döden

Inläggav Maggie » 04 okt 2009 22:15

Zokrates skrev:
Maggie skrev:Tror du på att vi har en själ? Dör själen när kroppen dör? Vad tror du?

Vad ska man tro egentligen? Upplys mig med era kloka svar, haha! :)


Era kloka svar, ha ha! vad skall detta avse? Är det svar eller något att skratta åt du söker? :?


Oj, menade inget illa. Men jag kan inte så mycket om sånt här själv så jag söker svar, inget att skratta åt :)

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Inläggav Zokrates » 04 okt 2009 22:37

Jag är övertygad om att nästan allt som lever har en själ, en ande som funkar lite som en parasit i kroppen och så länge som kroppen lever styr själen kroppen genom att inta högre hjärnfunktioner, utvecklas i takt med nya erfarenheter, när kroppen dör så lämnar själen kroppen.
Här finns det flera olika vägar att gå, fortsätta på jorden som ett spöke, hamna i ett slags helvete, reinkarneras, eller färdas vidare mot ett högre stadie i en andevärld där nya uppgifter väntar, alla högre stadier siktar mot att bli mer fulländad. Jag tror även att vissa själar skall döden dö, vilket betyder att de helt enkelt upphör att existera. Min tro på själen bygger enbart på mina egna erfarenheter av övernaturliga fenomen som jag varit med om. Var och en får tro på det den vill och ingen bör i just detta fallet säga att den enes tro är mer riktig eller fel än någon annans. De som inte tror får göra det valet, att just inte tro, för när det handlar om själen så baseras det enbart på tro hur denna tro än uppstått. Det finns som bekant ingeting hitintills i någon mänsklig forskning som kan bevisa att själen existerar. :wink:

Shiaislam.se
Inlägg: 17
Blev medlem: 24 mar 2009 21:38
Ort: Stockholm

Inläggav Shiaislam.se » 07 nov 2009 19:17

håller du om att varje ting har egenskap? och egenskap måste ha en ting som den måste relatera till?
Jag gillar att respektfulla givande och kortfattade diskussioner. så svara gärna kortare svar.

Isabella
Inlägg: 52
Blev medlem: 14 jan 2010 01:14
Kontakt:

Inläggav Isabella » 25 jan 2010 14:54

Zokrates skrev:Jag är övertygad om att nästan allt som lever har en själ, en ande som funkar lite som en parasit i kroppen och så länge som kroppen lever styr själen kroppen genom att inta högre hjärnfunktioner, utvecklas i takt med nya erfarenheter, när kroppen dör så lämnar själen kroppen.

Jag tror även att vissa själar skall döden dö, vilket betyder att de helt enkelt upphör att existera.

Min tro på själen bygger enbart på mina egna erfarenheter av övernaturliga fenomen som jag varit med om.


Själen, är det vårt medvetande? När min kropp dör kommer alltså mitt medvetande att fortsätta vidare?
Jag har svårt att se mig själv som en parasit i min kropp, en kropp utan själ har väl inget medvetande, men jag håller med om att man kan se kroppen som en "boning" för vår själ. Hur som helst, det var inte det jag egentligen skulle påpeka.
Du skriver att några själar skall döden dö. varför då? För att de levt dåligt?
Jag tror att det finns, om inte en ursäkt, så en förklaring till varje handling. En alkoholist dricker för att denne är olycklig av speciella anledingar, en mördare kan ha haft en taskig uppväxt och aldrig upplevt kärlek. En son till nazister löper stor risk att även bli detta; han får ständigt höra sina föräldrars åsikter och inte möjlighet att se världen ur annan synpunkt. Tror visserligen att man alltid har ett val att göra (kanske anar sonen verkligheten men blundar för det) men valet påverkas av omständigheter.
Kommer själen vara medveten om det liv det levt i kroppen eller ha något "minne" av det när kroppen dör? Vilka själar är dömda till döden?

Jag är lite nyfiken på dina upplevelser av övernaturliga fenomen, vill du göra mig äran att berätta mer om dem?

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 20935
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Re: Själen och döden

Inläggav Algotezza » 25 jan 2010 14:58

Maggie skrev:Tror du på att vi har en själ? Dör själen när kroppen dör? Vad tror du?

Vad ska man tro egentligen? Upplys mig med era kloka svar, haha! :)


Vad menar du med själ? Kropp? Något du är eller har? Vad/ vem har/är  då detta?

undrar Algotezza
Algotezza aka Algotezza

Användarvisningsbild
Anders
Inlägg: 9143
Blev medlem: 23 mar 2006 01:44
Kontakt:

Inläggav Anders » 26 jan 2010 09:16

Tror och tror. Man vet inte, det är grejen. Men många vill tro av nån anledning. Till dessa säger jag:

Antingen slutar du att existera eller så lever du för evigt. Lika skrämmande båda delarna. Tänker man vidare på det, så finns den eviga tiden, och i det perspektivet är det kört hur det än är. Den värsta skräck vår hjärna kan producera lever vi i.
Bäst att inte tänka på det, lev på och var glad i nuet. Eller, för all del, skaffa dej nån religion och lev bokstavstroget efter. Same, same.
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Zizek - Om kaos, filosofi, kapitalism och globalisering
4 november 2017

honey is cool
Inlägg: 128
Blev medlem: 18 dec 2009 16:33

Inläggav honey is cool » 26 jan 2010 12:37

Jag vet inte riktigt, men en sak jag inte kan förstå, är hur många människor kan tro att det är slut efter detta liv, och samtidigt acceptera det.

filosofikern
Inlägg: 6
Blev medlem: 26 jan 2010 08:31

Inläggav filosofikern » 26 jan 2010 12:57

honey is cool skrev:Jag vet inte riktigt, men en sak jag inte kan förstå, är hur många människor kan tro att det är slut efter detta liv, och samtidigt acceptera det.


Vad menar du egentligen med att det är svårt att förstå hur man kan tro så och acceptera det?

honey is cool
Inlägg: 128
Blev medlem: 18 dec 2009 16:33

Inläggav honey is cool » 26 jan 2010 13:03

filosofikern skrev:
honey is cool skrev:Jag vet inte riktigt, men en sak jag inte kan förstå, är hur många människor kan tro att det är slut efter detta liv, och samtidigt acceptera det.


Vad menar du egentligen med att det är svårt att förstå hur man kan tro så och acceptera det?

Jag tror vi människor fungerar väldigt olika, men jag skulle känna att detta livet var tämligen meningslöst om det skulle ta slut och min existens skulle upphöra en dag. Jag skulle inte känna någon mening knappt. Det kanske är tur att vi inte vet vad som händer för då kan jag iaf glädjas åt livet för vad det kanske bara är.

filosofikern
Inlägg: 6
Blev medlem: 26 jan 2010 08:31

Inläggav filosofikern » 26 jan 2010 13:08

honey is cool skrev:
filosofikern skrev:
honey is cool skrev:Jag vet inte riktigt, men en sak jag inte kan förstå, är hur många människor kan tro att det är slut efter detta liv, och samtidigt acceptera det.


Vad menar du egentligen med att det är svårt att förstå hur man kan tro så och acceptera det?

Jag tror vi människor fungerar väldigt olika, men jag skulle känna att detta livet var tämligen meningslöst om det skulle ta slut och min existens skulle upphöra en dag. Jag skulle inte känna någon mening knappt. Det kanske är tur att vi inte vet vad som händer för då kan jag iaf glädjas åt livet för vad det kanske bara är.



Det är därför man prisar om ett liv efter döden, eftersom hjärnan inte kan tänka eller föreställa sig att nån dag bara upphöra att fungera vilket leder till att man hellre inbillar sig ett liv efter döden än att man går i evig oro och blir till slut helt förstörd för att som du just själv sade man inte känner någon mening med livet eftersom allt sen ändå tar slut.

honey is cool
Inlägg: 128
Blev medlem: 18 dec 2009 16:33

Inläggav honey is cool » 26 jan 2010 13:20

filosofikern skrev:Det är därför man prisar om ett liv efter döden, eftersom hjärnan inte kan tänka eller föreställa sig att nån dag bara upphöra att fungera vilket leder till att man hellre inbillar sig ett liv efter döden än att man går i evig oro och blir till slut helt förstörd för att som du just själv sade man inte känner någon mening med livet eftersom allt sen ändå tar slut.
Det är mycket som hjärnan inte kan föreställa sig, men framförallt är det väl just oändligheten.

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 26 jan 2010 15:50

filosofikern skrev:
honey is cool skrev:
filosofikern skrev:
honey is cool skrev:Jag vet inte riktigt, men en sak jag inte kan förstå, är hur många människor kan tro att det är slut efter detta liv, och samtidigt acceptera det.


Vad menar du egentligen med att det är svårt att förstå hur man kan tro så och acceptera det?

Jag tror vi människor fungerar väldigt olika, men jag skulle känna att detta livet var tämligen meningslöst om det skulle ta slut och min existens skulle upphöra en dag. Jag skulle inte känna någon mening knappt. Det kanske är tur att vi inte vet vad som händer för då kan jag iaf glädjas åt livet för vad det kanske bara är.



Det är därför man prisar om ett liv efter döden, eftersom hjärnan inte kan tänka eller föreställa sig att nån dag bara upphöra att fungera vilket leder till att man hellre inbillar sig ett liv efter döden än att man går i evig oro och blir till slut helt förstörd för att som du just själv sade man inte känner någon mening med livet eftersom allt sen ändå tar slut.


Alldeles tvärtom! Det är just det faktum att det tar slut som gör det till ett meningsfullt helt! Du är på rätt spår men du tänker döden blott som något externt, du tänker det blott som en ytlig negation och inte något som betingar livet självt (eller som Herakleitos vill ha sagt, att leva är att dö, långsamt må hända, men ändå, de hör ihop på ett fundamentalt plan, de utgör en enhet tillsammans). Det räcker inte, döden är något som vi alltid står i relation till. Vår ändlighet, vår möjlighet att upphöra överhuvudtaget, är precis vad som gör alla våra sysslor meningsfulla.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 26 jan 2010 16:00

honey is cool skrev:Jag vet inte riktigt, men en sak jag inte kan förstå, är hur många människor kan tro att det är slut efter detta liv, och samtidigt acceptera det.


Jodå, inga problem alls. Oändligt liv vore outhärdligt. Det vore rena rama helvetet. Upprepning in absurdum, det är helvetet, inte någon stor brasa med en karl i skägg och horn med högaffel.

Finns ingen själ, tack och lov! Det är det här livet som räknas (ja, det finns överhuvudtaget inget annat), så det gäller att passa på medan man har chansen. Förstår inte vad man skulle gå och drömma om ett efterliv om det inte vore så att man försummar sitt eget liv. Ta vara på det. Försök inte vinna tid utan använd den. Låt varje handling du utför vara genomsyrad av absolut vilja, gör aldrig nåt du känner minsta tvivel inför. Se till att slippa ångra nåt, så slipper du också hoppas på en andra chans.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 20 och 0 gäster