Hejsan...
Käre sökanden, jag har ju lagt fram fakta om USA. Det blev för mycket för Bobby H, tydligen även för dig! :lol:
Huruvida en del losers och avundsjuka figurer tager oss på allvar är ju totalt oväsentligt - huvudsaken är ju att vi framför våra faktabaserade inlagor! Att det inte faller alla på läppen är ju uppenbart, men sådant sporrar oss bara att fortsätta vidare! :D
Det märks att du är syraker för att vi i sak har rätt om USA, det är en svår motgång för dig, kan vi tänka, men det hjälps icke - sanningen skall fram! 8)
MVH
jbig
Imperium Terribilis...............
Moderator: Moderatorgruppen
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Hejsan...
Därmed går in in på en avslutande text om USA:s inre förhållanden och den extrema fattigdom som därstäes finns!
Varför så många fattiga? Varför slår de inte tillbaks? Så här är det.....:
Arbetsförhållandena på många av USA:s arbetsplatser – diktaturer i en (nästan) formell demokrati…
Många arbetsgivare i USA erbjuder hellre sin anställda vad som helst – gratis måltider, subventionerade arbetsresor, rabatterade priser – hellre än att höja lönerna. Anledningen är att den sortens förmåner ”är lättare att dra in” än lönehöjningar när förändringar på marknaden gör dem icke önskvärda. I samma anda erbjuder företag och affärer hellre rabatter än sänkta priser, eftersom de ses mer som gåvor och kan dras in utan förklaring.
Varför sätter sig då så få lågkvalificerade arbetare inte till motvärn? Det beror delvis på en allmänt spridd, och genom hjärntvätt påtvingad myt hos flertalet människor i USA – ”Den ekonomiska människan” förväntas göra allt som än krävs, inom vissa gränser dock, för att maximera sina ekonomiska fördelar. Problemet är bara att människor som är fattiga knappast har möjligheter till det – varken i USA eller tredje världen.
I USA är det så att ju fattigare du är, desto mer hämmas individens rörlighet. Låginkomsttagare utan bil är ofta beroende av släktingar som är villiga att varje dag köra dem till och från jobbet, ibland med avstickare förbi barnvakter eller dagis.
Byt arbetsplats och du får stora problem med transporterna. Har du ingen som kör dig, är du hänvisad till de sämsta jobben i närheten av ditt boende. Ett boende som i sin tur oftast ligger långt ifrån arbetsplatserna, i genomsnitt 20-50 kilometer.
Vissa cyklar till jobbet, men då kan arbetsplatserna inte gärna ligga längre bort än högst 25 kilometer från hemmet, även det en begränsande faktor på rörligheten.
Har du bil tillkommer bensinkostnaderna, inte sällan går det 5-10 liter bensin per dag bara för att ta sig till jobbet.
Skall man söka nytt jobb måste man fylla i jobbansökningar, bli intervjuad, genomgå drogtest för att ens vara med bland dem som skall väljas till jobbet, även det krångligt och till inte så små kostnader för den arbetssökande.
I teorin om ”den ekonomiska människan” finns det ytterligare en skillnad mellan teorin och verkligheten. För att teorin skall fungera måste ”aktörerna” vara väl informerade om sina valmöjligheter. För de lågavlönade finns inga sådana informationer om den arbetsplats man söker jobb på, sällan skriver man ut vad lönen egentligen är. Det finns en slags tystnadskod som rör alla individuella löner i främst de lägre inkomstgrupperna. Något som inte så lite har att göra med att i ett land som skryter om sina miljonärer, känns en lön på 6,7, 8 eller 10 dollar i timman ganska liten – och närmast ett bevis på oförbätterlig underlägsenhet i samhället. Det är över huvud taget svårt att jämföra löner, eftersom det tycks vara en väl förborgad hemlighet i USA.
Till detta kommer att arbetsgivarna struntar i de anställdas medborgerliga rättigheter och kan rota i deras privata skåp, i deras väskor och bärkassar efter stöldgods inne på arbetsplatsen. Några exempel:
En servitris kan få sin handväska kollad av företagsledningen om den befinner sig på ”företagets egendom”, alltså på arbetsplatsen. Det har arbetsgivaren laglig rätt till! Fanns det sådana lagar ens i det forna Sovjet? (Ehrenreich. Sid. 181f)
Fram till 1998 fanns ingen lagstadgad rätt till pauser för vila eller toalettbesök under arbetstid. Då blev det istället avdrag på lönen om arbetsgivaren så beslutade. (Ehrenreich. Sid. 194)
Något som sänker människors självrespekt och utsätter dem för förnedring. Samma sak innebär de allt vanligare drogtesterna som medborgarrättskämparna betraktar som ett brott mot det fjärde tillägget i USA:s konstitution, frihet från ”oskälig visitering”.
Dessutom finns förbud mot ”skvaller” och till och med ”samtal” som syftar till att ventilera arbetsplatsförhållanden, löner och arbetstider. Lika farligt är det att försöka genomföra förändringar med arbetskamraterna, eller starta fackföreningar. De som sysslar med sådant blir omplacerade, får sparken eller tvingas till förändrade arbetsuppgifter. Som icke-fackligt ansluten lågbetald arbetare kan man få sparken samma dag, utan förklaring.
De lågbetalda uppför sig inte som man borde enligt teorin om ”den ekonomiska människan” – helt enkelt för att deras arbetsplatser varken är demokratiska eller fria. Något som ju teorin kräver för att fungera. I praktiken befinner sig halva USA:s befolkning i något som närmast kan beskrivas som en diktatur.
Det är ju som så att varje diktatur utkräver sin tribut av sina undersåtar. Behandlas man som en tjuv, kanske man till slut blir en tjuv. Påminns man ständigt om sin underordnade ställning i samhällshierarkin, antingen av överordnade eller av regler, accepterar man till slut sin obetydliga status. Från naturen vet vi att råttor och apor, för att ta några drastiska exempel, vet vi att om dessa djur tvingas till underordnad ställning inom sina sociala system anpassas deras hjärnkemi därefter och drabbas av något som liknar mänsklig depression. Djurens beteende blir ängsligt och tillbakadraget, mängden serotonin, den signalsubstans som aktiveras av vissa antidepressiva medel, minskar i hjärnan. Och inte minst, de slutar att slåss, även i självförsvar.
Människor är långt mer komplicerade varelser, men vi är till viss del lika de sociala djuren – inte minst är vår självbild beroende av de människor som finns i vår omedelbara närhet. Ofta ändrar människor sina beteenden och varsebildning av omvärlden så att den stämmer överens med människornas i vår närhet. Något som i förlängningen innebär att de förödmjukelser som låglönearbetarna tvingas utstå – drogtester, ständig övervakning, gliringarna från överordnande – är faktorer som håller nere lönerna eftersom människorna inte förmår att bita tillbaks.
Ironiskt nog är det ofta så att arbetare inom dessa sysslor inte sällan ser de överordnade som belastningar för att jobben skall skötas effektivt. Servitriser retar sig på knussliga chefer som inte behandlar gästerna på rätt sätt, städerskor som var missnöjda med tidsbegränsningar som tvingar dem att fuska, expediter som ville ha det fint i butikerna och inte belamrat med varor som ledningarna kräver. Om man lämnade de arbetande ifred hittade de snart på egna system för samarbete och arbetsledning, när det blev kris tog de itu med situationen. Inte sällan inser man då att cheferna mest är i vägen – och att de egentligen inga reella funktioner hade för själva arbetets utförande på bästa sätt.
Precis som diktatorer egentligen bara är parasiterande på sina undersåtar verkan chefer vara parasiterande på sina arbetare. Att detta kan fortgåä beror alltså på effektiv hjärntvätt, diverse åtgärder mot dem som uttrycker avvikande åsikter eller syftar till att förändra förhållandena, inte sällan politiska mord och annat hemnskt, samt den styrande elitens fascistiska böjelser i stport.
Därmed är denna del avslutad, och vi går nu åter ut på den utrikespolitiska banan......
MVH
jbig
Därmed går in in på en avslutande text om USA:s inre förhållanden och den extrema fattigdom som därstäes finns!
Varför så många fattiga? Varför slår de inte tillbaks? Så här är det.....:
Arbetsförhållandena på många av USA:s arbetsplatser – diktaturer i en (nästan) formell demokrati…
Många arbetsgivare i USA erbjuder hellre sin anställda vad som helst – gratis måltider, subventionerade arbetsresor, rabatterade priser – hellre än att höja lönerna. Anledningen är att den sortens förmåner ”är lättare att dra in” än lönehöjningar när förändringar på marknaden gör dem icke önskvärda. I samma anda erbjuder företag och affärer hellre rabatter än sänkta priser, eftersom de ses mer som gåvor och kan dras in utan förklaring.
Varför sätter sig då så få lågkvalificerade arbetare inte till motvärn? Det beror delvis på en allmänt spridd, och genom hjärntvätt påtvingad myt hos flertalet människor i USA – ”Den ekonomiska människan” förväntas göra allt som än krävs, inom vissa gränser dock, för att maximera sina ekonomiska fördelar. Problemet är bara att människor som är fattiga knappast har möjligheter till det – varken i USA eller tredje världen.
I USA är det så att ju fattigare du är, desto mer hämmas individens rörlighet. Låginkomsttagare utan bil är ofta beroende av släktingar som är villiga att varje dag köra dem till och från jobbet, ibland med avstickare förbi barnvakter eller dagis.
Byt arbetsplats och du får stora problem med transporterna. Har du ingen som kör dig, är du hänvisad till de sämsta jobben i närheten av ditt boende. Ett boende som i sin tur oftast ligger långt ifrån arbetsplatserna, i genomsnitt 20-50 kilometer.
Vissa cyklar till jobbet, men då kan arbetsplatserna inte gärna ligga längre bort än högst 25 kilometer från hemmet, även det en begränsande faktor på rörligheten.
Har du bil tillkommer bensinkostnaderna, inte sällan går det 5-10 liter bensin per dag bara för att ta sig till jobbet.
Skall man söka nytt jobb måste man fylla i jobbansökningar, bli intervjuad, genomgå drogtest för att ens vara med bland dem som skall väljas till jobbet, även det krångligt och till inte så små kostnader för den arbetssökande.
I teorin om ”den ekonomiska människan” finns det ytterligare en skillnad mellan teorin och verkligheten. För att teorin skall fungera måste ”aktörerna” vara väl informerade om sina valmöjligheter. För de lågavlönade finns inga sådana informationer om den arbetsplats man söker jobb på, sällan skriver man ut vad lönen egentligen är. Det finns en slags tystnadskod som rör alla individuella löner i främst de lägre inkomstgrupperna. Något som inte så lite har att göra med att i ett land som skryter om sina miljonärer, känns en lön på 6,7, 8 eller 10 dollar i timman ganska liten – och närmast ett bevis på oförbätterlig underlägsenhet i samhället. Det är över huvud taget svårt att jämföra löner, eftersom det tycks vara en väl förborgad hemlighet i USA.
Till detta kommer att arbetsgivarna struntar i de anställdas medborgerliga rättigheter och kan rota i deras privata skåp, i deras väskor och bärkassar efter stöldgods inne på arbetsplatsen. Några exempel:
En servitris kan få sin handväska kollad av företagsledningen om den befinner sig på ”företagets egendom”, alltså på arbetsplatsen. Det har arbetsgivaren laglig rätt till! Fanns det sådana lagar ens i det forna Sovjet? (Ehrenreich. Sid. 181f)
Fram till 1998 fanns ingen lagstadgad rätt till pauser för vila eller toalettbesök under arbetstid. Då blev det istället avdrag på lönen om arbetsgivaren så beslutade. (Ehrenreich. Sid. 194)
Något som sänker människors självrespekt och utsätter dem för förnedring. Samma sak innebär de allt vanligare drogtesterna som medborgarrättskämparna betraktar som ett brott mot det fjärde tillägget i USA:s konstitution, frihet från ”oskälig visitering”.
Dessutom finns förbud mot ”skvaller” och till och med ”samtal” som syftar till att ventilera arbetsplatsförhållanden, löner och arbetstider. Lika farligt är det att försöka genomföra förändringar med arbetskamraterna, eller starta fackföreningar. De som sysslar med sådant blir omplacerade, får sparken eller tvingas till förändrade arbetsuppgifter. Som icke-fackligt ansluten lågbetald arbetare kan man få sparken samma dag, utan förklaring.
De lågbetalda uppför sig inte som man borde enligt teorin om ”den ekonomiska människan” – helt enkelt för att deras arbetsplatser varken är demokratiska eller fria. Något som ju teorin kräver för att fungera. I praktiken befinner sig halva USA:s befolkning i något som närmast kan beskrivas som en diktatur.
Det är ju som så att varje diktatur utkräver sin tribut av sina undersåtar. Behandlas man som en tjuv, kanske man till slut blir en tjuv. Påminns man ständigt om sin underordnade ställning i samhällshierarkin, antingen av överordnade eller av regler, accepterar man till slut sin obetydliga status. Från naturen vet vi att råttor och apor, för att ta några drastiska exempel, vet vi att om dessa djur tvingas till underordnad ställning inom sina sociala system anpassas deras hjärnkemi därefter och drabbas av något som liknar mänsklig depression. Djurens beteende blir ängsligt och tillbakadraget, mängden serotonin, den signalsubstans som aktiveras av vissa antidepressiva medel, minskar i hjärnan. Och inte minst, de slutar att slåss, även i självförsvar.
Människor är långt mer komplicerade varelser, men vi är till viss del lika de sociala djuren – inte minst är vår självbild beroende av de människor som finns i vår omedelbara närhet. Ofta ändrar människor sina beteenden och varsebildning av omvärlden så att den stämmer överens med människornas i vår närhet. Något som i förlängningen innebär att de förödmjukelser som låglönearbetarna tvingas utstå – drogtester, ständig övervakning, gliringarna från överordnande – är faktorer som håller nere lönerna eftersom människorna inte förmår att bita tillbaks.
Ironiskt nog är det ofta så att arbetare inom dessa sysslor inte sällan ser de överordnade som belastningar för att jobben skall skötas effektivt. Servitriser retar sig på knussliga chefer som inte behandlar gästerna på rätt sätt, städerskor som var missnöjda med tidsbegränsningar som tvingar dem att fuska, expediter som ville ha det fint i butikerna och inte belamrat med varor som ledningarna kräver. Om man lämnade de arbetande ifred hittade de snart på egna system för samarbete och arbetsledning, när det blev kris tog de itu med situationen. Inte sällan inser man då att cheferna mest är i vägen – och att de egentligen inga reella funktioner hade för själva arbetets utförande på bästa sätt.
Precis som diktatorer egentligen bara är parasiterande på sina undersåtar verkan chefer vara parasiterande på sina arbetare. Att detta kan fortgåä beror alltså på effektiv hjärntvätt, diverse åtgärder mot dem som uttrycker avvikande åsikter eller syftar till att förändra förhållandena, inte sällan politiska mord och annat hemnskt, samt den styrande elitens fascistiska böjelser i stport.
Därmed är denna del avslutad, och vi går nu åter ut på den utrikespolitiska banan......
MVH
jbig
Att verka för det goda...
Hejsan...
Efter att vi åter har sänkt Bobby Hogan och övriga USA-kramare med fakta, lämnar vi det inrikespolitiska planet - för en stund! Vi återkommer och fortsätter göra livet syrakert för de okunnige! :lol:
Vi talade senast vi var på det utrikespolitiska planet om den tariff-politik USA använde sig av mot sina sydligare grannar. En politik som både var frihandel och extrem protektionism på samma gång! :D
Men innan vi går loss här, så gör vi en tillbakablick och synar den karibiska region som blev så intressant för USA:s makthavare och dess handelssugna eliter!
Slaveri och dödstal i den karibiska regionen fram till år 1900...
Att slaveriet drev upp mortalitetssiffrorna är ganska självklart, hur mycket är dock svårt att säga, men ett dödstal på 50 promille eller mer är ganska sannolikt. Annars hade man inte behövt fylla på ”slavförrådet” varje år! Emellertid förbjöds slaveriet successivt runt om i regionen - först i Haiti under 1790-talet, sedan i de flesta självständiga stater under loppet av 1820-1830-talen. Därefter i de brittiska besittningarna 1833-1834 (i praktiken från 1839) och i Colombia år 1849, Venezuela år 1854 samt slutligen på Kuba och Puerto Rico under 1870-1880-talen.
Samtidigt finns det anledning att antaga att dödstalen i de, av exportodlingen ännu inte påverkade regionerna, Centralamerika och delar av Hispaniola liksom Colombias och Venezuelas kuster, var avsevärt lägre än i områden med ett forcerat och konkurrensutsatt näringsliv. I dessa lugna och ”sömniga” områden var befolkningen ganska liten - och självförsörjande och självständig. Visserligen drabbades de av tropiska sjukdomar, men i långt lägre grad än i de rörligare områden där exporten dominerade. Vi kan på goda grunder räkna med att dödstalen här kanske var så låga som 20-25 promille, medan siffrorna säkerligen kom upp till 40-50 promille i de slavbaserade regionerna redan under 1700-talets slutskede och 1800-talets första halva. Ju mer involverat ett område blev i exportekonomin, ju större var risken för en fattigdomsökning och risken för krig.
Åren 1809-1825 ledde den politiska oron i hela Latinamerika till att dödstalen på alla håll ökade, exakt från hur mycket till hur mycket vet vi inte. För den karibiska regionen innebar självständigheten att oron fortsatte, inte minst på fastlandet. Även om slavupproren orsakade våldsamma konflikter i ö-världen, var det dock på fastlandet som de största förändringarna utspelade sig. I Centralamerika fortsatte oron under hela 1820-talet och därefter under 1830-talet.
Det var en oro som främst orsakades av att exportgrödorna började tränga ut den förr så dominerande livsmedelsproduktionen. Exportgrödor som kaffe, kakao, tobak, bomull, bananer och kött erhöll allt mer plats på de traditionella näringarnas bekostnad. Resultatet blev att man på flera håll blev beroende av livsmedelsimport. Ett annat resultat var att fattigdomen ökade markant - och den sociala oron. Utländska lån och utländska vapeninköp spädde på oron mot slutet av 1800-talet. År 1900 var samtliga länder hårt skuldsatta och närmast bankrutta.
Under de sista årtiondena av 1800-talet ökade invandringen till regionen och just detta motverkade troligen en befolkningsminskning. Genom att ta de sporadiska dödstal som finns för det slutande 1800-talet, kan vi med visst fog, gränsande till nästan fullständig säkerhet, säga att dessa tal var i stigand i hela regionen. Frågan är från vilken nivå? De siffror som finns ger vid handen att dödstal från 22 promille till närmare 40 promille, beroende på land eller område, existerade i den karibiska regionen åren strax före år 1900! Frågan är dock om dessa verkligen visar de verkliga dödstalen? Det är närmast ett faktum att dödstalen i praktiken alltid låg över de officiella siffrorna - om det överhuvud taget fanns några siffror! Exempelvis kan man, som bl.a. FN påtalar, räkna med att dödstalen i världen utanför Europa och USA mot slutet av 1800-talet var mycket höga. Att de inte har framkommit beror till största delen på att man inte registrerade alla dödstal som förekom. Hur stor andel av dödsfallen som inte registrerades vet vi inte, men genom att åter igen hänvisa till vad FN har att säga i frågan, kan vi misstänka att endast hälften av dödstalen verkligen är registrerade.
Ett dödstal kring drygt 24 promille i Costa Rica skulle sålunda bli nästan 50 promille. Frågan är om det ändå är acceptabelt att räkna med en fördubbling? Vi bör hålla i minnet att Costa Rica hade en förhållandevis ”vit” befolkning och att de indianska inslagen var betydligt färre än i övriga länder i regionen. Visserligen letade sig svart arbetskraft till landet under 1880-talet, och sålunda åstadkom en förhöjning av dödstalet, men utgjorde aldrig någon större andel av befolkningen i landet. Dessutom fanns de koncentrerade längs den karibiska kusten, medan landets övriga befolkning fanns i de högre belägna områdena längre västerut. Här fanns en ”vit” befolkning som under 1900-talets första årtionden kunde öka sin materiella standard. En befolkning som troligen hade börjat intressera sig för en exportproduktion i mindre skala tack vare förebilder från den karibiska kustens svarta odlare under loppet av 1880-1890-talen och framöver. Ett småbrukarsamhälle växte fram i Costa Rica som tillsammans med en växande arbetarklass i städerna tvingade till sig bättre förhållanden under 1920-1930-talen.
I exempelvis Guatemala såg det ut på ett helt annat sätt, här existerade enorma skillnader mellan den vita överklassen och de indianska massorna. Här existerade livegenskap, peonage och fattigdom i mycket högre grad än i t.ex. Costa Rica. Sålunda kan vi förmoda högre siffror vad gäller dödstalen i Guatemala. Hur mycket högre är tills vidare oklart? Det är emellertid klart att vi här på goda grunder kan misstänka ett mycket högt dödstal - kanske det dubbla mot vad de officiella siffrorna anger.
Från år 1899 har vi siffror från just Guatemala som visar att födelsetalet detta år låg kring 45 promille, medan dödstalet låg kring 22 promille. Sålunda skulle det alltså vara lägre än i Costa Rica vilket förefaller vara högst osannolikt med tanke på att Guatemala hade fler indianer i sin befolkning. Något som är ett säkert tecken på att dödstalen här måste ha varit mycket högre med tanke på att indianerna levde på mycket lägre materiell nivå än de vita. Dessutom var de närmast förslavade. Den källa som här används - The Statesmans Year-book från år 1902 - är medveten om de orealistiska siffrorna för dödstalen i Guatemala.
Vi hoppas att skolbarnen och studenterna klickar av dessa texter, enär de giver lärarna svåra problem med vakna elever, som det ju naturligtvis skall vara i en skola! Vi noterar gärna att vi här gör en samhällsnyttig insats, samtidigt som vi med varsam hand leder våra unga in på en mer humanistisk bana, där dessutom tilltron till det kapitalistiska systemet naggas i kanten för resten av deras liv! Bara det......
Vi återkommer snart med fler kunskaper.....
MVH
jbig
Efter att vi åter har sänkt Bobby Hogan och övriga USA-kramare med fakta, lämnar vi det inrikespolitiska planet - för en stund! Vi återkommer och fortsätter göra livet syrakert för de okunnige! :lol:
Vi talade senast vi var på det utrikespolitiska planet om den tariff-politik USA använde sig av mot sina sydligare grannar. En politik som både var frihandel och extrem protektionism på samma gång! :D
Men innan vi går loss här, så gör vi en tillbakablick och synar den karibiska region som blev så intressant för USA:s makthavare och dess handelssugna eliter!
Slaveri och dödstal i den karibiska regionen fram till år 1900...
Att slaveriet drev upp mortalitetssiffrorna är ganska självklart, hur mycket är dock svårt att säga, men ett dödstal på 50 promille eller mer är ganska sannolikt. Annars hade man inte behövt fylla på ”slavförrådet” varje år! Emellertid förbjöds slaveriet successivt runt om i regionen - först i Haiti under 1790-talet, sedan i de flesta självständiga stater under loppet av 1820-1830-talen. Därefter i de brittiska besittningarna 1833-1834 (i praktiken från 1839) och i Colombia år 1849, Venezuela år 1854 samt slutligen på Kuba och Puerto Rico under 1870-1880-talen.
Samtidigt finns det anledning att antaga att dödstalen i de, av exportodlingen ännu inte påverkade regionerna, Centralamerika och delar av Hispaniola liksom Colombias och Venezuelas kuster, var avsevärt lägre än i områden med ett forcerat och konkurrensutsatt näringsliv. I dessa lugna och ”sömniga” områden var befolkningen ganska liten - och självförsörjande och självständig. Visserligen drabbades de av tropiska sjukdomar, men i långt lägre grad än i de rörligare områden där exporten dominerade. Vi kan på goda grunder räkna med att dödstalen här kanske var så låga som 20-25 promille, medan siffrorna säkerligen kom upp till 40-50 promille i de slavbaserade regionerna redan under 1700-talets slutskede och 1800-talets första halva. Ju mer involverat ett område blev i exportekonomin, ju större var risken för en fattigdomsökning och risken för krig.
Åren 1809-1825 ledde den politiska oron i hela Latinamerika till att dödstalen på alla håll ökade, exakt från hur mycket till hur mycket vet vi inte. För den karibiska regionen innebar självständigheten att oron fortsatte, inte minst på fastlandet. Även om slavupproren orsakade våldsamma konflikter i ö-världen, var det dock på fastlandet som de största förändringarna utspelade sig. I Centralamerika fortsatte oron under hela 1820-talet och därefter under 1830-talet.
Det var en oro som främst orsakades av att exportgrödorna började tränga ut den förr så dominerande livsmedelsproduktionen. Exportgrödor som kaffe, kakao, tobak, bomull, bananer och kött erhöll allt mer plats på de traditionella näringarnas bekostnad. Resultatet blev att man på flera håll blev beroende av livsmedelsimport. Ett annat resultat var att fattigdomen ökade markant - och den sociala oron. Utländska lån och utländska vapeninköp spädde på oron mot slutet av 1800-talet. År 1900 var samtliga länder hårt skuldsatta och närmast bankrutta.
Under de sista årtiondena av 1800-talet ökade invandringen till regionen och just detta motverkade troligen en befolkningsminskning. Genom att ta de sporadiska dödstal som finns för det slutande 1800-talet, kan vi med visst fog, gränsande till nästan fullständig säkerhet, säga att dessa tal var i stigand i hela regionen. Frågan är från vilken nivå? De siffror som finns ger vid handen att dödstal från 22 promille till närmare 40 promille, beroende på land eller område, existerade i den karibiska regionen åren strax före år 1900! Frågan är dock om dessa verkligen visar de verkliga dödstalen? Det är närmast ett faktum att dödstalen i praktiken alltid låg över de officiella siffrorna - om det överhuvud taget fanns några siffror! Exempelvis kan man, som bl.a. FN påtalar, räkna med att dödstalen i världen utanför Europa och USA mot slutet av 1800-talet var mycket höga. Att de inte har framkommit beror till största delen på att man inte registrerade alla dödstal som förekom. Hur stor andel av dödsfallen som inte registrerades vet vi inte, men genom att åter igen hänvisa till vad FN har att säga i frågan, kan vi misstänka att endast hälften av dödstalen verkligen är registrerade.
Ett dödstal kring drygt 24 promille i Costa Rica skulle sålunda bli nästan 50 promille. Frågan är om det ändå är acceptabelt att räkna med en fördubbling? Vi bör hålla i minnet att Costa Rica hade en förhållandevis ”vit” befolkning och att de indianska inslagen var betydligt färre än i övriga länder i regionen. Visserligen letade sig svart arbetskraft till landet under 1880-talet, och sålunda åstadkom en förhöjning av dödstalet, men utgjorde aldrig någon större andel av befolkningen i landet. Dessutom fanns de koncentrerade längs den karibiska kusten, medan landets övriga befolkning fanns i de högre belägna områdena längre västerut. Här fanns en ”vit” befolkning som under 1900-talets första årtionden kunde öka sin materiella standard. En befolkning som troligen hade börjat intressera sig för en exportproduktion i mindre skala tack vare förebilder från den karibiska kustens svarta odlare under loppet av 1880-1890-talen och framöver. Ett småbrukarsamhälle växte fram i Costa Rica som tillsammans med en växande arbetarklass i städerna tvingade till sig bättre förhållanden under 1920-1930-talen.
I exempelvis Guatemala såg det ut på ett helt annat sätt, här existerade enorma skillnader mellan den vita överklassen och de indianska massorna. Här existerade livegenskap, peonage och fattigdom i mycket högre grad än i t.ex. Costa Rica. Sålunda kan vi förmoda högre siffror vad gäller dödstalen i Guatemala. Hur mycket högre är tills vidare oklart? Det är emellertid klart att vi här på goda grunder kan misstänka ett mycket högt dödstal - kanske det dubbla mot vad de officiella siffrorna anger.
Från år 1899 har vi siffror från just Guatemala som visar att födelsetalet detta år låg kring 45 promille, medan dödstalet låg kring 22 promille. Sålunda skulle det alltså vara lägre än i Costa Rica vilket förefaller vara högst osannolikt med tanke på att Guatemala hade fler indianer i sin befolkning. Något som är ett säkert tecken på att dödstalen här måste ha varit mycket högre med tanke på att indianerna levde på mycket lägre materiell nivå än de vita. Dessutom var de närmast förslavade. Den källa som här används - The Statesmans Year-book från år 1902 - är medveten om de orealistiska siffrorna för dödstalen i Guatemala.
Vi hoppas att skolbarnen och studenterna klickar av dessa texter, enär de giver lärarna svåra problem med vakna elever, som det ju naturligtvis skall vara i en skola! Vi noterar gärna att vi här gör en samhällsnyttig insats, samtidigt som vi med varsam hand leder våra unga in på en mer humanistisk bana, där dessutom tilltron till det kapitalistiska systemet naggas i kanten för resten av deras liv! Bara det......
Vi återkommer snart med fler kunskaper.....
MVH
jbig
Att verka för det goda...
VAD VAR DET JAG SA?
Jbig.Jbig, Jbig...
Tycker du att någon verkar ta dig seriöst? det verkar inte så. faktum att jag sett mängder av trådar där du håler på i samma anda och folk bara tycker att du agerar översittare. Du påstår dig frmföra välgrundad kritk i demokratisk anda, men när folk bemöter det du säger med kritik blir de kallade för fascister och totalitärer. VISA ALLTID RESPEKT!
(Väntar mig ett svar innehållande så många användningar av "ho ho ho ho, :lol: :lol: :lol: :lol: :lol: :lol: ,syraker,syraker,syraker,syraker"och användandet av fraser så som "Jbig har nu överbevisat de totalitära de amerikanska pro-fascisterna bla bla bla...)
Skärpning!
Jbig.Jbig, Jbig...
Tycker du att någon verkar ta dig seriöst? det verkar inte så. faktum att jag sett mängder av trådar där du håler på i samma anda och folk bara tycker att du agerar översittare. Du påstår dig frmföra välgrundad kritk i demokratisk anda, men när folk bemöter det du säger med kritik blir de kallade för fascister och totalitärer. VISA ALLTID RESPEKT!
(Väntar mig ett svar innehållande så många användningar av "ho ho ho ho, :lol: :lol: :lol: :lol: :lol: :lol: ,syraker,syraker,syraker,syraker"och användandet av fraser så som "Jbig har nu överbevisat de totalitära de amerikanska pro-fascisterna bla bla bla...)
Skärpning!
Quod nihil illi deerat ad regnadum praeter regnum...
Hejsan...
Sökande har svårt att stilla sin avund gentemot dem som vet mer. Han tager som intäkt att en samling sverigedemokrater och andra nötter ej gillar jbig:s skrivningar. Men vem bryr sig om någon procent av nötter och okunniga? Grejen är ju att ständigt reta dem, samtidigt som vi använder oss av faktaskrivningar! Ho ho ho....
MVH
jbig
Sökande har svårt att stilla sin avund gentemot dem som vet mer. Han tager som intäkt att en samling sverigedemokrater och andra nötter ej gillar jbig:s skrivningar. Men vem bryr sig om någon procent av nötter och okunniga? Grejen är ju att ständigt reta dem, samtidigt som vi använder oss av faktaskrivningar! Ho ho ho....
MVH
jbig
Att verka för det goda...
-
Bobby Hogan
- Inlägg: 232
- Blev medlem: 29 dec 2006 02:28
Hej igen Jbig. Jag ser att du saknat mig, tyvärr har jag ju inte tid att sitta här och kolla 24 timmar om dygnet. Jag trodde dock inte att du skulle gå i samma fälla två gånger, men då får jag väl förklara för dig vad jag menar lite bättre. Efter detta så kan väl inte ens du undgå att inse hur dumt du resonerar.
Först måste vi återskapa vad jag sade tidigare :
Här ser vi alltså hur Jbigs nya källa beräknar sin siffror. Dom baserar allt på de platsannonser som finns på sajten, om det finns en löneuppgift inlagd av arbetsgivaren så lägger dom in den och gör statistik på den. Totalt har dom ca 50 miljoner annonser som dom kan använda för sina beräkningar, vilket man kan läsa i deras informationsdel.
Jbig tyckte då att 50 miljoner var ganska många, vilket ju stärkte hans resonemang. Här :
Här kommer ju då frågan, av alla dessa ca 50 miljoner annonser, hur många av dom handlar om de yrken som Jbig tittade på ?? Och hur många av dessa annonser har löneuppgifter överhuvudtaget ??
Det finns ju tusentals olika yrken, med tusentals olika varianter och vinklingar. Hur stort är Jbigs underlag egentligen, för det handlar ju inte om miljoner annonser när man delar upp dom och söker på sajten hur många jobb det finns i varje del. Vilket för mig till nästa rad :
Jo, det skall vi titta på nu. Som vanligt så har du inte gjort din källkritik ordentligt, utan du förutsatte att 50 miljoner annonser stödde dig, utan att tänka på att dessa miljoner annonser gäller ALLA yrken i hela USA. Så nu tittar vi på sajten och söker upp det VERKLIGA antalet som Jbig bygger hela sitt resonemang på :
När jag söker på waitor, då hittar jag ca 10.000 annonser. Hur många av dessa som faktiskt uppger siffror, då blir det ännu mindre. (Av de första 10 så har 2 uppgifter om vad man kan räkna med att tjäna)
Nu sökte jag på cleaner, och hittade nästan 9.000 jobb. Men cleaner kan betyda 15 olika yrken, enligt indeed.com, så hur många av dessa handlar egentligen om städare ?? Att renodla sökningen ännu mer via sajten går inte, Jbig verkar ju ha svaret, så han kanske kan utveckla sitt resonemang (annars har han ju bara hittat på sina siffror).
(Av de första 10 här så hittade jag 2 med löneuppgifter).
Ännu en sökning, denna gång på cashier, där det finns ca 30.000 jobb. Men även här finns det 15 olika yrkesvarianter, där "kassörskor" i ordets rätta bemärkelse uppgår till en bråkdel av denna summa. Jag försökte på retail cashier (detaljvaruhandelskassörska), och kom ner till 7.000 jobb. Men även där finns det 15 olika yrkesvarianter och mer kan jag inte renodla sökningen. Men vad gäller löneuppgifter så finns det inte många här heller, ingen av dom jag tittade på hade några siffror.
Tja, jag försökte söka på "food industry". men då blev det en snittlön på $40.000 dollar per år. Jag försökte med "food" och kom ner till $30.000 per år i snitt. Här fanns det ca 40.000 jobb men hur många varianter av yrken som helst. Jbig får gärna visa hur han definierar "livsmedelsindustrin", något jag frågat om upprepade gånger. Annars har han hittat på alltihopa ännu en gång.
Samma sökning igen, housekeeper gav ca 10.000 träffar. Men nu börjar vi blanda ihop oss, eftersom housekeeping också kan betyda hotellstädare vilket också visas i samband med de över 10 yrken som dök upp när jag försökte söka. Maid gav bara knappt 1.300 träffar, och även här är det samma yrken som för städningssökningen. Det går inte att renodla yrket, utan man studsar in i andra yrkesgrupper.
Så Jbig får gärna berätta hur han lyckats renodla sina siffror, vilket verkar som en omöjlighet om man inte går igenom 11.000 platsannonser, en i taget, och gör undersökningen själv. Via www.indeed.com är det omöjligt att få fram så renodlade siffror som Jbig påstår att han har.
Fortfarande så tjänar ordinära sjuksyrror mycket mer pengar. Allt enligt deras egen hemsida där dom själva rapporterar in sina faktiska löner.
Av de över 300.000 annonserna som finns för sjuksköterskor så står de som Jbig kallar för sjukvårdsbiträden och ordinära sjuksköterskor (nurse assistant, samt practical nurse) för ca 40.000 annonser. Resterande 260.000 tillhör de andra. Vilka som står för den stora massan är därmed ganska glasklart. Alla som läst www.nurse.org visste om detta redan innan.
Sammantaget så kan vi alltså säga att Jbig bygger hela sin argumentation på ca 150.000 platsannonser (jag är snäll mot Jbig och räknar bort de 260.000 annonserna för de sjuksköterskorna med hög inkomst), hur många av dessa som har löneuppgifter och därmed ingår i statistiken vet man dock inte men en snabb undersökning gav tillhanda att ca 80 % inte har några uppgifter. Då räknar vi bort 50 % (för att räkna lågt) och hamnar på 75.000 stycken, uppdelat då på ca 50 yrkesgrupper, minst. (jag räknar här med fördel för Jbig, talet är mycket större) Eftersom det inte går att särskilja grupperna från varandra. Slutsatsen blir då att Jbig har ca 1500 användbara platsannonser per yrke.
Då har jag inte ens nämnt att många yrkesgrupper räknas dubbelt i sajten (vilket är bevisat), vilket skulle ha sänkt siffrorna ännu lägre. Men jag är återigen snäll mot Jbig.
Och vad händer när jag försökte ta fram "några hundra arbetsplatser" ?? Jo, detta :
Förstår Jbig nu varför jag handplockade de annonserna ?? Jo, därför att jag inte ville hamna i samma soppa som han själv nu sitter i.
Men Jbig själv, han tror att han har miljoner källor, när han i själva verket har ungefär lika många som mig. Och dessutom har han därmed godtagit äktheten i mina källor, då antalet nu inte är skillnaden. Om det behövs så kan jag väl slänga upp några tusen till från de riktigt stora jobbsökarbankerna, nu när platsannonser är en godtagbar källa.
Ja, om man har några miljoner så är det ju inga problem. Men nu handlar det inte om några miljoner, för då är det varenda yrke i hela USA som gäller, och inte bara några få utvalda. Du kan inte räkna in alla yrken och alla annonser, utan bara dom som du visar på. Resultatet blir då också ett helt annat.
Jbig kan göra precis samma sökningar som jag gjort och komma till precis samma slutsatser, allt som jag gjort står berättat här in i minsta detalj.
Visst är det så. Solklara fakta helt klart. Kan inte bli mer solklart än vad det är, men det är ju det jag sagt hela tiden. Men källkritik och beräkningar, det är inte Jbigs starka sida.
Nu har han istället bevisat att jag haft rätt hela tiden, vilket man även ser då Jbig nu skyr restaurangbranschen som pesten och istället siktar in sig på andra låglönejobb såsom städning, snabbköpskassörskor och hemhjälper.
Nej. Du har fortfarande inte förstått att jag gett dig nyckeln till alltihopa hela tiden, men du är så inskränkt och så trångsynt att du inte fattar vad jag menar. Läs igenom mina inlägg igen och försök hitta de ledtrådar jag lämnat till dig. Sluta tänk som Jbig och börja använd hjärnan. Det finns fattigdom i USA, men du går hela tiden på fel spår. Tänk logiskt och hitta rätt spår. Eller vill du ha ännu fler ledtrådar ??
Och hur kommer du fram till det ? Du har ju givit upp varenda källa så fort jag presenterat kritik mot den och hur du använt den.
Jag är fortfarande inte din vän. Falska citat, varsågod :
Var har jag sagt detta ?? Och vi tar ett par exempel till :
Här blir det intressant. När har jag skrivit att städare "hade råd med 300 000 dollars ny bil varje år, plus kåk!" ??
Kan du inte visa upp detta, då ljuger du alltså. Upp till bevis, Jbig.
Här blir det ännu mer intressant. När har jag påstått att "det var en dans på rosor att vara kassörska i USA" ??
Kan du inte visa upp detta, då ljuger du. Igen. Upp till bevis igen, Jbig.
Här några exempel där du påstått att jag sagt saker, men där du inte kan visa upp citaten. Alltså citerar du mig felaktigt och efter eget tycke, eller falska citat om man så vill. Detta om detta.
Fortfarande ingen "vän". Varsågod, här har du förfalskat rapporter (när du visar upp den korrekta källan så tar naturligtvis jag bort detta, men ingen källa har ännu dykt upp trots upprepade påstötningar) :
Hela denna rapport saknar källa. Jag har bett om källan, men bara fått fel källa. EPI gillar inte att folk sitter på nätet och låtsas tolka deras rapporter i deras namn.
Knappast. Vakna upp ur din dvala och inse att du inte har någonting mer att komma med. Tänk om, tänk rätt. Vore det inte kul om du egenhändigt kom på hur allt hänger ihop, istället för att likt en blind elefant i en porslinsaffär ständigt ställa till det för dig ??
Så nu ger jag dig ännu en chans, gör ett riktigt bra nästa inlägg och visa mig att du faktiskt lärt dig något och att du har något i huvudet förutom kålrötter. Upp till bevis nu, Jbig. Tänk lite själv.
Först måste vi återskapa vad jag sade tidigare :
Bobby Hogan skrev:Den nyfikne undrar då förstås vad www.indeed.com är för något, samt hur dom får fram sina löneuppgifter. Jo, och nu tycker jag nästan (men bara nästan) synd om Jbig, så här ligger det till :
http://www.indeed.com/about.jsp - Vad är då hemsidan för något ??
Indeed is a search engine for jobs - with a radically different approach to job search. In one simple search, Indeed gives job seekers free access to millions of employment opportunities from thousands of websites. Indeed.com includes all the job listings from major job boards, newspapers, associations and company career pages - and we continue to add new sites every day.
Jajamensan, indeed.com är inget annat än en platsbank, en jobbsökarsida. Med tusentals sidor av PLATSANNONSER, precis samma sak som Jbig hånat mig för i inlägg efter inlägg, att inte kan man väl använda sådant som källa ?? Och så gör han det själv utan att veta om det. Men det blir ännu bättre, för nu skall vi se på de uppgifter som tas fram.
Låt oss titta lite på hur dessa "lönenivåer" räknas fram, från denna jobbsökarsida :
http://www.indeed.com/salary/about_salary.html
Another Salary Survey?
No. Indeed Salary Search isn't based on survey data
Jaha, så det finns inga insamlade data som garanterar korrektheten. Men nu kommer den fantastiska biten, hur dom räknar ut siffrorna :
How do we do it?
Indeed Salary Search is based on an index of salary information extracted from over 50 million job postings from thousands of unique sources over the last 12 months. Many job descriptions don't contain salary information, but there are enough that do to produce statistically significant median salaries for millions of keyword, job title and location combinations.
Just det. Dom plockar löner direkt från platsannonserna, där det finns en siffra. Där det inte finns något angivet, då bryr dom sig inte. Men det viktigaste kvarstår :
Dom plockar siffror från platsannonserna. Jbig bygger hela sin argumentation på platsannonser. Varför är det så roligt då ??
Jo, här är ett urval av vad Jbig tycker om platsannonser som källa, från hans tidigare uttalanden, alla hämtade från hans inlägg i detta forum :Jbig skrev:En av BH:s berömda platsannonser har åter åkt fram som källa
Har du denna platsannons, som glorifierar att det kan finnas möjlighgeter att tjäna $100-$300 med dricks per kväll, som källa?
De smäller välan högre än platsannonser och glättiga turistbroschyrer, eller? ho ho ho ho..
dessutom har jag samtliga källor, även din egen, på min sida, och det du har att komma med är platsannonser....lille grabben, skärpning
Jag har källor, det har ju inte du, du har ju bara en platsannons!?
Och så kommer han dragandes med dom själv. Av alla Jbigs självmål så är nog detta det allra bästa. Vilken femetta.
Varsågoda mina damer och herrar, Jbigs "debatteknik" i ett nötskal. Förnekelse, lögner, påhitt och subjektivism. Bevisat av honom själv.?
Här ser vi alltså hur Jbigs nya källa beräknar sin siffror. Dom baserar allt på de platsannonser som finns på sajten, om det finns en löneuppgift inlagd av arbetsgivaren så lägger dom in den och gör statistik på den. Totalt har dom ca 50 miljoner annonser som dom kan använda för sina beräkningar, vilket man kan läsa i deras informationsdel.
Jbig tyckte då att 50 miljoner var ganska många, vilket ju stärkte hans resonemang. Här :
Jbig skrev:Skillnaden mot de platsannonser som herr BH tog fram är ju att mina är så många fler, och dessutom representativa. BH tog bara fram dem som visade de största lönerna, vilket ju alltid brukar utgöra en eller två procent av de samlade jobben, ibland uppåt 5 procent av jobben, inom en bransch! Fast då missar man ju den verklighet som de övriga 99-95 procenten anger?
Här kommer ju då frågan, av alla dessa ca 50 miljoner annonser, hur många av dom handlar om de yrken som Jbig tittade på ?? Och hur många av dessa annonser har löneuppgifter överhuvudtaget ??
Det finns ju tusentals olika yrken, med tusentals olika varianter och vinklingar. Hur stort är Jbigs underlag egentligen, för det handlar ju inte om miljoner annonser när man delar upp dom och söker på sajten hur många jobb det finns i varje del. Vilket för mig till nästa rad :
Jbig skrev:Men lille Bobby Hogan, var ligger lögnen här då?
Jo, det skall vi titta på nu. Som vanligt så har du inte gjort din källkritik ordentligt, utan du förutsatte att 50 miljoner annonser stödde dig, utan att tänka på att dessa miljoner annonser gäller ALLA yrken i hela USA. Så nu tittar vi på sajten och söker upp det VERKLIGA antalet som Jbig bygger hela sitt resonemang på :
Jbig skrev:Löner i USA 2006...
Servitriser och servitörer ligger lönemässigt mestadels kring $15 000-$20 000, vilket giver från cirka 100 000SEK till cirka 135 000SEK om året. Eller cirka 8500SEK till 11 000SEK i månaden, före skatt! ?
När jag söker på waitor, då hittar jag ca 10.000 annonser. Hur många av dessa som faktiskt uppger siffror, då blir det ännu mindre. (Av de första 10 så har 2 uppgifter om vad man kan räkna med att tjäna)
Jbig skrev:Städarna ligger omkring $15 000-$21 000 om året. Eller mellan 100 000SEK till 140 000SEK om året. Eller 8500SEK till 12 000SEK i månaden.
Nu sökte jag på cleaner, och hittade nästan 9.000 jobb. Men cleaner kan betyda 15 olika yrken, enligt indeed.com, så hur många av dessa handlar egentligen om städare ?? Att renodla sökningen ännu mer via sajten går inte, Jbig verkar ju ha svaret, så han kanske kan utveckla sitt resonemang (annars har han ju bara hittat på sina siffror).
(Av de första 10 här så hittade jag 2 med löneuppgifter).
Jbig skrev:Kassörskor/kassörer (affärer) tjänar mestadels mellan $14 000 och $19 000 per år. Vilket giver $1200 till $1500 i månaden. Mellan 90 000SEK och 120 000SEK per år. Eller mellan 8100SEK och 10200SEK i månaden..
Ännu en sökning, denna gång på cashier, där det finns ca 30.000 jobb. Men även här finns det 15 olika yrkesvarianter, där "kassörskor" i ordets rätta bemärkelse uppgår till en bråkdel av denna summa. Jag försökte på retail cashier (detaljvaruhandelskassörska), och kom ner till 7.000 jobb. Men även där finns det 15 olika yrkesvarianter och mer kan jag inte renodla sökningen. Men vad gäller löneuppgifter så finns det inte många här heller, ingen av dom jag tittade på hade några siffror.
Jbig skrev:Livsmedelsindustrins löneläge ligger omkring $16 000 per år, eller $1250 i månaden. Eller 110 000SEK per år, vilket är cirka 9000SEK per år...
Tja, jag försökte söka på "food industry". men då blev det en snittlön på $40.000 dollar per år. Jag försökte med "food" och kom ner till $30.000 per år i snitt. Här fanns det ca 40.000 jobb men hur många varianter av yrken som helst. Jbig får gärna visa hur han definierar "livsmedelsindustrin", något jag frågat om upprepade gånger. Annars har han hittat på alltihopa ännu en gång.
Jbig skrev:Piga eller hushållerska tjänar i USA mellan $15 000 och $17 000 per år. Vilket är cirka $1100-$1300 per månad, eller runt 8200SEK per månad. Knappt ovan socialbidraget i Sverige....
Samma sökning igen, housekeeper gav ca 10.000 träffar. Men nu börjar vi blanda ihop oss, eftersom housekeeping också kan betyda hotellstädare vilket också visas i samband med de över 10 yrken som dök upp när jag försökte söka. Maid gav bara knappt 1.300 träffar, och även här är det samma yrken som för städningssökningen. Det går inte att renodla yrket, utan man studsar in i andra yrkesgrupper.
Så Jbig får gärna berätta hur han lyckats renodla sina siffror, vilket verkar som en omöjlighet om man inte går igenom 11.000 platsannonser, en i taget, och gör undersökningen själv. Via www.indeed.com är det omöjligt att få fram så renodlade siffror som Jbig påstår att han har.
Jbig skrev:Vad vi skulle kalla sjukvårdsbiträden och ordinära sjuksköterskor tjänar nog vanligen mellan $23 000 och $34 000 om året. Cirka 155 000SEK upp till 230 000SEK om året. Eller från 12 000SEK till 19 000SEK per år.....
Fortfarande så tjänar ordinära sjuksyrror mycket mer pengar. Allt enligt deras egen hemsida där dom själva rapporterar in sina faktiska löner.
Av de över 300.000 annonserna som finns för sjuksköterskor så står de som Jbig kallar för sjukvårdsbiträden och ordinära sjuksköterskor (nurse assistant, samt practical nurse) för ca 40.000 annonser. Resterande 260.000 tillhör de andra. Vilka som står för den stora massan är därmed ganska glasklart. Alla som läst www.nurse.org visste om detta redan innan.
Sammantaget så kan vi alltså säga att Jbig bygger hela sin argumentation på ca 150.000 platsannonser (jag är snäll mot Jbig och räknar bort de 260.000 annonserna för de sjuksköterskorna med hög inkomst), hur många av dessa som har löneuppgifter och därmed ingår i statistiken vet man dock inte men en snabb undersökning gav tillhanda att ca 80 % inte har några uppgifter. Då räknar vi bort 50 % (för att räkna lågt) och hamnar på 75.000 stycken, uppdelat då på ca 50 yrkesgrupper, minst. (jag räknar här med fördel för Jbig, talet är mycket större) Eftersom det inte går att särskilja grupperna från varandra. Slutsatsen blir då att Jbig har ca 1500 användbara platsannonser per yrke.
Då har jag inte ens nämnt att många yrkesgrupper räknas dubbelt i sajten (vilket är bevisat), vilket skulle ha sänkt siffrorna ännu lägre. Men jag är återigen snäll mot Jbig.
Och vad händer när jag försökte ta fram "några hundra arbetsplatser" ?? Jo, detta :
Jbig skrev:Våran Bobby H är tillräckligt godtrogen för att tro att en liten handfull annonser från några hundra arbetsplatser i USA äro representativt för den stora massan restaurangfolk, vilket de naturligtvis ej är, om man funderar en sekund på det hele!!.
Förstår Jbig nu varför jag handplockade de annonserna ?? Jo, därför att jag inte ville hamna i samma soppa som han själv nu sitter i.
Men Jbig själv, han tror att han har miljoner källor, när han i själva verket har ungefär lika många som mig. Och dessutom har han därmed godtagit äktheten i mina källor, då antalet nu inte är skillnaden. Om det behövs så kan jag väl slänga upp några tusen till från de riktigt stora jobbsökarbankerna, nu när platsannonser är en godtagbar källa.
Jbig skrev:Tja, om man bygger löneuppgifter på flera miljoner platsannonser, är det ju inga problem, eftersom man då fullständigt får reda på vilka löner som gäller!.....
Ja, om man har några miljoner så är det ju inga problem. Men nu handlar det inte om några miljoner, för då är det varenda yrke i hela USA som gäller, och inte bara några få utvalda. Du kan inte räkna in alla yrken och alla annonser, utan bara dom som du visar på. Resultatet blir då också ett helt annat.
Jbig kan göra precis samma sökningar som jag gjort och komma till precis samma slutsatser, allt som jag gjort står berättat här in i minsta detalj.
Visst är det så. Solklara fakta helt klart. Kan inte bli mer solklart än vad det är, men det är ju det jag sagt hela tiden. Men källkritik och beräkningar, det är inte Jbigs starka sida.
Nu har han istället bevisat att jag haft rätt hela tiden, vilket man även ser då Jbig nu skyr restaurangbranschen som pesten och istället siktar in sig på andra låglönejobb såsom städning, snabbköpskassörskor och hemhjälper.
Jbig skrev:Du har tvingats erkänna att lönerna i USA är skrämmande låga för de fattige, eller hur?
Nej. Du har fortfarande inte förstått att jag gett dig nyckeln till alltihopa hela tiden, men du är så inskränkt och så trångsynt att du inte fattar vad jag menar. Läs igenom mina inlägg igen och försök hitta de ledtrådar jag lämnat till dig. Sluta tänk som Jbig och börja använd hjärnan. Det finns fattigdom i USA, men du går hela tiden på fel spår. Tänk logiskt och hitta rätt spår. Eller vill du ha ännu fler ledtrådar ??
Jbig skrev:Alla våra källor har du ju haft tillgång till, och de pekar ju samtliga på samma sak, att jbig har rätt i sak!
Och hur kommer du fram till det ? Du har ju givit upp varenda källa så fort jag presenterat kritik mot den och hur du använt den.
Jbig skrev:Vilka falska citat har vi framfört, vännen?
Jag är fortfarande inte din vän. Falska citat, varsågod :
Jbig skrev:Ny bil för 300 000 per år, och kåk med svimingpool skall alltså de ha som tjänar, bevisligen, och med dricks, mellan $14 000 och $22 000 per år, menade alltså Bobby Hogan!
Var har jag sagt detta ?? Och vi tar ett par exempel till :
Jbig skrev:Bobby Hogan skrev:"Javisst, att vara städare i USA är ingen dans på rosor. Har jag någonsin påstått något annat ?Jbig skrev:Ja, det har du, du skrev ju att de hade råd med 300 000 dollars ny bil varje år, plus kåk! Nu är du snart ner på tio, vännen!!
Här blir det intressant. När har jag skrivit att städare "hade råd med 300 000 dollars ny bil varje år, plus kåk!" ??
Kan du inte visa upp detta, då ljuger du alltså. Upp till bevis, Jbig.
Jbig skrev:Här fortsätter BH:s backning.......här njuter vi som hade rätt...:
"Men det är ingen dans på rosor i USA att vara kassörska heller. Har jag påstått detta ??"
Jepp, det har du. !!
Här blir det ännu mer intressant. När har jag påstått att "det var en dans på rosor att vara kassörska i USA" ??
Kan du inte visa upp detta, då ljuger du. Igen. Upp till bevis igen, Jbig.
Här några exempel där du påstått att jag sagt saker, men där du inte kan visa upp citaten. Alltså citerar du mig felaktigt och efter eget tycke, eller falska citat om man så vill. Detta om detta.
Jbig skrev:Vilka äro de falska rapporterna, vännen?
Fortfarande ingen "vän". Varsågod, här har du förfalskat rapporter (när du visar upp den korrekta källan så tar naturligtvis jag bort detta, men ingen källa har ännu dykt upp trots upprepade påstötningar) :
Jbig skrev:Ett hyfsat liv i USA år 1999-2000…
Economic Policy Institute, EPI, granskade mot slutet av 1990-talet och in på 2000-talets första år, vad som utgjorde......(och hela denna rapport ända fram till)...............en tredjedel av befolkningen i USA.
Hela denna rapport saknar källa. Jag har bett om källan, men bara fått fel källa. EPI gillar inte att folk sitter på nätet och låtsas tolka deras rapporter i deras namn.
Jbig skrev:Du är ju så bortgjord man kan bli
Knappast. Vakna upp ur din dvala och inse att du inte har någonting mer att komma med. Tänk om, tänk rätt. Vore det inte kul om du egenhändigt kom på hur allt hänger ihop, istället för att likt en blind elefant i en porslinsaffär ständigt ställa till det för dig ??
Så nu ger jag dig ännu en chans, gör ett riktigt bra nästa inlägg och visa mig att du faktiskt lärt dig något och att du har något i huvudet förutom kålrötter. Upp till bevis nu, Jbig. Tänk lite själv.
In an average living room there are 1,242 objects Chuck Norris could use to kill you, including the room itself.
Hejsan...
Har du legat sömnlös, vännen......blev jbig för svår? :lol:
Ho ho ho...våran Bobby ogan han simmar runt i det saltade såret som aldrig tyckas läka. Nu har han minnsan börjat räkna alla miljonerna platsannonserna i USA också! Ho ho ho....vad vi njuter...
Jasså, var det 50 miljoner platsannonser då, vännen? Okey, och du har räknat alla? Ho ho ho....man tror ju inte det är sant alltså.....
Här äro Bobby Hogan åter och seglar:
"...Som vanligt så har du inte gjort din källkritik ordentligt, utan du förutsatte att 50 miljoner annonser stödde dig, utan att tänka på att dessa miljoner annonser gäller ALLA yrken i hela USA...."
Var det inte du själv som framförde att det handlade om miljoner platsannonser då? har för mig det! :lol:
Att du inte hittade fler annonser kan ju kanske beropr på att de redan utgått/blivit för gamla! Då är det ju åter kört för dig......ho ho ho ho...
Denne tager vi som helhet, den är ju underbar i all sin nakna desperation:
"...Sammantaget så kan vi alltså säga att Jbig bygger hela sin argumentation på ca 150.000 platsannonser (jag är snäll mot Jbig och räknar bort de 260.000 annonserna för de sjuksköterskorna med hög inkomst), hur många av dessa som har löneuppgifter och därmed ingår i statistiken vet man dock inte men en snabb undersökning gav tillhanda att ca 80 % inte har några uppgifter. Då räknar vi bort 50 % (för att räkna lågt) och hamnar på 75.000 stycken, uppdelat då på ca 50 yrkesgrupper, minst. (jag räknar här med fördel för Jbig, talet är mycket större) Eftersom det inte går att särskilja grupperna från varandra. Slutsatsen blir då att Jbig har ca 1500 riktiga källor per yrke. "
Ho ho ho ho ho ho ho ho.....giv mig kraft....ho ho ho.....
:D
Men denne går heller ej av för hackor....Ny bil för 300 000 per år, och kåk med svimingpool skall alltså de ha som tjänar, bevisligen, och med dricks, mellan $14 000 och $22 000 per år, menade alltså Bobby Hogan!
Denne är tydligen jobbig också, för BH:
Ett hyfsat liv i USA år 1999-2000…
Economic Policy Institute, EPI, granskade mot slutet av 1990-talet och in på 2000-talets första år, vad som utgjorde en ”living wage”, alltså en inkomst som räcker till skälig levnadsstandard, och man kom fram till en genomsnittlig summa på $30 000 om året för ett hushåll bestående av en vuxen och två barn, vilket motsvarade en timlön på $14. Detta är inte frågan om något existensminimum i USA; här ingår telefon, barntillsyn på ett auktoriserat barndaghem, sådant som ligger utom räckhåll för miljoner amerikaner. Dock innefattar den inte måltider på restaurang, videohyra, Internetabonnemang, vin och sprit, cigaretter och lotter eller ens särskilt mycket kött att förtära.
Det chockerande var att majoriteten av alla förvärvsarbetande i USA, cirka 60 procent, tjänade mindre än $14 i timman 1999-2000. Många av dem klarar försörjningen genom att slå sig ihop med en annan förvärvsarbetande, en make/maka eller ett vuxet barn. Andra får socialhjälp i form av matkuponger, bostadsbidrag, skattereduktion eller - i vissa delstater – bidrag till barnomsorgen. Åter andra, ofta ensamstående mödrar, har bara lönen att klara sig på, oavsett hur många munnar som måste mättas.
Källa: Economic Policy Institute, Living Wage. Söka upp den får du göra själv. Jag hittade ju! :lol:
Vi tror bestämt att Bobby Hogan står och faller med fattigdomen i USA - insikten om denna, tack vare jbig, har helt enkelt slagit söner hans myter totalt - därav troligen hans frustration! Liksom USA:s desperation över Irak-kriget står Bobby Hogan vid deras sida när de sakta sjunker till botten, och talibaner och andra muslimer står och vinkar goodbye goodbye......ho ho ho ho...
MVH
jbig
Har du legat sömnlös, vännen......blev jbig för svår? :lol:
Ho ho ho...våran Bobby ogan han simmar runt i det saltade såret som aldrig tyckas läka. Nu har han minnsan börjat räkna alla miljonerna platsannonserna i USA också! Ho ho ho....vad vi njuter...
Jasså, var det 50 miljoner platsannonser då, vännen? Okey, och du har räknat alla? Ho ho ho....man tror ju inte det är sant alltså.....
Här äro Bobby Hogan åter och seglar:
"...Som vanligt så har du inte gjort din källkritik ordentligt, utan du förutsatte att 50 miljoner annonser stödde dig, utan att tänka på att dessa miljoner annonser gäller ALLA yrken i hela USA...."
Var det inte du själv som framförde att det handlade om miljoner platsannonser då? har för mig det! :lol:
Att du inte hittade fler annonser kan ju kanske beropr på att de redan utgått/blivit för gamla! Då är det ju åter kört för dig......ho ho ho ho...
Denne tager vi som helhet, den är ju underbar i all sin nakna desperation:
"...Sammantaget så kan vi alltså säga att Jbig bygger hela sin argumentation på ca 150.000 platsannonser (jag är snäll mot Jbig och räknar bort de 260.000 annonserna för de sjuksköterskorna med hög inkomst), hur många av dessa som har löneuppgifter och därmed ingår i statistiken vet man dock inte men en snabb undersökning gav tillhanda att ca 80 % inte har några uppgifter. Då räknar vi bort 50 % (för att räkna lågt) och hamnar på 75.000 stycken, uppdelat då på ca 50 yrkesgrupper, minst. (jag räknar här med fördel för Jbig, talet är mycket större) Eftersom det inte går att särskilja grupperna från varandra. Slutsatsen blir då att Jbig har ca 1500 riktiga källor per yrke. "
Ho ho ho ho ho ho ho ho.....giv mig kraft....ho ho ho.....
:D
Men denne går heller ej av för hackor....Ny bil för 300 000 per år, och kåk med svimingpool skall alltså de ha som tjänar, bevisligen, och med dricks, mellan $14 000 och $22 000 per år, menade alltså Bobby Hogan!
Denne är tydligen jobbig också, för BH:
Ett hyfsat liv i USA år 1999-2000…
Economic Policy Institute, EPI, granskade mot slutet av 1990-talet och in på 2000-talets första år, vad som utgjorde en ”living wage”, alltså en inkomst som räcker till skälig levnadsstandard, och man kom fram till en genomsnittlig summa på $30 000 om året för ett hushåll bestående av en vuxen och två barn, vilket motsvarade en timlön på $14. Detta är inte frågan om något existensminimum i USA; här ingår telefon, barntillsyn på ett auktoriserat barndaghem, sådant som ligger utom räckhåll för miljoner amerikaner. Dock innefattar den inte måltider på restaurang, videohyra, Internetabonnemang, vin och sprit, cigaretter och lotter eller ens särskilt mycket kött att förtära.
Det chockerande var att majoriteten av alla förvärvsarbetande i USA, cirka 60 procent, tjänade mindre än $14 i timman 1999-2000. Många av dem klarar försörjningen genom att slå sig ihop med en annan förvärvsarbetande, en make/maka eller ett vuxet barn. Andra får socialhjälp i form av matkuponger, bostadsbidrag, skattereduktion eller - i vissa delstater – bidrag till barnomsorgen. Åter andra, ofta ensamstående mödrar, har bara lönen att klara sig på, oavsett hur många munnar som måste mättas.
Källa: Economic Policy Institute, Living Wage. Söka upp den får du göra själv. Jag hittade ju! :lol:
Vi tror bestämt att Bobby Hogan står och faller med fattigdomen i USA - insikten om denna, tack vare jbig, har helt enkelt slagit söner hans myter totalt - därav troligen hans frustration! Liksom USA:s desperation över Irak-kriget står Bobby Hogan vid deras sida när de sakta sjunker till botten, och talibaner och andra muslimer står och vinkar goodbye goodbye......ho ho ho ho...
MVH
jbig
Att verka för det goda...
-
Bobby Hogan
- Inlägg: 232
- Blev medlem: 29 dec 2006 02:28
Jbig skrev:Har du legat sömnlös, vännen......blev jbig för svår?
Sömnlös ?? Var i hela friden får du allt ifrån ?? Nej då, Jbig. Jag är aldrig sömnlös, trots att jag är småbarnsförälder.
Jbig skrev:Ho ho ho...våran Bobby ogan han simmar runt i det saltade såret som aldrig tyckas läka. Nu har han minnsan börjat räkna alla miljonerna platsannonserna i USA också! Ho ho ho....vad vi njuter...
Nej, att räkna dom verkar lite onödigt när det ju står på sajten, samma sak som jag klistrade in och trodde att du faktiskt skulle läsa, vilket du tydligen inte har gjort (varför är jag inte förvånad) :
http://www.indeed.com/salary/about_salary.html
How do we do it?
Indeed Salary Search is based on an index of salary information extracted from over 50 million job postings
Jbig skrev:Var det inte du själv som framförde att det handlade om miljoner platsannonser då? har för mig det!
Jo, för att jag ville se om du visste vad du pratade om. Jag tänker ju inte hjälpa dig på traven mer än vad jag behöver, din källkritik får du stå för själv.
Jbig skrev:Att du inte hittade fler annonser kan ju kanske beropr på att de redan utgått/blivit för gamla! Då är det ju åter kört för dig.!
Och då klistrar vi in nästa stycke från sajten, som visar att det endast görs beräkningar gällande de senaste 12 månaderna. Du läste visst inte det heller ??
"from thousands of unique sources over the last 12 months"
Jbig skrev:Denne tager vi som helhet, den är ju underbar
Ja, där hade du visst inte mycket mer att tillägga ?? Underbart är ordet.
Jbig skrev:Men denne går heller ej av för hackor....Ny bil för 300 000 per år, och kåk med svimingpool skall alltså de ha som tjänar, bevisligen, och med dricks, mellan $14 000 och $22 000 per år, menade alltså Bobby Hogan!
Falska citat var det, du har fortfarande inte lyckats visa på var jag sagt detta. Plocka fram det, om jag nu sagt det. Annars så ljuger du ju återigen. Du är en lögnare, och du visar det själv hela tiden.
Jbig skrev:Denne är tydligen jobbig också, för BH:
Ett hyfsat liv i USA år 1999-2000…
Economic Policy Institute, EPI, granskade mot slutet av 1990-talet och in på 2000-talets första år, vad som utgjorde en ”living wage
Källa: Economic Policy Institute, Living Wage. Söka upp den får du göra själv.!
Hade inte du läst på universitetet ?? Då borde du veta att bevisbördan ALLTID ligger på den som presenterar rapporten. Du kan inte skriva något och sedan överlåta till andra att leta efter dina källor, dom skall klart och tydligt uppges med fotnot eller hänvisning. Speciellt på begäran, som i detta fall.
Kort sagt, jag vill ha källan och du skall ge mig den. Annars har du förfalskat en rapport från EPI. Valet är ditt.
Jobba på. Jag gav dig ännu en chans, och du tog den inte. Vad skall jag göra med dig, din arme stackare ?? Ta dig en promenad istället.
In an average living room there are 1,242 objects Chuck Norris could use to kill you, including the room itself.
Hejsan...
Du e allt bra syraker för att du blev bortgjord, eller hur? Men så är det, man kan inte bara tro, man bör veta också! Och vi förstår din bitterhet över att tillslut tvingas erkänna att de finns närmare 100 miljoner fattiga i USA, flertalet ligger på inkomster understigandes svensk socialbidragsnorm dessutom! :lol:
Och dax för våran Bobbys sista halmstrå då! Har du inte hittat den däringa Economic Policy Institute, EPI ”living wage" ännu? Det gjorde jag direkt.....ho ho ho.....fast tippset stod visserligen att finna i Barbara Ehrenreich bok "Barskrapad" till att börja med! :lol:
Var nu inte för ledsen, vännen, jbig går ej att tampas med på hans egen hemnmaplan, som äro trenne; historia, nationalekonomi och samhällsrelaterade politiska spörsemål! Ingen annan har heller klarat det, så du är i gott, loser-sällskap...ho ho ho....
MVH
jbig
Du e allt bra syraker för att du blev bortgjord, eller hur? Men så är det, man kan inte bara tro, man bör veta också! Och vi förstår din bitterhet över att tillslut tvingas erkänna att de finns närmare 100 miljoner fattiga i USA, flertalet ligger på inkomster understigandes svensk socialbidragsnorm dessutom! :lol:
Och dax för våran Bobbys sista halmstrå då! Har du inte hittat den däringa Economic Policy Institute, EPI ”living wage" ännu? Det gjorde jag direkt.....ho ho ho.....fast tippset stod visserligen att finna i Barbara Ehrenreich bok "Barskrapad" till att börja med! :lol:
Var nu inte för ledsen, vännen, jbig går ej att tampas med på hans egen hemnmaplan, som äro trenne; historia, nationalekonomi och samhällsrelaterade politiska spörsemål! Ingen annan har heller klarat det, så du är i gott, loser-sällskap...ho ho ho....
MVH
jbig
Att verka för det goda...
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 16 och 0 gäster