Ger Platon Aristofanes skulden för rättegången mot Sokrates?

[gråa hår]

Hej, många kommentarer på Platons Försvarstalet antyder att Platon ger Aristofanes skulden för rättegången i 399. Men, som jag läser det så ser det ut som om han faktiskt frikänner honom för skuld. Någon som har tankar eller essäer som tar för sig detta?

G

[Zokrates]

Antingen ger man skulden eller också inte, eller ger man skulden först och tar tillbaka det sedan?
Om toleransnivån är låg, så bär man ju en hel del skuld i sitt eget agerande om man är alltför
talför. Vem som senare är först med att gå till attack är lite oväsentligt, om man är omgiven av ett
gäng knäppgökar som alla känner sig kränkta och hotade, Platon ansåg förvisso att Aristofanes bar
en hel del skuld i utvecklingen och att dennes verk, komedin "Molnen" var den tändande gnistan.

http://en.wikipedia.org/wiki/The_Clouds

[gråa hår]

Antingen ger man skulden eller också inte, eller ger man skulden först och tar tillbaka det sedan?
Om toleransnivån är låg, så bär man ju en hel del skuld i sitt eget agerande om man är alltför
talför. Vem som senare är först med att gå till attack är lite oväsentligt, om man är omgiven av ett
gäng knäppgökar som alla känner sig kränkta och hotade, Platon ansåg förvisso att Aristofanes bar
en hel del skuld i utvecklingen och att dennes verk, komedin "Molnen" var den tändande gnistan.

http://en.wikipedia.org/wiki/The_Clouds

Men menade han verkligen det? Så som jag läser det så frikänner han tvärtimot Aristofanes. I allafall kan det läsas så. Jag har läst Wikiartiklarna tidigare, och gemensamt för dem tycks vara att alla skribenterna anser att Platon ger A. skulden för "skvallret" som förde till rättgången. Men säger han egentligen inte bara att det är två anklagor, de nya och de gamla. De gamla är farligast och ingen kan namnges (han unntar komediförfattaren). Så säger han att "de gamla" anklagar honom för att vara a, b och c. Tre anklagelser som också kan återfinnas i Aristofanes komedi. Men det betyder inte att a,b och c är hämtade från någon av komedierna. Ännu mindre att Aristofanes kan iläggas skulden för a,b och c. Jag läser det som att Sokrates drar fram honom som ett led i sitt eget försvar. Den obildade gemensamhetens anklagelser, som är de gamla, närmast är att jämföra med komedi. Han försöker att förlöjliga dem. En sådan tolkning¨tycker jag är mer rimlig då den ger rum för att Sokrates anerkänner komedins värde som förvrängningar av verkligheten fïor att uppnå en komisk effekt. Porträttet Aristofanes ger av Sokrates är komik och måste förstås som sådant, när så Platon lyfter fram det så är det för att visa att karaktäristiken (som är förvrängd för en komisk effekt) är den samma i komedin som i folk flests fördommar så visar han också detta. Detta vill inte ge A. skulden men tvärtimot frikänna honom (från våras misstankar), så som jag förstår det.

[Zokrates]

Det är fritt fram för din tolkning gråa hår, strikt så har det ju gått flera år efter komedins uppförande till dess att Sokrates ställs inför skranket, komedin var inte heller särskilt omtyckt och besågs endast av ett fåtal, ett fiasko i den meningen.
Sokrates däremot underkastar sig domen, i det att han är en del av staten och således även ett föremål för statens beslut oavsett om han personligen finner beslutet felaktigt, så måste han underkasta sig domen.
Vad som kan anklagas är inkompetens och brist på logik i första hand, i andra hand det politiska offret Sokrates utgör.