Hejsan!
Kallekula och Levee sökler på alla sätt stärka sina positioner, den förre förnekar, trots att över 12 procent av alla arbetstagare i USA, möjligen bortsett den svarta sektorn, faktiskt jobbar i olika varianter av företag där vinstdelning med personalen, delad styrning ända till ett personalägande över 50 procent ingår. De har tagit över företagen efter det att de forna ägarna tvingats ge upp sitt ägande, eller att de frivilligt gått med på detta. En liknande utveckling, men där statsmakten varit mer inblandad, ser vi i Kanada. Allt enligt lagarna!
Levee kör sitt subprime-stuk som vanligt, nu har han plötsligt kommit på att det var mer än subprime-lånen som orsakade krisen i USA. Ja, naturligtvis, det förekom ju en hel del spekulation och privatiseringar som drev på det hela dessutom. Plus den sedvanliga kriminaliteten som är större och mer utbredd i USA än exempelvis västra Europa. Kom han på det nu kan man undra? Sedan motsäger han sig själv igen, för nu är det åter statens fel, och inte spekulanternas fel att det gick åt skogen! Vad våran Levee glömer, är ju att de politiker som styrt USA:s ekonomiska politik sedan början av 1980-talet varit just nyliberaler. De hade samma mål som spekulanterna! Därför gick det som det gick!
Puuuuuuhhhhh, hur många gånger skall man behöva förklara för nötterna egentligen? :oops:
Vi går vidare i vår jakt på den nyliberala kapitalismen och de ständiga problem de ställer till med!
FN skakat av matkrisen 2006-2007
Enligt FN:s livsmedelsorgan FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations) började det 2006, då priserna steg med 8 procent. I fjor(2007) gick de upp 27 procent och under årets tre första månader rusade matpriserna iväg med 53 procent. På ett år har världsmarknadspriset på vete fördubblats. Kött, mjölk, ris, kaffe, majs och sojabönor är andra jordbruksprodukter som blivit mycket dyrare.
Det är lätt att peka ut vinnare och förlorare.
Bönder i expanderande ekonomier som Brasilien och Argentina tjänar bra på den dyra maten. Det gör också lantbrukare i USA, Kanada, Australien och Europa, där inte minst skånska storbönder gör strålande affärer.
Förlorare är hundratals miljoner fattiga som lever i slum i tredje världens storstäder. Redan har dussintals hungerkravaller brutit ut från Haiti till Indonesien. Men det är inte länge sedan tillgången på livsmedel var god och man byggde smörberg, köttberg och spannmålsberg i Europa.
Hur kunde allt ändras så fort?
I slutet av 1990-talet var priset på vete och annan spannmål rekordlågt. Bränslet var billigt och i Europa och USA vräkte staten skattepengar över sina bönder – både för att odla och för att dumpa överskott på världsmarknaden. Tillgången på subventionerad mat från de rika länderna slog ut bönder i tredje världen. Och regeringar i Afrika försummade det inhemska jordbruket.
Så plötsligt svängde det.
I dag pekar ekonomerna på en rad samverkande orsaker till att livsmedlen blivit dyrare. En sådan är den snabba befolkningsökningen i Kina och Indien och det faktum att båda nationerna fått en stor och välmående medelklass. Rika äter mer än fattiga. Särskilt kött och annan proteinrik mat, som slukar stora resurser att producera.
Det kraftigt höjda oljepriset har ökat jordbrukets kostnader.
Andra faktorer hänger samman med miljön. I Kina och områdena runt Sahara breder öknen ut sig, vilket minskar odlingsbara ytor. Australien har länge plågats av torka.
Men framförallt har den globala uppvärmningen lett till att massor av bönder som förr levererade mat nu framställer biobränslen.
På toppmötet i Rom hamnar Brasiliens president Lula da Silva i fokus. Han skrev förra året ett jättekontrakt med president George W Bush för att sälja etanol till USA. Det orsakar dubbel skada. Det blir mindre plats att odla grödor för människoföda. Dessutom frigörs växthusgas när regnskog huggs ner för att ge plats åt sockerrör.
Så vad kan göras? Ban Ki-Moon efterlyser akut bistånd för att ge hungrande mat för dagen. Men det lindrar bara akuta symptom på en sjuk marknad. För att mätta alla munnar måste världens totala produktion av livsmedel öka med 50 procent till år 2030.
Källa: Sydsvenskan, Olle Lönneaus, 4 juni, 2008
Brödprotester i Egypten
I den egyptiska staden Burullus har tusentals demonstranter drabbat samman med polis efter att myndigheterna stoppat utdelningen av mjölransoner. Enligt den statskontrollerade tidningen al-Ahram spärrade 8 000 demonstranter en väg i sju timmar. Polisen använde batonger och tårgas för att skingra folkmassan. Höga vetepriser har satt hård press på Egyptens subventioneringssystem av bröd. Många fattiga stadsbor är beroende av billigt bröd för sin överlevnad och efterfrågan på subvention- erat bröd har ökat.
Källa: SVT Text, söndag 8 juni, 2008
Så ser det ut i en värld som drivs av nyliberala krafter och allt det detta för med sig av ständiga kriser......
MVH
bigj
