Vad är filosofi?

[Pilatus]

Filosofi är tankegympa för att hålla hjärnan i trim i förhoppningen att slippa demens och alzheimers genom att då och då under dagens lopp ägna sig åt försöka lösa problem som varken går att lösa eller som behöver lösas.

Gott nog!

Men jag tror att filosofin duger till mer än detta. Ann Heberlein t ex har visat på en del områden som jag antar intresserar dig. Du får väl skriva en julklappslista och titta i boklistorna vad som tillkommit. Kanske gör du det redan genom ditt jobb?

[Algotezza]

Filosofi är tankegympa för att hålla hjärnan i trim i förhoppningen att slippa demens och alzheimers genom att då och då under dagens lopp ägna sig åt försöka lösa problem som varken går att lösa eller som behöver lösas.

Gott nog!

Men jag tror att filosofin duger till mer än detta. Ann Heberlein t ex har visat på en del områden som jag antar intresserar dig. Du får väl skriva en julklappslista och titta i boklistorna vad som tillkommit. Kanske gör du det redan genom ditt jobb?

Ja, etikens och metaetikens område är rätt matnyttiga.. Jag har läst en hel del av Anns böcker, lyssnat på föreläsning med henne, mailat henne - fått svar med.

Men hur är det med metafysik? Idealism eller materialism? Oavgörbart?

Kunskaps- och vetenskapsteori kan också vara matnyttiga.

För övrigt är det är alltid nyttigt att tänka i allmänhet och förska tänka logiskt i synnerhet och förska övertyga andra om det man påstår.

Sedan är ju frågan om vi upptäcker sanningar, samband och relationer i filosofi (och i övrig vetenskap) eller om viskapar dem och upprätthåller dem via språk och intersubjektiv konsensus utifrån våra individuella och kollektiva upplevarperspektiv.

/Algotezza

[Pilatus]

Men hur är det med metafysik? Idealism eller materialism? Oavgörbart?

Njae, jag är mer optimistisk än så. Naturligtvis kan vi hitta på mängder med påståenden om sådant som inte kan avgöras. Förnuftet borde säga ifrån att sådana utsagor är meningslösa. Men att världen förefaller att vara fysisk till sin natur tycker jag ligger nära till hands. Om vi postulerar att så är fallet, kommer vi då att stöta på problem senare? Jag har svårt att se det så. Ontologiska idéalister kan naturligtvis utgå från Platons idévärld, kanske har vi glädje av idéerna då vi diskuterar frågor om det sköna, om det goda och om etiken. Eller så har vi bara formulerat våra frågor fel.

[Algotezza]

Men hur är det med metafysik? Idealism eller materialism? Oavgörbart?

Njae, jag är mer optimistisk än så. Naturligtvis kan vi hitta på mängder med påståenden om sådant som inte kan avgöras. Förnuftet borde säga ifrån att sådana utsagor är meningslösa. Men att världen förefaller att vara fysisk till sin natur tycker jag ligger nära till hands. Om vi postulerar att så är fallet, kommer vi då att stöta på problem senare? Jag har svårt att se det så. Ontologiska idéalister kan naturligtvis utgå från Platons idévärld, kanske har vi glädje av idéerna då vi diskuterar frågor om det sköna, om det goda och om etiken. Eller så har vi bara formulerat våra frågor fel.

Ja, en materialistisk metafysik är väl den som arbetar bäst. Hur många uppfinningar och upptäckter hade gjorts om vi antagit att världen är immateriell och att en idealistisk metafysik skulle gälla?

Det är klart vi kan påstå att världen "egentligen" är immateriell och idealistisk till sin natur och att vi bara "upplever" den som materiell, mätbar och fysisk. Men vad vinner man på en sådan omväg?

Att vi sedan kan förnimma materiella processer och att detta innebär att materiella processer speglas i vårt medvetande, utesluter ju inte att dessa processer i sig är materiella.

Den materiella världen förändras ständigt. Det som kan sägas vara immateriellt är vårt perspektiv på världen och vår närvaro i världen. Relationer mellan materiella företeelser är väl också immateriella.

Och om materiella partiklar kan analyseras som ännu mindre partiklar och relationerna och samspelet mellan dessa, vad händer om vi fortsätter detta resonemang ad infinitum? Det materiella upplöses till relationer och relationer mellan relationer... Eller?

/Algotezza

[reflex]

Tack Fredrik för ett Intressant klipp

Ovana att lyssna till engelska kombinerat med dålig hörsel gjorde att jag tyvärr missade det mesta. (Det går ju att lyssna fler gånger)

Några tankar stte det igång:

Det är svårt att vända tillbaka när man börjat intressera sig för filosofi.
(En vän stod inte ut med osäkerheten och hamnade hos Martinus och T H Lawrency. )

Frågorna är det viktiga, inte svaren.

Om rättvisa: Har vi rätt att utrota vargen. Ja, det anser jag.

[freddemalte]

Hej Algotezza

Jag är benägen att till vissa delar hålla med dig om att det finns en viss meningslöshet i att ifrågasätta eller abstrahera att världen skulle vara annorlunda en så som vi i vardagen försanthåller den - i detta fallet som just materiell. Jag kan dock se några vinster i att åtminstone kontemplera en idealistisk hållning:

1) Det kan göra vardagen (livet) intressantare för den som gillar att filosofera

2) Det kan stimulera till nya infallsvinklar inom vetenskapen

3) Abstrakt tänkande är i sig något som kan vara värt att stimulera

4) Att landa i dogma och förutfattade meningar är sällan bra och däri finns det alltså en fördel i en viss skepticism

5) Vi har faktiskt inte full koll på hjärnan, medvetandet, drömmar etc så även den formen av metafysik har en given plats i en bildad persons medvetande

6) Att diskutera och definiera vad vi avser med våra utsagor är antagligen bra för vårt förhållande till språket och vår förståelse av de fenomen som vi kopplar begreppen till

7) Visst har filosofin och metafysiken sin plats i tillvaron precis som juridiken eller pedagogiken, dvs man behöver inte i var stund ifrågasätta om t ex juiceglaset framför en är ett medvetandeobjekt eller ett för sig fysiskt objektivt eget verklighetssystem

8) Utmana den andres tänkande och världsbild för att, dels lära sig mer om hur den andre upplever världen, dels ta reda på vilka epistemologiska fundament den andre bygger sin uppfattning och argumentation på
Tack för en spännande tråd!

Hälsar Fredrik

[freddemalte]

Tack reflex

Ha! Jag har motsvarande problem med vardagsengelskan (vet knappt vad disktrasa och osthyvel heter på engelska), men har av någon outgrundlig anledning aldrig haft svårt för vetenskaps- och filosofiengelska.

Bra fråga det där med vargen. Om man har en viss rätt till saker och ting kan man ju antingen grunda på ett specifikt moralsystem eller på sina egna känslor och/eller logiska resonemang. Ibland överlappar de varandra och ibland är de väsensskilda.

Om rätt och fel refererar till bra och dåligt måste man ju först veta om det är bra eller dåligt att skjuta varg. För att få reda på det måste man då sätta sig in i mängder med frågor som har med ärendet att göra. När man väl har gjort det kanske man är kapabel att avgöra om det är bra eller dåligt. Frågan är då för vem? För en själv? För någon man känner? För samhället i stort? För mänskligheten? För vargen? För alla varelser på Jorden? Etc.

Hälsar Fredrik

[Pilatus]

Om rättvisa: Har vi rätt att utrota vargen. Ja, det anser jag.

Vad skulle rättvisa vara i detta fall? Skrämmer gråben fortfarande små barn och korkade jägare? Jag bor utmed en trafikerad väg där bilisterna allt som oftast brakar på de vilda djuren. Älgarna är på så sätt långt farligare än gråben. 5 181 viltolyckor med älgar inblandade (i år). Borde vi inte (som alternativ) utrota älgarna som är (stora skadegörare i skogsplanteringar och) mycket otrevliga för bilister som troligen förväntar sig trafikvett av de vilda djuren? Varför har älgarna företräde framför vargen?

[Algotezza]

Hej Algotezza

Jag är benägen att till vissa delar hålla med dig om att det finns en viss meningslöshet i att ifrågasätta eller abstrahera att världen skulle vara annorlunda en så som vi i vardagen försanthåller den - i detta fallet som just materiell. Jag kan dock se några vinster i att åtminstone kontemplera en idealistisk hållning:

1) Det kan göra vardagen (livet) intressantare för den som gillar att filosofera

2) Det kan stimulera till nya infallsvinklar inom vetenskapen

3) Abstrakt tänkande är i sig något som kan vara värt att stimulera

4) Att landa i dogma och förutfattade meningar är sällan bra och däri finns det alltså en fördel i en viss skepticism

5) Vi har faktiskt inte full koll på hjärnan, medvetandet, drömmar etc så även den formen av metafysik har en given plats i en bildad persons medvetande

6) Att diskutera och definiera vad vi avser med våra utsagor är antagligen bra för vårt förhållande till språket och vår förståelse av de fenomen som vi kopplar begreppen till

7) Visst har filosofin och metafysiken sin plats i tillvaron precis som juridiken eller pedagogiken, dvs man behöver inte i var stund ifrågasätta om t ex juiceglaset framför en är ett medvetandeobjekt eller ett för sig fysiskt objektivt eget verklighetssystem

Utmana den andres tänkande och världsbild för att, dels lära sig mer om hur den andre upplever världen, dels ta reda på vilka epistemologiska fundament den andre bygger sin uppfattning och argumentation på
Tack för en spännande tråd!

Hälsar Fredrik

Allt det du skriver ovan hindras väl inte av om man har en materialistisk syn på den fysiska tillvaron?

Jag ser den fysiska omvärlden som i sig materiell och energetisk men min upplevelse av den som immateriell. Det som möjliggör min immateriella upplevelse av världen är att mitt medvetande, när jag befinner mig i världen, uppbärs eller är kopplat till min fysiska kropp som jag ser som ett verktyg för mig att uppleva och verka, skapa, i en i sig fysisk och materiella värld, samt att jag är närvarande i min kropp och i världen och har ett individuellt perspektiv på världen och min kropp utifrån en punkt jag inte kan förnimma men utifrån vilken jag förnimmer och verkar i världen. Om denna punkt emanerar ur materiella processer eller kan existera oberoende av en fysiska omvärld, det vet jag faktiskt inte. Men det kan vara så. Om jag kan uppleva en andlig värld bortom den fysiska måste denna i sig bestå av andliga eller mentala materier och då upplever jag den med andliga sinnen såsom känsla och intuition, minnesförmåga.

/Algotezza

[förstår mig själv]

För en gångs skull( nja) huvudet på spiken. Ja vargen tar kanske en del tamdjur ioch för sig. Kan vi lära oss att se det vackra i naturen som den är så närmar vi oss det som känns bra. När vi styr och förslavar människor och djur, förslavar vi oss själva och vår art. Börjar vi gilla varandra behövs knappt privatfordon. När vi märker hur jävla mycket vi människor kan ge tillvarandra så vill man vara tillsammans.

[freddemalte]

Jag skrev inte att det jag listade hindrar en materialistisk syn på världen eller att en materialistisk syn skulle hindra en idealistisk dito, det jag skrev var att den metafysiska filosofin med emfas på idealismen och liknande tankar inte behöver vara meningslöst eller något dåligt, utan även något i enlighet med de åtta punkter jag listade.

Vad menar du förresten med fysisk och materiell i detta sammanhang?

Hälsar Fredrik

[Algotezza]

Jag skrev inte att det jag listade hindrar en materialistisk syn på världen eller att en materialistisk syn skulle hindra en idealistisk dito, det jag skrev var att den metafysiska filosofin med emfas på idealismen och liknande tankar inte behöver vara meningslöst eller något dåligt, utan även något i enlighet med de åtta punkter jag listade.

Vad menar du förresten med fysisk och materiell i detta sammanhang?

Hälsar Fredrik

Något som finns vi kan förnimma i det vi kallar vår omvärld och som vi inte kan påverka direkt med tanken men som vi kan mäta enligt överenskomna skalor och mätmetoder, oavsett vem som utför mätningen och när. Utifrån att vi har likartade sinnen med vars hjälp vi förnimmer vår omvärld och ett gemensamt språk har vi skapat intersubjektiva kriterier på vad som skall kallas, anses, betrajtas som, subjektivt resp. objektivt. Enligt dessa kriterier är det materiella och fysiska något objektivt.

/Algotezza

[freddemalte]

Jag skulle nog skriva under på den beskrivningen. Sen är det omöjligt att avgöra om de fysiska objekten är just fristående fenomen utanför den medvetna erfarenheten eller medvetandeobjekt i erfarenheten alternativt att uppdelningen helt enkelt är en falsk dikotomi.

Mer för den nyfikne:







Kanske helt enkelt anamma Epochén och/eller strunta i vilket?

Hälsar Fredrik

[Algotezza]

Allt är något som är. Det är utgångspunkten, grunden, medel, mål och syfte. Det som är är - helt utan egenskaper - och kan bara beskrivas så. Sedan förnimmer man det enligt sina förmågor och tillskriver det egenskaper efter dessa och ens förnimmelser. Alla som har sinnen och mentalitet som liknar ens egen kommer att utifrån konvergerande förnimmande beskriva det som är på analogt sätt som en själv, ge det liknande egenskaper. Men de med andra sinnen och annan mentalitet och annat språk och sätt att tänka kommer att göra annorlunda och ge det något som är andra egenskaper, kanske inte ens på sitt språk kalla det "något som är".

/Algotezza

[freddemalte]

Japp, något är, sedan blir resten gällande detta ärs eventuella egenskaper enbart antaganden, gissningar, tro, övertygelser, tolkningar, överenskommelser etc.