"Veil of ignorance"

[eclectic]

Kanske borde vara under kategorin "Hjälp", men here goes:

Översätter en föreläsning om John Rawls och funderar på varför "veil of ignorance" vanligast är översatt med "okunnighetens slöja". För mig känns det bättre med "okunskapens slöja"! Okunnighet är mer negativt laddat (är man "okunnig" är det ju outtalat så att man kunde - eller borde - ha tillgodogjort sig viss information), medan okunskap är mer neutralt. Och syftet med Rawls tankeexperiment om ursprungspositionen är väl just att det ska vara neutralt!

Nån som vill slå ett slag för "okunnigheten" och så fall varför?

[Justin Case]

Okunskap känns som ett bredare svepande ord, okunnighet som mer specifikt syftande på ett givet område. Jag kan ha fel, detta är bara hur jag själv upplever betydelseskillnaden mellan orden. Det man i Rawls tankeexperiment antas ha brist på information om (innan man börjar leva) är vilka förutsättningar man kommer att ha i livet. Det är fråga om en mycket liten mängd information, och i alla händelser information på endast ett enda, snävt avgränsat område (det skulle inte krävas många ord för att beskriva vem av jordens x antal människor man kommer att vara, eller någon samtida "kategori" människor utifrån livsförutsättningssynpunkt), även om naturligtvis sådan information som vore av mycket stort värde för en att ha i Rawls tankeexperiment. Detta kanske talar för att "okunnighetens slöja" trots allt är den bästa översättningen.

Att okunnighet nödvändigtvis är så värst negativt laddat håller jag inte med om. Jag kan säga att jag är okunnig om virkning, utan att det för den skull behöver betyda att jag är sämre som person än om jag, istället för de kunskaper jag nu har på andra områden, hade haft motsvarande mängd kunskaper om virkning. Varenda människa är ju okunnig på ett stort antal områden, man kan ju inte vara kunnig i allt. Naturligtvis är min okunnighet på området virkning negativ för mig i den meningen att det, allt annat lika, kanske hade varit bättre för mig att kunna mycket om virkning än att inte kunna något om virkning, men så är det ju med allt.

[Justin Case]

Något jag undrat över när det gäller Rawls tankeexperiment är varför utgångspunkten självklart skulle böra antas vara att man kommer att vara människa, sådan som människor är idag. Varför inte anta, bakom "the veil of ignorance", att man lika gärna som att komma att vara någon av de människor som lever idag skulle kunna komma att vara en gris, en mygga, en morot, en sten, eller en cyborg eller AI i en avlägsen framtid som kommer att ha långt bättre livsförutsättningar än vad någon människa idag har? Det sistnämnda kanske går bort eftersom det inte existerar några cyborgs eller AI med medvetande i nuläget, men grisar har definitivt medvetande och existerar i nuläget, så varför inte anta, bakom "the veil of ignorance", att man mycket väl kan komma att leva som gris till exempel? Att inkludera alla medvetna icke-mänskliga djur i den klass varelser man kan tänkas komma att leva sitt liv som, det skulle kraftigt förskjuta vad som är rimliga förväntningar på livsförutsättningar. Varför inte göra det? Om man på den frågan svarar: men vi är ju människor, vi måste alltså utgå från att vi bara skulle ha kunnat få sådana livsförutsättningar som människor har, svarar jag att detsamma kan exempelvis förmögna människor säga om förmögna människor: vi är ju förmögna människor, vi måste alltså utgå från att vi bara skulle ha kunnat få sådana livsförutsättningar som förmögna människor har. Rawls antagande, att den rimliga gränsdragningen - som ska göras för den rättighetsteori han använder sitt tankeexperiment om "the veil of ignorance" till att motivera - är mellan människor och andra djur, snarare än någon annanstans i spektrumet av existerande varelser i universum, är ett godtyckligt antagande, är det inte?

En annan sak jag undrat - om vi nu återgår till antagandet att man bakom "the veil of ignorance" ska föreställa sig att man bara kan komma att vara människa, och bara en samtida människa (inte en framtida cyborg-ig människa till exempel, och inte en stenåldersmänniska på stenåldern), dock vilken samtida människa som helst) - är varför Rawls, utifrån det faktum att vi alla vill ha det så bra som möjligt, drar slutsatsen att just rättighetsetik a la maximin-principen (att de sämst ställda ska ha så bra livsförutsättningar som möjligt) - eller alls rättighetsetik överhuvudtaget - vore vad man skulle välja bakom "the veil of ignorance". Jag skulle välja utilitarism, eftersom det skulle ge mig det genomsnittligt bästa livet jag kan få. Att utilitarism skulle innebära att jag löpte viss risk att få ett långt sämre liv än vad man som sämst kan få med Rawls rättighetsetik, det är ett pris väl värt att betala för att få ett genomsnittligt sett så bra liv som möjligt. Har Rawls något motargument mot detta? Om inte, har någon annan det?

[idi]

Läser lite Rawls nu och så efter en googling hitta jag hit. Återkommer nog med mer sen men iaf angående vad man föds som så fastna jag lite för det också. Tycker han antar att även det bästa sämsta livet är värt att leva, kanske det du mena med att födas som djur och så. Skulle det bästa sämsta innebära spädbarnsdöd så skulle nog många ta risken att gå på utilitarismen. Rättighetsetiken däremot tycker jag är ganska stark. Om en tredje person tvingas ge upp en vara han förtjänat på samma sätt som de två andra, till de andra, bara för att de får större glädje/nytta eller vad du nu vill, utan att en risk för tex spädbarnsdöd finns, så väger "rätten" eller det förtjänta så tungt att det i längden blir utilitaristiskt, men samtidigt inte.