Har inte hunnit/orkat läsa igenom alla B:s monsterinlägg, men jag väljer ändå att ställa lite korta frågor och B får ursäkta om han har besvarat dem någonstans i tråden.
1. Av alla de som arbetar på företaget så borde väl de som gör mest för företaget få mest inflytande? Om person A äger en restaurang och sköter den själv, men två dagar i veckan städar B och C restaurangen. B på tisdagar och C på torsdagar. A skulle kunna städa den själv men tjänar så bra att han anser sig ha råd med två städare. Men eftersom B och C tillsammans bildar majoritet i företaget så kan de demokratiskt bestämma över allt i företaget, trots att de bara har en marginell roll i företaget. De kan bestämma över hur företaget ska fungera på en massa områden som de saknar kunskap och erfarenhet av. De kan bestämma vilka maträtter A (kocken) ska servera, de kan bestämma om restaurangen ska byggas om, de kan bestämma vilka grossister restaurangen ska köpa av osv. De kan i princip stjälpa hela företaget pga deras klumpighet att rota i saker de borde hålla sig utanför. Och med denna risken i betänkande så kanske inte ens restaurangens ägare vill anställa folk som han hade behövt. Borde inte B och C hålla sig till städningen enbart?
2. Om folk inte kan motiveras av jobbet i sig så återstår bara att locka dem med en fet lön t ex eller tvinga dem genom lagar eller liknande. Är det inte rimligt att ge en bra lön till någon, om det behövs för att locka honom att göra en mycket viktiga uppgifter för företaget? Om någon jobbar på ett företag som tillverkar kretskort till datorer och han tillverkar 5x så mcyket som övriga anställda. Han kräver också 5x så mycket i lön som övriga anställda och hotar med att säga upp sig om han får mindre. Förtjänar han då inte 5x så mycket i lön? Om han dessutom har spetskompetens och är den enda på företaget som kan tillverka en speciell detalj på kretskortet så blir han ju ovärderlig för företaget. Men som sagt så hatar han sitt jobb och enda anledningen till att han håller på med det är för att han inte får det jobb han hellre skulle vilja ha. Han kanske är författare och drömmer om att kunna försörja sig enbart på böckerna, då skulle han kunna ägna mer tid åt skrivandet.
Ekonomisk demokrati - den goda vägen...
Moderator: Moderatorgruppen
Hejsan!
Intressant med frågor, de bör naturligtvis besvaras innan problemen dyker upp. Om jag har förstått fråga ett rätt, så menar jag på följande: Det är upp till de övriga på företaget att acceptera att vissa, i detta fall duktiga medarbetare, skall få en extra dusör av kosing. Det är alltså upp till övriga på företaget. Accepterar de det, visst okey! Men det skall alltid genomgå en demokratisk process, som i och för sig inte behöver ta så lång tid. Ponera att bigj, du och tre andra jobbar på i maklig takt, men två jobbar på som sjutton, och tillför företaget en högre vinst! Då kan jag svara för mig själv och resonera som så här - dessa är för tillfället värda mer, och vi tjänar alla på det. Så visst anser jag att dessa skall för lite mer. Nästa gång kanske jag själv hamnar i ett sådant läge! Så, visst, extra till dem som så är förtjänta av det, men makten att giva dem det skall ändå ligga hos mig och övriga andra. Det är själva demokratins drivkraft! Hoppas att det var ett svar som kan förstås! :wink:
Fråga två, ger att den hänger ihop med fråga ett. Det enda jag kan påtala här, är att vi ej skall locka med högre löner bara för sakens skull, de som är värda häögre lön, och som genererar mer medel till företaget, de skall erhålla det när de bevisar att de klarar det. Att locka med högre löner direkt, är att oftast få fel folk! Det bevisas av den nyliberala härdsmälta vi fortfarande lever uti! Nöjd? :)
MVH
bigj
Intressant med frågor, de bör naturligtvis besvaras innan problemen dyker upp. Om jag har förstått fråga ett rätt, så menar jag på följande: Det är upp till de övriga på företaget att acceptera att vissa, i detta fall duktiga medarbetare, skall få en extra dusör av kosing. Det är alltså upp till övriga på företaget. Accepterar de det, visst okey! Men det skall alltid genomgå en demokratisk process, som i och för sig inte behöver ta så lång tid. Ponera att bigj, du och tre andra jobbar på i maklig takt, men två jobbar på som sjutton, och tillför företaget en högre vinst! Då kan jag svara för mig själv och resonera som så här - dessa är för tillfället värda mer, och vi tjänar alla på det. Så visst anser jag att dessa skall för lite mer. Nästa gång kanske jag själv hamnar i ett sådant läge! Så, visst, extra till dem som så är förtjänta av det, men makten att giva dem det skall ändå ligga hos mig och övriga andra. Det är själva demokratins drivkraft! Hoppas att det var ett svar som kan förstås! :wink:
Fråga två, ger att den hänger ihop med fråga ett. Det enda jag kan påtala här, är att vi ej skall locka med högre löner bara för sakens skull, de som är värda häögre lön, och som genererar mer medel till företaget, de skall erhålla det när de bevisar att de klarar det. Att locka med högre löner direkt, är att oftast få fel folk! Det bevisas av den nyliberala härdsmälta vi fortfarande lever uti! Nöjd? :)
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
Naturligtvis är det bra om alla kommer överens om villkoren alla på företaget har, gärna demokratiskt. Men det kan ju finnas fall där majoriteten av de som arbetar på företaget lägger sig i saker i företaget som de borde hålla sig utanför. Jag tycker att man bör äga så mycket inflytande över företaget som är bäst för företaget som helhet. Fråga ett handla alltså om inflytandet över själva företaget, dess verksamhet och utformning.
Fråga två handlade mer om lönesättning, vilket precis som du säger hör ihop med hur mycket ägande/inflytande man har över företaget men är ändå något man kan behandla för sig. Här borde majoriteten demokratiskt kunna fösrtå vilka personer som måste få lite mer. men om de inte gör det så är det ju bra om någon/några med bättre vetande bestämmer lönevillkoren.
Nu kommer fråga 3 :D
Om arbetarna tar över företag/verksamheter som redan bedrivs effektivt idag så finns alla nödvändiga resurser för att fortsätta produktionen. Men om företagen förutspår detta och alla flyttar utomlands och lämnar alla svenska arbetare i sticket innan de hinner ta över företagen. Hur ska de då få kapital att starta fabrikerna igen? Vem skall investera i arbetarna? Ska staten investera? Ska arbetarna stjäla kapital hos någon rik gubbe? Eller ska man ta hela tillverkningsprocessen från början, dvs att några arbetare går med på att hämta nödvändiga naturresurser, tillverkar sedan maskiner som sedan används i t ex en ostfabrik. Det kräver ju en stor överenskommelse mellan många personer. Var det kommunerna som skulle gå in med startkapital, om jag läst dina tidigare inlägg rätt?
Fråga två handlade mer om lönesättning, vilket precis som du säger hör ihop med hur mycket ägande/inflytande man har över företaget men är ändå något man kan behandla för sig. Här borde majoriteten demokratiskt kunna fösrtå vilka personer som måste få lite mer. men om de inte gör det så är det ju bra om någon/några med bättre vetande bestämmer lönevillkoren.
Nu kommer fråga 3 :D
Om arbetarna tar över företag/verksamheter som redan bedrivs effektivt idag så finns alla nödvändiga resurser för att fortsätta produktionen. Men om företagen förutspår detta och alla flyttar utomlands och lämnar alla svenska arbetare i sticket innan de hinner ta över företagen. Hur ska de då få kapital att starta fabrikerna igen? Vem skall investera i arbetarna? Ska staten investera? Ska arbetarna stjäla kapital hos någon rik gubbe? Eller ska man ta hela tillverkningsprocessen från början, dvs att några arbetare går med på att hämta nödvändiga naturresurser, tillverkar sedan maskiner som sedan används i t ex en ostfabrik. Det kräver ju en stor överenskommelse mellan många personer. Var det kommunerna som skulle gå in med startkapital, om jag läst dina tidigare inlägg rätt?
Hejsan!
Visst får du tycka vad du vill, men där tror jag mer på min egen ide! För bigj:s del går alltid demokratin före!
Fråga tre således!
Där har vi ej några problem. Vi utgår ifrån att humankapitalet, plus bankerna e kvar! Sparar alla, liksom idag, så lånar bankerna ut kapital! Nått mer? Inga större skillnader från idag, mer än att vi håller kapitalet under demokratin! :lol:
MVH
bigj
Visst får du tycka vad du vill, men där tror jag mer på min egen ide! För bigj:s del går alltid demokratin före!
Fråga tre således!
Där har vi ej några problem. Vi utgår ifrån att humankapitalet, plus bankerna e kvar! Sparar alla, liksom idag, så lånar bankerna ut kapital! Nått mer? Inga större skillnader från idag, mer än att vi håller kapitalet under demokratin! :lol:
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
Hmm...
Men bankerna kommer ju bara låna ut till dem som kan ge dem mest avkastning tillbaka! Bara de som säljer sig helt och hållet kommer ju erhålla kapital från banken, för de lär ju inte satasa på (precis som vilken ivesterare som helst) något osäkert. banken kommer då liksom bli själva ägaren för företaget. Banken kankse kräver hög ränta och snabb återbetalning och kanske även att den får äga stora aktieandelar och ta ut fet vinst från företaget. :shock:
Men bankerna kommer ju bara låna ut till dem som kan ge dem mest avkastning tillbaka! Bara de som säljer sig helt och hållet kommer ju erhålla kapital från banken, för de lär ju inte satasa på (precis som vilken ivesterare som helst) något osäkert. banken kommer då liksom bli själva ägaren för företaget. Banken kankse kräver hög ränta och snabb återbetalning och kanske även att den får äga stora aktieandelar och ta ut fet vinst från företaget. :shock:
biggj skrev:Där har vi ej några problem. Vi utgår ifrån att humankapitalet, plus bankerna e kvar! Sparar alla, liksom idag, så lånar bankerna ut kapital! Nått mer? Inga större skillnader från idag, mer än att vi håller kapitalet under demokratin!
En fraga till biggj. Bankernas inlaning racker inte idag till utlaningen, inte pa langa vagar. Darfor maste bankerna ge ut obligationer for att fa in kapital till utlaningen sa du bor val ta med detta i din berakning. For att det skall finnas tillrackligt med kapital sa maste det tillforas utifran, fran investerare. Alltsa kapitalister. Sa kapitalister skall medverka i byggandet av detta ?
/Levee
Hejsan!
Nix, bankerna kommer att låna ut eftersom de vill tjäna något också! Det visar verkligheten i Kanada ochy USA där man provat varianter av liknande ekonomiskt drivna företag på arbetarstyrd/driven basis. Bankerna insåg snart att det inte var större problem att låna dem som andra kosingar! Således gäller inte de invändningar viseman och Levee hade! Dessutom är det inga som helst problem att ålägga bankerna detta genom en liten go lag - eller så tar man helt sonika över en bank som har till uppgift att just låna ut pengar till demokratiskt styrda företag! Men det behövs nog ej, det lär fungera ändå! Men visst får även kapitalister vara med och satsa, vem är välan emot det? Vi är ju inte emot kapitalisterna, vi vill bara lätta deras penningbördor?
Något mer ni funderar över?
MVH
bigj
Nix, bankerna kommer att låna ut eftersom de vill tjäna något också! Det visar verkligheten i Kanada ochy USA där man provat varianter av liknande ekonomiskt drivna företag på arbetarstyrd/driven basis. Bankerna insåg snart att det inte var större problem att låna dem som andra kosingar! Således gäller inte de invändningar viseman och Levee hade! Dessutom är det inga som helst problem att ålägga bankerna detta genom en liten go lag - eller så tar man helt sonika över en bank som har till uppgift att just låna ut pengar till demokratiskt styrda företag! Men det behövs nog ej, det lär fungera ändå! Men visst får även kapitalister vara med och satsa, vem är välan emot det? Vi är ju inte emot kapitalisterna, vi vill bara lätta deras penningbördor?
Något mer ni funderar över?
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
biggj skrev:Men visst får även kapitalister vara med och satsa, vem är välan emot det? Vi är ju inte emot kapitalisterna, vi vill bara lätta deras penningbördor?
Intressant. Da kor vi pa det. Min invandning var ju annars inte att bankerna inte skulle vilja lana ut pengar, utan att bankerna inte skulle ha nagra pengar att lana ut efter ett tag eftersom inlaningen inte racker till. Men da plockar biggj in kapitalisterna som satsar pengar och sa fixar det sig. Bra sa. Later bekant pa nagot satt.
/Levee
Bankerna har alltid pengar att låna ut, de trycker ju pengarna!
De får tillbaks pengarna genom din skyldighet att betala tillbaka dem, plus räntan som de lägger på! Kolla in filmerna "Money as Debt" 1 och 2: http://www.youtube.com/watch?v=rxo_XPdp ... _embedded#
Bankerna har alltså satt oss i skuldfälla genom att låna ut dessa krediter, där vi vanliga männsikor måste ge det kapital till bankerna som vi tror bankerna själva förfogar över!
De får tillbaks pengarna genom din skyldighet att betala tillbaka dem, plus räntan som de lägger på! Kolla in filmerna "Money as Debt" 1 och 2: http://www.youtube.com/watch?v=rxo_XPdp ... _embedded#
Bankerna har alltså satt oss i skuldfälla genom att låna ut dessa krediter, där vi vanliga männsikor måste ge det kapital till bankerna som vi tror bankerna själva förfogar över!
Viseman - Kunskapens försvarare!
(dock inte smartare än den visdom som för tillfället befinner sig i honom)
(dock inte smartare än den visdom som för tillfället befinner sig i honom)
hejsan!
Visst skall man även kritisera bankerna, helt rätt viseman, de har stor del i krisen! Vilket beror på att de i de flesta fallen styrs av nyliberaler. Vilket alltså vanligen leder till spekulation och kriser, precis som nu senast när världsekonomin kraschade och skattebetalarna åter fick hjälpa kapitalismen att överleva genom enorma bidrag! Vilket är den vanliga ordningen, utan bidrag, eller terror som det i forna dagar var frågan om, fungerar inte kapitalismen en dag! :wink:
Till Levee således, det visar sig i de empiriska studier som gjorts i olika stater, inte minst i Kanada, att bankerna visst lånar ut kosingar till företag som omfattas av mer eller mindre variationer av ekonomisk demokrati. Och visst älskar vi välan kapitalisterna, dock ej de kriminella som välan utgör flertalet av dem. Men naturligtvis skall alla kapitalister med tiden fråntas det mesta de på olika sätt fifflat till sig! :)
Om bankerna leddes av andra än nyliberalerna skulle dessa problem ej uppstå! Man måste inse att nyliberaler, liksom det kapitalistiska systemet som sådant, vimmlar av kriminella element som söker roffa åt sig hele tiden! :D
MVH
bigj
Visst skall man även kritisera bankerna, helt rätt viseman, de har stor del i krisen! Vilket beror på att de i de flesta fallen styrs av nyliberaler. Vilket alltså vanligen leder till spekulation och kriser, precis som nu senast när världsekonomin kraschade och skattebetalarna åter fick hjälpa kapitalismen att överleva genom enorma bidrag! Vilket är den vanliga ordningen, utan bidrag, eller terror som det i forna dagar var frågan om, fungerar inte kapitalismen en dag! :wink:
Till Levee således, det visar sig i de empiriska studier som gjorts i olika stater, inte minst i Kanada, att bankerna visst lånar ut kosingar till företag som omfattas av mer eller mindre variationer av ekonomisk demokrati. Och visst älskar vi välan kapitalisterna, dock ej de kriminella som välan utgör flertalet av dem. Men naturligtvis skall alla kapitalister med tiden fråntas det mesta de på olika sätt fifflat till sig! :)
Om bankerna leddes av andra än nyliberalerna skulle dessa problem ej uppstå! Man måste inse att nyliberaler, liksom det kapitalistiska systemet som sådant, vimmlar av kriminella element som söker roffa åt sig hele tiden! :D
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
biggj skrev:Till Levee således, det visar sig i de empiriska studier som gjorts i olika stater, inte minst i Kanada, att bankerna visst lånar ut kosingar till företag som omfattas av mer eller mindre variationer av ekonomisk demokrati. Och visst älskar vi välan kapitalisterna, dock ej de kriminella som välan utgör flertalet av dem. Men naturligtvis skall alla kapitalister med tiden fråntas det mesta de på olika sätt fifflat till sig!
Vad bra. Men jag har fortfarande endast papekat att bankernas inlaning inte tacker deras utlaning, vilket betyder att det maste tillforas kapital fran annat hall an fran spararna. Vanligtvis genom att en bank ger ut obligationer pa inhemsk/utlandsk marknad for investerare med kreditstockar som sakerhet. Men det ar alltsa helt ok att snalla och hederliga kapitalister spekulerar i kreditstockar ? Utmarkt.
/Levee
Hejsan!
Nu åter till ordningen, den goda ekonomin vilandes på demokratin!
Det individuella ”framskridandet” , enligt Fred Hirsch...
Individuellt framåtskridande har varit särskilt karakteristiskt för medelklassen. För att få del av detta slag av framåtskridande är individen beroende av sina personliga prestationer och sin personliga ställning. Kollektivt framåtskridande har kroppsarbetarna i Europa och vissa etniska minoriteter och andra låglönegrupper i USA erfarit; på det planet är utrymmet för personligt avancemang begränsat genom frånvaron av karriärstegar och/eller genom diskriminering; framåtskridandet måste ske genom gruppen och parallellt med den. Likaså är marknadsmakten där av kollektiv och inte privat art. Normen för beteendet heter i detta fall lojalitet gentemot gruppen, inte konkurrens inom gruppen. De personliga förväntningarnas horisont är där begränsad, och referensgruppen som bestämmer standarden för den enskilde, hör hemma inom klassen eller i dess närhet.
Så länge det kollektiva målet endast rör förvärv av materiella nyttigheter och deras kvalitet inte försämras av att spridas till många, kan kollektiv tillväxt ske utan att medelklassens individualistiska och konkurrensinriktade tillväxtprocess blir störd.
Men just spridningen av det borgerliga synsättet till underliggande sociala skikt stärker den liberala marknadskapitalismens legitimation, så undergräver den samtidigt dess ekonomiska prestanda. Vad som sprids är ju den privilegierade minoritetens konsumtionsmöjligheter som bara kan utnyttjas av ett fåtal för att undvika ömsesidiga skada (miljöförstöringen exempelvis). Slutsatsen blir en mångfald besvikelser för enskilda på efterfrågesidan och biverkningar på den samhälleliga infrastrukturen. Allas anslutning till det kapitalistiska marknadssystemets värderingar kommer att hota hela systemet eftersom de saknar individuella avancemangsmöjligheter. Och då använda sig av kollektiva metoder som på sikt hotar hela det kapitalistiska systemet eftersom de blir allt mer effektiva ju sårbarare samhället blir för störningar, leder till katastrof. Därför måste de flesta alltid vara fattiga i ett kapitalistiskt system, det är lagbundet, och ofrånkomligt. Dessutom leder denna anpassning till det borgerliga tänkandet att efterfrågan på varor och tjänster som bara kan förvärvas av ett fåtal. Därmed utsätts medelklassen för konkurrens nerifrån om de knappa varorna. Priset ökar eller så försämras kvaliteten.
En sådan efterfrågan ökar trycket på inflationistiska tendenser inom ekonomin. Det leder till en evigt ökad realinkomst – för alla. Eller evig inflation om man så vill!
Således innebär det liberala samhället – som dess förespråkare framhävdar – att det finns en social harmoni som manifesteras i en tillväxtens dynamiska formel: ”Över tiden vinst för alla”. Men ett system som uppvisar sociala gränser för den ekonomiska tillväxten (att vissa har mycket mer än andra hela tiden, trots att tiden går), kan självfallet inte göra anspråk på moralisk legitimation, eftersom de sociala tillväxtgränserna hindrar det från att uppfylla sitt löfte: att på sikt förverkliga den ekonomiska utjämningen mellan skilda befolkningsgrupper. Därmed förfaller den moraliska legitimationen, som ju förutsätter obruten ekonomisk tillväxt.
Det liberala marknadssystemets förmåga att överföra individernas efterfrågan till producenterna fungerar med tiden allt sämre, eftersom många av kraven är oförenliga med ett kapitalistiskt marknadssystem, även med hjälp av statliga åtgärder. Efterfrågan gäller ju inte bara varor utan i lika hög grad tjänster, som tidigare var allmänna eller tillhandahållna en liten minoritet. Därför utövar de inre krafter som allt fler människor omfattar genom att acceptera den liberala marknadskapitalismen, även fröet till de ständigt återkommande kriser som skakar systemet. Ironiskt nog återkommer kriserna allt oftare ju fler som omfattas av de liberala tankegångarna - kalabaliken hösten 2008 var ingen enskild företeelse, det kommer fler liknande situationer, fast värre.....
MVH
bigj
Nu åter till ordningen, den goda ekonomin vilandes på demokratin!
Det individuella ”framskridandet” , enligt Fred Hirsch...
Individuellt framåtskridande har varit särskilt karakteristiskt för medelklassen. För att få del av detta slag av framåtskridande är individen beroende av sina personliga prestationer och sin personliga ställning. Kollektivt framåtskridande har kroppsarbetarna i Europa och vissa etniska minoriteter och andra låglönegrupper i USA erfarit; på det planet är utrymmet för personligt avancemang begränsat genom frånvaron av karriärstegar och/eller genom diskriminering; framåtskridandet måste ske genom gruppen och parallellt med den. Likaså är marknadsmakten där av kollektiv och inte privat art. Normen för beteendet heter i detta fall lojalitet gentemot gruppen, inte konkurrens inom gruppen. De personliga förväntningarnas horisont är där begränsad, och referensgruppen som bestämmer standarden för den enskilde, hör hemma inom klassen eller i dess närhet.
Så länge det kollektiva målet endast rör förvärv av materiella nyttigheter och deras kvalitet inte försämras av att spridas till många, kan kollektiv tillväxt ske utan att medelklassens individualistiska och konkurrensinriktade tillväxtprocess blir störd.
Men just spridningen av det borgerliga synsättet till underliggande sociala skikt stärker den liberala marknadskapitalismens legitimation, så undergräver den samtidigt dess ekonomiska prestanda. Vad som sprids är ju den privilegierade minoritetens konsumtionsmöjligheter som bara kan utnyttjas av ett fåtal för att undvika ömsesidiga skada (miljöförstöringen exempelvis). Slutsatsen blir en mångfald besvikelser för enskilda på efterfrågesidan och biverkningar på den samhälleliga infrastrukturen. Allas anslutning till det kapitalistiska marknadssystemets värderingar kommer att hota hela systemet eftersom de saknar individuella avancemangsmöjligheter. Och då använda sig av kollektiva metoder som på sikt hotar hela det kapitalistiska systemet eftersom de blir allt mer effektiva ju sårbarare samhället blir för störningar, leder till katastrof. Därför måste de flesta alltid vara fattiga i ett kapitalistiskt system, det är lagbundet, och ofrånkomligt. Dessutom leder denna anpassning till det borgerliga tänkandet att efterfrågan på varor och tjänster som bara kan förvärvas av ett fåtal. Därmed utsätts medelklassen för konkurrens nerifrån om de knappa varorna. Priset ökar eller så försämras kvaliteten.
En sådan efterfrågan ökar trycket på inflationistiska tendenser inom ekonomin. Det leder till en evigt ökad realinkomst – för alla. Eller evig inflation om man så vill!
Således innebär det liberala samhället – som dess förespråkare framhävdar – att det finns en social harmoni som manifesteras i en tillväxtens dynamiska formel: ”Över tiden vinst för alla”. Men ett system som uppvisar sociala gränser för den ekonomiska tillväxten (att vissa har mycket mer än andra hela tiden, trots att tiden går), kan självfallet inte göra anspråk på moralisk legitimation, eftersom de sociala tillväxtgränserna hindrar det från att uppfylla sitt löfte: att på sikt förverkliga den ekonomiska utjämningen mellan skilda befolkningsgrupper. Därmed förfaller den moraliska legitimationen, som ju förutsätter obruten ekonomisk tillväxt.
Det liberala marknadssystemets förmåga att överföra individernas efterfrågan till producenterna fungerar med tiden allt sämre, eftersom många av kraven är oförenliga med ett kapitalistiskt marknadssystem, även med hjälp av statliga åtgärder. Efterfrågan gäller ju inte bara varor utan i lika hög grad tjänster, som tidigare var allmänna eller tillhandahållna en liten minoritet. Därför utövar de inre krafter som allt fler människor omfattar genom att acceptera den liberala marknadskapitalismen, även fröet till de ständigt återkommande kriser som skakar systemet. Ironiskt nog återkommer kriserna allt oftare ju fler som omfattas av de liberala tankegångarna - kalabaliken hösten 2008 var ingen enskild företeelse, det kommer fler liknande situationer, fast värre.....
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
Men ni talar om lite olika typer av problem och dito samhällesformationer. Levee inom det nuvarande systemet. Biggen vill radikalt förändra och bryta samman. Antingen tror man på att det kommer att fungera att konfiskera kapitalisternas tillgångar, produktionsmedel etc eller så gör man det inte. Om vi nu håller det svart eller vitt. Det finns som bekant mellanvägar med olika skattesatser, fast det är ju inte så sexigt på ett forum som detta (det är väl i och för sig bara lösningar inom det nuvarande systemet).
Sen så har vi ju AV (och andra mer hardcoremarxister) som anser att biggens förslag bara är larv och lite ytbehandling på det nuvarande systemet. Så det går att bolla lite fram och tillbaka.
Sen så har vi ju AV (och andra mer hardcoremarxister) som anser att biggens förslag bara är larv och lite ytbehandling på det nuvarande systemet. Så det går att bolla lite fram och tillbaka.
Fridens Liljor
Viseman skrev:Har inte hunnit/orkat läsa igenom alla B:s monsterinlägg, men jag väljer ändå att ställa lite korta frågor och B får ursäkta om han har besvarat dem någonstans i tråden.
1. Av alla de som arbetar på företaget så borde väl de som gör mest för företaget få mest inflytande? Om person A äger en restaurang och sköter den själv, men två dagar i veckan städar B och C restaurangen. B på tisdagar och C på torsdagar. A skulle kunna städa den själv men tjänar så bra att han anser sig ha råd med två städare. Men eftersom B och C tillsammans bildar majoritet i företaget så kan de demokratiskt bestämma över allt i företaget, trots att de bara har en marginell roll i företaget. De kan bestämma över hur företaget ska fungera på en massa områden som de saknar kunskap och erfarenhet av. De kan bestämma vilka maträtter A (kocken) ska servera, de kan bestämma om restaurangen ska byggas om, de kan bestämma vilka grossister restaurangen ska köpa av osv. De kan i princip stjälpa hela företaget pga deras klumpighet att rota i saker de borde hålla sig utanför. Och med denna risken i betänkande så kanske inte ens restaurangens ägare vill anställa folk som han hade behövt. Borde inte B och C hålla sig till städningen enbart?
2. Om folk inte kan motiveras av jobbet i sig så återstår bara att locka dem med en fet lön t ex eller tvinga dem genom lagar eller liknande. Är det inte rimligt att ge en bra lön till någon, om det behövs för att locka honom att göra en mycket viktiga uppgifter för företaget? Om någon jobbar på ett företag som tillverkar kretskort till datorer och han tillverkar 5x så mcyket som övriga anställda. Han kräver också 5x så mycket i lön som övriga anställda och hotar med att säga upp sig om han får mindre. Förtjänar han då inte 5x så mycket i lön? Om han dessutom har spetskompetens och är den enda på företaget som kan tillverka en speciell detalj på kretskortet så blir han ju ovärderlig för företaget. Men som sagt så hatar han sitt jobb och enda anledningen till att han håller på med det är för att han inte får det jobb han hellre skulle vilja ha. Han kanske är författare och drömmer om att kunna försörja sig enbart på böckerna, då skulle han kunna ägna mer tid åt skrivandet.
Jisses krisses vad vi har svårt att tänka utanför ramarna. Tror du verkligen inte att man kan driva någonting utan strikt arbetsdelning?
What's the ugliest
Part of your body?
Some say your nose
Some say your toes
But I think it's YOUR MIND
Part of your body?
Some say your nose
Some say your toes
But I think it's YOUR MIND
Kan, kan man väl men någon form av ordning måste man ju ha om man vill uppnå något konkret mål. Ju mer flexibelt och mindre kontrollerat det kan vara så dessto bättre. Men total anarki där ingen fattar någonting och ingen vet vad de ska göra eller vad de ska eftersträva så faller alltihop. Att man varierar arbetsuppgifterna för de anställda så de får lära sig nya saker och får lite omväxling, är naturligtvis väldigt bra. Men man måste förstås ta hänsyn till att vissa är bättre anpassade för vissa saker än andra, som beror på gener och miljö. Så vissa skulle därför ha svårt att lära sig saker de inte är anpassade för.
Viseman - Kunskapens försvarare!
(dock inte smartare än den visdom som för tillfället befinner sig i honom)
(dock inte smartare än den visdom som för tillfället befinner sig i honom)
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 10 och 0 gäster