Män har slutat vara män

[klorofyll]

Om du har mod men ingen intelligens - så vet du inte hur du ska använda ditt mod. Detta är ett faktum.

Fel. Ge exempel på det! Om du frågar mig så är den största bedriften i livet att vara god mot andra... Vilket har noll att göra med intelligens, eller hur?

Godhet är just förmågan att kunna avgöra vad, när och hur till vem och varför... Dvs ett beslut av en aktiv vilja som kan avgöra om ens godhet är välriktad, rätt avvägd och har goda konsekvenser.
Dvs intelligens.

Så du menar att intelligenta har en större inverkan på mänskligheten?

[Esther]

Fel. Ge exempel på det! Om du frågar mig så är den största bedriften i livet att vara god mot andra... Vilket har noll att göra med intelligens, eller hur?

Godhet är just förmågan att kunna avgöra vad, när och hur till vem och varför... Dvs ett beslut av en aktiv vilja som kan avgöra om ens godhet är välriktad, rätt avvägd och har goda konsekvenser.
Dvs intelligens.

Så du menar att intelligenta har en större inverkan på mänskligheten?

Intelligent godhet är väl optimalt.

[Pilatus]

Godhet är just förmågan att kunna avgöra vad, när och hur till vem och varför... Dvs ett beslut av en aktiv vilja som kan avgöra om ens godhet är välriktad, rätt avvägd och har goda konsekvenser.
Dvs intelligens.

Så du menar att intelligenta har en större inverkan på mänskligheten?

Intelligent godhet är väl optimalt.

Nej, det skulle jag inte säga. Godhet som är spontan medkänsla är något annat än dina kyliga kalkyler. Vet man inte hur man skall vara god kan man alltid skänka Läkare utan gränser en slant.

[klorofyll]

Godhet är just förmågan att kunna avgöra vad, när och hur till vem och varför... Dvs ett beslut av en aktiv vilja som kan avgöra om ens godhet är välriktad, rätt avvägd och har goda konsekvenser.
Dvs intelligens.

Så du menar att intelligenta har en större inverkan på mänskligheten?

Intelligent godhet är väl optimalt.

På vilket sätt är det optimalt ur moralisk synvinkel? Och vad får det för praktisk betydelse?

[klorofyll]

Jaså, ni pratar alltså om maktbalansen mellan kvinnor och män? Det finns undergivenhet, dominans, jämställdhet, turas om. Bakom varje stark man står en stark kvinna, sägs det. Inte vet jag. Egentligen ska man väl inte lägga sig i hur folk vill leva sina liv. Jag tror inte att det är lätt att vara man idag. Kreativ blev duktigt sne på mig för att jag tror att det är bra för män att skotta snö. Att vanliga män använder smink i ökad omfattning blir för mig Det var först nyligen jag fick reda på att många män sitter ner och kissar. Någon sa att det var bra för prostatan (?) Det förvånar mig också med alla könskorrigeringar. Jag tror det försämrar läget med alla skilsmässor och barn som inte har rekorderliga manliga förebilder. De glimtar Esther nämner gällande riktiga män tycker jag låter sammanlagt väldigt fint. Det vore väl tragiskt att utrota det fina?

Tyvärr så upplever jag att goda män, eller män som försöker göra gott, blir måltavlor i "kampen mellan könen"...

[David H]

Vad som är en riktig man finns det såklart olika uppfattning om. Ibland har det slagit mig tanken att detta mode om att män ska ha skägg, och då inte minst att kvinnor dras till män med skägg - kan ha och göra med att det finns ett behov av mannen ska se ut som en man, då andra manliga attribut i till stor del inte uppmärksammas eller ges erkännande. Att skägget behövs för att visa att mannen trots allt är en man. Kanske är det långsökt,, eller bortförklaring för min egen magra skäggväxt

Annars tänker jag om skillnad mellan manligt och kvinnligt... visst det går göra skillnader. Men det är ingen enkel självklarhet. Det är många olika dimensioner att ta hänsyn till. I stort sätt alla beskrivningar om skillnad mellan manligt och kvinnligt blir förenklingar. Och från olika håll smyger sig då uppfattningen in om att det finns egentligen inga skillnader alls (ganska vanligt med resonemang som grundas på detta antagande i vissa kretsar) - men detta uppfattar jag inte heller som någon djupare visdom.

[Esther]

Vad som är en riktig man finns det såklart olika uppfattning om. Ibland har det slagit mig tanken att detta mode om att män ska ha skägg, och då inte minst att kvinnor dras till män med skägg - kan ha och göra med att det finns ett behov av mannen ska se ut som en man, då andra manliga attribut i till stor del inte uppmärksammas eller ges erkännande. Att skägget behövs för att visa att mannen trots allt är en man. Kanske är det långsökt,, eller bortförklaring för min egen magra skäggväxt

Annars tänker jag om skillnad mellan manligt och kvinnligt... visst det går göra skillnader. Men det är ingen enkel självklarhet. Det är många olika dimensioner att ta hänsyn till. I stort sätt alla beskrivningar om skillnad mellan manligt och kvinnligt blir förenklingar. Och från olika håll smyger sig då uppfattningen in om att det finns egentligen inga skillnader alls (ganska vanligt med resonemang som grundas på detta antagande i vissa kretsar) - men detta uppfattar jag inte heller som någon djupare visdom.

Äntligen.
Det var verkligen så att det tog så lång tid i denna tråd tills någon sa det helt självklara.
Visst är vi alla individer - detta gör att det som är manligt för någon inte är det för en annan och vise versa --- eller som jag brukar säga: ett lock till varje kastrull.
Skägg är inte trevligt (för mig - precis som jag inte gillar män som alla kvinnor vill ha, gillar jag inte män som har skägg (framförallt inte för att det är mode) - men det är förståeligt.
Det finns grundläggande skillnader mellan män och kvinnor - som bland alla djuren - en tjur varken ser ut eller är som en ko, en lejonhanne är inte som en lejonhona, osv. Det samma gäller människorna - problemet med oss är att vi styrs av tankar.
De kan göra med oss en serie saker som vi inte ens kanske tänker på...

[Esther]

Så du menar att intelligenta har en större inverkan på mänskligheten?

Intelligent godhet är väl optimalt.

Nej, det skulle jag inte säga. Godhet som är spontan medkänsla är något annat än dina kyliga kalkyler. Vet man inte hur man skall vara god kan man alltid skänka Läkare utan gränser en slant.

Thanks for sharing...

[Esther]

Det finns inga perfekta människor - inga perfekta kvinnor eller män.
MEN det finns de som erkänner detta för sig själva (dvs har en ärlig självbild) och när man har det kan man ta kritik konstruktivt samt utvecklas från detta, man är varken svart- eller avundsjuk utan har ett gott eget självförtroende på vem man är och vad man är - det finns män som (oavsett sin samhällsposition) är MÄN med versaler - för att de besitter en hög moral (utan att vara självgoda och dominanta samt högmodiga och därmed evigt dömande) och som kvinna när man ställs inför dem känner man (jag i detta fallet) detta direkt.
Män i levande livet - "känns" för mig.
Man känner var både skon klämmer samt var den inte gör det, om det är "rent i huset" eller om det är skit överallt - eller bara i vrårna.

De flesta som inte själva är färdiga med sig själva - känner inget alls utan går på ytan. Yta söker yta, djup söker djup...

[Anders]

Jag kollar ju lite på Peterson också. Som han säger är det ju statistiska skillnader som man pratar om. Det finns inget "så här är alla män" och "så här är alla kvinnor" även om man skulle vara av åsikten att kön är en social konstruktion. Så skriver man nåt generellt kommer det finnas horder med folk som med rätta opponerar sig då de inte känner sig hemma i den fålla de sorterats in i.

Men lite (eller mycket) generellt, skillnaden mellan män och kvinnor tycks vara att kvinnor bryr sig om och är mer intresserad av andra människor. Svårt att inte koppla det till deras omhändertagande av egna avkomman (i och för sig, hur var det i jägar-samlarsamhället? Hjälptes alla åt att ta hand om barnen i byarna eller i grupperna? Alla familjer för sig är ju nåt Maclean uppfann på 1700-talet. Kompisar från t.ex. Libanon kände sig mer som om att man tillhörde byn än mamma.

Hursomhelst, jag tycker alla skillnader kan hänföras dit, till kvinnornas större intresse för andra. Unga flickor har bättre studieresultat, men varför? De är snällare? Stökar inte runt så mycket som de unga pojkarna. De vill liksom göra sin omvärld till lags med sin flit. Och de uppmuntras till det.

Vad säger det om hur män borde vara? De tycks då mig som grupp vara mer individualistiska. Låt dem då vara det. Ungefär bara det.

Sen lite mer spekulativt:
Det som lite grann är den största konsekvensen av moderskärleken är väl kanske att kvinnor (återigen, som grupp, statistiskt) har svårare att styra upp stökiga barn. Och det motverkar en schysst meritokrati. Nu känner jag att jag talar som en man och kanske är på djupt vatten, men låt gå då: Jag skulle önska att kärleken och uppmärksamheten som visades ett barn, framför allt då det växt upp lite, var baserat på hur barnet presterade. Det behöver absolut inte vara "snällt". Utan barnets goda egenskaper skulle odlas. Låter lite sovjet, jag vet, men jag ser en ohygglig massa konstgjord andning från välbeställda föräldrar för sina högst medelmåttiga barn. Så här är det : Jag har träffat en mängd gamla kompisar de senaste åren från miljöer jag var i för 30+ år sen. Och ingen har ändrats. Alla har ungefär exakt den karaktär de hade då jag lärde känna dem, och det var i vissa fall från 4-5 års ålder. Från det kan jag inte annat än att tro : Mycket är inbyggt, och det kan ingen välmenande förälder ändra på. Och allt är inte lika värdefullt för att påverka världen.

[Kreativ]

Men lite (eller mycket) generellt, skillnaden mellan män och kvinnor tycks vara att kvinnor bryr sig om och är mer intresserad av andra människor.

Ja, det är en av de konkreta saker som det verkar gå att peka på då det stöds av forskning kring män och kvinnors hjärnor: män är mer intresserade av saker och idéer, kvinnor är mer intresserade i andra människor.

Unga flickor har bättre studieresultat, men varför?

Kvinnor är mer socialt extraverta, vilket betyder att de har behov av att anpassa sig och bemästra den externa miljön, trender och rådande normer. Därav även alla ätstörningar och utseendefixering som oftare drabbar kvinnor. Därför brukar jag säga att Gratum-typerna (som är vanligare bland kvinnor) i min typologi har "formbar extraversion." Män är mer upproriska och icke-konventionella (introverta). Intelligens och kreativitet har noll relation med skolbetyg, då betyg enbart visar hur bra en individ är på att imitera redan existerande kunskap och modeller. Därmed varför extraverta verkar mer "framgångsrika" i samhället då de är mer imitation- och anpassningsfokuserade.

Jag skulle önska att kärleken och uppmärksamheten som visades ett barn, framför allt då det växt upp lite, var baserat på hur barnet presterade. Det behöver absolut inte vara "snällt". Utan barnets goda egenskaper skulle odlas. Låter lite sovjet, jag vet, men jag ser en ohygglig massa konstgjord andning från välbeställda föräldrar för sina högst medelmåttiga barn.

Jag gillar inte vad du säger. Kärlek bör inte komma med krav, då är det inte genuin kärlek. Och det finns redan tillräckligt med kärlekslösa föräldrar där ute, även bland kvinnor. Samhälleligt meritfokus är även en orsaksmekanism till denna patologi. Nu vet jag inte vad du syftar på med "konstgjord andning för medelmåttiga barn" men vem avgör vad som är "goda egenskaper"? Chansen är att barn blir mindre "stökiga" om de inte utsätts för manipulerande krav och en exploaterande grundskola som tjänar systemet mer än människan.

[Esther]

Jag kollar ju lite på Peterson också. Som han säger är det ju statistiska skillnader som man pratar om. Det finns inget "så här är alla män" och "så här är alla kvinnor" även om man skulle vara av åsikten att kön är en social konstruktion. Så skriver man nåt generellt kommer det finnas horder med folk som med rätta opponerar sig då de inte känner sig hemma i den fålla de sorterats in i.

Men lite (eller mycket) generellt, skillnaden mellan män och kvinnor tycks vara att kvinnor bryr sig om och är mer intresserad av andra människor. Svårt att inte koppla det till deras omhändertagande av egna avkomman (i och för sig, hur var det i jägar-samlarsamhället? Hjälptes alla åt att ta hand om barnen i byarna eller i grupperna? Alla familjer för sig är ju nåt Maclean uppfann på 1700-talet. Kompisar från t.ex. Libanon kände sig mer som om att man tillhörde byn än mamma.

Hursomhelst, jag tycker alla skillnader kan hänföras dit, till kvinnornas större intresse för andra. Unga flickor har bättre studieresultat, men varför? De är snällare? Stökar inte runt så mycket som de unga pojkarna. De vill liksom göra sin omvärld till lags med sin flit. Och de uppmuntras till det.

Vad säger det om hur män borde vara? De tycks då mig som grupp vara mer individualistiska. Låt dem då vara det. Ungefär bara det.

Sen lite mer spekulativt:
Det som lite grann är den största konsekvensen av moderskärleken är väl kanske att kvinnor (återigen, som grupp, statistiskt) har svårare att styra upp stökiga barn. Och det motverkar en schysst meritokrati. Nu känner jag att jag talar som en man och kanske är på djupt vatten, men låt gå då: Jag skulle önska att kärleken och uppmärksamheten som visades ett barn, framför allt då det växt upp lite, var baserat på hur barnet presterade. Det behöver absolut inte vara "snällt". Utan barnets goda egenskaper skulle odlas. Låter lite sovjet, jag vet, men jag ser en ohygglig massa konstgjord andning från välbeställda föräldrar för sina högst medelmåttiga barn. Så här är det : Jag har träffat en mängd gamla kompisar de senaste åren från miljöer jag var i för 30+ år sen. Och ingen har ändrats. Alla har ungefär exakt den karaktär de hade då jag lärde känna dem, och det var i vissa fall från 4-5 års ålder. Från det kan jag inte annat än att tro : Mycket är inbyggt, och det kan ingen välmenande förälder ändra på. Och allt är inte lika värdefullt för att påverka världen.

Intressant inlägg!!
Tänkte bara kommentera detta om tjejer och skolbetyg....
Nja... I yngre ålder ja, senare... Nej.
Grabbarna kör om i slutet när de mognat och sedan finns också de kvinnliga faktorn (lärare) och motöverföringen.
Det sista innebär att lärarinnan omedvetet överför sin egen skolgång, och identifierar sig tjejerna.

[Esther]

Jag kollar ju lite på Peterson också. Som han säger är det ju statistiska skillnader som man pratar om. Det finns inget "så här är alla män" och "så här är alla kvinnor" även om man skulle vara av åsikten att kön är en social konstruktion. Så skriver man nåt generellt kommer det finnas horder med folk som med rätta opponerar sig då de inte känner sig hemma i den fålla de sorterats in i.

Men lite (eller mycket) generellt, skillnaden mellan män och kvinnor tycks vara att kvinnor bryr sig om och är mer intresserad av andra människor. Svårt att inte koppla det till deras omhändertagande av egna avkomman (i och för sig, hur var det i jägar-samlarsamhället? Hjälptes alla åt att ta hand om barnen i byarna eller i grupperna? Alla familjer för sig är ju nåt Maclean uppfann på 1700-talet. Kompisar från t.ex. Libanon kände sig mer som om att man tillhörde byn än mamma.

Hursomhelst, jag tycker alla skillnader kan hänföras dit, till kvinnornas större intresse för andra. Unga flickor har bättre studieresultat, men varför? De är snällare? Stökar inte runt så mycket som de unga pojkarna. De vill liksom göra sin omvärld till lags med sin flit. Och de uppmuntras till det.

Vad säger det om hur män borde vara? De tycks då mig som grupp vara mer individualistiska. Låt dem då vara det. Ungefär bara det.

Sen lite mer spekulativt:
Det som lite grann är den största konsekvensen av moderskärleken är väl kanske att kvinnor (återigen, som grupp, statistiskt) har svårare att styra upp stökiga barn. Och det motverkar en schysst meritokrati. Nu känner jag att jag talar som en man och kanske är på djupt vatten, men låt gå då: Jag skulle önska att kärleken och uppmärksamheten som visades ett barn, framför allt då det växt upp lite, var baserat på hur barnet presterade. Det behöver absolut inte vara "snällt". Utan barnets goda egenskaper skulle odlas. Låter lite sovjet, jag vet, men jag ser en ohygglig massa konstgjord andning från välbeställda föräldrar för sina högst medelmåttiga barn. Så här är det : Jag har träffat en mängd gamla kompisar de senaste åren från miljöer jag var i för 30+ år sen. Och ingen har ändrats. Alla har ungefär exakt den karaktär de hade då jag lärde känna dem, och det var i vissa fall från 4-5 års ålder. Från det kan jag inte annat än att tro : Mycket är inbyggt, och det kan ingen välmenande förälder ändra på. Och allt är inte lika värdefullt för att påverka världen.

Intressant inlägg!!
Tänkte bara kommentera detta om tjejer och skolbetyg....
Nja... I yngre ålder ja, senare... Nej.
Grabbarna kör om i slutet när de mognat och sedan finns också de kvinnliga faktorn (lärare) och motöverföringen.
Det sista innebär att lärarinnan omedvetet överför sin egen skolgång, och identifierar sig tjejerna.

Kom att tänka på att... Detta med relationer och andra.... Det är också en mognadsfas.
Pojkar är tidigare än flickor i att skapa relationer och på ett fysiskt sätt. De brottas, knuffas, spelar boll med alla... Och tjejer sitter och ritar ensamma.
Sedan går tjejer i gruppen och snackar och har bästis, grabbarna spelar och lär sig regler, gruppdynamik. Tjejer exklusiva relationer och uteslutande beteende.
Generellt sett....
Jag var med grabbarna och idrotten.... Undvek tjejernas snack och tissel tassel.

Så killarna har ett annat fokus på relationer och andra regler.
De har koll på sin plats och möjligheter. Strategi och taktik.
Tjejer intriger och kontroll via baktalerier....
Generellt sett.

[Esther]

Detta... är i särklass en av de bästa video jag har sett med J B Peterson --- där han säger rakt på, utan omsvep hur det är i hur vi fungerar och vad vi är... samt hur vår sexualitet borde vara för att vara frisk.
Friska män vet detta - de (den nästintill totala majoriteten) vet inte detta, kan inte detta, har inte ens övat detta eller vill detta.
Kvinnorna - har lagt sig själva på samma nivå.

Tragik är en slags understatement för det som drabbar oss i samhället i stort genom att vi inte kan kontrollera oss själva ens.

[Kreativ]

Detta... är i särklass en av de bästa video jag har sett med J B Peterson --- där han säger rakt på, utan omsvep hur det är i hur vi fungerar och vad vi är... samt hur vår sexualitet borde vara för att vara frisk.
Friska män vet detta - de (den nästintill totala majoriteten) vet inte detta, kan inte detta, har inte ens övat detta eller vill detta.
Kvinnorna - har lagt sig själva på samma nivå.

Tragik är en slags understatement för det som drabbar oss i samhället i stort genom att vi inte kan kontrollera oss själva ens.

Jordan Peterson är medioker och ser inte det större problemet. Det har väldigt lite att göra med brist på självkontroll. Beroenden som sex är ett substitut när livet består av lite eller ingen kärlek från omgivningen, samt tristessen i den rådande kulturen. Han har orsak-verkan omvänt.

Peterson pratar som om folk först väljer sex, sedan får problem i livet. I verkligheten får människor problem i livet först, och sedan som svar tar (en del av dem) tillflykt i sex.

Han säger att etik är att utveckla ett produktivt liv för sig själv och andra, men definierar inte vad som är "produktivt" eller medger att dagens samhälle sällan stödjer utveckling till ett hälsosamt liv med alla krav på att stödja konsumptionssamhället, att "lyckas" och passa in, mm. Då blir sex eller annan "drog" ett substitut.

Sedan kommer oförstående och kärlekslösa moralmänniskor och demoniserar "drogen" eller gör lagförbud mot den så att problemet bara ökar.