Hejsan!
Intressant att kallekula jämför den timide bigj med "proffspolitiker" - man anar den illa dolda beundran kallekula känner för bigj:s kunskaper, och som han så hektiskt försöker bekämpa med alla medel....en intressant strid hos kallekula själv. Vi ser den dagligen här på forumet.
I övrigt de vanliga kommentarerna från hitom och ditom. Nu vidare med det goda samhället, och den ekonomiska demokratin i synnerhet. Men innan vi går vidare söderut, en lilling till om den ekonomiska demokratins ansatser i USA av idag, det ovan beskrivna gällde ju faktiskt perioden 1978-1999, och tiden den går - ju.
ESOP idag
ESOP-företagen i USA har haft en mycket god tillväxt och hela systemet verkar idag starkare än någonsin. För en mer detaljerad analysering, se denna sajt: http://www.nceo.org/library/eo100.html
Arbetarägda kooperativ i USA – Worker co-op snart 100 år…
En annan variant, betydligt äldre, är de rena kooperativen som funnits i USA sedan 1916. De är mer av vad vi idag skulle kalla ”rena” arbetarstyrda företag, där ägandet helt ligger i händerna på de anställda. De agerar på den öppna marknaden under samma villkor som de privata företagen. Det är här frågan om riktiga arbetarkooperativ enligt klassisk definition. Dessa kooperativa företag skiljer sig dock en del från 1980-talsfenomenet ESOP.
ESOP-företag med personaloptioner är egentligen inga kooperativ. Men några ESOP-företag delar en del egenskaper med arbetarägda kooperativ. ESOP-företagen tillåter anställda att bli ägare genom att man då investerar medel från sina pensionssystem i företagen. ESOP-företag kan vara majoritetsägda av sina anställda, men de flesta är det inte idag. Däremot är alla kooperativ majoritetsägda av de anställda.
Vissa majoritetsägda ESOP-företag ger betydande demokratiskt inflytande till sina anställda, men de flesta har anställda på en styrelsepost i bolaget. Arbetarkooperativen å andra sidan är alltid demokratiskt styrda och kontrollerade av sina anställda, och styrelsens majoritet kontrolleras alltid av arbetarna. ESOPs ger medarbetarna möjlighet att dra nytta av en framgångsrik verksamhet genom att vinsterna plöjs ned i deras kommande pensioner. Pensionssparande beskattas inte i USA och då kan man spara till dess man börjar ta ut sina medel, som då indirekt beskattas genom omsättningsskatter och liknande vid främst köp av varor och tjänster.
Däremot är en eventuell vinst vid en arbetarägd co-op tillgänglig för arbetstagaren-ägare i slutet av varje år, genom utdelning. Denna utdelning är skattepliktig inkomst det år de tas ut.
Arbetarkooperativ är företag som ägs och styrs demokratiskt av de anställda. De är verksamma i många branscher, däribland barnomsorg, bostäder, städbranschen, livsmedelshantering, sjukvård, teknikföretag, detaljhandel och tjänsteföretag, tillverkningsindustri och grossistverksamhet. Ungefär 300 arbetskooperativ fanns i hela USA i början av 2000-talet, där de anställda ges möjlighet att direkt dra nytta av de ekonomiska framgångarna för verksamheten.
Ett demokratiskt styre
I likhet med andra kooperativ, är styrelsen för en co-op-företagen alltid vald av arbetstagarna. Styrelsen bygger alltid på majoriteten av de anställda, även om vissa arbetstagare kooperativ har externa styrelseledamöter och rådgivare som tjänstgör vid sidan av styrelserna.
Förvaltningsstrukturen i de arbetstagarstyrda kooperativen varierar kraftigt, beroende på önskemål från medlemmarna. Vissa arbetstagarstyrda kooperativ använder en traditionell förvaltningshierarki, medan andra använder en mer platt variant som gör det möjligt för anställda att bli mer direkt involverade i ledningens beslut. Andra använder ett team-baserat system som blandar traditionella och öppna system.
Vinster och löner
Varje år måste arbetstagarkooperativen dela ut vinst som inte behövs för återinvestering i verksamheten, till sina arbetarägare i form av extralön eller vinster.. Utdelning är baserad på befattning, arbetade timmar, lön och / eller anställningstid.
Likaså kan lönestrukturerna variera kraftigt. Vissa arbetstagarkooperativ använder en traditionell struktur där tjänsteår och skicklighet avgör löneskalan. I andra änden av spektret finns arbetstagaren kooperativ som betalar alla arbetstagare samma lön.
Deltagande i en Worker Co-op
Vanligtvis arbetstagare kan ansluta sig sin co-op efter en provanställning som varar från några månader till mer än ett år. Efter denna tidpunkt har arbetstagaren rätt att köpa en andel i företaget, som i regel dras av från deras lön med mindre belopp varje månad. I vissa fall kan befintliga arbetstagarägare rösta om att godkänna nya medlemmar som blivande delägare. När arbetstagare lämnar co-op, återlämnas deras kapitalandelar till dem.
Källa:
http://www.ncba.coop/abcoop_work.cfm
MVH
bigj - den som med godhet och kunskap plågar de totalitäre...