Hur tänker Gud?

[nuddle]

Det finns ingen metod för oss som vi kan använda oss utav för att någonsin veta något,
så hur skall vi straffas för något val som vi inte visste konsekvenserna utav? Tänk om lynx
är Gud, eller Freddemalte fast dom bara låtsas? Hur skall vi någonsin veta?

[1gäst]

.

[nuddle]

Gud vill att du skall vara maximalt lycklig, ifall du är omtänksam person gillar du nog inte att skada andra i onödan. Däremot mår du nog bra av att hjälpa en person som lider. En synd gentemot dig själv är alltså att handla på annat sätt än vad som leder till maximal lycka för dig själv.

[Anne]

Om Gud skulle velat testa på att leva som människa så tror jag att Gud hade valt att glömma bort att denne är en allsmäktig Gud, annars blir det inte ett liv under så allmänmänskliga villkor liksom...

Fast det är ju fullt tänkbart att Gud då skulle satt upp några aber som att bli varse om sin natur och potential vid t ex en viss ålder eller vid någon dödlig sjukdom.

Å andra sidan - som rent tankeexperiment - om du visste att jag eller fredde var Gud, skulle du tilltala oss på det sätt du gör då? Skulle du fortfarande vara ärlig och prata som med vilken medmänniska som helst? Skulle du kunna låta bli att känna en gudsfruktan vid tanken? Det kan ju vara så att jag eller fredde (vi är bara exempel eftersom du drog upp våra namn) inte riktigt gillar allt du pysslar och sympatiserar med.

Nog för jag är kreativ och skaparglad, men nej, jag tror inte att jag är Gud. Jag hoppas verkligen inte att jag är Gud. Där kan vi snacka stort ansvar Tycker att det vore värsta mardrömmen att behöva sortera bort människor.

[nuddle]

Det är helt omöjligt att veta vem som är Gud för vi kan inget veta. Däremot behöver du inte tänka om Gud som en straffande Gud, såvida det inte gör dig lycklig.

[Anne]

Jag tror inte att Gud är av en genomgående straffande natur "my way or the highway" (världen skulle inte sett ut som den gör nu om det inte fanns en stor dos tålamod med eftersläntare), däremot tror jag att Gud kan lacka ur. Det är väl inte så konstigt? Jag drog upp den straffande aspekten eftersom det var vad du tog upp i ditt ursprungsinlägg här. Jag är faktiskt lite tveksam att Gud bara vill att du ska vara lycklig.
För övrigt så svarade du inte alls på mitt inlägg, bara så du vet.

[freddemalte]

Det finns ingen metod för oss som vi kan använda oss utav för att någonsin veta något,
så hur skall vi straffas för något val som vi inte visste konsekvenserna utav? Tänk om lynx
är Gud, eller Freddemalte fast dom bara låtsas? Hur skall vi någonsin veta?

Hummm menar du typ att Gud har t ex somnat och drömmer att han är jag?

[nuddle]

Jag tror inte att Gud är av en genomgående straffande natur "my way or the highway" (världen skulle inte sett ut som den gör nu om det inte fanns en stor dos tålamod med eftersläntare), däremot tror jag att Gud kan lacka ur. Det är väl inte så konstigt? Jag drog upp den straffande aspekten eftersom det var vad du tog upp i ditt ursprungsinlägg här. Jag är faktiskt lite tveksam att Gud bara vill att du ska vara lycklig.
För övrigt så svarade du inte alls på mitt inlägg, bara så du vet.

Ifall du var Gud, så hade jag nog bara bett dig att ge mig allt jag behöver så jag kan vara maximalt lycklig. Fast frukta dig hade jag inte behövt för jag vet att min Gud inte är av den naturen, såvida inte den fruktan var på något sätt gynsam för mig själv. Självklart hade jag varit ärlig mot dig, då du isåfall vore Gud och ändå vet allt såvida inte motsatsen var gynsam för mig själv.

[Anne]

Jag kan ju säga att om jag vore Gud skulle jag minsann inte ge dig allt du anser dig behöva. Vanliga önskningar i den kategorin är av typen ferraris osv. Poängen är väl att bli lycklig i slutändan? Inte för att jag propagerar för onödig självspäkning, men lite lidande är nog ofrånkomligt i karaktärsdanande syfte. Ska själv baka dumle cupcakes till ett födelsedagsbarn nu.
Gudsfruktan är väl ganska vanligt inom islam annars?
Tycker för övrigt att du kan fundera på vad du kan ge istället för vad du vill ha.

[nuddle]

Alltså den muslimska Guden vill enbart väl, man är rädd för Gud i syfte för ens eget bästa så att man uppnår maximal lycka i slutändan.
En riktig muslim ifall man lever ut Profeternas sätt att leva är super snälla, men jag kan inte påstå att jag lyckats komma ens i närheten utav det. Jag är bara en newbie och har svårigheter att följa religionen. Jag gillar den heliga Maria och hennes son. Jag tillhör nog mer dom som följer Jesus än dom som följer Muhammed, även om jag inte kan mycket om någon utav dem.

[Anne]

Kom att tänka på... hur var det nu??? Var det hebreiska eller grekiska? Nä, man ska inte lära sig för mycket för då blandar man ihop. Men hur som helst minns jag att ordet kristall delades upp i Kristus och Allah. Varför kan man fråga sig. Så här skriver wiki om kristaller: http://en.wikipedia.org/wiki/Crystal

[SigurdV]

Def: Gud är existensens orsak.
1 om x inte har en orsak så finns inte x
2 existens finns
3 alltså finns gud!
Så enkelt ligger det till med det.
Sen har jag aldrig lyckats begripa hur man i denna mass-mediala tid
fortfarande kan tro att gud skulle nöja sig att snacka med bara en människa
för att via honom sprida budskapet till alla andra.
Vore det inte enklare att annonsera i Dagens Nyheter?

[nuddle]

Gud måste inte varit orsakad Sigurd,
du får tänka bortom linjärt, rationellt,

I det obegränsade är allt möjligt,
där finns inga regler

[nuddle]

Så du har inte mått så bra lynx, faktiskt har jag själv varit ganska dålig det senaste året,
läkare klassificerar det som psykos, schizofreni men enligt mig är det något annat. Har man
andra än sig själv att ansvara för är det nog viktigt att man tar väl hand om sig själv. Jag har mycket hjälp av min religion framför allt al-fatiha. Peace

[Harald Davidsson]

Gud är i alla fall ingen härm-apa,
alla hans drömmande tankar kommer ifrån honom själv.