näckrosblad skrev:Vad är det för mening med att påstå att samerna är _Sveriges_ ursprungsfolk, om dem ändå aldrig har bebott hela landytan?
Samma argumentation går att tillämpa på det omvända. Norrland kolonialiserades tämligen sent av s.k. "svenskar". Mig veterligen så bor det i dag samer lite varstanns i landet.
näckrosblad skrev:Detta är oftast grunden till den typ av idéer som du förespråkar: hat/rädsla/oförståelse inför sin egen kultur. Du vinner inga argument med känsloladdad emotivism. Antingen hävdar du att det finns skilda kulturer, eller så finns dem inte, och då går "mångkulturen" i kras, eftersom vi inte har någonting att blanda.
Nu talar du emot dig själv. Först hävdar du att kulturen/nationen inte är något statiskt, och sedan projicerar du din egen rädsla/oförstånd gentemot den samtida (mångfasetterade) kulturen/nationen på mig. Jag värnar mycket om kulturell särprägel, men jag förstår fortfarande inte på vilket sätt nationalromantisk konst skulle tillhöra "svensk kultur" mer än moderna konstformer. Det är väl inte formen utan innehållet som vittnar om den kulturella särarten? Hävdar du motsatsen så tvingas vi ju, som sagt, göra oss av med snart sagt allting som vi faktiskt inlemmat i kulturen (den nationalromantiska strömningen var alls inget som "hittades på" i Sverige eller av svenskar utan det rörde sig om en trend som importerades från kontinenten). Det är helt enkelt en ohållbar grund du står på, no more no less.
Alla kulturer bär på mer eller mindre mångkulturella element, det är den individuella tillämpningen som signalerar särprägel. Det är på det planet jag dömer ut nationalromantikerna - som här i Sverige bar på allt för mycket klassisism i bagaget för att kunna sägas göra något "eget" av det hela. Nu finns det givetvis undantag, men det är inte det vi talar om här. Svensk hip-hop uttrycker emellertid svensk mentalitet och kultur i dagsläget mycket bättre och torde därför, för dig, vara av större vikt om du vill verka för svensk kultur.