Varför VD'n tjänar 50-100 gånger mer än du.
Moderator: Moderatorgruppen
Visst men då gör du ett val. Har möjlighet att göra ett val. Sällan man både kan ha kvar kakan och äta upp den.
Kruxet med liberalismen är inte idéerna i sig själv. I alla fall inte kungstanken (som kanske är anarkistisk) eller en modifierad version. Styr och ställ inte i andras liv om de, individen, inte vill det. Därav ogillar liberalen alla system som blir stora och otympliga, byråkratiska och ineffektiva. Individen drunknar.
Liberalismen har väl att göra med, okej en tautologi, med den ökade individualiseringen i samhället i stort att göra.
Liberalismen är en konsensusteori så det är klar att maktteorier invänder mot ideologin.
Kruxet med liberalismen är inte idéerna i sig själv. I alla fall inte kungstanken (som kanske är anarkistisk) eller en modifierad version. Styr och ställ inte i andras liv om de, individen, inte vill det. Därav ogillar liberalen alla system som blir stora och otympliga, byråkratiska och ineffektiva. Individen drunknar.
Liberalismen har väl att göra med, okej en tautologi, med den ökade individualiseringen i samhället i stort att göra.
Liberalismen är en konsensusteori så det är klar att maktteorier invänder mot ideologin.
Men hur uppnås konsensus? Det förutsätter ju att människor är alla likadana från början, men det är vi ju inte. Vi är äldre och yngre, mer eller mindre mogna och mer och mindre kloka. Sådan är människan och det måste man ta hänsyn till annars misslyckas man och gör både sig själv och andra olyckliga.
Vi kan ta ett berömt uttalande av Spartas lagstiftare, Lycurgus som svarade på en fråga från en Atenare om inte också Sparta skulle införa demokrati. Lykurgus svarade "Börja med din egen familj."
Men faktum är att Sparta på många sätt var överlägset sin samtid på många sätt, även politiskt. Athen kanske var en slags demokrati, men (åtminstone) Spartanerna hade ett väldigt jämställt samhälle, där även kvinnorna fick respekt. Det hade inte Aten. Såklart så fanns det ju en mörk sida, Spartanernas behandling av heloterna. Och det måste man ju ha invändningar emot. Men vi kan nog också lära oss mycket av det övriga.
Ta till exempel det att de inte använde sig av värdefulla metaller till handel, utan järnmynt som gjorde att de inte kunde handla med utomstående samhällen. De behöll på det sättet sin egen särart och livsstil. Om de hade låtit marknaden styra över sina liv hade deras kultur troligen ganska snabbt drunknat i alla förändringar.
Genom att ta bort alla ägodelar så försvann all korruption på en gång. Prostitution, kriminalitet, spågubbar och charlataner kunde inte längre göra några finanser. Det som räknades var enbart dina egna egenskaper.
Liberalerna inser inte att deras ideologi gör att människor faktiskt drunkar, i hopplöshet, i ensamhet, i otrygghet, och en massa andra saker som händer i det sociala samspelet när man baserar hela sitt liv på att "konstruera sig själv". Amerikanarna är liberalernas föregångsland, där har vi idealen, en stackars bimbo innehållandes 50% plast och resten är silikon.
Många har invändningar mot demokratin eftersom demokratin fostrar godtycklighet, men jag tycker att liberalismen fostrar en mycket värre form av godtycklighet, den om att livet ska gå ut på att tjäna pengar och konsumera prylar. Sen när det går åt helskotta så kommer dom med sin människorätt och anser sig slåss för frihet från förtrycket - som de själva skapat. Dom är antingen idioter eller så pass hänsynslösa att de bara skrattar åt den humanistiska aspekten av sin ideologi.
Vi kan ta ett berömt uttalande av Spartas lagstiftare, Lycurgus som svarade på en fråga från en Atenare om inte också Sparta skulle införa demokrati. Lykurgus svarade "Börja med din egen familj."
Men faktum är att Sparta på många sätt var överlägset sin samtid på många sätt, även politiskt. Athen kanske var en slags demokrati, men (åtminstone) Spartanerna hade ett väldigt jämställt samhälle, där även kvinnorna fick respekt. Det hade inte Aten. Såklart så fanns det ju en mörk sida, Spartanernas behandling av heloterna. Och det måste man ju ha invändningar emot. Men vi kan nog också lära oss mycket av det övriga.
Ta till exempel det att de inte använde sig av värdefulla metaller till handel, utan järnmynt som gjorde att de inte kunde handla med utomstående samhällen. De behöll på det sättet sin egen särart och livsstil. Om de hade låtit marknaden styra över sina liv hade deras kultur troligen ganska snabbt drunknat i alla förändringar.
Genom att ta bort alla ägodelar så försvann all korruption på en gång. Prostitution, kriminalitet, spågubbar och charlataner kunde inte längre göra några finanser. Det som räknades var enbart dina egna egenskaper.
Liberalerna inser inte att deras ideologi gör att människor faktiskt drunkar, i hopplöshet, i ensamhet, i otrygghet, och en massa andra saker som händer i det sociala samspelet när man baserar hela sitt liv på att "konstruera sig själv". Amerikanarna är liberalernas föregångsland, där har vi idealen, en stackars bimbo innehållandes 50% plast och resten är silikon.
Många har invändningar mot demokratin eftersom demokratin fostrar godtycklighet, men jag tycker att liberalismen fostrar en mycket värre form av godtycklighet, den om att livet ska gå ut på att tjäna pengar och konsumera prylar. Sen när det går åt helskotta så kommer dom med sin människorätt och anser sig slåss för frihet från förtrycket - som de själva skapat. Dom är antingen idioter eller så pass hänsynslösa att de bara skrattar åt den humanistiska aspekten av sin ideologi.
Hejsan...
Jakt efter pengar är en dålig drivkraft för att få rätt folk att besätta viktiga samhällsposter...
I alla avancerade samhällen utövar nyckelposter och liknande verksamheter en magnetisk, dubbelverkande dragningskraft på folk. De erbjuder relativt höga löner och relativt stora icke-pekuniära fördela. Den status som följer med innehav av sådana poster hänger ibland samman med den relativt höga lönen, men det finns åtskilliga belägg för att detta samband inte alltid behöver vara påfallande stort. Universitetsprofessorns höga status jämförd med affärsföretagarens är inte hopkopplad med någon särskilt stor lön. Likväl skulle en reducering av nyckelposternas löner kunna minska efterfrågan på dessa poster genom att sålla bort aspiranter som har intresse främst för löneförmånen.
En relativ lönesänkning på det nämnda området skulle alltså minska konkurrensen om de begränsade antal toppjobb som står till förfogande och samtidigt i viss mån förändra karaktären på denna konkurrens. Tävlingen skulle nämligen i större utsträckning komma att stå mellan aspiranter, för vilka själva arbetsuppgiften är det väsentliga. Om sådana förändringar skulle innebära en sänkning av den genomsnittliga kvaliteten och kompetensen hos de sökande, bleve i högre grad beroende av omfattningen av det arbetsområde som drabbades av lönesänkningen. En lönereduktion, som endast berörde ett isolerat yrke eller en isolerad aktivitet, skulle få de största negativa effekterna i detta hänseende, eftersom de mest kompetenta aspiranterna skulle ha lätt att finna en alternativ sysselsättning och förmodligen skulle de därigenom bara komma att öka den positionella konkurrensen på dessa andra fält. En landsomfattande lönereduktion för nyckelfolk skulle som konkurrensdämpande medel få långt större effekt och detta skulle i ännu högre grad bli fallet om den blev internationellt tillämpad. Ett sätt vore att man införde en speciell löneskatt, relaterad till lönedifferenserna i företagen och institutionerna. Effektiviteten av sådana åtgärder skulle i hög grad bli beroende av allmänna opinionens hållning till dem. De måste accepteras av folkets flertal.
Källa: Fred Hirsch, ekonom och sociolog från USA....
Hirsch påstod även följande:
” Överdriven konkurrens på den positionella sektorn av ekonomin har visat sig vara förknippad med stora externa kostnader. Om man låter dessa kostnader växa ytterligare, når man till sist den punkt, där de samhälleliga skadeverkningarna blir alltför stora för att den individuella handlingsfrihet, som vållar dem, skall kunna tillåtas bestå. Den individuella friheten visar sig vara alltför socialt destruktiv och i längden alltför självförstörande för att detta skall få ske. Trycket på att begränsa denna frihet blir oemotståndligt”.
”En viktig justering, som måste göras, gäller utrymmet för det individuella beteendet. Det måste anpassas till flertalets behov. Den traditionella individuella friheten byggde på fåtalets behov, men detta ger i våra dagar upphov till en överbelastning. De uppskruvade förväntningar, som allmänt råder i moderna ekonomier, är identiska med dem som hystes av de högsta inkomstklasserna i forna tiders samhälle. Men för flertalet är en sådan allmän standard ouppnåelig. Den liberala välfärdsstatens framtidsutsikter förefaller i dag mindre ljusa, men dess attraktioner ter sig alltjämt lika förföriska. Vad som måste tonas ned är tron på möjligheten att göra dessa attraktioner åtkomliga för alla.
Det är sant att kapitalismen gjort en lyxartikel som silkesstrumpor, förr ett privilegium för drottningar, åtkomlig för vilken fabriksflicka som helst; på sådana områden har kapitalismen verkligen, som Schumpeter skrev, blivit ”den store utjämnaren”. Men den prestationen kan den inte upprepa på området för icke-materiella nyttigheter och privilegier, vare sig dessa hör hemma i förfluten eller nuvarande tid.”
” … det viktigaste ekonomiska problemet för dagens avancerade samhällen är att flytta tillbaka gränserna för det egennyttiga ekonomiska handlandet. För detta krävs att man upprättar ett rättsgiltigt system för inkomst- och förmögenhetsfördelning, ett system som dessa samhällen lyckats klara sig utan under en övergångstid, som emellertid nu snart är till ända. I fortsättningen kommer styckevisa ekonomiska beslut av autonoma individer inte att vara tillräckliga. Det betyder inte att det individuella beteendet skall bannlysas, men det kan inte få intaga samma dominerande plats som hittills. Det förefaller troligt att vi befinner oss nära gränsen för våra möjligheter att organisera samhället om vi inte får stöd av en ny sorts moral. Om vi fortsättningsvis måste vara utan en sådan, kommer sporadiska korrigeringar av det sociala systemet att bli resultatlösa. Just häri ligger svagheten i det rent teknokratiska receptet för att få marknadsekonomin att fungera för sociala mål.”
”Strävan att tillfredsställa de egna intressena åstadkommer ingenting samhälleligt gott, men det kan mycket väl tänkas att strävan att uppfylla samhälleliga intressen skulle kunna uträtta en hel del gott för den enskilde.”
Goda sanningar för flertalet, men för den liberale tonar mörka moln upp - eftersom dessa rader på ett osminkat sätt belyser liberalismens kopplingar till den fascistoida tankevärlden......
MVH
jbig
Jakt efter pengar är en dålig drivkraft för att få rätt folk att besätta viktiga samhällsposter...
I alla avancerade samhällen utövar nyckelposter och liknande verksamheter en magnetisk, dubbelverkande dragningskraft på folk. De erbjuder relativt höga löner och relativt stora icke-pekuniära fördela. Den status som följer med innehav av sådana poster hänger ibland samman med den relativt höga lönen, men det finns åtskilliga belägg för att detta samband inte alltid behöver vara påfallande stort. Universitetsprofessorns höga status jämförd med affärsföretagarens är inte hopkopplad med någon särskilt stor lön. Likväl skulle en reducering av nyckelposternas löner kunna minska efterfrågan på dessa poster genom att sålla bort aspiranter som har intresse främst för löneförmånen.
En relativ lönesänkning på det nämnda området skulle alltså minska konkurrensen om de begränsade antal toppjobb som står till förfogande och samtidigt i viss mån förändra karaktären på denna konkurrens. Tävlingen skulle nämligen i större utsträckning komma att stå mellan aspiranter, för vilka själva arbetsuppgiften är det väsentliga. Om sådana förändringar skulle innebära en sänkning av den genomsnittliga kvaliteten och kompetensen hos de sökande, bleve i högre grad beroende av omfattningen av det arbetsområde som drabbades av lönesänkningen. En lönereduktion, som endast berörde ett isolerat yrke eller en isolerad aktivitet, skulle få de största negativa effekterna i detta hänseende, eftersom de mest kompetenta aspiranterna skulle ha lätt att finna en alternativ sysselsättning och förmodligen skulle de därigenom bara komma att öka den positionella konkurrensen på dessa andra fält. En landsomfattande lönereduktion för nyckelfolk skulle som konkurrensdämpande medel få långt större effekt och detta skulle i ännu högre grad bli fallet om den blev internationellt tillämpad. Ett sätt vore att man införde en speciell löneskatt, relaterad till lönedifferenserna i företagen och institutionerna. Effektiviteten av sådana åtgärder skulle i hög grad bli beroende av allmänna opinionens hållning till dem. De måste accepteras av folkets flertal.
Källa: Fred Hirsch, ekonom och sociolog från USA....
Hirsch påstod även följande:
” Överdriven konkurrens på den positionella sektorn av ekonomin har visat sig vara förknippad med stora externa kostnader. Om man låter dessa kostnader växa ytterligare, når man till sist den punkt, där de samhälleliga skadeverkningarna blir alltför stora för att den individuella handlingsfrihet, som vållar dem, skall kunna tillåtas bestå. Den individuella friheten visar sig vara alltför socialt destruktiv och i längden alltför självförstörande för att detta skall få ske. Trycket på att begränsa denna frihet blir oemotståndligt”.
”En viktig justering, som måste göras, gäller utrymmet för det individuella beteendet. Det måste anpassas till flertalets behov. Den traditionella individuella friheten byggde på fåtalets behov, men detta ger i våra dagar upphov till en överbelastning. De uppskruvade förväntningar, som allmänt råder i moderna ekonomier, är identiska med dem som hystes av de högsta inkomstklasserna i forna tiders samhälle. Men för flertalet är en sådan allmän standard ouppnåelig. Den liberala välfärdsstatens framtidsutsikter förefaller i dag mindre ljusa, men dess attraktioner ter sig alltjämt lika förföriska. Vad som måste tonas ned är tron på möjligheten att göra dessa attraktioner åtkomliga för alla.
Det är sant att kapitalismen gjort en lyxartikel som silkesstrumpor, förr ett privilegium för drottningar, åtkomlig för vilken fabriksflicka som helst; på sådana områden har kapitalismen verkligen, som Schumpeter skrev, blivit ”den store utjämnaren”. Men den prestationen kan den inte upprepa på området för icke-materiella nyttigheter och privilegier, vare sig dessa hör hemma i förfluten eller nuvarande tid.”
” … det viktigaste ekonomiska problemet för dagens avancerade samhällen är att flytta tillbaka gränserna för det egennyttiga ekonomiska handlandet. För detta krävs att man upprättar ett rättsgiltigt system för inkomst- och förmögenhetsfördelning, ett system som dessa samhällen lyckats klara sig utan under en övergångstid, som emellertid nu snart är till ända. I fortsättningen kommer styckevisa ekonomiska beslut av autonoma individer inte att vara tillräckliga. Det betyder inte att det individuella beteendet skall bannlysas, men det kan inte få intaga samma dominerande plats som hittills. Det förefaller troligt att vi befinner oss nära gränsen för våra möjligheter att organisera samhället om vi inte får stöd av en ny sorts moral. Om vi fortsättningsvis måste vara utan en sådan, kommer sporadiska korrigeringar av det sociala systemet att bli resultatlösa. Just häri ligger svagheten i det rent teknokratiska receptet för att få marknadsekonomin att fungera för sociala mål.”
”Strävan att tillfredsställa de egna intressena åstadkommer ingenting samhälleligt gott, men det kan mycket väl tänkas att strävan att uppfylla samhälleliga intressen skulle kunna uträtta en hel del gott för den enskilde.”
Goda sanningar för flertalet, men för den liberale tonar mörka moln upp - eftersom dessa rader på ett osminkat sätt belyser liberalismens kopplingar till den fascistoida tankevärlden......
MVH
jbig
Att verka för det goda...
"Men hur uppnås konsensus?"
en icke konfliktdriven syn då.
"Sådan är människan och det måste man ta hänsyn till annars misslyckas man och gör både sig själv och andra olyckliga."
Kungstanken är hänsyn.
"Om de hade låtit marknaden styra över sina liv hade deras kultur troligen ganska snabbt drunknat i alla förändringar."
Om marknaden är något vi inte kan påverka visst.
"Liberalerna inser inte att deras ideologi gör att människor faktiskt drunkar, i hopplöshet, i ensamhet, i otrygghet, och en massa andra saker som händer i det sociala samspelet när man baserar hela sitt liv på att "konstruera sig själv"....."
Ser igen fel i att samarbeta, i små och större sammanhang. Har väl inga liberaler emot. Så länge de är frivilligt.
"... den om att livet ska gå ut på att tjäna pengar och konsumera prylar. "
Om det är det som livet går ut på kontentan av liberalismen är i alla fall inte jag intresserad. Är mer intresserad av att bryta all byråkrati, alla centralism. Jag vill göra mina egna val. Finns massvis med exempel där detta kan appliceras. Behöver inte vara så stora saker, gäller även i det lilla. Tex bistånd (jag gillar det, tycker dock att stödjandet av diktatorer bör upphöra). Varför ta in det via skatten? Varför inte upp till individen själv att avgöra osv. Finns massvis med områden. Trafikförsäkringen är ett annat exempel.
en icke konfliktdriven syn då.
"Sådan är människan och det måste man ta hänsyn till annars misslyckas man och gör både sig själv och andra olyckliga."
Kungstanken är hänsyn.
"Om de hade låtit marknaden styra över sina liv hade deras kultur troligen ganska snabbt drunknat i alla förändringar."
Om marknaden är något vi inte kan påverka visst.
"Liberalerna inser inte att deras ideologi gör att människor faktiskt drunkar, i hopplöshet, i ensamhet, i otrygghet, och en massa andra saker som händer i det sociala samspelet när man baserar hela sitt liv på att "konstruera sig själv"....."
Ser igen fel i att samarbeta, i små och större sammanhang. Har väl inga liberaler emot. Så länge de är frivilligt.
"... den om att livet ska gå ut på att tjäna pengar och konsumera prylar. "
Om det är det som livet går ut på kontentan av liberalismen är i alla fall inte jag intresserad. Är mer intresserad av att bryta all byråkrati, alla centralism. Jag vill göra mina egna val. Finns massvis med exempel där detta kan appliceras. Behöver inte vara så stora saker, gäller även i det lilla. Tex bistånd (jag gillar det, tycker dock att stödjandet av diktatorer bör upphöra). Varför ta in det via skatten? Varför inte upp till individen själv att avgöra osv. Finns massvis med områden. Trafikförsäkringen är ett annat exempel.
yy skrev:Tycker fortfarande de ska ha betalt efter hur mycket de ansträngt sig i skolan.
Rising skrev:Anledningen är mycket enkel: Det finns mer än 50-100 ggr så många personer som jag,
än vad det finns personer som är lämpliga för att vara VD.
Så lönen är helt enkelt ett resultat av tillgång och efterfrågan.
Ni belyser en viktig del i VD lönen som jag glömt.
Medarbetarna (och andra) skall tro och känna att de har en stark ledare.
Medborgarna i fattiga länder vill ofta att deras ledare är snuskigt rika och kan matcha andras ledare.
Även många supportrar till en idrottsklubb eftertraktar högt ikonvärde i laget.
Jbig
Jo det stämmer, tror jag, en generell lönesänkning av de absoluta topparna i näringslivet skulle inte inverka ett smak på utvecklingen inom företagen. En generell sänkning om 50% skulle varken påverka löneläget eller statusen jmf med andra grupper. De är fortfarande i en klass för sig.
Risken finns att även chefer under de högsta hönsen får lägre lön, kanske även de under dessa. Då har vi en generell lönesänkning på halsen (ganska osannolikt men vem vet vad som skulle kunna hända).
De är inte eftertraktade internationellt så vad skulle de göra? Dock måste aktiägarna (ägarna) göra detta samtidigt.
Status och lön hänger ihop. Vad som ger vad, tja därom tviste de lärde.
Status Webers gamla klassiker. Skönt.
Jo det stämmer, tror jag, en generell lönesänkning av de absoluta topparna i näringslivet skulle inte inverka ett smak på utvecklingen inom företagen. En generell sänkning om 50% skulle varken påverka löneläget eller statusen jmf med andra grupper. De är fortfarande i en klass för sig.
Risken finns att även chefer under de högsta hönsen får lägre lön, kanske även de under dessa. Då har vi en generell lönesänkning på halsen (ganska osannolikt men vem vet vad som skulle kunna hända).
De är inte eftertraktade internationellt så vad skulle de göra? Dock måste aktiägarna (ägarna) göra detta samtidigt.
Status och lön hänger ihop. Vad som ger vad, tja därom tviste de lärde.
Status Webers gamla klassiker. Skönt.
Kalle
Jag tror det är betydligt svårare att konsensus ska kunna uppstå om den inte får uppstå spontant. Konsensus uppstår ungefär på samma sätt som samarbetsvilja uppstår - dvs i sitt rätta element.
En konkurrenssituation är inte rätt element för konsensus, säger sig självt. Människor som lever och jobbar på samma ställe kommer att börja bråka om de olika ekonomiska förmånerna. Det är betydligt svårare att bråka om andliga förmåner eftersom de tillhör individen och därför har folk lättare att se upp till folk som är duktiga, så länge de inte själva blir ekonomiskt missgynnade av deras snille.
Marknaden blir ju något som individen har väldigt svårt att påverka. Marknaden blir som en galen hjord som alla springer åt samma håll. Försök säga din mening under sådana förhållanden, försök kritisera något. Kritisera media t.ex. för att vara ytligt och förljuget, då kommer liberalerna bara att svara "kanske det, men det är det marknaden vill ha".
Om det finns ett effektivt sätt att förlora all etik och sans och vett så är det genom liberalism.
Man kan ha humanistiska åsikter utan att vara liberal. Men det sociala är alldeles på tok för komplicerat för att summera upp i en enda ideologi. Jag tycker livet ska handla om att ha det bra. Ideologin kräver då, hur definieras "bra" och "hur bra" och "vad är bra" och så vidare.
Men om jag måste sammanfatta min åsikt så är den: ödet styr och människorna inbillar sig att de kontrollerar någonting. Allting glider ur våra händer och det är inget vi kan göra åt den saken. Så le och var glad, din tok!
Jag tror det är betydligt svårare att konsensus ska kunna uppstå om den inte får uppstå spontant. Konsensus uppstår ungefär på samma sätt som samarbetsvilja uppstår - dvs i sitt rätta element.
En konkurrenssituation är inte rätt element för konsensus, säger sig självt. Människor som lever och jobbar på samma ställe kommer att börja bråka om de olika ekonomiska förmånerna. Det är betydligt svårare att bråka om andliga förmåner eftersom de tillhör individen och därför har folk lättare att se upp till folk som är duktiga, så länge de inte själva blir ekonomiskt missgynnade av deras snille.
Marknaden blir ju något som individen har väldigt svårt att påverka. Marknaden blir som en galen hjord som alla springer åt samma håll. Försök säga din mening under sådana förhållanden, försök kritisera något. Kritisera media t.ex. för att vara ytligt och förljuget, då kommer liberalerna bara att svara "kanske det, men det är det marknaden vill ha".
Om det finns ett effektivt sätt att förlora all etik och sans och vett så är det genom liberalism.
Man kan ha humanistiska åsikter utan att vara liberal. Men det sociala är alldeles på tok för komplicerat för att summera upp i en enda ideologi. Jag tycker livet ska handla om att ha det bra. Ideologin kräver då, hur definieras "bra" och "hur bra" och "vad är bra" och så vidare.
Men om jag måste sammanfatta min åsikt så är den: ödet styr och människorna inbillar sig att de kontrollerar någonting. Allting glider ur våra händer och det är inget vi kan göra åt den saken. Så le och var glad, din tok!
Sceptisk skrev:
Människor som lever och jobbar på samma ställe kommer att börja bråka om de olika ekonomiska förmånerna.
Om det finns ett effektivt sätt att förlora all etik och sans och vett så är det genom liberalism.
Visst konfliksynen. Dessutom anser du att vi inte klarar av friheten. Visst det finns väl sätt att stävja detta. Reglera marknaden. Låt staten bestämma vad vi ska köpa och när. Vem vet vi kanske inte klarar av att utöva våra fritidsaktiviteter utan att förlora vett och sans, bäst att pappa staten håller oss i handen.
För samarbeta på frivillig basis det gick tydligen inte. Ja då måste vi ha någon (några) som bestämmer om våra liv. Några som vet bättre än oss tokar som inte klarar oss själva. Vi kanske aldrig blir vuxna?
Nej nu tror du att jag är betongsosse, men det är jag inte. Faktum är att det inte finns något namn på det jag är. Men man skulle kunna kalla det för traditionalist kanske. Jag tror såhär att samhället ska inte "byggas", det goda samhället "uppstår" genom människors samverkan och intresse av att leva i det samhället.
Goda värderingar, konsensus och så vidare kan inte administreras som ett piller av staten. Det enda staten kan göra är att försöka att skydda sådana situationer där godhet kan uppstå. (Staten blir därför ett tveeggat svärd som borde enbart svingas av de äldsta, de med erfarenhet, kunnighet och klokhet. De med tillräckligt lugn för att inte låta sig luras av sensationer och nycker som ungdomens iver präglas av.)
Jag tror inte att det bara finns en enda slags människa, och det är det som gör att min modell fungerar. För det finns smartare och dummare, klokare och mindre kloka, vuxna och barn, osv. Alla fyller en del och en funktion, helt av sig självt. Ingen stat behöver lägga sig i.
Men "friheten" finns inte till att börja med. Den "frihet" som liberalerna snackar om är en skenbild av deras egen desperation att bara få vara människa. I min modell är man människa. Man skyddar människan, som hon är, inte som hon BORDE vara.
Och människan som hon är har alla väldigt lika behov, att äta och få vara med och leka. Om samhället delar med sig till alla så talar vi om ett gott samhälle. Om vissa i samhället snikar åt sig (läs slaveri, orättvis lönesättning) på andras bekostnad, då lever man i ett ont samhälle.
Goda värderingar, konsensus och så vidare kan inte administreras som ett piller av staten. Det enda staten kan göra är att försöka att skydda sådana situationer där godhet kan uppstå. (Staten blir därför ett tveeggat svärd som borde enbart svingas av de äldsta, de med erfarenhet, kunnighet och klokhet. De med tillräckligt lugn för att inte låta sig luras av sensationer och nycker som ungdomens iver präglas av.)
Jag tror inte att det bara finns en enda slags människa, och det är det som gör att min modell fungerar. För det finns smartare och dummare, klokare och mindre kloka, vuxna och barn, osv. Alla fyller en del och en funktion, helt av sig självt. Ingen stat behöver lägga sig i.
Men "friheten" finns inte till att börja med. Den "frihet" som liberalerna snackar om är en skenbild av deras egen desperation att bara få vara människa. I min modell är man människa. Man skyddar människan, som hon är, inte som hon BORDE vara.
Och människan som hon är har alla väldigt lika behov, att äta och få vara med och leka. Om samhället delar med sig till alla så talar vi om ett gott samhälle. Om vissa i samhället snikar åt sig (läs slaveri, orättvis lönesättning) på andras bekostnad, då lever man i ett ont samhälle.
Jbig skrev:
Universitetsprofessorns höga status jämförd med affärsföretagarens är inte hopkopplad med någon särskilt stor lön. Likväl skulle en reducering av nyckelposternas löner kunna minska efterfrågan på dessa poster genom att sålla bort aspiranter som har intresse främst för löneförmånen.
Oj oj kan inte låta bli. Är man säljare och har något som universiteten kan ha nytta av är professorer guldkalvarna. Fråga vilken säljare som helst. Ni kanske inte tror detta fungerar men det gör det. Normalt sett så när man säljare är det en process om affärsnyttan, återbetalningskalkyler (ROI) osv. Det är objektivt och pang på rödbetan, men jag vet inte hur många gånger jag kört barnpsykologi och spelat på deras ego till div professorer. State of the art produkter. Handelshögskolan är väl som du sa framåtlutande, visionärt, vill positionerna sig så du menar nu att du inte vill ha dessa produkter vet inte om jag missuppfattat dig ni kanske inte är......osv.... men vänta nu var det inte du som skrev (kollat snabbt på nätet innan) xx jaha oj det var som tusan den har vi verkligen haft nytta av vad det gäller...jag måste säga att jag som arbetar inom ....det du skrev har....
Finns inga andra som går på sådana enkla trix, så det är ett smörjobb att sälja till universiteten.
Decentralisering tillhör en tankevärld som jag inte är så beläst på, jag vet inte hur det fungerar. Jag har läst om KDS subsidiarieprincip, att beslut ska fattas så nära de påverkade som möjligt. Men detta förutsätter ju ändå att beslut fattas över någons huvud, bara det att man behandlar folk konsekvent som barn istället.
Men det är så oerhört mycket fokus på makt och kontroll hela tiden, jag skiter i makten fullständigt. Det är inte intressant som utgångspunkt. Min utgångspunkt är hela tiden att saker och ting utvecklas spontant i rätt element.
Det kanske kan vara svårt att förstå det, men jag anser att fokus på makt och bestämmanderättsfrågor gör att samhället blir allt mer fokuserat på makt och bestämmanderättsfrågor. Fokus borde istället ligga på andra saker. Det finns mer än makt och vem som bestämmer i livet.
Ju otryggare och mer splittrat samhället är internt desto mer fokus kommer att ligga på maktfrågor; regler, polis, kommuner och andra tjänstesektorer. Min första strävan är därför inte att tala om makt, utan om hur det goda samhället uppstår. Det går nämligen inte att lagbestämma sig fram till något sådant. Som jag skrev ovan, staten kan inte administrera konsensus, bara skydda situationer där konsensus uppstår.
Men det är så oerhört mycket fokus på makt och kontroll hela tiden, jag skiter i makten fullständigt. Det är inte intressant som utgångspunkt. Min utgångspunkt är hela tiden att saker och ting utvecklas spontant i rätt element.
Det kanske kan vara svårt att förstå det, men jag anser att fokus på makt och bestämmanderättsfrågor gör att samhället blir allt mer fokuserat på makt och bestämmanderättsfrågor. Fokus borde istället ligga på andra saker. Det finns mer än makt och vem som bestämmer i livet.
Ju otryggare och mer splittrat samhället är internt desto mer fokus kommer att ligga på maktfrågor; regler, polis, kommuner och andra tjänstesektorer. Min första strävan är därför inte att tala om makt, utan om hur det goda samhället uppstår. Det går nämligen inte att lagbestämma sig fram till något sådant. Som jag skrev ovan, staten kan inte administrera konsensus, bara skydda situationer där konsensus uppstår.
"Decentralisering tillhör en tankevärld som jag inte är så beläst på, jag vet inte hur det fungerar."
Är du inte intresserad att ta beslut själv? Nöjd med att låta andra göra det?
"Det finns mer än makt och vem som bestämmer i livet."
Som?
"Ju Min första strävan är därför inte att tala om makt, utan om hur det goda samhället uppstår."
Vem ska skapa det?
Jag anser att låt oss då skapa det goda samhället som vi vill ha det och låt alla vara med om det, låt oss inte överföra makten till några som vi inte har kontroll över. Därför med direktdemokrati. Lått oss köra omröstningar via nätet, i princip vad det än gäller.
Att politikerna hävdar som motargument, medborgarna är inte tillräckligt insatta (de är idioter vet inte sitt eget bästa) de klarar inte av att prioritera och se helheten är enbart uttryckt för detta: Vi tror egentligen inte på demokratin, men det kan vi inte säga rent ut.
Har du möjlighet fråga en politiker om detta och fundera på svaret.
Är du inte intresserad att ta beslut själv? Nöjd med att låta andra göra det?
"Det finns mer än makt och vem som bestämmer i livet."
Som?
"Ju Min första strävan är därför inte att tala om makt, utan om hur det goda samhället uppstår."
Vem ska skapa det?
Jag anser att låt oss då skapa det goda samhället som vi vill ha det och låt alla vara med om det, låt oss inte överföra makten till några som vi inte har kontroll över. Därför med direktdemokrati. Lått oss köra omröstningar via nätet, i princip vad det än gäller.
Att politikerna hävdar som motargument, medborgarna är inte tillräckligt insatta (de är idioter vet inte sitt eget bästa) de klarar inte av att prioritera och se helheten är enbart uttryckt för detta: Vi tror egentligen inte på demokratin, men det kan vi inte säga rent ut.
Har du möjlighet fråga en politiker om detta och fundera på svaret.
Jbig skrev:
Goda sanningar för flertalet, men för den liberale tonar mörka moln upp - eftersom dessa rader på ett osminkat sätt belyser liberalismens kopplingar till den fascistoida tankevärlden......![]()
MVH
jbig
Nu börjar jag känna igen dig jbig. Snacka om att de rika är rika och de fattiga är fattiga och de rikare blir rikare och de fattiga blir fattiga samt att lösningen är att de rika ska ge till de fattiga ger inga läsare. Det kan vem som helst säga.
Du är ju läst för dina förolämpningar din bisarra logik, dina andra allmänna tossigheter. Folk vill ju läsa när du har dumstruten på. Det ger en 2000-3000 läsningar av dina inlägg inte när du rabblar en massa fakta som i ditt senaste skapade inlägg. Som jag sagt så många gånger; du är av väl läst av många men inte av den anledningen du tror. Du måste underhålla dina läsare jbig så fortsätt att spela pajas.Ge publiken vad de villa ha. Då kommer de tillbaka. Var lite orolig för dig men du verkar vara (lite) på banan igen.
Bevisa något nytt med en eller tre företag från Andorra som är ett dödlig hot mot kapitalismen eller något sådant. Du blir det underhållande och humor och du blir läst. Då blir det liv i luckan igen. Vill bara hjälpa dig jbig.
Jo hade inte du varit lärare och fanatiskt förespråkar lärarnas kompetens? Läste i bladet igår (Aftonbladet) om hur en och samma uppsats i svenska hade fått betyget allt från IG till MVG allt beroende på vilken skola och vilka elever som lämnade in den ( på gymnasienivå). Misstänkte de. Skolan en isolerade tomteverkstad. Borde ses över. Medborgarna borde säga sitt om skolan (jo jag vet att du inte anser att demokratin ska råda i detta fall (och gud vet hur många andra) så den där isolerade navelskådande verksamheten synas i sömmarna. Kanske vi ska skapa en ny tråd om. Vad tycker du? Vi kan utgå från den artikeln.
Kallekula skrev:Nu börjar jag känna igen dig jbig. Snacka om att de rika är rika och de fattiga är fattiga
och de rikare blir rikare och de fattiga blir fattiga.
Det Jbig och även jag försöker förklara är att.
Ägarna sätter VD lönerna och de inser att stora löneskillnader i företagen lönar sig.
Politiker inser att kapitalism fungerar bäst med stora löne (och andra) skillnader i samhället.
Liberalerna (uppvisar psykopatiska drag) bryr sig tydligen inte om att lågstatus människor
får kortare livslängd med stora klyftor i samhället.
Man kan ju tjäna pengar på stress och sjukdom med.
(2001) BNP $ Genomsnittsålder
USA 34 320 76,9
Kuba 5 259 76,5
Om ni inte ser och förstår det sjuka. Så läs och begrunda
http://online.wsj.com/article/SB1178842 ... free_today
Världen (hjärnan) må vara sjuk men den är ganska logisk.
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 18 och 0 gäster