Egenvärde
Moderator: Moderatorgruppen
Egenvärde
Vad är egenvärde?
Hur skall man definiera egenvärde?
Vad är syftet med detta begrepp?
Vilken nytta har vi av det kognitivt-intellektuellt?
Vad innebär människans egenvärde - människovärdet?
Vilket innehåll har det?
Vad är syftet med det?
/Algotezza
Hur skall man definiera egenvärde?
Vad är syftet med detta begrepp?
Vilken nytta har vi av det kognitivt-intellektuellt?
Vad innebär människans egenvärde - människovärdet?
Vilket innehåll har det?
Vad är syftet med det?
/Algotezza
Algotezza aka Algotezza
Något gott i sig. Syftet, tja om moralen har ett egenvärde kan vi prata om rätt eller fel och undvika värderelativism.
Problemet blir att förklara varför något har ett egenvärde utan att endast hänvisa till det som ett nyttigt instrument. Var kommer egenvärdet från? Gud säger någon. Idévärlden någon annan. Andra källor? Jag har inget bra svar.
Problemet blir att förklara varför något har ett egenvärde utan att endast hänvisa till det som ett nyttigt instrument. Var kommer egenvärdet från? Gud säger någon. Idévärlden någon annan. Andra källor? Jag har inget bra svar.
Lill-Leif skrev:Något gott i sig. Syftet, tja om moralen har ett egenvärde kan vi prata om rätt eller fel och undvika värderelativism.
Problemet blir att förklara varför något har ett egenvärde utan att endast hänvisa till det som ett nyttigt instrument. Var kommer egenvärdet från? Gud säger någon. Idévärlden någon annan. Andra källor? Jag har inget bra svar.
objektivt värde. Eftersom något existerar så blir den del av ett sammanhang.. tanken kan ses som objektiv eftersom informationen är lagrad i massan. finns mönster i naturen eller skapar vi dessa ?, jag tror vatten och salt kristaller finns även om jag är död eller alla människor är döda.
Lill-Leif skrev:Något gott i sig. Syftet, tja om moralen har ett egenvärde kan vi prata om rätt eller fel och undvika värderelativism.
Problemet blir att förklara varför något har ett egenvärde utan att endast hänvisa till det som ett nyttigt instrument. Var kommer egenvärdet från? Gud säger någon. Idévärlden någon annan. Andra källor? Jag har inget bra svar.
Vad menar du med värderelativism - och varför vill man undvika det? Vad är "faran" med detta?
Jag tycker det är mer förnuftigt att försöka undvika fundamentalism och fanatism - även på etikens område.
/Algotezza
Algotezza aka Algotezza
Algotezza skrev:Finns väl bara intersubjektivt skapade och upprätthållna värden, eller? Det ingår dock i den etiska retoriken inom en viss kulturellt-ideologisk gemenskap att betrakta de egna värdena och den egna etiken som objektiv - absolut.
/Algotezza
Kunskapen lärs in allteftersom och vi rationaliserar ofta väldigt saftigt. Innebär det att ALLA rationaliserar?
Låt säga att jag skulle ha ett dåligt minne och måste för var gång undersöka 'värden' på nytt och var gång finner jag samma svar. Det ligger då till på samma vis. Är det ett subjektivt värde eller objektivt ?
Marko skrev:Algotezza skrev:Finns väl bara intersubjektivt skapade och upprätthållna värden, eller? Det ingår dock i den etiska retoriken inom en viss kulturellt-ideologisk gemenskap att betrakta de egna värdena och den egna etiken som objektiv - absolut.
/Algotezza
Kunskapen lärs in allteftersom och vi rationaliserar ofta väldigt saftigt. Innebär det att ALLA rationaliserar?
Låt säga att jag skulle ha ett dåligt minne och måste för var gång undersöka 'värden' på nytt och var gång finner jag samma svar. Det ligger då till på samma vis. Är det ett subjektivt värde eller objektivt ?
Du får väl fråga dig i så fall vad det är som gör att du "finner samma värden" vid olika tillfällen.
Vad bygger värden på om inte hur den som värderar värderar utifrån det jag redan pekat på? Menar du att det finns något mätbart bakom värdena ute i världen på samma vis som vissa elektromagnetiska mätbara svängningar "därute" i upplevd form blir färgen grön? Vad är vitsen med att försöka göra värden till något lika objektivt som t.ex. elektromagnetiska svängningar?
I själva verket är även talet om sådana svängningar baserat på intersubjektiv konsensus.
Det vi upplever är alltid subjektivt - dess grund består av hur "dina energier möter och reagerar med omvärldens". Vi vet varken något om"tingen-i-sig" eller "jag-i-sig" - vi drar slutsatser att de finns utifrån detta "möte" men vilka egenskaper vi på den grunden tilldelar "ting-i-sig" eller "jag-i-sig" beror på världsbild och metafysiska grundantaganden - den krets vi tillhör.
Se pragmatiskt på det.
Det som funkar och inspirerar - ta det till dig - det är du redo att anamma. Det som verkar skit och strunt kan du lägga åt sidan tills det verkar intressant.
Även metaplanet funkar så.
Det är ett gungfly om man inte är där man är i sig själv här och nu - i kärleken. Lidandet visar vägen - om du inte flyr det - utan bär ditt kors.
Det enda objektiva är vårt skapande. Det är det enda värdet.
Upplevandet är en subjektiv spegling därav som också kan vägleda fortsatt skapande.
/Algotezza
Algotezza aka Algotezza
Algotezza skrev:Marko skrev:Algotezza skrev:Finns väl bara intersubjektivt skapade och upprätthållna värden, eller? Det ingår dock i den etiska retoriken inom en viss kulturellt-ideologisk gemenskap att betrakta de egna värdena och den egna etiken som objektiv - absolut.
/Algotezza
Kunskapen lärs in allteftersom och vi rationaliserar ofta väldigt saftigt. Innebär det att ALLA rationaliserar?
Låt säga att jag skulle ha ett dåligt minne och måste för var gång undersöka 'värden' på nytt och var gång finner jag samma svar. Det ligger då till på samma vis. Är det ett subjektivt värde eller objektivt ?
Du får väl fråga dig i så fall vad det är som gör att du "finner samma värden" vid olika tillfällen.
Vad bygger värden på om inte hur den som värderar värderar utifrån det jag redan pekat på? Menar du att det finns något mätbart bakom värdena ute i världen på samma vis som vissa elektromagnetiska mätbara svängningar "därute" i upplevd form blir färgen grön? Vad är vitsen med att försöka göra värden till något lika objektivt som t.ex. elektromagnetiska svängningar?
I själva verket är även talet om sådana svängningar baserat på intersubjektiv konsensus.
Det vi upplever är alltid subjektivt - dess grund består av hur "dina energier möter och reagerar med omvärldens". Vi vet varken något om"tingen-i-sig" eller "jag-i-sig" - vi drar slutsatser att de finns utifrån detta "möte" men vilka egenskaper vi på den grunden tilldelar "ting-i-sig" eller "jag-i-sig" beror på världsbild och metafysiska grundantaganden - den krets vi tillhör.
Se pragmatiskt på det.
Det som funkar och inspirerar - ta det till dig - det är du redo att anamma. Det som verkar skit och strunt kan du lägga åt sidan tills det verkar intressant.
Även metaplanet funkar så.
Det är ett gungfly om man inte är där man är i sig själv här och nu - i kärleken. Lidandet visar vägen - om du inte flyr det - utan bär ditt kors.
Det enda objektiva är vårt skapande. Det är det enda värdet.
Upplevandet är en subjektiv spegling därav som också kan vägleda fortsatt skapande.
/Algotezza
Eftersom vi är objekt så finns objektiva värden som inte ens behöver vara medvetna.
Liksom vågor som interreffererar varandra med sina krafter och sin existens, dom är och är och har ett 'värde' eller kraft.
Det subjektiva blir lite mer svårt att förstå, är det ett andligt fenomen, ett fysiskt eller ett mellanting av dessa ?
Tinget i sig, ja det kan nog vara så, men tinget i sig samverkar och fördelar information och erfarenheter med sin omgivning som vi lär oss av. Gränsen till tinget i sig blir mer relaterat till varandra och kann ses som del av varandra.
Ett värde kan bestås utan värderingar. blir jag mindre värd om min mor dör och hennes värderingar försvinner ?
försvinner mina kunskaper och förmågor att informera och påverka när hon dör ? har jag inte ett värde oavsett vad hon tyckte ?
Algotezza skrev:Lill-Leif skrev:Något gott i sig. Syftet, tja om moralen har ett egenvärde kan vi prata om rätt eller fel och undvika värderelativism.
Problemet blir att förklara varför något har ett egenvärde utan att endast hänvisa till det som ett nyttigt instrument. Var kommer egenvärdet från? Gud säger någon. Idévärlden någon annan. Andra källor? Jag har inget bra svar.
Vad menar du med värderelativism - och varför vill man undvika det? Vad är "faran" med detta?
Jag tycker det är mer förnuftigt att försöka undvika fundamentalism och fanatism - även på etikens område.
/Algotezza
Värderelativism - det går inte att säga att ett samhälle eller liknande konstitution har en bättre moral än något annat eftersom det inte finns någon moralisk "måttstock". Varför man bör undvika det? Tja, det känns intuitivt fel att säga att t.ex. röda khmererna inte hade sämre moral än 2011-talets Sverige. Men det kan ju bero på att jag är fast i någon slags blågul fanatism som speglar de värden jag är uppfostrad till att gilla.
Jag föredrar att se moralen som något som evolverar till det bättre över tid. På sikt gör det att man kan säga att moralen nu är bättre än på t.ex. medeltiden just för att den har utvecklats även om det verkar som att vissa samhällen är bevis på att evolutionen kan gå baklänges.
ser vi att det finns en omvärld så är inte tingen i sig för vi har vetskap.
Om vi ser världen som mönster så finns det mönster som passar ihop med andra mönster.
Värdet eller funktionen finns där oavsett vad jag tycker.
Det enkla redskapet för det är sunt förnuft. Hela vår existens bygger på detta.
Dör jag så kommer algotezza fortsätta att skapa sin musik och du kommr fortsätta att fundera runt paradoxer.
ett litet egenvärde ni har. Världen utanför finns, jag lovar er
Om vi ser världen som mönster så finns det mönster som passar ihop med andra mönster.
Värdet eller funktionen finns där oavsett vad jag tycker.
Det enkla redskapet för det är sunt förnuft. Hela vår existens bygger på detta.
Dör jag så kommer algotezza fortsätta att skapa sin musik och du kommr fortsätta att fundera runt paradoxer.
ett litet egenvärde ni har. Världen utanför finns, jag lovar er
Marko skrev:Algotezza skrev:Marko skrev:Algotezza skrev:Finns väl bara intersubjektivt skapade och upprätthållna värden, eller? Det ingår dock i den etiska retoriken inom en viss kulturellt-ideologisk gemenskap att betrakta de egna värdena och den egna etiken som objektiv - absolut.
/Algotezza
Kunskapen lärs in allteftersom och vi rationaliserar ofta väldigt saftigt. Innebär det att ALLA rationaliserar?
Låt säga att jag skulle ha ett dåligt minne och måste för var gång undersöka 'värden' på nytt och var gång finner jag samma svar. Det ligger då till på samma vis. Är det ett subjektivt värde eller objektivt ?
Du får väl fråga dig i så fall vad det är som gör att du "finner samma värden" vid olika tillfällen.
Vad bygger värden på om inte hur den som värderar värderar utifrån det jag redan pekat på? Menar du att det finns något mätbart bakom värdena ute i världen på samma vis som vissa elektromagnetiska mätbara svängningar "därute" i upplevd form blir färgen grön? Vad är vitsen med att försöka göra värden till något lika objektivt som t.ex. elektromagnetiska svängningar?
I själva verket är även talet om sådana svängningar baserat på intersubjektiv konsensus.
Det vi upplever är alltid subjektivt - dess grund består av hur "dina energier möter och reagerar med omvärldens". Vi vet varken något om"tingen-i-sig" eller "jag-i-sig" - vi drar slutsatser att de finns utifrån detta "möte" men vilka egenskaper vi på den grunden tilldelar "ting-i-sig" eller "jag-i-sig" beror på världsbild och metafysiska grundantaganden - den krets vi tillhör.
Se pragmatiskt på det.
Det som funkar och inspirerar - ta det till dig - det är du redo att anamma. Det som verkar skit och strunt kan du lägga åt sidan tills det verkar intressant.
Även metaplanet funkar så.
Det är ett gungfly om man inte är där man är i sig själv här och nu - i kärleken. Lidandet visar vägen - om du inte flyr det - utan bär ditt kors.
Det enda objektiva är vårt skapande. Det är det enda värdet.
Upplevandet är en subjektiv spegling därav som också kan vägleda fortsatt skapande.
/Algotezza
Eftersom vi är objekt så finns objektiva värden som inte ens behöver vara medvetna.
Liksom vågor som interreffererar varandra med sina krafter och sin existens, dom är och är och har ett 'värde' eller kraft.
Det subjektiva blir lite mer svårt att förstå, är det ett andligt fenomen, ett fysiskt eller ett mellanting av dessa ?
Tinget i sig, ja det kan nog vara så, men tinget i sig samverkar och fördelar information och erfarenheter med sin omgivning som vi lär oss av. Gränsen till tinget i sig blir mer relaterat till varandra och kann ses som del av varandra.
Ett värde kan bestås utan värderingar. blir jag mindre värd om min mor dör och hennes värderingar försvinner ?
försvinner mina kunskaper och förmågor att informera och påverka när hon dör ? har jag inte ett värde oavsett vad hon tyckte ?
Mätvärden utifrån någon överenskommen skala där alla som mäter får samma mätvärden med hjälp av mätinstrument man inte kan påverka med viljan är väl sin sak. Liksom "närmevärde"...
Etiska värden kan du väl inte mäta på samma sätt?
/Algotezza
Algotezza aka Algotezza
Lill-Leif skrev:Algotezza skrev:Lill-Leif skrev:Något gott i sig. Syftet, tja om moralen har ett egenvärde kan vi prata om rätt eller fel och undvika värderelativism.
Problemet blir att förklara varför något har ett egenvärde utan att endast hänvisa till det som ett nyttigt instrument. Var kommer egenvärdet från? Gud säger någon. Idévärlden någon annan. Andra källor? Jag har inget bra svar.
Vad menar du med värderelativism - och varför vill man undvika det? Vad är "faran" med detta?
Jag tycker det är mer förnuftigt att försöka undvika fundamentalism och fanatism - även på etikens område.
/Algotezza
Värderelativism - det går inte att säga att ett samhälle eller liknande konstitution har en bättre moral än något annat eftersom det inte finns någon moralisk "måttstock". Varför man bör undvika det? Tja, det känns intuitivt fel att säga att t.ex. röda khmererna inte hade sämre moral än 2011-talets Sverige. Men det kan ju bero på att jag är fast i någon slags blågul fanatism som speglar de värden jag är uppfostrad till att gilla.
Jag föredrar att se moralen som något som evolverar till det bättre över tid. På sikt gör det att man kan säga att moralen nu är bättre än på t.ex. medeltiden just för att den har utvecklats även om det verkar som att vissa samhällen är bevis på att evolutionen kan gå baklänges.
Nej, du kan inte värdera andras etik utifrån en "objektiv metaskala".
Varför behövs det?
Jag kan mycket väl på grundval val av min eller min egen grupps moral påstå att Pol Pot hade en låg, djävulsk moral. Jag har inte behov av att objektivera eller absolutifiera min moral för det. Eller att "logiskt bevisa" att jag och mina vänner har en högre moral. Det kan ges tyngd ändå.
/Algotezza
Algotezza aka Algotezza
Mätvärden utifrån någon överenskommen skala där alla som mäter får samma mätvärden med hjälp av mätinstrument man inte kan påverka med viljan är väl sin sak. Liksom "närmevärde"...
Etiska värden kan du väl inte mäta på samma sätt?
Det finns olika värden. allt är inte pengar eller kärlek.
tinget utanför mig må se annorlunda ut, men den påverkar mig och andra oavsett hur jag eller anra värderar det.
jag ser det som ett egenvärde. Naturen är ett sådant värde som ger oss liv och förutsättningar även om vi inte värderar den alls. Etiken är vad som är rätt eller fel ur ett bredare perspektiv och har ett egenvärde.. metadelen existerar den med och har ett värde, inte i kilo eller kronor (fast ibland kan man ju undra om den inte har det med)
nör ett samband eller beroende existerar borde ett värde finnas där med.
min nuvarande syn är att allt är objektivt, även det subjektiva. information är massa det med eftersom det existerar där massa finns. en lagrad historia i energiernas mönster. Liv är massa och kärlek är massa.
Själen vill jag inte gå in på i detta då jag tror det är något annat.
en elekrtonvolt kommer ha samma värde vad jag än tycker eller vilka mätskalor jag använder.
refferensen är till andra objekt och inte min enhet volt i sig.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 15 och 0 gäster