Bör miljonvinster konfiskeras?

Politiska ideologier, ekonomiska strategier och lagfrågor.

Moderator: Moderatorgruppen

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 09 nov 2010 00:50

Mr.M skrev:du som försvarar spel
Vem gynnas av spel ?

vem missgynnas ?


Den som vinner gynnas, den som förlorar missgynnas. Det är alla parter med på från början. I hasardspels natur ingår att man inte i förväg vet vem som kommer att vinna och vem som kommer att förlora. Det är det som skapar spänning och nöje, det är det som är njutningen med att spela, för många. Njutning är något bra, som ska värdesättas. Samhället ser istället ned på njutning, försöker få bort den från folks liv. Helt upp- och nedvänt. Sadistiskt, kunde man nästan tro. Att sedan en del förlorar, det är något alla deltagare i spelet är med på från början. Alla parter vet vad de ger sig in på, de ingår en överenskommelse och överenskommelser ska hållas, tycker du inte? Ska de inte ens få ingå överenskommelser, då är du inne och pillar i folks privatliv, det gillar inte folk, och det kommer bara dåliga konsekvenser av sådan irritation, därför bör du inte skapa den. Om någon anordnar spel och tar betalt för det, gynnas även han, naturligtvis. Spelarna får, om de vill, låta honom få en del av deras insatser, som tack för att han arrangerar spelet. En frivillig överenskommelse. Passar det inte, behöver man inte spela hos den arrangören. Ingen tvingar någon till något. Även detta är alla spelare medvetna om, de behandlas därför inte orätt av arrangören (så länge arrangören inte bryter mot någon överenskommelse de gjort, eller kränker någon spelare på något annat sätt). Det är inte konstigare än att hyresvärden till en frisersalong som hyr lokal i ett köpcentrum gynnas av att frisersalongen har många kunder, och att hyresvärden och frisersalongen kan vara frivilligt överens om att dela på frisörsalongens intäkter enligt någon procentsats eller liknande. Vissa som klipper sig blir missnöjda, andra blir nöjda. De vet priset, och de vet att risken finns att de inte får valuta för pengarna. De vet vad de ger sig in på, de får leken tåla. Likadant med spelare. Om staten lägger sig i med attityden "nä, ni ska inte få ge er in i leken med villighet att leken tåla, ni är för dumma i huvudet för det", blir folk bara sura på staten. De som vill spela kommer att hitta sätt att spela där staten inte kan hindra dem, poker på internet t.ex. - men nu sura på staten istället för positivt inställda till staten - sura över att behöva gömma sig för att få spela. Sura över att staten ställer hinder i deras väg, hinder som inte gör någon nytta för någon utan bara irriterar. Är det inte bättre att bygga upp en bättre relation mellan stat och individer istället?

Och är det inte väldigt otidsenligt att tro att man kan stoppa folks spelande när internet med bl.a. internetpoker tar sig över alla landsgränser och låter folk kunna spela hur mycket de vill var de än är? Om du vill att staten ska börja kontrollera folks pokerspelande på nätet, hur har du tänkt dig att det ska gå till utan att staten samtidigt får insyn i folks privatliv, med tanke på att det inte syns vad en internetkommunikation är för något förrän man avlyssnar den? Vad anser du t.ex. om FRA-lagen och Datalagringsdirektivet?

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 09 nov 2010 01:52

Mr.M skrev:
Men vad du ska kritisera är väl då bara statens monopol över spel, inte spel som företeelse, ty individernas vilja att spela är vad som gör att individer spelar och det är individers rätt att få utöva den viljan jag försvarar. Det är inget statligt monopol som ligger bakom individers vilja att spela. Det fanns spel och dobbel långt innan det fanns statliga spelmonopol.


Jag kritiserar monopol på det viset att den missgynnar företagens möjlighet att etablera sig. Jag är inte generellt emot marknadsekonomi i samhället. Dock tror jag inte en marknadsekonomi är möjlig rent praktiskt, och vad jag vet existerar ingen sådan företeelse heller, Det är bland ekonomi. Vilket jag tycker är rätt. Ett samhälle har ansvar för sitt land inklusive företagens rättigheter och skyldigheter.


Jag tror också på blandekonomi, men bara genom beskattning - d.v.s. stöld a la Robin Hood bedriven av staten - för goda syften som vård skola omsorg rättsväsende och liknande, inte genom tvingande arbetsrättslagstiftning, minimilönlagstiftning och andra intrång i avtalsfriheten mellan individer; sådant är ett onödigt fingrande i ömsesidigt frivilliga överenskommelser mellan individer. Om jag köper en tavla har jag rätt att betala hur mycket eller lite jag vill för den, så länge säljaren är med på affären, och så länge skatt betalas in. En konstnär kan måla på en tavla på heltid i ett år, och sedan sälja den till mig för en hundralapp, skatt betalas in på hundringen, och ingen av oss har begått något lagbrott, trots att hans timlön i praktiken blir typ noll kronor. Ändå är motsvarande överenskommelse olaglig i andra sammanhang, t.ex. när någon vill städa åt någon. Då får betalningen plötsligt inte vara lägre än en viss fastställd summa som en tredje part - staten - bestämt, över de två parternas huvuden, på ett sätt som går emot båda parternas vilja, utan att några pengar kammas in till det allmänna genom tvånget. Visst, kanske lyckas staten "bereda plats" åt någon annan arbetssökande som då får minst den minimilön staten bestämmer att en "arbetsgivare" måste betala för arbete, men de resurser som staten därmed försöker lägga beslag på finns ju inte ännu, staten försöker istället med tvång styra in arbetsgivaren på att skapa dem. Det är som om staten skulle kräva att arbetsgivaren expanderar sitt företag för att han ska få anställa. Det är orimligt. Om staten ska ge sig på individer, ska det vara för att föra över resurser som redan finns från någon till någon annan som är i större behov av resurserna - inte för att försöka tvinga fram skapandet av resurser eller för att hindra någon från att föra över resurser t.ex. pengar eller tavlor eller städning från någon till någon annan.

Jag själv ogillar all form av spel, men jag kan inte begära att folk inte ska få  spela rent generellt.
Dock accepterar jag inte kriminaliteten som följer och det gör det med spel i stor skala.


1. Kan det vara så att vissa människor har ett behov av att bråka och begå brott (de som av samhället kallas kriminella), och att dessa alltid hittar möjligheter att bråka och begå brott även om man förbjuder arena efter arena som de uppehåller sig på? Kanske är det alltså inte spelandet som gör att det finns kriminella, kanske är det snarare de kriminellas uppväxt och liknande som skapar kriminaliteten. Då är det ingen mening med att ge sig på spel bara för att de "drar till sig" kriminella. Det är inte relevant om det är just kring spel som de kriminella samlas. Samlas gör de alltid någonstans i vilket fall som helst.

2. Spelare ska inte behöva lida för att kriminella dras till spel. Staten ska gripa kriminella när dessa begår brott. Att förbjuda spel för att få bort kriminalitet, när långtifrån alla spelare som drabbas av ett sådant förbud är kriminella, är som kollektiv bestraffning. Det är inte acceptabelt i ett rättssamhälle. Staten ska inte hindra oskyldiga individer från att leva på ett visst sätt bara för att andra individer runtikring dessa individer gör fel.

Den skapar tragedier för människor.


En del människor som spelar väljer att själva skapa, nej de väljer att riskera att skapa tragedier åt sig själva. Detta är något de gör frivilligt. Liksom t.ex. en del tonåringar skär sig frivilligt. Ska staten gå in i Sveriges alla tonåringars byrålådor varje dag och se efter att där inte finns knivar? Man kan inte förbjuda människor bort från dumma beteenden. Människor måste få vara fria att göra misstag, annars tillåter man dem inte att vara människor.

Att sedan familjemedlemmar till en spelare som spelat bort hus och hem blir lidande, det är spelarens fel, och då får han väl straffas för det - alltså om han spelat bort egendom som var deras och inte hans. Då har han ju begått stöld. Men har han bara spelat bort sin egen egendom (t.ex. om det är han själv som äger både huset och bilen och allt annat han spelat bort), har han bara valt att inte ge sina familjemedlemmar dessa saker utan istället ge dem till någon annan, via spel. Det är inget konstigt med att en människa väljer att inte ge vissa människor sina saker. Egoistiskt kanske, men det är inget staten bör gripa in mot. Det tillhör varje människas naturliga rättigheter att få välja vad han vill göra med sin egendom.

Om vi sedan betänker spelarrangören, så erbjuder han en möjlighet för spelare att spela om de vill. Liksom en knivförsäljare erbjuder möjligheten för människor att köpa knivar om de vill. Vad människor sedan gör med knivarna är inte knivförsäljarens problem, han förmedlar bara möjligheter. Har du någonsin hört någon kräva att knivar inte borde få säljas? Den som tillhandahåller spelmöjligheter har ingen skuld i att de som väljer att utnyttja de spelmöjligheter han tillhandahåller väljer att spela vårdslöst, liksom knivförsäljare inte har någon skuld i att deras kunder väljer att använda sina knivar vårdslöst/olagligt/självdestruktivt.

Spel i stor skala tycker jag ska anses vara i klass med mord eller liknande.


Knivförsäljning i stor skala också? Yxförsäljning? Storskalig försäljning av konstgödsel (du kanske vet vad man kan tillverka för hemskt av det)? Storskalig försäljning av tändstickor och tändvätska (betänk alla bilmackar som säljer dessa två saker)? Allt kan missbrukas, dessa saker liksom spel. Det betyder inte att man ska förbjuda något av det.

Den Ska definitivt övervakas och kontrolleras av staten.


Hur, mer exakt? Hur menar du att internetpoker som svenskar spelar på utländska pokersajter ska övervakas av svenska staten? Genom statlig massavlyssning av alla medborgares privata internettrafik? Hur tänker du dig att den personliga integriteten för vanligt folk då ska kunna bevaras?

Spel har alltid funnits, det är inte det jag är ute efter och du kan gå och spela bort din miljon redan idag om du så vill.
Inget hindrar dig.
Du har din rättighet att bedriva civil olynad och ställa dig på stan och spela poker,


Jag tror inte på civil olydnad, det är inte tillräckligt effektivt. Att sprida sina idéer tror jag är effektivare.

men jag tror inte att du kommer att göra det, för det är inte en viktig fråga för dig,
Du har dina principer som är viktigare än behovet av spel.


Principerna har inget egenvärde för mig. De har däremot ett stort instrumentellt värde för världens lycka-lidande-balans, eftersom de påverkar denna kraftigt.

så jag säger, det som inte skadar, spela på om en  tia eller en hundring,
men börjar folk spela bort hus bilar familjer fruar liv och annat så ska samhället gripa in.

och tyvärr är det verkligheten när spel bedrivs privat.

så sammanslaget blir min uppfattning att spel ska förbjudas för såväl stat som person.


Hur går den åsikten ihop med vad du säger några rader upp: "du kan gå och spela bort din miljon redan idag om du så vill. Inget hindrar dig. Du har din rättighet att bedriva civil olynad och ställa dig på stan och spela poker". Varför ger du mig idén att spela bort en miljon om du inte tycker att det är bra att människor gör det? Jag får inte ihop det. Är det för att du tycker att just jag gott kan få råka ut för att bli barskrapad, att det vore rätt åt mig? Det osar inte direkt av välvilja i så fall, så då undrar jag om din övriga moral heller drivs av någon välvilja.

ju mindre summor desto lägre påföljd. vissa typer av spel ska nog inte ens tas upp av rättsmaskineriet.

Min personliga uppfattning kan inte förbjuda, men mitt sociala medvetande kan göra dom anspråken.


I Sverige är man alldeles för ivriga att förbjuda allt man inte tycker om. En del oönskvärda saker måste man acceptera, låta finnas. Självklart skulle man kunna t.ex. halvera brottsligheten genom att införa massor av fler förbud än vad som redan finns, och massor av mer övervakning och ännu fler intrång i folks personliga integritet, men ett samhälle där man knappt får göra något som är kul är ett ännu värre samhälle än ett samhälle där en och annan klantar till det och får det svårt, t.ex. genom att spela. Det är lite som att man inte ska behandla varenda förkylning och öroninflammation med antibiotika, det slår tillbaka, man får antibiotikaresistenta bakterier som ställer till med ännu värre problem senare. Om du förstår analogin.

matahari
Inlägg: 1136
Blev medlem: 04 maj 2007 00:30
Ort: slutet av början.

Inläggav matahari » 09 nov 2010 03:39

I Sverige är man alldeles för ivriga att förbjuda allt man inte tycker om.


Vilka dom och vad förbjuder de? Alliansen? Sossarna? De grå männen på banken?

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 09 nov 2010 03:40

Justin Case skrev:
J R Auk skrev:Ställ istället frågan varför (S)ocialfascisterna alltid har älskat statliga spel.


För att det inbringar skattepengar till samhället. Att ett spelmonopol inbringar så mycket pengar för arrangören beror på att folk spelar mycket, vilket i sin tur beror på att det är roligt att spela! En win-win-situation! Om samhället med förbud hindrar människor från att frivilligt ta risker, hindrar samhället människor från att leva sina liv enligt sina egna huvuden. Det, om något, vore socialfascistiskt.

Men det statliga spelmonopolet är också socialfascistiskt, genom att det hindrar människor från att spela hos andra arrangörer. Jag anser att spelmonopolet bör avskaffas.

Spel är som bankverksamhet. Korrupt i sin jävla kärna och bygger på att cirkulär argumentation där deras effekt sätts som motiv till att ha dem kvar som verksamheter.


Cirkulär argumentation är det väl inte. Det du kallar affekt är ju knutet till njutning, spänning, positiva upplevelser, glädje, lycka, eufori, härliga känslor - som många får genom att spela. Varför är inte t.ex. godis förbjudet? Godisätande får folk att dö i förtid av övervikt. Är inte det minst lika dåligt som att spela bort pengar? Jo, det är det, men man förbjuder det inte, och det är för att staten ska ge fan i att hålla på och fingra på individens autonomi och rätt att välja hur han vill leva sitt eget liv - så länge han inte skadar andra. Om du svarar att spelberoende skadar andra genom att t.ex. familjefäder som spelar bort hus och hem förstör för sin fru och sina barn, svarar jag att godisätande förstör för samhället genom att öka samhällets vårdutgifter (och leda till sänkt livskvalitet och slutligen sorg för anhöriga till godisätare). (Jag definierar här godis som allt som folk stoppar i sig för att det är gott och som de går upp i vikt av: för mycket bullar, kakor, vitt bröd, pizza, hamburgare, chips, ostbågar, läsk, socker, bakverk etc).

Jag trodde du var för individuellt ansvar framför nanny-lagstiftning, Auk?


Du har förmodligen inte spelat så mycket Justin. Spel bygger på att man redan har gjort individen fattig. Vore inte målet för att realisera sina ideal avlägsna skulle ingen spela. "Vinsten" står ju bara i proportion till vad som kan köpas för den. Annars kallar vi det mera rätteligen tävling, men då är inte pengarna relevant.

Och det här kanske är lite svårt att greppa då det är rätt abstrakt. Men det man mest av allt gjort oss fattiga på är medel att realisera våra ideal. Vi har inte status för gruppen och saknar position, religion-moraliseranden-maktövertaganden, vi har inte kunskapen för att sörja för basala behov, bildning-skolning-effektivitet.

Annars skulle vi inte spela för annat än tex den där vasen som är så vacker som bara en kan få, eller dansen med den sköna osv. Men vi skulle absolut inte spela om pengar, annat än att pengar skulle duga lika gott som kottar eller dyl för att mäta vår tävlan.

Så jag vill inte att staten skall inta en nanny-position. Men jag vill heller inte att staten skall fortsätta upprätthålla det som är grogrunden för spelets lustar. Dvs vår fattigdom.

Så precis som bankerna har en cirkulär argumentation. Genom de pengar de erbjuder har de redan gjort oss fattiga (det här är mer komplext såklart men jag antar att ni kan fylla ut) och svarar sen att de skall lösa vår fattigdom genom att erbjuda oss pengar som kostar pengar.

Så gör man med spel. Det är roligt säger du. Varför är det roligt, varför är det spännande? Varför tror du folk som verkligen lever för spänningen i spel alltid spelar bort sina pengar? Därför att de måste spela för något som har ett värde utanför pengarna, så de kommer alltid att höja insatsen tills de satsar sin frihet till en viss del. Detta är symptomatiskt på deras ofrihet.


Godis är helt irrelvant i sammanhanget och absolut inte analogt.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

matahari
Inlägg: 1136
Blev medlem: 04 maj 2007 00:30
Ort: slutet av början.

Inläggav matahari » 09 nov 2010 03:47

Det beror på hur och hur mycket du värderar pengarna som du spelar för.
Om pengarna du spelar för inte är dina och du inte värderar dem mer än
lite fin grafik på en papperslapp so what ?

Gudrun Schyman hade ju uppenbarligen inga problem med att elda upp
100 000kr de var ju inte hennes pengar alltså inget värde.

Du brukar ju vara het på det här med värden Auk.

Mr.M
Inlägg: 1254
Blev medlem: 17 sep 2010 20:12

Inläggav Mr.M » 09 nov 2010 04:57

"Citat:
så jag säger, det som inte skadar, spela på om en  tia eller en hundring,
men börjar folk spela bort hus bilar familjer fruar liv och annat så ska samhället gripa in.

och tyvärr är det verkligheten när spel bedrivs privat.

så sammanslaget blir min uppfattning att spel ska förbjudas för såväl stat som person.


Hur går den åsikten ihop med vad du säger några rader upp: "du kan gå och spela bort din miljon redan idag om du så vill. Inget hindrar dig. Du har din rättighet att bedriva civil olynad och ställa dig på stan och spela poker". Varför ger du mig idén att spela bort en miljon om du inte tycker att det är bra att människor gör det? Jag får inte ihop det. Är det för att du tycker att just jag gott kan få råka ut för att bli barskrapad, att det vore rätt åt mig? Det osar inte direkt av välvilja i så fall, så då undrar jag om din övriga moral heller drivs av någon välvilja. "


först svarar jag på hur myndigheter ska ha kontroll över spel.
Genom att lagstifta (och själva sluta monopolisera då visar staten att den bryr sig om spelets baksidor)
Att ogilla är att sätta markeringar. Där ligger kontrollen och ansvaret.
Dom behöver och kan inte sitta i var mans stuga för att övervaka spel.
Men om kommersiellt spel legaliseras (vilket är mig emot) så finns kontrollen där över företagens intäkter.
Missbruksproblem och kriminalitet runt spelandet blir mer lätt att upptäcka då media kommer att ha ett öga på verksamheten.

Jag vill inte att du ska spela bort dina pengar, jag var mera ute efter att få dig att inse att du inte är villig att offra ens din heder och lite tid för att få spel legaliserat.

Men visst, en debatt kan vara givande om något, om den har kloka värderingar och tas upp av andra.

Mr.M
Inlägg: 1254
Blev medlem: 17 sep 2010 20:12

Inläggav Mr.M » 09 nov 2010 05:29

Jag har själv spelat lite för tjugo år sedan.
När man gick ut på krogen och på fyllan trodde man var miljonär och hade spräckt spelsystemet,  med resultatet att man spelade upp månadskassan över en natt. Det skapade bara en enorm ångest. Min dåvarande sambo var inte direkt glad.
De personer som jag känner som spelar av beroende gör det för att vinna tillbaka sina förluster.
ibland vinner dom lite extra, men dessa pengar är borta samma dag eller nästföljande dag.
Dom har enorm ångest över sitt spelande. Jag tycker synd om dessa personer.
Spelare som vinner kan jag inte direkt njuta med heller då jag vet att det finns förlorare i spelet som blivit av med sitt leverbröd.

Jag spelade också mahjong och poker med vänner och bekanta, om pengar,
vinstsummorna blev aldrig högre än vad som var acceptabelt, ett par hundralappar.
Spänningen i spelet var mer drivande än vinsterna, och jag kan anse att det är rimligt beteende.
Dock är jag en person som känner skuld och skam när jag tar andras pengar, vilket ledde till att jag slutade spela helt.

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Re: Bör miljonvinster konfiskeras?

Inläggav freddemalte » 09 nov 2010 09:51

Justin Case skrev:En fråga till alla socialister/kommunister.
Föreställ er ett samhälle med ett styre av den sort ni vill se, socialism/kommunism, där de flesta medborgare blivit omvända till er ideologi så att befolkningen består av 75% socialister/kommunister och 25% libertarianer. Om i ett sådant samhälle lotterier anordnas av och spelas på av libertarianerna, och en enskild medborgare vinner så mycket pengar att han/hon fortfarande har många miljoner kronor kvar efter eventuell skatt, skulle staten låta vinnaren behålla dessa miljoner? Eller skulle den tvångsfördela pengarna (alla pengar av den storleksordningen?) jämlikt över befolkningen så fort de hamnade så koncentrerat hos en enda människa?

Om miljonlotterier vore tillåtna i en sådan stat, vad är skillnaden mellan det och att låta människor utöva handel som med tiden skapar samma skeva egendomsfördelning?

Ni som inte vill att man ska fördela egendomen i samhället jämlikt, utan bara att "arbetarna ska äga produktionsmedlen", varför vill ni göra en sak (produktionsmedelsägandefördelning) som skulle fördela makten jämnare men inte en annan sak (jämn pengafördelning) som också skulle fördela makten jämnare?
Justin, jag kan inte mycket om dessa ideologiernas relation till lotteri, men min gissning blir att sådant spel (om det över huvud taget funnits i den formen) hade beskattats ordentligt, men däremot tror jag inte att man hade tagit av överskottet och delat ut det, ty då hade ju i princip sådant spel varit meningslöst? Eller vart vill du komma med frågan?

Svarar inte i kraft av politisk åskådning utan som nyfiken "forumvän"!

Vänligen

Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 09 nov 2010 22:55

Mr.M skrev:Jag vill inte att du ska spela bort dina pengar, jag var mera ute efter att få dig att inse att du inte är villig att offra ens din heder och lite tid för att få spel legaliserat.


Jag spelar ibland, dock sällan, och inte om så mycket pengar. Men det har ingen relevans för den här diskussionen. Du verkar anse att man inte är trovärdig i en fråga man driver om man inte själv hör till den grupp vars (t.ex.) rättigheter man försvarar. Att jag inte spelar (så mycket), det betyder inte att jag inte kan ha rätt i att de som älskar att spela mycket bör få spela mycket. Eller anser du t.ex. att män, eftersom de inte är kvinnor, inte är trovärdiga som förespråkare för att kvinnor ska ha bättre löner, eller att vuxna, eftersom de inte är barn, inte är trovärdiga förespråkare för reformer som bara gynnar barn?

(Jag kommer kanske inte att hinna svara på inläggen från er andra på ett tag. Hav tålamod! Jag ska svara på dem när jag får tid!)


Återgå till "Politik och samhälle"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 23 och 0 gäster