Vad skall vi ha istället för kapitalismen?
Moderator: Moderatorgruppen
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Kallekula...
Jepp. Habermas dyker upp ibland i hidtosiska och samhällsdebatterande alster, men själv är jag inte så insatt i exakt vad han tycker eller tänker. Jag tillämpar ett synsätt i min historiska gärninmg som mer går ut på att studera olika författare och vad de framförer, och inte så mycket vad de står politiskt. Alla historiker har intressanta åsikter och visar historien från olika vinklar, där inget synsätt behöver vara rätt eller fel - bara annorlunda. Så jag är allätare, men de enda jag inte läser mer än som kuriosa är väl direkta historieförfalskare såsom de få nötter som exempelvis förnekar utrotandet av judar, romer och handikappade under nazieran och liknande tokerier! :P
MVH
jbig
Jepp. Habermas dyker upp ibland i hidtosiska och samhällsdebatterande alster, men själv är jag inte så insatt i exakt vad han tycker eller tänker. Jag tillämpar ett synsätt i min historiska gärninmg som mer går ut på att studera olika författare och vad de framförer, och inte så mycket vad de står politiskt. Alla historiker har intressanta åsikter och visar historien från olika vinklar, där inget synsätt behöver vara rätt eller fel - bara annorlunda. Så jag är allätare, men de enda jag inte läser mer än som kuriosa är väl direkta historieförfalskare såsom de få nötter som exempelvis förnekar utrotandet av judar, romer och handikappade under nazieran och liknande tokerier! :P
MVH
jbig
-
Philosopher King
- Inlägg: 117
- Blev medlem: 03 dec 2006 22:08
Jbig
Jag håller inte med om tanken att kapitalismen påtvingar länder fattigdom. Fattigdomen existerade gott och väl på många områden även utan kapitalismen. Bondesamhället var knappast någon blomstrande tid.
Så jag tror inte jag kan hålla med om att kapitalismen orsakar fattigdomen.
Däremot om man har ett normativt mål att den ekonomiska fördelningen ska vara mer jämställd. Då har kapitalismen grovt misslyckats.
Jag håller inte med om tanken att kapitalismen påtvingar länder fattigdom. Fattigdomen existerade gott och väl på många områden även utan kapitalismen. Bondesamhället var knappast någon blomstrande tid.
Så jag tror inte jag kan hålla med om att kapitalismen orsakar fattigdomen.
Däremot om man har ett normativt mål att den ekonomiska fördelningen ska vara mer jämställd. Då har kapitalismen grovt misslyckats.
Vad skall vi då ha?
Då körer vi vidare...
Den privata sfärens beroende av den kollektiva omgivningen...
Efterhand som den genomsnittliga konsumtionsnivån höjs, antingen p.g.a. ökad handel och ökad produktion i det gamla samhället utan industri, men definitivt då massproduktionen förs in i ett ekonomiskt eller socialt system, tenderar folk att få det bättre. Så ser det ut i ett historiskt perspektiv – för västerlandet. En växande del av konsumtionen ryms därmed i en social och en individuell konsumtion. Människorna berörs av externa faktorer mycket mer i ett sådant samhälle, än i ett självhushållningssystem. Det innebär, att den behovstillfredsställelse som individen får från varor och tjänster i växande utsträckning kommer att bero av inte bara hans/hennes egen utan också av andras konsumtion. Och detta är själva nyckeln till varför man bör sänka gränserna för den samhälleliga påverkan på dödstalen, liksom naturligtvis födelsetalen. Individen blir i ett högkonsumtionssamhälle alltmer beroende, och utsatt, för omgivningen än in det gamla, mer slutna, bondesamhället.
En hungrig människa blir vid ett mål mat tillfredsställd alldeles oavsett vad andra äter eller inte äter – det är en privat, individuell affär bara för henne/honom. Det är en privat affär, uttryckt i tekniska termer. Den motsatta ytterligheten är exempelvis den luft vi andas i städer med många förorenande industrier. Kvaliteten på luften blir helt beroende av vad andra människor gör, vanligen genom offentliga utgifter eller regleringar. Detsamma gäller vattenförsörjningen, som blir beroende av vad många människor gör, eller hälsovården. Ofta är det dock så att det privata är inlindat i kollektiva, sociala miljöer. Ju mer komplext, eller komplicerat, ett samhälle blir, desto mer drag av sociala komponenter har även det privata i ett sådant samhälle. På så vis blir människan allt mer beroende av det omgivande samhället, ju mer avancerat, och konsumtionsinriktat, det är. Exempelvis var värdet av högre utbildning år 1900 mycket högre än det har år 2000. Därför att ju fler människor som kommer i åtnjutande av samma bildning, ju större blir konkurrensen – och därmed bestäms kunskaperna och färdigheterna alltmer av vad grannens ansökningsmeriter i platsansökningskön har.
En annan sanning är att ju mer komplext samhället blir, ju mer beroende blir vi som individer av just samhället – och därmed är det det omgivande samhället som i allt högre utsträckning styr våra liv, och därmed vår hälsa och slutligen längden på våra liv. Det samma gäller nyttan eller tillfredsställelsen av att ha en bil eller ett fritidshus. Den nytta man har av dem är ju direkt knuten till de villkor man tvingas underkasta sig för att kunna använda sig av dem. Vanligen så minskar ”nyttan” av både bil och fritidshus ju fler som får tillgång till samma saker. Bortom en viss punkt, som för länge sedan har passerats i industrisamhället, blir villkoren för utnyttjandet av ”privata” varor försämrade i samma mån som utnyttjandet av dem blir allmännare.
MVH
jbig
Den privata sfärens beroende av den kollektiva omgivningen...
Efterhand som den genomsnittliga konsumtionsnivån höjs, antingen p.g.a. ökad handel och ökad produktion i det gamla samhället utan industri, men definitivt då massproduktionen förs in i ett ekonomiskt eller socialt system, tenderar folk att få det bättre. Så ser det ut i ett historiskt perspektiv – för västerlandet. En växande del av konsumtionen ryms därmed i en social och en individuell konsumtion. Människorna berörs av externa faktorer mycket mer i ett sådant samhälle, än i ett självhushållningssystem. Det innebär, att den behovstillfredsställelse som individen får från varor och tjänster i växande utsträckning kommer att bero av inte bara hans/hennes egen utan också av andras konsumtion. Och detta är själva nyckeln till varför man bör sänka gränserna för den samhälleliga påverkan på dödstalen, liksom naturligtvis födelsetalen. Individen blir i ett högkonsumtionssamhälle alltmer beroende, och utsatt, för omgivningen än in det gamla, mer slutna, bondesamhället.
En hungrig människa blir vid ett mål mat tillfredsställd alldeles oavsett vad andra äter eller inte äter – det är en privat, individuell affär bara för henne/honom. Det är en privat affär, uttryckt i tekniska termer. Den motsatta ytterligheten är exempelvis den luft vi andas i städer med många förorenande industrier. Kvaliteten på luften blir helt beroende av vad andra människor gör, vanligen genom offentliga utgifter eller regleringar. Detsamma gäller vattenförsörjningen, som blir beroende av vad många människor gör, eller hälsovården. Ofta är det dock så att det privata är inlindat i kollektiva, sociala miljöer. Ju mer komplext, eller komplicerat, ett samhälle blir, desto mer drag av sociala komponenter har även det privata i ett sådant samhälle. På så vis blir människan allt mer beroende av det omgivande samhället, ju mer avancerat, och konsumtionsinriktat, det är. Exempelvis var värdet av högre utbildning år 1900 mycket högre än det har år 2000. Därför att ju fler människor som kommer i åtnjutande av samma bildning, ju större blir konkurrensen – och därmed bestäms kunskaperna och färdigheterna alltmer av vad grannens ansökningsmeriter i platsansökningskön har.
En annan sanning är att ju mer komplext samhället blir, ju mer beroende blir vi som individer av just samhället – och därmed är det det omgivande samhället som i allt högre utsträckning styr våra liv, och därmed vår hälsa och slutligen längden på våra liv. Det samma gäller nyttan eller tillfredsställelsen av att ha en bil eller ett fritidshus. Den nytta man har av dem är ju direkt knuten till de villkor man tvingas underkasta sig för att kunna använda sig av dem. Vanligen så minskar ”nyttan” av både bil och fritidshus ju fler som får tillgång till samma saker. Bortom en viss punkt, som för länge sedan har passerats i industrisamhället, blir villkoren för utnyttjandet av ”privata” varor försämrade i samma mån som utnyttjandet av dem blir allmännare.
MVH
jbig
Frihet är vadå?
Jämnlikhet? Frihet? Det är ord man inte kan ge en allmän bild av. Dina jobbexempel säger mig ingenting om "frihet". Det är spegelbilder av vårt samhälles olika moraler. Det är dåligt att gå i konkurs. Det är elakt att säga dumma saker om varandra. Klart, i ett trångt synsätt är det sant. Men om vi ser det i ett lite större perspektiv, är det ens negativt - och i så fall vem har bestämt det?
"Du har mer tillgångar – det drabbar mig eftersom tillgångarna vid en ojämn fördelning leder till att jag erhåller sämre livskvalitet. "
Kanske är det en otrolig frihet att bara lyda under en person med "fascistoida" åsikter. Efter vad du säger skadas vi ju bara av våra egna val, och om inte vi gör det gör någon annan det. Vilket leder till att personen i fråga mår dåligt och genom sin depression gör andra människor olyckliga, vilket leder till en allmän olycka.
Kanske kan vi få ett konkret förslag för vad du tycker vi ska göra, och inte en sammanfattning av filosofer som bara trycker ur sig klyschor?
"Du har mer tillgångar – det drabbar mig eftersom tillgångarna vid en ojämn fördelning leder till att jag erhåller sämre livskvalitet. "
Kanske är det en otrolig frihet att bara lyda under en person med "fascistoida" åsikter. Efter vad du säger skadas vi ju bara av våra egna val, och om inte vi gör det gör någon annan det. Vilket leder till att personen i fråga mår dåligt och genom sin depression gör andra människor olyckliga, vilket leder till en allmän olycka.
Kanske kan vi få ett konkret förslag för vad du tycker vi ska göra, och inte en sammanfattning av filosofer som bara trycker ur sig klyschor?
"What we need are some dancers. Or maybe ...answers? does anybody have any answers." Someone in the crowd yells to him, "Your ass!" To which Elliott Smith responds, "My ass?! That's a good answer."
Instämmer med dom som klagar på dina långa inlägg, Jbig. Vart vill du komma?
Kapitalism är ett ekonomiskt system där produktionsmedlen ägs av privatpersoner eller företag. Man brukar också mena att ju mindre (effektiva, viktiga) restriktioner, desto mer kapitalism.
För mig finns det inget alternativ till att produktionsmedlen är privatägda. För det första är det mycket effektivare; inte minst har staten svårt att bedöma vad folk vill ha. Såna frågor löses av marknaden via "osynliga handen". Men dessutom riskerar ett sånt system att bli korrumperat och det är inte bra att all makt i samhället samlas i staten. Bättre då ett mer diversefierat samhälle som vi har idag.
Däremot bör det finnas en mängd restriktioner, för att begränsa vissa problem som kapitalismen har. För det första bör vissa frågor va utaför marknaden; allt får inte va till salu. En klassisk grej kan va sex, även om det finns argument för den libertarianska positionen här. En annan kan va att ingen mänska har rätt att förnedra en annan mot betalning. Ytterligare en förbud mot röstförsäljning.
En annan är att kapitalismen medför ojämlikhet, och att den måste balanseras. Inte minst för den med sig global ojämlikhet. Den kan endast mötas med globala motmetoder, dvs. genom intensivt internationellt samarbete, helst i statsform à la EU. Dagens samarbetsnivå är patetisk och kommer aldrig att leda nånvart varken i den här frågan eller t ex i miljöfrågan.
Kapitalism är ett ekonomiskt system där produktionsmedlen ägs av privatpersoner eller företag. Man brukar också mena att ju mindre (effektiva, viktiga) restriktioner, desto mer kapitalism.
För mig finns det inget alternativ till att produktionsmedlen är privatägda. För det första är det mycket effektivare; inte minst har staten svårt att bedöma vad folk vill ha. Såna frågor löses av marknaden via "osynliga handen". Men dessutom riskerar ett sånt system att bli korrumperat och det är inte bra att all makt i samhället samlas i staten. Bättre då ett mer diversefierat samhälle som vi har idag.
Däremot bör det finnas en mängd restriktioner, för att begränsa vissa problem som kapitalismen har. För det första bör vissa frågor va utaför marknaden; allt får inte va till salu. En klassisk grej kan va sex, även om det finns argument för den libertarianska positionen här. En annan kan va att ingen mänska har rätt att förnedra en annan mot betalning. Ytterligare en förbud mot röstförsäljning.
En annan är att kapitalismen medför ojämlikhet, och att den måste balanseras. Inte minst för den med sig global ojämlikhet. Den kan endast mötas med globala motmetoder, dvs. genom intensivt internationellt samarbete, helst i statsform à la EU. Dagens samarbetsnivå är patetisk och kommer aldrig att leda nånvart varken i den här frågan eller t ex i miljöfrågan.
Hejsan...
Vi har fått reaktioner, bl.a den s.k. "osynliga handen" verksamhet. På annan plats har vi ju redan påtalat att ingen någonsin sett denna hand, än mindre märkt av den. Den var bara en tankekonstruktion av Adam Smith! Därmed fortsätter vi vår analysering...
Att tillfredsställa behoven – som i längden kostar mer än det smakar
Så länge materiella umbäranden är allmänt förekommande måste frågan om att övervinna knappheten vara det allt överskuggande problemet. Men efterhand som efterfrågan på rent privata varor blir tillgodosedd i växande utsträckning, kommer efterfrågan på offentliga varor och tjänster (sociala nyttigheter) att bli alltmera aktiv. Den kommer till uttryck i individuella krav på det politiska systemet eller på marknadsmekanismen, på alldeles samma sätt som efterfrågan på rent privata nyttigheter.
Betraktad som en isolerad företeelse blir den enskildes efterfrågan av en arbetsmeriterande utbildning, av en bil eller ett fritidshus en genuint privat handling, härrörande från vederbörandes preferenser vid tillfället i fråga. Varje människa försöker ju göra det bästa möjliga av situationen. Men samtidigt påverkar tillfredsställandet av de egna behoven också andra, som försöker förverkliga liknande önskningar. Det gick när ett fåtal erhöll dessa tillfredsställande förmåner, men det blir allt mer urvattnat ju fler som efterfrågar, och erhåller, dem. Summan av de egna transaktionerna kommer hela tiden att missgynna allas tillfredsställelser. Tillfälliga ekonomiska vinster kan var och en uppnå, men inte alla. Dessutom kan enskilda, eller gruppers handlande förutom att alstra vinster, även ge upphov till miljöskador eller trängsel, och därmed vålla sociala förluster för de övriga i samhället. Detta är särskilt vanligt när människor tävlar om plats i stället för prestationer. Avancemang i samhället blir möjligt endast om man kan flytta högre upp på stegen än sina medmänniskor, d.v.s. om man förbättrar sina egna prestanda i jämförelse med andras.
Tänk dig om du är på en fotbollsmatch, ett anfall dras upp, och någon reser sig för att se bättre. Det nyttar honom, men snart reser sig alla. Och då är vi tillbaks på samma punkt igen, alla ser ungefär lika dåligt som innan – men det kostar ju mer energi att stå upp. Om alla i en folkhop ställer sig på tå, uppnår ingen egentligen bättre överblick, skulle man kunna uttrycka det som. Alla får det lite sämre istället! Det går direkt att översätta på vår egen tid, ju mer kapitalism, ju mer ökar klimatförändringen…för att taga ett exempel
MVH
jbig
Vi har fått reaktioner, bl.a den s.k. "osynliga handen" verksamhet. På annan plats har vi ju redan påtalat att ingen någonsin sett denna hand, än mindre märkt av den. Den var bara en tankekonstruktion av Adam Smith! Därmed fortsätter vi vår analysering...
Att tillfredsställa behoven – som i längden kostar mer än det smakar
Så länge materiella umbäranden är allmänt förekommande måste frågan om att övervinna knappheten vara det allt överskuggande problemet. Men efterhand som efterfrågan på rent privata varor blir tillgodosedd i växande utsträckning, kommer efterfrågan på offentliga varor och tjänster (sociala nyttigheter) att bli alltmera aktiv. Den kommer till uttryck i individuella krav på det politiska systemet eller på marknadsmekanismen, på alldeles samma sätt som efterfrågan på rent privata nyttigheter.
Betraktad som en isolerad företeelse blir den enskildes efterfrågan av en arbetsmeriterande utbildning, av en bil eller ett fritidshus en genuint privat handling, härrörande från vederbörandes preferenser vid tillfället i fråga. Varje människa försöker ju göra det bästa möjliga av situationen. Men samtidigt påverkar tillfredsställandet av de egna behoven också andra, som försöker förverkliga liknande önskningar. Det gick när ett fåtal erhöll dessa tillfredsställande förmåner, men det blir allt mer urvattnat ju fler som efterfrågar, och erhåller, dem. Summan av de egna transaktionerna kommer hela tiden att missgynna allas tillfredsställelser. Tillfälliga ekonomiska vinster kan var och en uppnå, men inte alla. Dessutom kan enskilda, eller gruppers handlande förutom att alstra vinster, även ge upphov till miljöskador eller trängsel, och därmed vålla sociala förluster för de övriga i samhället. Detta är särskilt vanligt när människor tävlar om plats i stället för prestationer. Avancemang i samhället blir möjligt endast om man kan flytta högre upp på stegen än sina medmänniskor, d.v.s. om man förbättrar sina egna prestanda i jämförelse med andras.
Tänk dig om du är på en fotbollsmatch, ett anfall dras upp, och någon reser sig för att se bättre. Det nyttar honom, men snart reser sig alla. Och då är vi tillbaks på samma punkt igen, alla ser ungefär lika dåligt som innan – men det kostar ju mer energi att stå upp. Om alla i en folkhop ställer sig på tå, uppnår ingen egentligen bättre överblick, skulle man kunna uttrycka det som. Alla får det lite sämre istället! Det går direkt att översätta på vår egen tid, ju mer kapitalism, ju mer ökar klimatförändringen…för att taga ett exempel
MVH
jbig
Läste igår i Expressen om en forskare som sa att det just är marknadsekonomierna som kommer lösa miljöfrågan. Allt eftersom det ökar en efterfrågan på miljövänliga varor. Detta i kombination med gränsöverskridande spelregler, utsläppsrätter osv kommer på sikt lösa problemet. Tja det är en hypotes.
Så det är väl så att vi enbart inte behöver koncentrera oss på att dra ned resurser. Är lite mer optimistisk. Låt utbud efterfrågan råda, skapa ny teknik. Varför inte använda gammal teknik, kärnkraften. Finns miljöaktivister som förespråkar det.
Innan det kommer en lång harang om att det är ett systemfel och det inte kan lagas av systemet så återstår väl detta att se.
I detta fall går det liksom inte att bara säga att det är fel på systemet. Då lär ju inget hända på år och dag. Gäller att arbeta med inte mot människor.
För övrig vad det gäller orättvisor i världen. Om det nu vore så att väst inte skulle ha en förkärlek för att hålla diktatorer bakom ryggen. Om det vore så att alla världens läder garanterades suveränitet och demokrati. Om vi hade frihandel. Då tror jag att den fria marknadsekonomin ganska snabbt skulle förbättra villkoren för de flesta. Nu är väl detta hypotetiskt. Förespråkarna för öppna demokratier, fria marknader och frihandel kör ju detta mantra men som sagt när det väl kommer till kritan så…..Fast som sagt vad är alternativet. Inget vettig, eller inget alls har ju presenterats.
Så det är väl så att vi enbart inte behöver koncentrera oss på att dra ned resurser. Är lite mer optimistisk. Låt utbud efterfrågan råda, skapa ny teknik. Varför inte använda gammal teknik, kärnkraften. Finns miljöaktivister som förespråkar det.
Innan det kommer en lång harang om att det är ett systemfel och det inte kan lagas av systemet så återstår väl detta att se.
I detta fall går det liksom inte att bara säga att det är fel på systemet. Då lär ju inget hända på år och dag. Gäller att arbeta med inte mot människor.
För övrig vad det gäller orättvisor i världen. Om det nu vore så att väst inte skulle ha en förkärlek för att hålla diktatorer bakom ryggen. Om det vore så att alla världens läder garanterades suveränitet och demokrati. Om vi hade frihandel. Då tror jag att den fria marknadsekonomin ganska snabbt skulle förbättra villkoren för de flesta. Nu är väl detta hypotetiskt. Förespråkarna för öppna demokratier, fria marknader och frihandel kör ju detta mantra men som sagt när det väl kommer till kritan så…..Fast som sagt vad är alternativet. Inget vettig, eller inget alls har ju presenterats.
Vilka mysko uppgifter, eller?
Detta stämmer inte förutom att de rika har blivit rikare (men inte på de fattiga bekostnad). För att visa globaliseringens effekter kan det vara bra att jämföra med hur det var tidigare så här presenteras lite intressanta och talande siffror.
* Sedan 1965 har genomsnittsmänniskan nästan fördubblat sin inkomst.
* Sedan 1965 fram till 2001 har den rikaste femtedelen av befolkningen ökat sin inkomst med 75%
* Värlsfattigdomen har minskat mer de senaste 50 åren än de föregående 500 åren
* Den absoluta fattigdomen har halverats de senaste 30 åren
* 1975 var 6 av 10 asiater fattiga, idag mindre än 2 av 10.
* Medellivslängden sedan 1960 har ökat med 18 år i U-länderna
* 1970 låg spädbarnsdödligheten på 11% i U-länderna, idag knappa 6%
* I början på 70-talet led 37% av U-ländernas befolkning av hunger, nu 17%. I sydöstra Asien har siffran minskat från 43 till 10%.
* Den globala matproduktionen har fördubblas sedan 1960 och tredubblats i tredje världen.
* 1950 var var 70% av de vuxna i U-länderna analfabeter jämfört med dagens siffra på 23%
* Antalet krig har halveras det senste deceniet.
Globaliseringen idag saknar motstycke i världshistorien i sin framgång och blev möjlig främst på grund av att kommunismen brakade ihop!
http://www.alltomtv.se/archive/index.php/t-48786.html
Ja den brukar visst reta upp:
http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175665581.pdf
Detta stämmer inte förutom att de rika har blivit rikare (men inte på de fattiga bekostnad). För att visa globaliseringens effekter kan det vara bra att jämföra med hur det var tidigare så här presenteras lite intressanta och talande siffror.
* Sedan 1965 har genomsnittsmänniskan nästan fördubblat sin inkomst.
* Sedan 1965 fram till 2001 har den rikaste femtedelen av befolkningen ökat sin inkomst med 75%
* Värlsfattigdomen har minskat mer de senaste 50 åren än de föregående 500 åren
* Den absoluta fattigdomen har halverats de senaste 30 åren
* 1975 var 6 av 10 asiater fattiga, idag mindre än 2 av 10.
* Medellivslängden sedan 1960 har ökat med 18 år i U-länderna
* 1970 låg spädbarnsdödligheten på 11% i U-länderna, idag knappa 6%
* I början på 70-talet led 37% av U-ländernas befolkning av hunger, nu 17%. I sydöstra Asien har siffran minskat från 43 till 10%.
* Den globala matproduktionen har fördubblas sedan 1960 och tredubblats i tredje världen.
* 1950 var var 70% av de vuxna i U-länderna analfabeter jämfört med dagens siffra på 23%
* Antalet krig har halveras det senste deceniet.
Globaliseringen idag saknar motstycke i världshistorien i sin framgång och blev möjlig främst på grund av att kommunismen brakade ihop!
http://www.alltomtv.se/archive/index.php/t-48786.html
Ja den brukar visst reta upp:
http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175665581.pdf
Jbig:
Vad är då störst rättvisa - att ta av de rika så de fattiga ska bli rikare, eller att alla får ligga kvar på i sina levnadsförhållanden? Vi drivs ju av en självisk drift, det mystiska är att "fattiga" fått för sig att det är bättre av att vara rik. Det var du själv som sa att man mår bättre av att ha goda levnadsförhållanden, vilket du å andra sidan har noll belägg för, eftersom ingen kan ha det. Det är moraliska speglingar. Ungefär som att den osynliga handen BARA är en åsikt framförd av en viss person, så kan ju då dina exempel stå för dig (och filosoferna du "influerats" av). Alla människor är lika värda och därför borde vi ge alla precis samma förutsättningar i såna fall.
Vi kan ju se det såhär, kommunism, en bra tanke till moraliska principen. Alla människor har samma förutsättningar. Men samtidigt, varför funkar inte kommunismen, och varför är världen i stort "kapitalistisk"? Vi vill inte vara lika, vi vill vara egoister och ha mest, och då faller det naturligt att människor som har det sämre (efter dina tidigare kommentarer) vill ha det bättre. Men vem säger att den allmäna människan mår bättre av detta? Och det är väl just det som socialistiska åsikter grundas på, en vilja av att den allmäna människan ska ligga närmre toppen och botten än vad man kan säga göras idag.
Vi väntar otåligt på analysdelen i ditt ... långa ... föredrag, det får gärna komma en början på den nu med dina åsikter.
Annars får det ju "jättegärna" helt utanför mitt svar och bara en fortsatt redovisning.
Vad är då störst rättvisa - att ta av de rika så de fattiga ska bli rikare, eller att alla får ligga kvar på i sina levnadsförhållanden? Vi drivs ju av en självisk drift, det mystiska är att "fattiga" fått för sig att det är bättre av att vara rik. Det var du själv som sa att man mår bättre av att ha goda levnadsförhållanden, vilket du å andra sidan har noll belägg för, eftersom ingen kan ha det. Det är moraliska speglingar. Ungefär som att den osynliga handen BARA är en åsikt framförd av en viss person, så kan ju då dina exempel stå för dig (och filosoferna du "influerats" av). Alla människor är lika värda och därför borde vi ge alla precis samma förutsättningar i såna fall.
Vi kan ju se det såhär, kommunism, en bra tanke till moraliska principen. Alla människor har samma förutsättningar. Men samtidigt, varför funkar inte kommunismen, och varför är världen i stort "kapitalistisk"? Vi vill inte vara lika, vi vill vara egoister och ha mest, och då faller det naturligt att människor som har det sämre (efter dina tidigare kommentarer) vill ha det bättre. Men vem säger att den allmäna människan mår bättre av detta? Och det är väl just det som socialistiska åsikter grundas på, en vilja av att den allmäna människan ska ligga närmre toppen och botten än vad man kan säga göras idag.
Vi väntar otåligt på analysdelen i ditt ... långa ... föredrag, det får gärna komma en början på den nu med dina åsikter.
Annars får det ju "jättegärna" helt utanför mitt svar och bara en fortsatt redovisning.
"What we need are some dancers. Or maybe ...answers? does anybody have any answers." Someone in the crowd yells to him, "Your ass!" To which Elliott Smith responds, "My ass?! That's a good answer."
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Kalle, snälla, kolla dina källor! AlltOmTv's forum och sen bokförlaget Timbros propagandaskrifter - är väl knappast någon som skulle kalla dem något annat än tendentiösa.
Sen förstår jag inte vilken relevans en sån här uppgift har:
OM vi inte tar med befolkningsökning i beräkningen. Samma sak går att säga om alla dessa, dina, uppgifter.
Du har liksom många andra på detta forumet en definition av "att fungera" som inte tål att tas fram i ljuset. Vad menar du med "att fungera"? "Fungerar" kapitalismen?
Att världen är kapitalistisk? Ja, det är nästan en tautologi, för att folk tjänar pengar på det.
Sen förstår jag inte vilken relevans en sån här uppgift har:
Kallekula skrev:* Den globala matproduktionen har fördubblas sedan 1960 och tredubblats i tredje världen.
OM vi inte tar med befolkningsökning i beräkningen. Samma sak går att säga om alla dessa, dina, uppgifter.
debaser skrev:Vi kan ju se det såhär, kommunism, en bra tanke till moraliska principen. Alla människor har samma förutsättningar. Men samtidigt, varför funkar inte kommunismen, och varför är världen i stort "kapitalistisk"?
Du har liksom många andra på detta forumet en definition av "att fungera" som inte tål att tas fram i ljuset. Vad menar du med "att fungera"? "Fungerar" kapitalismen?
Att världen är kapitalistisk? Ja, det är nästan en tautologi, för att folk tjänar pengar på det.
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Avantgardet skrev:Kalle, snälla, kolla dina källor! .
Var nu inte så ideologisk. Ta en titt på de fakta som presenterades en gång till. Du kommenterade bara en av uppgifterna. Hur är det med de andra? Om befolkningen också tredubblats i Afrika under denna period och fördubblats i Världen. Mycket möjligt, jag kan surfa och kolla. Men de andra uppgifterna?
"Om inte annat anges kommer uppgifterna i detta kapitel från FN:s utvecklingsprogram UNDP och Världsbanken, särskilt respektive institutions årliga Human Development Report och World Development Report, samt sammanställningen World DevelopmentIndicators. Det ska noteras att siffror ibland varierar mellan olika källor pga olikamätmetoder. Därför är det viktigt att använda samma mätmetod för att studera en vissförändring över tid. När jag i boken talar om u-länder i kontrast mot de industrialiseradeländerna, i-länderna, syftar jag på den allmänt vedertagna uppfattningen av begreppet,som innebär att det är länder som lider av bl a låg levnadsstandard, dålig hälsa och utbildning, låg produktivitet, kapitalbrist, stort ekonomiskt beroende av jordbruket och råvaror, samt instabilitet och beroende på den internationella arenan. Se t ex Todaro 1997, sid 38. Så definierat brukar man räkna ungefär de 135 fattigaste staterna som klassiska u-länder, med ytterligare en grupp av ett trettiotal länder sombefinner sig på väg bort från u-landsstatus. Det är viktigt att komma ihåg att dessa länder sinsemellan är så olika att det är svårt att tala om dem som en grupp. Begreppet samlar diktaturer
och demokratier, krigszoner och tillväxtmarknader, utfattiga, svältdrabbade länder, och länder som är på väg att sälla sig till de industrialiserades skara."
Något fel med dem? Sidan 18
http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175665581.pdf
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 15 och 0 gäster