Hejsan!
Våran kallekula är bitter, men vad kan vi göra annat än försöka få honom att fortsätta studera våra texter och därigenom lära sig mer! Som lärare inser vi betydelsen av ett ökat vetande!
Vi kör vidare i vårt sökande efter det goda samhället! Som vi alla har kunnat se, gick den nyliberala bubblan i sank hösten 2008, och vi lever fortfarande i sviterna av denna kraschlandning. Idag vet vi att privata företag inte kan fungera utan offentliga stöd och skattemedel. Den privata sfären är helt enkelt olönsam för sammhällets majoritetsbefolkning. Därför behövs det nya idéer och nya tankebanor för den ekonomiska politiken. Ett sådant uttryck är att skapa förutsättningar för ekonomisk demokrati inom näringslivet.
Demokratiskt styrda företag – och ekonomisk demokrati
Ekonomisk demokrati kan innebära ett ingrepp i äganderätten när den används mot människors väl och ve, likväl som det faktiskt även kan vara en utveckling av äganderätten. Men inskränkningen i äganderätten kanske inte är så stor som det kan ger sken av. Den påverkar knappast innehavet av personliga ägodelar och liknande, enbart den del av ägandet som direkt påverkar andra människor, och i synnerhet ägandet av produktionsmedlen. Ingreppet påverkar enbart drift och fördelning av vinsten, själva ägandet kvarstår som tidigare. Äganderätten skall även motsvaras av en ägandeskyldighet - vilket då blir att bestämmandet över de anställda måste ske demokratiskt och med allas medverkande. Dessutom minskar ett sådant ”ingrepp” i själva bestämmandet över arbetarna ju färre anställda ett företag har.
Hur skall då den ekonomiska demokratin i praktiken fungera? Nedan följer ett urval av tänkbara åtgärder för att styra över ekonomin mot ett mer demokratiskt inflytande, där de anställda mer kommer till tals. Det bör påpekas att det säkerligen finns, och kommer att finnas, otaliga varianter av ekonomisk demokrati i framtiden.
De anställda på ett löntagarstyrt/löntagarägt företag får rätt att genom omröstningar avgöra hur arbetet till viss skall organiseras samt hur bestämmandet skall genomföras. Antingen varje år eller när majoriteten så kräver. I praktiken blir det förmodligen så att de låter företagsledningen fortsätta att styra och driva företaget, för att vid lämpliga tidpunkter ta till sitt veto om majoriteten anställda så önskar. De kan dock inte rösta bort ägaren - p.g.a. äganderättsreglerna. Nu parade med ägandeskyldighetsregler.
Vilka för/nackdelar kan man förvänta sig av ett sådant system med ekonomisk demokrati? Här är några tänkbara följder i sådana företag och ett samhälle där sådana företag utgör en betydande del i näringslivet (25-50 procent av samtliga företag i ett land):
- Företagen får svårare att växa sig för stora. Till stora ostyrbara konglomerat där direktörer och deras underhuggare själva snor åt sig vinsterna, som idag!
- Småföretagandet gynnas.
- Kooperativa och arbetarägda företag gynnas - även genom gynnsammare skatteregler.
- Fler och mindre företag gynnar konkurrensen - och konsumenterna genom lägre priser.
- Fler nya idéer och uppfinningar kommer fram, eftersom miljön gynnas av detta. Färre storföretag betyder att de inte kan köpa upp och försämra de nya idéerna och uppfinningarna, som sker idag.
- Arbetarägda företag ger en lugnare utveckling och minskar risken med avskedanden i spekulationssyften som sker så ofta idag. Utslagningen minskar vilket är både effektivt ur samhällets synvinkel och bra för den enskilde.
- Girighetens skadeverkningar för samhället i stort minskar eftersom den sprids ut till så många fler vilket minimerar riskerna med för höga löner och andra favörer som idag ges till icke kompetenta chefer och ledare.
- Utslagning beroende på stress och kön minskar när tempot sänks i arbetslivet. Sparar pengar för samhället och leder på sikt till skattelättnader.
- Samhällets resurser fördelas mer rättvist än idag.
- Färre, men bättre, produkter och en effektivare återvinning gynnar miljön och minskar sopor och skadligt avfall.
- En förkortad arbetstid, exempelvis från 8 timmar till 6 timmar per dag minskar de anställdas belastningsskador och troligtvis även stressen - samtidigt som den ökar fritiden och möjligheterna att tillbringa mer tid hos familj och barn. Och så ökar ju friheten.
- Övertiden minskar vilket på sikt minskar samhällets kostnader för sjukvård och rehabilitering. Samtidigt som fler får arbete.
- Pensionsåldern görs rörlig, i nuläget skulle den kunna variera mellan 60 och 70 år - beroende på arten av arbete m.m. Här kan deltid även bli en lösning för en del. Vinsten är ökad trivsel och valfrihet för fler människor.
- En omläggning till ekonomisk demokrati som fungerar även på näringslivsplanet kommer även att gynna det ekologiska systemet. Särskilt då en del produktion mycket väl kan styras till att framställa en del livsmedel inom en kommuns gränser, eller att några kommuner samarbetar om en sådan produktion.
- Man kommer att minska en hel del transporter och annat som leder till sämre klimat och miljöförstöring genom att närproducera en del av våra livsmedel.
- Även viss energiproduktion kan förläggas till en kommun, eller genom att några närliggande kommuner samarbetar – också detta spar på planetens resurser och bidrar till en bättre hushållning av naturens resurser.
- Enklare skatteregler gynnar företagarna samtidigt som flera avdragsmöjligheter tas bort. Enbart vinster för samhället i sin helhet.
- Som ovan nämnts bör arbetarägda/styrda kooperativa företag få skattelättnader. Det gör att dessa företag fungerar bättre och framförallt under längre tid än privata. Det ger en jämnare och lugnare rytm i samhället. Samtidigt som de anställda får ett större ansvar att lägga manken till vid sämre tider - för att klara jobben och företaget man är beroende av. Dessutom har de inte rätt att flytta verksamheten från ursprungsorten, d.v.s. hemkommunen – vilket alltså skall ses som motprestationen till de skattelättnader som erhålles.
Så ser det ut i stort, men det går även att fördjupa resonemanget mer detaljerat! Det återkommer vi till! :wink:
MVH
bigj - humanisten som ständigt knäcker nötter......
