Hejsan!
Vi tager upp den spridning av kapitalismen som liberalerna påstår innebär att världens människor får det bättre. Vi skall syna detta system och den verklighet som blir resultatet av denna ekonomiska, sociala och kulturella politik!
Vi skall försöka hinna med ett exempel per dag fram tills nästa års val i Sverige....och vi lär inte få några problem med att hitta fakta om den liberala politiken! :)
Här några exempel:
Dåligt betalt inom klädproduktionen
De som i sina hemländer syr kläder till de stora klädkedjorna i Skandinavien kan ofta inte försörja sig på den lön de får, enligt en granskning från nätverket Rena Kläder.
I en femtedel av världens länder är minimilönen under fattigdomsgränsen på 2 dollar per dag. Den största delen av klädproduktionen försiggår i en handfull länder där det sociala skyddsnätet är som bäst svagt. Inom textilsektorn beräknas lönekostnaderna utgöra mellan 0,5 och 3 procent av de totala kostnaderna.
Källa: SVT Text, onsdag 7 oktober, 2009
Underkända och föregångare
Den svenska klädjätten Hennes & Mauritz och norska Voice har enbart minimilöner som krav i sina uppförandekoder och är två företag som får sämst betyg i granskningen, uppger Rena kläder i rapporten.
Svenska Kapp-Ahl, Gina Tricot och Lindex ställer heller inga tydliga lönekrav till sina leverantörer utan nöjer sig med att "uppmuntra" leverantörerna att betala högre löner.
Det norska företaget Stormberg och svenska Dem Collective som båda har levnadslön som krav på sina underleverantörer nämns som föregångare.
Källa: SVT Text, onsdag 7 oktober, 2009
MVH
bigj
Sprid kapitalismen, säger liberalerna...
Moderator: Moderatorgruppen
Sprid kapitalismen, säger liberalerna...
Den goda sidans försvarare
Hejsan!
Ett liberalt misslyckande:
Småföretagare fuskar mest med skatten
Svenska folket jobbar svart för 120 miljarder kronor varje år, enligt Skatteverkets utredning "Svartköp och svartjobb i Sverige" som är den mest omfattande undersökningen i sitt slag i Skandinavien.
Småföretagarna tros stå för den största delen av totalsumman, de beräknas undanhålla 71 miljarder från statskassan varje år.
800 000 svenskar har någon gång jobbat svart. 25 procent av dem som utför svartjobb studerar eller gör värnplikten. Svartjobbaren är i regel en yngre person med låg inkomst.
Källa: SVT-Text 2/8-2006
P.S. Besök gärna Bigj - samlade verk, bara att skriva in detta på Google, och klicka, så är du där. Där kan du vid en registrering även tycka till också!
MVH
bigj
Ett liberalt misslyckande:
Småföretagare fuskar mest med skatten
Svenska folket jobbar svart för 120 miljarder kronor varje år, enligt Skatteverkets utredning "Svartköp och svartjobb i Sverige" som är den mest omfattande undersökningen i sitt slag i Skandinavien.
Småföretagarna tros stå för den största delen av totalsumman, de beräknas undanhålla 71 miljarder från statskassan varje år.
800 000 svenskar har någon gång jobbat svart. 25 procent av dem som utför svartjobb studerar eller gör värnplikten. Svartjobbaren är i regel en yngre person med låg inkomst.
Källa: SVT-Text 2/8-2006
P.S. Besök gärna Bigj - samlade verk, bara att skriva in detta på Google, och klicka, så är du där. Där kan du vid en registrering även tycka till också!
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
Hejsan!
Ett nyliberalt misslyckande:
Fusket på ICA år 2007
ICA-butikerna fuskar med förpackningar av köttvaror. De står på paketen att de förpackats ett visst datum, att det alltså är nyförpackat. Men det är gammalt kött, sedan länge utgått enligt datumstämplingar som återförpackats – man har lurat kunderna. Köttet är farligt att förtära eftersom det är otjänligt som människoföda, det är för gammalt helt enkelt. Man plockar upp kött från golvet och mal ned det igen. Ägarna tjänar grova pengar på detta bedrägeri. Kunderna luras dagligen, samtidigt som ICA-handlarna tjänar grova pengar. Denna brottslighet har pågått i många år. Man har tjänat två miljoner kronor per år, per butik., enligt Rapport, SVT 2, 21.00, samma kväll.
Programmet kollade de fyra största ICA-butikerna i Stockholmsområdet, samtliga fuskade. Vad kan man förvänta sig av de övriga cirka 1400 ICA-butikerna, och deras ägare? Fuskar de också? Helt säkert är att de fuskande företagarna i dessa ICA-butiker har begått allvarliga lagbrott. Eftersom denna gamla mat är farlig för konsumenternas hälsa.
Återigen har företagarna visat att de mestadels sysslar med fiffel och kriminalitet. Frågan kvarstår, finns det hederliga företagare?
Den duktige Janne Josefsson med flera gjorde programmet….
MVH
bigj
Ett nyliberalt misslyckande:
Fusket på ICA år 2007
ICA-butikerna fuskar med förpackningar av köttvaror. De står på paketen att de förpackats ett visst datum, att det alltså är nyförpackat. Men det är gammalt kött, sedan länge utgått enligt datumstämplingar som återförpackats – man har lurat kunderna. Köttet är farligt att förtära eftersom det är otjänligt som människoföda, det är för gammalt helt enkelt. Man plockar upp kött från golvet och mal ned det igen. Ägarna tjänar grova pengar på detta bedrägeri. Kunderna luras dagligen, samtidigt som ICA-handlarna tjänar grova pengar. Denna brottslighet har pågått i många år. Man har tjänat två miljoner kronor per år, per butik., enligt Rapport, SVT 2, 21.00, samma kväll.
Programmet kollade de fyra största ICA-butikerna i Stockholmsområdet, samtliga fuskade. Vad kan man förvänta sig av de övriga cirka 1400 ICA-butikerna, och deras ägare? Fuskar de också? Helt säkert är att de fuskande företagarna i dessa ICA-butiker har begått allvarliga lagbrott. Eftersom denna gamla mat är farlig för konsumenternas hälsa.
Återigen har företagarna visat att de mestadels sysslar med fiffel och kriminalitet. Frågan kvarstår, finns det hederliga företagare?
Den duktige Janne Josefsson med flera gjorde programmet….
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
-
Hannes Bergman Thrygg
- Inlägg: 12
- Blev medlem: 09 sep 2009 20:48
ICAs fusk har inget med nyliberalism att göra, det är företagets felaktiga beteende, det är för mig totalt ologiskt att se det som ett faktum att kapitalismen inte fungerar.
Småföretagare fuskar för att de skulle gå i konkurs pga höga skatter.
Sådana enorma företag gör deals med regeringarna i u-länder för att utesluta en fri konkurrens som skulle leda till rättvisare löner. Återigen, inte kapitalismen, utan regeringar i kooperation med företag.
Brist på fri marknad leder till sådana här situationer.
kramis
Hannes
Småföretagare fuskar för att de skulle gå i konkurs pga höga skatter.
Sådana enorma företag gör deals med regeringarna i u-länder för att utesluta en fri konkurrens som skulle leda till rättvisare löner. Återigen, inte kapitalismen, utan regeringar i kooperation med företag.
Brist på fri marknad leder till sådana här situationer.
kramis
Hannes
det personliga målet med mitt liv är lycka
Hejsan!
Så du menar att det är legalt att skattefusk? :lol:
Marknadena har ju blivt avreglerade sedan minst 20 år tillbaks i tiden, och vi såg ju hösten 2008 hur det gick!
Här ett exempel på fri lönesättning, och frihet, a la nyliberalismen:
Utländska företag skattefuskar i tredje världen
För varje dollar som sänds till Afrika eller andra stater i tredje världen, förs det samtidigt ut 10 dollar på illegala väger. Vapenhandel, export av råvaror, knarkhandel och annan brottslighet står för 3 av dessa illegala dollar som förs ut ur tredje världen. Men merparten av pengarna som på kriminell väg förs ut ur tredje världen handlar om att privata företag från väst struntar i att betala in skatter och avgifter, eller låter sina dotterbolag betala överpriser för produkter som sedan säljs och där obeskattade vinster förs ut ur tredje världen. Det gäller även andra transaktioner mellan olika storbolags dotterföretag som också deltar i denna brottslighet.
Källa: SR, P1, Klockan 7.00-ekonyheterna, 21 september, 2009.
MVH
bigj - som med fakta plågar....
Så du menar att det är legalt att skattefusk? :lol:
Marknadena har ju blivt avreglerade sedan minst 20 år tillbaks i tiden, och vi såg ju hösten 2008 hur det gick!
Här ett exempel på fri lönesättning, och frihet, a la nyliberalismen:
Utländska företag skattefuskar i tredje världen
För varje dollar som sänds till Afrika eller andra stater i tredje världen, förs det samtidigt ut 10 dollar på illegala väger. Vapenhandel, export av råvaror, knarkhandel och annan brottslighet står för 3 av dessa illegala dollar som förs ut ur tredje världen. Men merparten av pengarna som på kriminell väg förs ut ur tredje världen handlar om att privata företag från väst struntar i att betala in skatter och avgifter, eller låter sina dotterbolag betala överpriser för produkter som sedan säljs och där obeskattade vinster förs ut ur tredje världen. Det gäller även andra transaktioner mellan olika storbolags dotterföretag som också deltar i denna brottslighet.
Källa: SR, P1, Klockan 7.00-ekonyheterna, 21 september, 2009.
MVH
bigj - som med fakta plågar....
Den goda sidans försvarare
-
Hannes Bergman Thrygg
- Inlägg: 12
- Blev medlem: 09 sep 2009 20:48
att företag sätts dit genom statsmanipulation och våld och sedan ges extra rättigheter är inte heller den fria marknaden. och staten genom lagar och våld omöjliggör för befolkningen att kunna konkurrera i rättvist klimat.
jag måste lägga till att jag respekterar dig, jag tog en titt på din kritik mot objektivismen och du är tydligen väldigt intelligent och påläst. jag läste inte kritiken då jag inte läst Ayn Rand först men du verkar sannerligen dedikerad och intelligent.
snälla, snälla om du har tio minuter titta på
http://www.youtube.com/watch?v=dbxZhx2e ... rofilepage ----Corporatism and Survival
och höra av dig till mig med kommentarer.
jag måste lägga till att jag respekterar dig, jag tog en titt på din kritik mot objektivismen och du är tydligen väldigt intelligent och påläst. jag läste inte kritiken då jag inte läst Ayn Rand först men du verkar sannerligen dedikerad och intelligent.
snälla, snälla om du har tio minuter titta på
http://www.youtube.com/watch?v=dbxZhx2e ... rofilepage ----Corporatism and Survival
och höra av dig till mig med kommentarer.
det personliga målet med mitt liv är lycka
Hejsan!
Och den standardfrågan är.....? :)
Hade stater inte blandat sig i marknaden hade kapitalismen inte existerat idag, vilket i och för sig inte hade varit helt fel.....! :wink:
Men vi har ju sett hur det har gått när marknaderna släpps fria, eller är hösten 2008, den nyliberala härdsmältans år, redan glömd eller föträngd?
Här lite fakta i målet:
Kapitalisterna vill ha mer skattemedel
Den amerikanska regeringskontrollerade (men privatägda) bolånejätten Freddie Mac vill ha ytterligare 30 till 35 miljarder dollar från finansdepartementet för att "undvika en kollaps". Bolaget har redan fått 13,8 miljarder från statskassan.
Källa: SVT Text, lördag 24 januari, 2009
MVH
bigj
Och den standardfrågan är.....? :)
Hade stater inte blandat sig i marknaden hade kapitalismen inte existerat idag, vilket i och för sig inte hade varit helt fel.....! :wink:
Men vi har ju sett hur det har gått när marknaderna släpps fria, eller är hösten 2008, den nyliberala härdsmältans år, redan glömd eller föträngd?
Här lite fakta i målet:
Kapitalisterna vill ha mer skattemedel
Den amerikanska regeringskontrollerade (men privatägda) bolånejätten Freddie Mac vill ha ytterligare 30 till 35 miljarder dollar från finansdepartementet för att "undvika en kollaps". Bolaget har redan fått 13,8 miljarder från statskassan.
Källa: SVT Text, lördag 24 januari, 2009
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
biggj skrev:Hejsan!
Och den standardfrågan är.....? :)
Jaså det som du aldrig besvarar:
Saknar fortfarande exempel på:
Visa på något lands lagstiftning där det framgår att arbetarna på laglig väg får, om de så vill, överta ett företags vinst och produktionsmedel. Detta kan ske mot de nuvarande ägarnas vilja, även om ägarna inte bryter någon lag, eller missköter verksamheten. Fixar du det så ger jag dig rätt, och att det landet är något att hänga i julgranen, ekonomiskt, levnadsstandard osv.
Då köper jag din variant av ekonomisk demokrati.
Fridens Liljor
biggj skrev:Här lite fakta i målet:
Kapitalisterna vill ha mer skattemedel
Den amerikanska regeringskontrollerade (men privatägda) bolånejätten Freddie Mac vill ha ytterligare 30 till 35 miljarder dollar från finansdepartementet för att "undvika en kollaps". Bolaget har redan fått 13,8 miljarder från statskassan.
Källa: SVT Text, lördag 24 januari, 2009
MVH
bigj
Men snalla SVT Text. Vet dom inte ens att Freddie Mac ar agt till 80% av staten efter overtaget forra aret ? Jaja, nyheterna dessa dagar ar lite langsamma. Eller ocksa sa har dom nagon praktikant pa redaktionen som skall forsoka gora jobbet utan att veta vad dom pratar om.
http://www.bloomberg.com/apps/news?pid= ... refer=home
Och den 80%-ige agaren staten satte pa sig spenderbyxorna och gav den nye CEO'n en hyfsad lonecheck :
http://www.google.com/hostednews/ap/art ... AD9B32MUG1
/Levee
Hejsan!
Det som kallekula efterfrågar har ju skett i USA och Kanada sedan 1980-talet! Och eftersom det gjorts där, kan det ju gärna inte strida mot lagarna, eller hur? Kan du inte för omväxlings skull tänka innan du skriver, vännen? :D
I andra länder med mer direkta, och i tiden närliggande, fascistoida system eller traditioner, som tidigare Argentina eller Venezuela är det oväsentligt vad ägarna anser, allt i en f.d. diktatur kan fråntas ägarna eftersom de skaffade sig sina företag och förmögenheter under odemokratiska och fascistoida system! Lagar kan man stifta i efterhand och se till att de sträcker sig bakåt, hur många år som helst. Därefter är det bara att ta över resten om man känner för det! Det är bara att jaga bort dyngan och ta över, vilket sker på många håll idag - vilket är helt rätt! Man skall inte uppmuntra fascister, man skall jaga dem!
Tja, Levee, exakt när staten tog över FM är jag inte säker på, men det var i fjol höstas någon gång. Men det spelar ju mindre roll, felen begick när det var privatiserat och styrdes av nyliberaler, det är därför de höll på att gå i spat! Det var värst vad du är intresserad av just dessa båda bolåneinstitut, är det som så att det är det enda du lyckats översätta till svenska från det som händer i USA? Ho ho ho ho....du tuggar ju inget annat än detta......
MVH
bigj - den gode demokraten.....
Det som kallekula efterfrågar har ju skett i USA och Kanada sedan 1980-talet! Och eftersom det gjorts där, kan det ju gärna inte strida mot lagarna, eller hur? Kan du inte för omväxlings skull tänka innan du skriver, vännen? :D
I andra länder med mer direkta, och i tiden närliggande, fascistoida system eller traditioner, som tidigare Argentina eller Venezuela är det oväsentligt vad ägarna anser, allt i en f.d. diktatur kan fråntas ägarna eftersom de skaffade sig sina företag och förmögenheter under odemokratiska och fascistoida system! Lagar kan man stifta i efterhand och se till att de sträcker sig bakåt, hur många år som helst. Därefter är det bara att ta över resten om man känner för det! Det är bara att jaga bort dyngan och ta över, vilket sker på många håll idag - vilket är helt rätt! Man skall inte uppmuntra fascister, man skall jaga dem!
Tja, Levee, exakt när staten tog över FM är jag inte säker på, men det var i fjol höstas någon gång. Men det spelar ju mindre roll, felen begick när det var privatiserat och styrdes av nyliberaler, det är därför de höll på att gå i spat! Det var värst vad du är intresserad av just dessa båda bolåneinstitut, är det som så att det är det enda du lyckats översätta till svenska från det som händer i USA? Ho ho ho ho....du tuggar ju inget annat än detta......
MVH
bigj - den gode demokraten.....
Den goda sidans försvarare
biggj skrev:Hejsan!
Det som kallekula efterfrågar har ju skett i USA och Kanada sedan 1980-talet! Och eftersom det gjorts där, kan det ju gärna inte strida mot lagarna, eller hur? Kan du inte för omväxlings skull tänka innan du skriver, vännen?
.
Ha ha USA och Kanada. Frågan var:
Saknar fortfarande exempel på:
Visa på något lands lagstiftning där det framgår att arbetarna på laglig väg får, om de så vill, överta ett företags vinst och produktionsmedel. Detta kan ske mot de nuvarande ägarnas vilja, även om ägarna inte bryter någon lag, eller missköter verksamheten. Fixar du det så ger jag dig rätt, och att det landet är något att hänga i julgranen, ekonomiskt, levnadsstandard osv.
Så du menar att anställda, på vilket företag som helst i USA eller Kanada, kan överta, när de så vill, företagets vinst och produktion, utan att lagstiftningen sägtter stopp för det.. Fan hur korkade tror du de är som läser här.
USA ha ha. Ja den var fan för bra.Kommunism i USA.
Men som sagt kopiera bara in den delen i resp. lands lagstiftning där detta framgår och visa det här......
Fridens Liljor
Hejsan!
Vi svarar på Kallekulas fråga:
"Visa på något lands lagstiftning där det framgår att arbetarna på laglig väg får, om de så vill, överta ett företags vinst och produktionsmedel."
Kanada
Idéerna om löntagarägda och demokratiskt styrda företag spred sig under slutet av 1970-talet, bl.a. till Quebec, i Kanada. Dessutom fanns det lokala krafter som också drömde om något liknande lite här och var. I Quebec oroades fackföreningsmannen Louis Laberge för att den ekonomiska krisen, orsakad av en helt igenom osund kapitalism, under 1970-talet slog mot hans medlemmar i företagen, och skapade massarbetslöshet. Laberge var övertygad om att problemet var det lilla industrikapital som fanns i den fransktalande provinsen. Företag och kapital sökte sig bort, till de engelsktalande delarna av Kanada, och USA. Laberge föreslog delstatsregeringen mot slutet av 1970-talet att facken och delstaten tillsammans skulle bygga upp en ”nationell sysselsättningsfond” för att bekämpa arbetslöshetens gissel orsakad av en kapitalism som spårat ur totalt. År 1981 började även Quebecs LO, QFL, att stödja hans tankegångar. Tanken var att de anställda skulle skapa sysselsättning genom att de själva bidrog i finansieringen och styrningen av företagen. Idéerna påminner en del om de svenska löntagarfonderna som var i ropet under 1980-talet.
Statsmaktens kvarnar malde dock långsamt och år 1982 drabbades Quebec av en än värre ekonomisk kris, som under hösten gjorde ytterligare 150 000 arbetare arbetslösa. Den ständigt pågående kapitalistiska krisen härjade obönhörligen vidare. Något måste göras ansåg delstatsregeringen, kapitalismen hade spårat ur och skapat en långvarig kris i östra Kanada. Nu började man lyssna på Laberge och hans idéer. År 1983 drog Laberge och QFL igång ett eget projekt, och nu stöttade delstatsregeringen det hela genom att ge sådana företag skattefördelar om de investerade i den nystartade investeringsfonden. Efter några år började det hela fungera och fram till mitten av 1990-talet hade man skapat närmare 50 000 nya arbeten, där de anställda var delägare och kunde påverka sina företag till viss del. Det rörde sig om över 100 nya, delvis demokratiskt drivna, företag. Delstatsregeringen hade även satsat medel, men redan efter 3 år hade man fått tillbaks pengarna genom att arbetslöshetskostnaderna minskade i samma grad folk fick nya jobb och kunde klara sig själva. Under 1990-talet blev dessa investeringsfonder Kanadas viktigaste källa till insatskapital åt industrin. På finansmarknaden i Nordamerika kallas detta kapital för ”Venture capital”. Systemet har sedan mitten av 1980-talet spritt sig över USA och Kanada.
Solidaritetsfonden har som främsta mål inte enbart att placera kapital, alltså är det inte enbart ett s.k. ”riskkapitalbolag”, det är mer än så. Ett lika viktigt mål som att placera och förränta pengar är ju att man skapar och behåller jobb, utbildar arbetare, ger ekonomisk stimulans genom strategiska investeringar och utvecklar affärsföretag i provinsen Quebec. Av de medel som inte investeras direkt i företag investeras 80 procent i säkra, räntebärande papper och 20 procent på aktiemarknaden. Den första styrelsen valdes år 1983, 7 styrelsemedlemmar utsågs av QFL, valda på två år, 3 styrelsemedlemmar valdes av andelsägarna på ett år, liksom andelsägarna (alltså alla anställda) även valde VD:n för hela fonden. Redan 1984 hade man en verksamhet där Quebecs finansinspektion tillät fonden att sälja andelar i fonden. Detta första år såldes en halv miljon andelar. Efter några år hade fonden 2000 fackliga försäljningsombud och år 1996 var 786 företag knutna till fonden genom avtal där de erhöll bidrag från fondens medel.
USA
I USA arbetade år 1998 faktiskt 15 miljoner amerikaner i personalägda företag, det var omkring 12 % av den samlade arbetsstyrkan i landet. Stödet för denna företeelse kommer från både den yttersta högern såväl som från de mer demokratiska krafterna vänster därom. Flertalet som arbetar i dessa företag äger en liten del av företagen, men det finns många företag där de anställda äger mer än 50 procent av företagen och ibland hela företaget. Det största löntagarägda företaget under åren 1997-1998 var United Airlines, med över 80 000 anställda vilka tillsammans ägde 55 procent av företaget. Den större delen av de löntagarägda företagen är dock små eller medelstora, ibland är det frågan om rent pensionssparande, i andra fall är personalen en partner till ägarfamiljen och i en del fall har löntagarna tagit över ett företag vid ett generationsbyte. Andra personalägda företag har uppstått vid räddningsaktioner för nedläggningshotade företag och en del har bildats för att ta hand om avknoppningar från större koncerner.
AFL-CIO hade inrättat ett ”Centrum för Arbetande Kapital”, under 1980-talet med målsättningen att samordna de tillgångar som ägs av fackets medlemmar så att dessa jättelika belopp blev ett vapen i händerna på facket i kampen för nya jobb och goda anställningsvillkor. Detta kapital utgjorde under 1990-talets andra halva omkring 14 procent av det samlade aktiekapitalet i USA. Väl att märka, bara 15 procent av arbetarna var med i facket i USA, flertalet av dessa anslutna medlemmar var dessutom koncentrerade till nordöstra USA. Visserligen ville AFL-CIO ha högsta avkastning på pensionssparandet, men under 1990-talet har man även börjat se det hela mer långsiktigt. Facken ville ha en viss etik i förvaltandet av medlemmarnas pengar, sådant som goda arbetsvillkor i de företag man lånar pengar till, och naturligtvis goda löner. Man ville inte medverka till att göra kortsiktiga vinster som kommer från nedskärningar och liknande. Nedskärningar måste därför motiveras av långsiktiga strukturskäl för att de skall gynna pensionsspararnas långsiktiga ekonomiska intressen. Inte heller vill man investera kapital i företag som har ständiga konflikter mellan ledning och de anställda, eller företag som ofta bryter mot bestämmelser om arbetar- och miljöskydd. Kort sagt, man strävade efter ekonomisk demokrati…
Arbetarägda kooperativ i USA – Worker co-op snart 100 år…
En annan variant, betydligt äldre, är de rena kooperativen som funnits i USA sedan 1916. De är mer av vad vi idag skulle kalla ”rena” arbetarstyrda företag, där ägandet helt ligger i händerna på de anställda. De agerar på den öppna marknaden under samma villkor som de privata företagen. Det är här frågan om riktiga arbetarkooperativ enligt klassisk definition.
Dessa kooperativa företag skiljer sig en del från 1980-talsfenomenet ESOP.
ESOP-företag med personaloptioner är egentligen inga kooperativ. Men några ESOP-företag delar en del egenskaper med arbetarägda kooperativ. ESOP-företagen tillåter anställda att bli ägare genom att man då investerar medel från sina pensionssystem i företagen. ESOP-företag kan vara majoritetsägda av sina anställda, men de flesta är det inte idag. Däremot är alla kooperativ majoritetsägda av de anställda.
Vissa majoritetsägda ESOP-företag ger betydande demokratiskt inflytande till sina anställda, men de flesta har anställda på en styrelsepost i bolaget. Arbetarkooperativen å andra sidan är alltid demokratiskt styrda och kontrollerade av sina anställda, och styrelsens majoritet kontrolleras alltid av arbetarna. ESOPs ger medarbetarna möjlighet att dra nytta av en framgångsrik verksamhet genom att vinsterna plöjs ned i deras kommande pensioner. Pensionssparande beskattas inte i USA och då kan man spara till dess man börjar ta ut sina medel, som då indirekt beskattas genom omsättningsskatter och liknande vid främst köp av varor och tjänster.
Däremot är en eventuell vinst vid en arbetarägd co-op tillgänglig för arbetstagaren-ägare i slutet av varje år, genom utdelning. Denna utdelning är skattepliktig inkomst det år de tas ut.
Arbetarkooperativ är företag som ägs och styrs demokratiskt av de anställda. De är verksamma i många branscher, däribland barnomsorg, bostäder, städbranschen, livsmedelshantering, sjukvård, teknikföretag, detaljhandel och tjänsteföretag, tillverkningsindustri och grossistverksamhet. Ungefär 300 arbetskooperativ fanns i hela USA i början av 2000-talet, där de anställda ges möjlighet att direkt dra nytta av de ekonomiska framgångarna för verksamheten.
Kommunism? Ho ho ho ho ho.....tja, jag vet inte, vad anser kallekula? :)
MVH
bigj
Vi svarar på Kallekulas fråga:
"Visa på något lands lagstiftning där det framgår att arbetarna på laglig väg får, om de så vill, överta ett företags vinst och produktionsmedel."
Kanada
Idéerna om löntagarägda och demokratiskt styrda företag spred sig under slutet av 1970-talet, bl.a. till Quebec, i Kanada. Dessutom fanns det lokala krafter som också drömde om något liknande lite här och var. I Quebec oroades fackföreningsmannen Louis Laberge för att den ekonomiska krisen, orsakad av en helt igenom osund kapitalism, under 1970-talet slog mot hans medlemmar i företagen, och skapade massarbetslöshet. Laberge var övertygad om att problemet var det lilla industrikapital som fanns i den fransktalande provinsen. Företag och kapital sökte sig bort, till de engelsktalande delarna av Kanada, och USA. Laberge föreslog delstatsregeringen mot slutet av 1970-talet att facken och delstaten tillsammans skulle bygga upp en ”nationell sysselsättningsfond” för att bekämpa arbetslöshetens gissel orsakad av en kapitalism som spårat ur totalt. År 1981 började även Quebecs LO, QFL, att stödja hans tankegångar. Tanken var att de anställda skulle skapa sysselsättning genom att de själva bidrog i finansieringen och styrningen av företagen. Idéerna påminner en del om de svenska löntagarfonderna som var i ropet under 1980-talet.
Statsmaktens kvarnar malde dock långsamt och år 1982 drabbades Quebec av en än värre ekonomisk kris, som under hösten gjorde ytterligare 150 000 arbetare arbetslösa. Den ständigt pågående kapitalistiska krisen härjade obönhörligen vidare. Något måste göras ansåg delstatsregeringen, kapitalismen hade spårat ur och skapat en långvarig kris i östra Kanada. Nu började man lyssna på Laberge och hans idéer. År 1983 drog Laberge och QFL igång ett eget projekt, och nu stöttade delstatsregeringen det hela genom att ge sådana företag skattefördelar om de investerade i den nystartade investeringsfonden. Efter några år började det hela fungera och fram till mitten av 1990-talet hade man skapat närmare 50 000 nya arbeten, där de anställda var delägare och kunde påverka sina företag till viss del. Det rörde sig om över 100 nya, delvis demokratiskt drivna, företag. Delstatsregeringen hade även satsat medel, men redan efter 3 år hade man fått tillbaks pengarna genom att arbetslöshetskostnaderna minskade i samma grad folk fick nya jobb och kunde klara sig själva. Under 1990-talet blev dessa investeringsfonder Kanadas viktigaste källa till insatskapital åt industrin. På finansmarknaden i Nordamerika kallas detta kapital för ”Venture capital”. Systemet har sedan mitten av 1980-talet spritt sig över USA och Kanada.
Solidaritetsfonden har som främsta mål inte enbart att placera kapital, alltså är det inte enbart ett s.k. ”riskkapitalbolag”, det är mer än så. Ett lika viktigt mål som att placera och förränta pengar är ju att man skapar och behåller jobb, utbildar arbetare, ger ekonomisk stimulans genom strategiska investeringar och utvecklar affärsföretag i provinsen Quebec. Av de medel som inte investeras direkt i företag investeras 80 procent i säkra, räntebärande papper och 20 procent på aktiemarknaden. Den första styrelsen valdes år 1983, 7 styrelsemedlemmar utsågs av QFL, valda på två år, 3 styrelsemedlemmar valdes av andelsägarna på ett år, liksom andelsägarna (alltså alla anställda) även valde VD:n för hela fonden. Redan 1984 hade man en verksamhet där Quebecs finansinspektion tillät fonden att sälja andelar i fonden. Detta första år såldes en halv miljon andelar. Efter några år hade fonden 2000 fackliga försäljningsombud och år 1996 var 786 företag knutna till fonden genom avtal där de erhöll bidrag från fondens medel.
USA
I USA arbetade år 1998 faktiskt 15 miljoner amerikaner i personalägda företag, det var omkring 12 % av den samlade arbetsstyrkan i landet. Stödet för denna företeelse kommer från både den yttersta högern såväl som från de mer demokratiska krafterna vänster därom. Flertalet som arbetar i dessa företag äger en liten del av företagen, men det finns många företag där de anställda äger mer än 50 procent av företagen och ibland hela företaget. Det största löntagarägda företaget under åren 1997-1998 var United Airlines, med över 80 000 anställda vilka tillsammans ägde 55 procent av företaget. Den större delen av de löntagarägda företagen är dock små eller medelstora, ibland är det frågan om rent pensionssparande, i andra fall är personalen en partner till ägarfamiljen och i en del fall har löntagarna tagit över ett företag vid ett generationsbyte. Andra personalägda företag har uppstått vid räddningsaktioner för nedläggningshotade företag och en del har bildats för att ta hand om avknoppningar från större koncerner.
AFL-CIO hade inrättat ett ”Centrum för Arbetande Kapital”, under 1980-talet med målsättningen att samordna de tillgångar som ägs av fackets medlemmar så att dessa jättelika belopp blev ett vapen i händerna på facket i kampen för nya jobb och goda anställningsvillkor. Detta kapital utgjorde under 1990-talets andra halva omkring 14 procent av det samlade aktiekapitalet i USA. Väl att märka, bara 15 procent av arbetarna var med i facket i USA, flertalet av dessa anslutna medlemmar var dessutom koncentrerade till nordöstra USA. Visserligen ville AFL-CIO ha högsta avkastning på pensionssparandet, men under 1990-talet har man även börjat se det hela mer långsiktigt. Facken ville ha en viss etik i förvaltandet av medlemmarnas pengar, sådant som goda arbetsvillkor i de företag man lånar pengar till, och naturligtvis goda löner. Man ville inte medverka till att göra kortsiktiga vinster som kommer från nedskärningar och liknande. Nedskärningar måste därför motiveras av långsiktiga strukturskäl för att de skall gynna pensionsspararnas långsiktiga ekonomiska intressen. Inte heller vill man investera kapital i företag som har ständiga konflikter mellan ledning och de anställda, eller företag som ofta bryter mot bestämmelser om arbetar- och miljöskydd. Kort sagt, man strävade efter ekonomisk demokrati…
Arbetarägda kooperativ i USA – Worker co-op snart 100 år…
En annan variant, betydligt äldre, är de rena kooperativen som funnits i USA sedan 1916. De är mer av vad vi idag skulle kalla ”rena” arbetarstyrda företag, där ägandet helt ligger i händerna på de anställda. De agerar på den öppna marknaden under samma villkor som de privata företagen. Det är här frågan om riktiga arbetarkooperativ enligt klassisk definition.
Dessa kooperativa företag skiljer sig en del från 1980-talsfenomenet ESOP.
ESOP-företag med personaloptioner är egentligen inga kooperativ. Men några ESOP-företag delar en del egenskaper med arbetarägda kooperativ. ESOP-företagen tillåter anställda att bli ägare genom att man då investerar medel från sina pensionssystem i företagen. ESOP-företag kan vara majoritetsägda av sina anställda, men de flesta är det inte idag. Däremot är alla kooperativ majoritetsägda av de anställda.
Vissa majoritetsägda ESOP-företag ger betydande demokratiskt inflytande till sina anställda, men de flesta har anställda på en styrelsepost i bolaget. Arbetarkooperativen å andra sidan är alltid demokratiskt styrda och kontrollerade av sina anställda, och styrelsens majoritet kontrolleras alltid av arbetarna. ESOPs ger medarbetarna möjlighet att dra nytta av en framgångsrik verksamhet genom att vinsterna plöjs ned i deras kommande pensioner. Pensionssparande beskattas inte i USA och då kan man spara till dess man börjar ta ut sina medel, som då indirekt beskattas genom omsättningsskatter och liknande vid främst köp av varor och tjänster.
Däremot är en eventuell vinst vid en arbetarägd co-op tillgänglig för arbetstagaren-ägare i slutet av varje år, genom utdelning. Denna utdelning är skattepliktig inkomst det år de tas ut.
Arbetarkooperativ är företag som ägs och styrs demokratiskt av de anställda. De är verksamma i många branscher, däribland barnomsorg, bostäder, städbranschen, livsmedelshantering, sjukvård, teknikföretag, detaljhandel och tjänsteföretag, tillverkningsindustri och grossistverksamhet. Ungefär 300 arbetskooperativ fanns i hela USA i början av 2000-talet, där de anställda ges möjlighet att direkt dra nytta av de ekonomiska framgångarna för verksamheten.
Kommunism? Ho ho ho ho ho.....tja, jag vet inte, vad anser kallekula? :)
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
Mycket text. Inget svar. Frågan är:
Visa på något lands lagstiftning där det framgår att arbetarna på laglig väg får,om de så vill, överta ett företags vinst och produktionsmedel. Detta kan ske mot de nuvarande ägarnas vilja, även om ägarna inte bryter någon lag, eller missköter verksamheten. Fixar du det så ger jag dig rätt, och att det landet är något att hänga i julgranen, ekonomiskt, levnadsstandard osv.
Så du menar att anställda, på vilket företag som helst i USA eller Kanada, kan överta, när de så vill, företagets vinst och produktion, utan att lagstiftningen sägtter stopp för det.. Fan hur korkade tror du de är som läser här.
Som vanligt inget svar på det. Du vet det är bara att kopiera in lagtexten för resp. land.
Men kör på du biggen.
Att du tror på att det skulle vara gynsamt att införa en sådan lagstiftning är en helt annan femma. Det står dig fritt att tro.
Visa på något lands lagstiftning där det framgår att arbetarna på laglig väg får,om de så vill, överta ett företags vinst och produktionsmedel. Detta kan ske mot de nuvarande ägarnas vilja, även om ägarna inte bryter någon lag, eller missköter verksamheten. Fixar du det så ger jag dig rätt, och att det landet är något att hänga i julgranen, ekonomiskt, levnadsstandard osv.
Så du menar att anställda, på vilket företag som helst i USA eller Kanada, kan överta, när de så vill, företagets vinst och produktion, utan att lagstiftningen sägtter stopp för det.. Fan hur korkade tror du de är som läser här.
Som vanligt inget svar på det. Du vet det är bara att kopiera in lagtexten för resp. land.
Men kör på du biggen.
Att du tror på att det skulle vara gynsamt att införa en sådan lagstiftning är en helt annan femma. Det står dig fritt att tro.
Fridens Liljor
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 10 och 0 gäster