Att vara eller inte vara sosse

[Zokrates]

Japp, bojkotta skiten, lustigt hur borgarna vinner mark och Reinfeldts förtroendesiffror stiger, han säger ju aldrig något karln, vi får väl läsa in källorna bättre kring det dessa suspekta politiker själva läst, exempelvis 1600 talets Baltasar.

Not declaring yourself immediately creates suspense, and more where the loftiness of your position gives cause to the universal expectation; shroud everything in mystery, and with the same mystery provoke veneration. Even when making yourself understood should you flee from clarity, just as not even in social discourse should the interior be privy to everyone.
http://www.des.emory.edu/mfp/Gracian/Gr ... 1to50.html

[Johan Ågren]

Är det inte så att de flesta är "sossar" idag, men utspridda på fler partier? Alla renodlade politiska idealister måste ju uppleva mjäkigheten som uppstått i att alla partier kopierat sossarnas framgångar. Så "socialdemokratin" har inte försvunnit, utan enbart transformerat sig med tidsandan samt kopierats till samtliga partier. Att moderaterna rönt framgångar beror således inte på att den moderata ideologin rönt framgångar, utan att de är "sveriges nya arbetarparti". Det köper folk. ("arbetareparti" med ett "e" torde vara den korrekta benämningen).

[freddemalte]

Är det inte så att de flesta är "sossar" idag, men utspridda på fler partier? Alla renodlade politiska idealister måste ju uppleva mjäkigheten som uppstått i att alla partier kopierat sossarnas framgångar. Så "socialdemokratin" har inte försvunnit, utan enbart transformerat sig med tidsandan samt kopierats till samtliga partier. Att moderaterna rönt framgångar beror således inte på att den moderata ideologin rönt framgångar, utan att de är "sveriges nya arbetarparti". Det köper folk. ("arbetareparti" med ett "e" torde vara den korrekta benämningen).

Hej Johan
Här tror jag verkligen att du har en poäng och det som Moderaterna har lyckats med är att delvis bedriva Socialdemokratisk politik i en form som är mer anpassad till nutidens krav och förutsättningar (en modernare variant helt enkelt). Man presenterar det i en lite mer intressant, tuff och spännande "förpackning". Det som dessutom ligger Socialdemokraterna i fatet är att deras politik (eller ideologi) är "räddande" i sin form. Den går till stor del ut på att "rädda" människor från ett orättvist samhälle och kämpa för något "bättre" (välfärden). Nu när man (till viss del) har nått ett sådant samhälle att det stora flertalet har blivit "räddade" från sådant. Ja då minskar ju behovet av den typen av ideologiskt fundament.

Därutöver tror jag att Socialdemokraterna har varit alldeles för dåliga på att föra fram sina kärnvärden samt att föra en spännande och intressant retorik. Allt har handlat om att hugga emot Alliansens "moves" i småfrågor, vilket gjort att potentiella väljare enbart upplevt dem som ett trögt och gnälligt parti utan egna lösningar på problemen.

Sen ska vi inte glömma att generationer kommer och generationer går. Det är ju mängder av nya väljare som inte har de fackliga kamperna, demonstrationerna, klassklyftorna, Palme, Erlander och allt annat i åmninne, något som de äldre bar med sig djup in i deras hjärna. Dagens "Faceookande" och "iPhonende" människor ser andra problem och andra världen i livet. Något som Alliansen har varit bättre på att fånga upp. Sen har ju inte de borgerliga haft en så pass välordnad och trovärdig framtoning som den man presterat med Fredrik Reinfeldt och Anders Borg, tidigare. Så de ska väl få lite av den "äran" också.

Själv har jag alltid röstat på Socialdemokraterna i en slags naiv tro på solidariteten, rättvisan och jämlikheten. Men det beror säkert även på "indoktrinering" eller åtminstone socialisering. Nu är jag inte lika säker på vart jag hittar dessa värden längre - om de över huvud taget finns kvar i politiken?

Vänligen

Fredrik

[Johan Ågren]

Det finns något starkt sympatisk med att rösta på något som varit en viktig rörelse för det som vi idag tar för självklart som mänskliga rättigheter. Att behovet till synes inte är lika stort idag är en sak, men man får även tänka i ett mycket längre historiskt perspektiv och faktiskt också rösta ideologiskt. Det går liksom inte att hoppa mellan ideologier utefter var man själv befinner sig i livet. Bara för att ett mål till viss del är uppnått så sviker man inte de ideal som uppbådat förutsättningarna. Men livet ska tydligen ha denna slitning mellan ont och gott, och mellan krig och fred. Insikten bevaras inte, utan nya generationer måste själva komma till insikt den hårda vägen.

Folk sitter således och är småborgerliga idag tack vara ett någon kämpat fram dessa förutsättningar. Det är väl essensen av otacksamhet för arbetarklassens kamp.

Men Socialdemokratin stupade genom mordet på Palme. Det blev en för stor generationsklyfta. Inga ersättare han skolas fram vid hans sida. Ett förödande mord.

<object width="480" height="385"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/JWwR5XKu208?fs=1&amp;hl=sv_SE"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/JWwR5XKu208?fs=1&amp;hl=sv_SE" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="480" height="385"></embed></object>

[Johan Ågren]

Kampen för mänskliga rättigheter kommer således aldrig i mål eller blir färdigt. Men människor tycks förhålla sig till att det är så. I samma stund man överger sin position så börjar lavinen, först långsamt, men sedan med förödande kraft. Kampen är således inte inaktuell eller "omodern" utan är allestädes närvarande och kommer så att vara i hela den mänskliga utvecklingen. Vi tror att det aldrig mer i historien kan bli ett storskaligt krig. Men det beror på att vi alldeles nyss har avslutat andra världskriget, och är kloka av erfarenheter. På samma sätt tror vi inte på klassamhällets förtryck, då vi nyss befriat oss från det. Man överger aldrig de ideologier som uppbådat själva förutsättningarna till att man kan existera och överge ideologierna till att börja med.

Appropå detta så öppnar Joe Hill-museet sin nya basutställning idag här i Gävle. Det är min kära sambo som har formgivit den. Ännu en person som dog för våra rättigheter (Joe Hill alltså  :) ).

[J R Auk]

Jag kan inte hålla med dig Johan. Jag ser inte att klassernas förtryck är borta. Snarare är de än mer aktuella idag än någonsin förut. Dock så förtrycks inte "underklass" av "överklass" osv, utan de klassiska kategorierna har lösts upp till nya mera diversifierade klassuttryck.

Jag bedriver just nu en kampanj för att få folk att syna socialdemokratin och vad den har utagerat och det i relation till vad 'socialism' kan definieras som. Jag sätter sedan ett alternativt ideologiskt begrepp 'fascism' och jämför socialdemokratin med. Och enligt mig så passar det senare bra mycket bättre som beskrivning av den faktiska partipolitik som bedrivits.

Säger jag då med detta att alla som röstar på socialdemokraterna är fascister? Nej absolut inte. Vad den faktiska politiken bäst beskrivs som är dolt bakom mytologiserande retorik.

Men några punkter som 'socialism' definieras genom:

1. Kamp mot klassamhälle
2. Solidariskt ägande av produktionsmedlen
3. Allmänt medborgarbegrepp
4. Lika rättigheter för alla medborgare

Så vilka av de här punkterna har socialdemokraterna de facto bedrivit en politik för att uppnå? Klassamhället kan vi lätt se att de inte strävat efter att avskaffa då både kungen som privilegierad person och institution finns kvar. Tittar vi på vilka personer som getts mandat inom utrikesdepartementet, vilka som företrädesvis suttit på diplomatposter och dylikt så finner vi just von:ar, af:ar osv. Adelskalendern har varit överrepresenterade.

Ser vi till det solidariska ägandet av produktionsmedlen så måste vi underkänna dem fundamentalt då man snarare gjort det motsatta i och med den korporativistiska modellen. Ägandet har legat "privat" under statens kontroll, men utanför den politiskt demokratiska sfären.

Punkt tre. Nej inte här heller, bäst kännetecknas detta av tex Mona Sahlins retorik om "tredje generationens" invandrare.

Vad det gäller lika rättigheter då? Nej absolut inte, rasinstitutet är ett äldre bevis för att olikheter upprättats och underhållits. Idag så kan vi se till lagens tillämpning. Åklagarens roll är att lyfta fram bevis för och emot inför en rättegång. Vilket gör att medellösa, som inte kan upprätta en privat utredning, hamnar i ofördelaktigt läge. Positiv särbehandling, eller kvotering. Bruket av kategorier av "minoriteter" framför "individer" för att ge särskild rätt osv. LO som ju faller under (S) som sörjer för sina medlemmar specifikt framför anställda allmänt är ett annat stöd för att avfärda (S) som några som strävar efter detta av mig stipulerade socialistiska målet.

Vad kan vi då definiera 'fascism' som?

1. Folkbegreppets företräde framför individbegreppet
2. En stark stat med våldsmonopol
3. Folkbegreppets yttersta uttryck i en idealiserad bild av människan
4. Företag som privata aktörer i ett uttryck för staten istället för staten som uttryck för företagsverksamhet
5. Myten som antagen metod för att skapa nationalitetskänsla, eller skapa folkvilja

För punkt ett kan vi se till "folkhemmet", paret Myrdals idéer som fick starkt fästa om hur man skulle förädla "folk stocken". Rasinstitut, steriliseringar m.m. Göran Perssons retorik om "välfärdsturism" eller vad han kallade är ett annat uttryck. Vårt folk skall ha välfärd, den skall inte vara allmänt mänsklig, utläser man ur vad som impliceras av vad han säger. Per Albin Hansson och hans idéer om folket som en organism. Staten som en organism.

Punkt 2. Tja, vad hände i Göteborg? Det upprörande är inte att polisen sköt och misshandlade ungdomar, oavsett om de hade utverkat våld mot materiella egendomar. Utan det vi måste ta fasta på är eftermälet där man delar ut rosor till polisen. Man manipulerar bevisföring och kallar den bättre. "Bättre" inför vad måste man fråga sig. Överhuvudtaget så är den attityd som man ärar och upprätthåller ett bevis för att polisen i sitt yttersta uttryck är ett medel mot folket för staten. De här brunskjortorna, frivilligpolisen, visar starkt vilka tendenser jag pekar på. Det som de tränar på är framför allt att bryta upp och slå ner folkliga resningar. Nu har de inte satts in, men det har inte heller funnits skäl till det. Men att man har 5 veckors utbildade personer med samma befogenhet att bära vapen som polisen, och där träningen fokuserar på att slå ner demonstrationer och dylikt talar sitt tydliga språk.

Punkt 3. Den klassiska moralismen borde räcka. Man använder sprit och tobak som maktmedel. Personer som värderar detta anses mindre värda inför sin frihet och specialbeskattas. Bruket av begrepp som "landsfader" visar också dessa tendenser som inherenta inom Socialdemokratin.

Punkt 4. Korporativism. Att storfinanserna tillåts husera under "föreningar". Att vi har ett A-aktiesystem med viktade mandat inför styrelsen av våra storföretag. Alla dessa saker gör att statens uttryck i mångt och mycket ligger utanför den demokratiska statsapparaten. Och att makten verkar från den här frånskilda sfären tillbaks på staten.

Punkt 5. Språket man brukar. "Solidaritet", "jämlikhet" och liknande används helt oblygt som värdebegrepp utan att ha någon praktisk relevans i frågorna som diskuteras. Direkta lögner om hur Sverige svarar mot andra länders välfärd. Överskylan av deras "bättre" förhållanden. Det faktum att man medvetet psykologiserat ideologier, som vi än idag ser uttryck för i det att man talar om "högern" som "onda" eller "osolidariska" istället för att diskutera ideologier bakom. Vidare så har man genom att skapa kategorin "invandrare" skylt över att klassförhållandena består. Genom att kalla dem för "invandrare" så skyler man över frågan om socioekonomiska stratifikationer (fördelning av pengar till gruppen, eller klassen).

Tja det finns egentligen hur mycket som helst att diskutera i denna fråga, men vi kan ju börja här så kan ni ge respons om vad ni tycker om detta påstående.

[Johan Ågren]

Jag tänker lite så här: Är det inte lite som att bua ut fredsaktivister för att de börjar slåss vid demonstrationer? Man får ju inte ta relativa tillkortakommanden och kasta ut barnet med barnvattnet. Jag avser ju främst den socialistiska rörelsen som ändå socialdemokratin (med sina brister) drivit i Sverige.

Naturligtvis ser jag inte heller att förtrycket är borta (och det tror jag du inte tror om mig heller), men de gamla incitamenten som drev kampen är inte lika tydliga längre. Det krävs idag mer intelligens och sker inte lika intuitivt, och det är ju det som det faller på. Den intellektuella vänster/miljörörelsen ter sig tråkiga i samtidens marknadsprål. Jag kan ju tycka att man inte ska behöva framställa sig estetiskt och intuitivt tilltalande, att det ska räcka att vara medveten och klar i huvudet, och att uttala detta för andra. Men man förstår ju hur omöjligt det hela blir om det är sådana som Matahari (han har varit riktigt vidrig via PM faktiskt, och jag vet inte om jag kommer att stänga av honom före eller efter han säger pip) som är representativa för de som kampen står mot. Har insett att problemet består i en form av akademisk buffert som inte når upp till de intelligenskrav som ställs på oss om vi ska få en lycklig utgång på livet på den här planeten. Villket svin som helst kan minnas texter från böcker. Det har inget med något att göra egentligen.

[Väderkvarn]

Det är sexigt när någon tycker att tvåtredjedelssamhället är vedervärdigt, tycker jag.

[J R Auk]

Fast det är där jag är ytterst tveksam till (att slänga barnet med vattnet). Jag ser liksom att man antar/antagit socialism som betäckning för att sedan bedriva fascism. Sen har de många likheter också ideologierna, så kanske snurrar jag bara bort mig i vad jag tar fasta på. Men man kan inte sopa undan frågan om vad som var det egentliga motivet till att skapa socialdemokratiska partiet. Det är allmänt uttalat att det var för att göra en reformistisk och inte revolutionär utveckling. Kanske infiltrerades socialdemokratin av andra intressen?

Det är som idag. LO's huvudman Wanja Lunby Wedin beter sig korrupt om och om igen. Det uppmärksammas och avslöjas. Men vad sker? Man hävdar att egentligen så har hon andra värderingar än de hon handlar efter. Man måste ju fråga sig då. Varför säger hon en sak och gör en annan? Hur djupt rinner denna "bluff" inom den socialdemokratiska institutionen? Den populism som man på inget sätt söker skyla. Finns det en idé om att vinna val för att sedan kunna bedriva en annan politik, eller är det bara makthunger?

Och varför lämnar man så mycket makt över landet utanför regering, riksdag, och det som står i relation till vad vi i vår demokrati kan påverka genom våra val?

Den stora frågan för mig är varför man inte nått längre. För man har som sagt haft ett enormt stöd i Sverige, regerat under en väldigt lång period. Och ändå så ser vi de yttersta privilegiumen kvarstå. Och genom kapitalets dynamik har det snarare befästs.

Sen också, jag är inte på något sätt emot socialism, jag tycker det är en bra idétradition. Jag är inte kommunist och revolutionär, även om jag begagnar mig av begreppet för att ställa till lite oreda i föreställningar om att vår samtid är en statisk väg framåt. Det jag är emot specifikt är hur man har använt socialism som begrepp, och hur man idag använder humanism som begrepp. Det är inte så att inget gott har kommit av socialdemokratin. Men jag är högst osäker på om vi skall säga att det är på grund utav socialdemokratin, eller om vi bör säga att det är till trots socialdemokratin.

Minns också att fascisterna i Spanien hade klart uttalade folkbildningsideal. Ja alla stater som varit fascistiska enligt konsensus har haft "bra" sidor också. Det jag tar fasta på är för vem man gör detta "bra".

Är det till exempel verkligen bra med allmän skola oavsett vad som lärs ut i skolan? Oavsett för vem vi lär ut bildning till våra barn?

Det är ett oerhört stort problem enligt mig, det berör upplysningstraditionens tillkortakommanden, och problemet med den stipulerade 'absoluta rationaliteten'.

Vad är välfärd värt om vi inte har någon frihet i vår välfärd? Vad är materiell standard värt om vi inte känner oss vara i en meningsfull situation?

[J R Auk]

För mig är den största hämskon för en socialistisk inriktning att (S) har monopol på socialism som ideologi, och att man överhuvud taget inte diskuterar ideologi i svensk politik.

För övrigt det här med att två-tredjedelssamhälle.

Jag menar varför siktar vi så lågt? Så att vi skall ha trygghet när vi blir sjuka, när vi inte har arbete osv. Det formuleras ju helt fel från början.

Vi skall slippa ingå i strukturer som gör oss sjuka. Vi skall slippa ingå i strukturer där vi måste jobba för att få värde. Låt folk ha pengar om de vill jobba för det hela dagarna i ändå. Kräv istället makt över resurser, kapital, för att kunna disponera och investera tid fritt.

'Arbete' är inte 'jobb'. Arbete är allt vi gör för att utveckla oss själva. Att ställa till med en fest är ett arbete, men det är inte ett jobb.

Vad vi bör ha rätt till, eftersom naturen bjuder oss kapital, är just att disponera vår arbetstid fritt i enlighet med naturens ramar. Istället för som nu jobba för systemet och för att nå ett värde inom systemet.

Med andra ord tvärt emot den retorik som förs. Rätt till försörjning före rätt till heltidsjobb. Jag menar det är helt sjukt galet att vi skall behöva jobba heltid för att överleva. Det är den (S)truktur vi lider som griper makt genom att göra oss obemedlade.

[Väderkvarn]

J R Auk, du skulle kunna få ventilera dina åsikter i Aftonbladet. Jag tror inte Berlusconi skulle protestera mot att dina åsikter fördes fram i någon av hans TV-kanaler.

[J R Auk]

J R Auk, du skulle kunna få ventilera dina åsikter i Aftonbladet. Jag tror inte Berlusconi skulle protestera mot att dina åsikter fördes fram i någon av hans TV-kanaler.

Synd bara att jag skyr den där blaskan som pesten. Den känns nästan lika vedervärdig som Expressen. Men vad nedlåter man sig inte till för att skapa förutsättningar för förändring?

[dokido]

lite tankar bara

1. ställa sossarna mot socialism fungerar nog inte, jag tror inte de är socialister trots att de sjunger internationalen 1a maj, de är nog socialdemokrater, vilket är en annorlunda politik, de har alltid stött kapitalisterna, och det är väl inte så konstigt, man biter inte den hand som föder en, inte för hårt ivarje fall, måhända de åberopar ådalen då och då

2. apropå blind tro på rättvisa mm. Det var nån som skrev nånstans inför valet 2010 att det var en plikt att rösta... är vi bara slavar? för vem, nån blind lobbyist kanske som vill tjäna en tia extra

[Kallekula]

sossarna borde stödja radikalerna
ja vänstern överhuvudtaget
det finns ju inga visioner annars

Nej, demokratin är död, lobbyisterna begravde den och nu styr kapitalet allt, våra politiker har fullt upp med att rätta kappan efter pengaviftarna...

Beror lite på hur man ser det hela. Kapitalet styr allt, eller tidsandan styr allt (kalla det vad du känner för diskurs, paradigm etc). På sätt och vis stämmer det. Bara att tänka sig några sekler tillbaka. Klart att man då styrdes av den tidens anda, normer, värderingar handinramar etc och plädera ateism, demokrati eller vad tusan nu vill saluföra.

Frågan är om vi ser något annat än detta eller om det finns några andra alternativ som måste växa fram och hur lång tid det tar (vi kan ju alltid blicka bakåt ala Rousseau).

Fast om vi lämnar sfärerna och det filosoferande så misstänker jag att du är förbannad på de marknadsliberala tendenserna som svept över väst de senaste 20-30 åren. Klart att framgångarna beror på de forna öststaternas misslyckande.

Samtidigt så verkar de yttersta höger/liberala lösningarna inte heller tilltala. I mina ögon ser inte jag några skillnader mellan dagens moderater och socialdemokrater.

De mer radikala socialistiska krafterna tja förr kunde man köpa grisen i säcken, men nu så har vi ju så många gånger öppnat denna säck och sett på den magra stackaren i den så det intresserar inte folk längre.

Klart de mer extrema vänsterkrafterna kan marknadsföra sig på nätet. det vore ju perfekt. Att inte folk köper detta beror inte på att de är hjärntvättade utan att de rationellt gör ett val.

Testa detta. Du beklagar dig men vad skulle du konkreta att man borde göra? Så kan vi ta det från detta istället.

[Kallekula]

Socialdemokraternas problem kan lätt identifieras med att gå på ett lokalt partimöte. Bara pensionärer som deltar. De få yngre är där för att de ska göra karriär inom partiet. Ser man detta framför sig så faller mycket på plats.