Hejsan...
Ett lite P.s. om Irak och USA:s terror i detta arma land. I nyheterna sades det att maj månad ser ut att bli den värsta hittills, den amerikanska legodyngan har förlorat över 80 knektar som dödats av diverse motståndare i landet.
Nu skall man påbörja en "ny taktik" säges det från Pentagon och Vita huset. Som vi alla förstår närmar sig den USA-ledda fascistalliansen den punkt där de tvingas erkänna att kriget har förlorats. Det sitter hårt åt för Bush och övriga mordledare att erkänna det, men till slut måste man! Då kommer vi humanister att jubla! :lol:
Vi njuter av att imperiet förlorar ännu ett krig, samtidigt som vi förfäras över de tre miljoner irakier som denna statsterrorism har kostat Irak och dess plågade folk!
MVH
jbig
Imperium Terribilis...............
Moderator: Moderatorgruppen
Och medans inkräktarna bygger väggar i Bagdad för att kunna göra om staden till kontrollerbara ghettos, på samma sätt som zionister gör i Gaza,
så står gemene man förvirrad och ser på och tänker på terrorister med mörkare hud som pratar konstigt och är emot demokrati.
Tänk om nån börjde bygga väggar i din stad.
Mer om väggarna i stan har Baath partiet att berätta om, men om du tror tt det är de som är terroristerna, läs då inte om vad de har att säga:
Al Adhamya wall is yet another indicator on the Occupation collapse!
så står gemene man förvirrad och ser på och tänker på terrorister med mörkare hud som pratar konstigt och är emot demokrati.
Tänk om nån börjde bygga väggar i din stad.
Mer om väggarna i stan har Baath partiet att berätta om, men om du tror tt det är de som är terroristerna, läs då inte om vad de har att säga:
Al Adhamya wall is yet another indicator on the Occupation collapse!
Ner med enfalden! Heja mångfalden!
Jbig skrev:Hejsan...
Ett lite P.s. om Irak och USA:s terror i detta arma land. I nyheterna sades det att maj månad ser ut att bli den värsta hittills, den amerikanska legodyngan har förlorat över 80 knektar som dödats av diverse motståndare i landet.
Nu skall man påbörja en "ny taktik" säges det från Pentagon och Vita huset. Som vi alla förstår närmar sig den USA-ledda fascistalliansen den punkt där de tvingas erkänna att kriget har förlorats. Det sitter hårt åt för Bush och övriga mordledare att erkänna det, men till slut måste man! Då kommer vi humanister att jubla! :lol:
Vi njuter av att imperiet förlorar ännu ett krig, samtidigt som vi förfäras över de tre miljoner irakier som denna statsterrorism har kostat Irak och dess plågade folk!
MVH
jbig
Hejsan Jbig!
Inte för att jag tror att Du behöver värmande applåder för Dina inlägg men jag vill i vart fall ge Dig erkänsla för att Du väljer att låna motståndet mot förtryckarna av människan Din röst. Det gillar jag.
Kör på!
BENJIE
Suck. :roll:
Om alla enögda kunde börja med att förklara integrationen i Sverige,
innan ni börjar exportera era teorier?
Sambands teorier började skapas av människan samtidigt som hon började skapa verktyg.
Hjärnan kunde förstå att händelser har en orsak.
När vi såg skönheten i att förstå saker, börjar vi leta efter orsaker till allt möjligt.
Människor började tror på att USA är orsaken till alla problem.
T.ex. Inbördeskrig, naturkatastrofer och sjukdomar.
Hennes sinne blir lugnare och tryggare av att förstå orsaken till sina problem.
Hjärnan är mycket mer benägen att söka i minnet efter information som bekräftar uppfattningen man redan har,
än att söka efter information som kan falsifiera samma uppfattning.
Snacka om att sitta fastkedjad vid sin illusion.
Men vi vet ju hur enögda (sport) människor kan vara.
http://www.svenskafans.com/hockeyzon/lh ... 0&show=cat
http://www.svenskafans.com/fotboll/ifkg ... /forum.asp
Synd bara att Jbig inte kan förstå sin egen passion. Han blev ju enögd när han försökte nicka.
Jörgen har hatten kommit på sned?
Jörgen
Vad är orsaken till att inbördeskrig är så blodiga?
Jbig
Vad är orsaken till alla heta derby känslor t.ex. mellan IFK och Gais?
Om alla enögda kunde börja med att förklara integrationen i Sverige,
innan ni börjar exportera era teorier?
Sambands teorier började skapas av människan samtidigt som hon började skapa verktyg.
Hjärnan kunde förstå att händelser har en orsak.
När vi såg skönheten i att förstå saker, börjar vi leta efter orsaker till allt möjligt.
Människor började tror på att USA är orsaken till alla problem.
T.ex. Inbördeskrig, naturkatastrofer och sjukdomar.
Hennes sinne blir lugnare och tryggare av att förstå orsaken till sina problem.
Hjärnan är mycket mer benägen att söka i minnet efter information som bekräftar uppfattningen man redan har,
än att söka efter information som kan falsifiera samma uppfattning.
Snacka om att sitta fastkedjad vid sin illusion.
Men vi vet ju hur enögda (sport) människor kan vara.
http://www.svenskafans.com/hockeyzon/lh ... 0&show=cat
http://www.svenskafans.com/fotboll/ifkg ... /forum.asp
Synd bara att Jbig inte kan förstå sin egen passion. Han blev ju enögd när han försökte nicka.
Jörgen har hatten kommit på sned?
Jörgen
Vad är orsaken till att inbördeskrig är så blodiga?
Jbig
Vad är orsaken till alla heta derby känslor t.ex. mellan IFK och Gais?
Hejsan...
Då går vi snabbt på del 2 i det kapitael som ju hette....
Mare Nostrum – imperiets ”Medelhav”
President Theodore Roosevelts era åren 1901-1909, kännetecknades av presidentens självständighet, men också av hans beroende av de militära åsikterna när utrikespolitiken lades upp. Samtidigt hade oftast politiker och militärer en samsyn vad gällde de utrikespolitiska affärerna. Roosevelt involverade USA i en mängd utrikespolitiska affärer under sin presidenttid. De hade till syfte att ”balansera” maktbalansen mellan USA och de europeiska stormakterna i Latinamerika. Han överlät ändå mycket av detta till det allmänna - d.v.s. militären - och sina efterträdare. Roosevelts förehavanden i utrikespolitiken var mer av det personliga slaget och förblev faktiskt relativt okända för gemene man i samtiden. Han var dessutom personligen intresserad av de militära frågorna, och inte minst av vapnen. Han lyssnade på militärerna såsom individer, alltså på ett personligt plan. I början av 1900-talet styrdes både politiker och militärer av personliga relationer.
Även efterträdarna Taft och Wilson fortsatte denna väg vilken mer byggde på personkemin mellan olika män än om institutionell praxis. Under första världskriget tenderade utrikespolitiken att bli alltmer komplicerad, och därmed mer institutionell till sin karaktär. Därefter, under 1920-1930-talen, längtade många militärer tillbaks till den tid då Vita Huset förstod dem bättre och kommunicerade med dem på ett mer personligt plan.
Samtidigt levde man i en tid där de imperialistiska värderingarna omfattade de västerländska samhällenas eliter - och sålunda de nordamerikanska militärerna och politikerna. Konkurrensen och rivaliteten om stödjepunkter, marknader och råvarutillgångar styrde tänkandet hos dessa ledare. Bland USA:s politiska ledare och aktörer var samsynen stor när det gällde att tillgodose marinen och militärens behov av stödjepunkter runt om i Karibien. Militären å sin sida ansåg att dessa baser behövdes - just för att tillfredsställa politikernas olika utrikespolitiska mål. Bägge grupperna ansåg sig tjäna de nordamerikanska intressena. Därmed blev Karibien under 1890-talet en allt viktigare region för främjandet av de nordamerikanska intressena.
Det var nu militärens strategi om stödjepunktsteorin växte fram i USA. Efter att ha erövrat även Filippinerna åren 1898-1901, fick man ytterligare knutpunkter att behärska. Guam följde med på köpet och således fick USA nu en rad baser längs vägen till Asien. Under åren 1898-1905 fortsatte denna militära strategi att också omfatta Karibien. Kuba - särskilt Guatanamobasen - och Puerto Rico ingick i strategin och därefter sökte man erhålla öar utanför viktiga kuster och hamnar runt om i Karibien; på Haiti, i Honduras, Venezuela, Dominikanska republiken och Nicaragua åren 1905-1916. I en del fall misslyckades man med att erhålla stödjepunkter genom avtal. Då invaderade man istället - på Kuba 1906, Nicaragua 1912, Haiti 1915, Dominikanska republiken 1916 och Kuba igen 1917.
Därmed hade man fått sitt informella imperium. På många sätt lättare att försvara och billigare att styra. Idel fördelar, medan man slapp nackdelarna. Genom avtal tvingade man olika staters ledare skriva på - inte sällan genom mutor. Motståndare kunde man bekämpa genom penninghjälp, vapen och även interventioner om så behövdes. I syfte att placera vänligt sinnade personer i ledningen istället för sådana som motarbetade USA:s intressen. Därefter kunde man exploatera utan hänsyn till befolkningarnas behov och rättigheter. Satte de sig till motvärn tvingade man deras ledare att slå ned motståndet - eller så erbjöd man dem militär hjälp. När klagomålen till slut blev för starka, hänvisade man till sina marionetter och gav dem skulden. Ofta fick marionetterna plikta med sina liv efter det att USA hade övergivit dem. De var snart ersatta av nya marionetter, sådana fanns alltid att finna i den kaotiska värld som utgjorde Latinamerika ända sedan självständighetens dagar i början av 1800-talet. Något som USA:s militärer, politiker och affärsmän tidigt hade noterat.
Inte minst bananbolagen/fruktbolagen hade insett denna svaghet hos de sydliga grannarna. Bananbolagen, som genom en ödets ironi just startade sina projekt precis kring sekelskiftet 1900, samtidigt som militären arbetade fram sin nya strategi. Eller var det kanske inte ödet, utan tvärtom, en mycket medveten strategi?
Vi avvaktar, noterar de som vill lära sig, och noterar även de som genom obstruktion inte vill lära sig och således bliva fortsatt lättlurade bonnläppar........
MVH
jbig
Då går vi snabbt på del 2 i det kapitael som ju hette....
Mare Nostrum – imperiets ”Medelhav”
President Theodore Roosevelts era åren 1901-1909, kännetecknades av presidentens självständighet, men också av hans beroende av de militära åsikterna när utrikespolitiken lades upp. Samtidigt hade oftast politiker och militärer en samsyn vad gällde de utrikespolitiska affärerna. Roosevelt involverade USA i en mängd utrikespolitiska affärer under sin presidenttid. De hade till syfte att ”balansera” maktbalansen mellan USA och de europeiska stormakterna i Latinamerika. Han överlät ändå mycket av detta till det allmänna - d.v.s. militären - och sina efterträdare. Roosevelts förehavanden i utrikespolitiken var mer av det personliga slaget och förblev faktiskt relativt okända för gemene man i samtiden. Han var dessutom personligen intresserad av de militära frågorna, och inte minst av vapnen. Han lyssnade på militärerna såsom individer, alltså på ett personligt plan. I början av 1900-talet styrdes både politiker och militärer av personliga relationer.
Även efterträdarna Taft och Wilson fortsatte denna väg vilken mer byggde på personkemin mellan olika män än om institutionell praxis. Under första världskriget tenderade utrikespolitiken att bli alltmer komplicerad, och därmed mer institutionell till sin karaktär. Därefter, under 1920-1930-talen, längtade många militärer tillbaks till den tid då Vita Huset förstod dem bättre och kommunicerade med dem på ett mer personligt plan.
Samtidigt levde man i en tid där de imperialistiska värderingarna omfattade de västerländska samhällenas eliter - och sålunda de nordamerikanska militärerna och politikerna. Konkurrensen och rivaliteten om stödjepunkter, marknader och råvarutillgångar styrde tänkandet hos dessa ledare. Bland USA:s politiska ledare och aktörer var samsynen stor när det gällde att tillgodose marinen och militärens behov av stödjepunkter runt om i Karibien. Militären å sin sida ansåg att dessa baser behövdes - just för att tillfredsställa politikernas olika utrikespolitiska mål. Bägge grupperna ansåg sig tjäna de nordamerikanska intressena. Därmed blev Karibien under 1890-talet en allt viktigare region för främjandet av de nordamerikanska intressena.
Det var nu militärens strategi om stödjepunktsteorin växte fram i USA. Efter att ha erövrat även Filippinerna åren 1898-1901, fick man ytterligare knutpunkter att behärska. Guam följde med på köpet och således fick USA nu en rad baser längs vägen till Asien. Under åren 1898-1905 fortsatte denna militära strategi att också omfatta Karibien. Kuba - särskilt Guatanamobasen - och Puerto Rico ingick i strategin och därefter sökte man erhålla öar utanför viktiga kuster och hamnar runt om i Karibien; på Haiti, i Honduras, Venezuela, Dominikanska republiken och Nicaragua åren 1905-1916. I en del fall misslyckades man med att erhålla stödjepunkter genom avtal. Då invaderade man istället - på Kuba 1906, Nicaragua 1912, Haiti 1915, Dominikanska republiken 1916 och Kuba igen 1917.
Därmed hade man fått sitt informella imperium. På många sätt lättare att försvara och billigare att styra. Idel fördelar, medan man slapp nackdelarna. Genom avtal tvingade man olika staters ledare skriva på - inte sällan genom mutor. Motståndare kunde man bekämpa genom penninghjälp, vapen och även interventioner om så behövdes. I syfte att placera vänligt sinnade personer i ledningen istället för sådana som motarbetade USA:s intressen. Därefter kunde man exploatera utan hänsyn till befolkningarnas behov och rättigheter. Satte de sig till motvärn tvingade man deras ledare att slå ned motståndet - eller så erbjöd man dem militär hjälp. När klagomålen till slut blev för starka, hänvisade man till sina marionetter och gav dem skulden. Ofta fick marionetterna plikta med sina liv efter det att USA hade övergivit dem. De var snart ersatta av nya marionetter, sådana fanns alltid att finna i den kaotiska värld som utgjorde Latinamerika ända sedan självständighetens dagar i början av 1800-talet. Något som USA:s militärer, politiker och affärsmän tidigt hade noterat.
Inte minst bananbolagen/fruktbolagen hade insett denna svaghet hos de sydliga grannarna. Bananbolagen, som genom en ödets ironi just startade sina projekt precis kring sekelskiftet 1900, samtidigt som militären arbetade fram sin nya strategi. Eller var det kanske inte ödet, utan tvärtom, en mycket medveten strategi?
Vi avvaktar, noterar de som vill lära sig, och noterar även de som genom obstruktion inte vill lära sig och således bliva fortsatt lättlurade bonnläppar........
MVH
jbig
Att verka för det goda...
Följ motståndet från motståndet av motståndet för motståndet här.
http://www.albasrah.net/pages/mod.php?h ... is&rep=rep
http://www.albasrah.net/pages/mod.php?h ... is&rep=rep
Jbig skrev:Vi njuter av att imperiet förlorar ännu ett krig, samtidigt som vi förfäras över de tre miljoner irakier som denna statsterrorism har kostat Irak och dess plågade folk!
Eftersom du åtminstone är hyggligt insatt i det du Kallar Imperium Teribilis,
undrar jag om någon säkerställt om det är någon större statistisk skillnad mellan de två dominerande partierna, republikaner,demokrater,
när det gäller antalet terrorhandlingar begågna av denna stormakt, vid respektive partiets ledarskap.
Det är lätt att intala sig att tro att republikanerna är värst, eller?
Tror inte det är nån större skillnad, det är ju egentligen en partigrupp som låtsas att den är två,
krigs/utrikespolitiken påverkas inte, den är styrd av de egentliga makthavarna inom vapenindustrin.
Ju mer pengar dessa tjänar på krig, ju mer makt har de att initiera krig, och i u.s. är det den med pengar som styr.
krigs/utrikespolitiken påverkas inte, den är styrd av de egentliga makthavarna inom vapenindustrin.
Ju mer pengar dessa tjänar på krig, ju mer makt har de att initiera krig, och i u.s. är det den med pengar som styr.
Ner med enfalden! Heja mångfalden!
Hejsan...
Ingen större skillnad mellan republikaner och demokrater vad gäller utrikespolitiken, möjligen är demokraterna något mer humana vad gäller inrikespolitiken. Men utrikesmässigt står terror och spridandet av den liberala fascismen högst på dagordningen i bägge dessa partier! :wink:
MVH
jbig
Ingen större skillnad mellan republikaner och demokrater vad gäller utrikespolitiken, möjligen är demokraterna något mer humana vad gäller inrikespolitiken. Men utrikesmässigt står terror och spridandet av den liberala fascismen högst på dagordningen i bägge dessa partier! :wink:
MVH
jbig
Att verka för det goda...
Jörgen skrev:Ju mer pengar dessa tjänar på krig, ju mer makt har de att initiera krig, och i u.s. är det den med pengar som styr.
Just det Jörgen, som t.ex Fruit Companys Banana Republic "Guatemala"!
http://www.youtube.com/watch?v=jnYZVNVq ... ed&search=
En Hearst 2 variant i lite modernare tappning med det nya argumentet "mot kommunism" som försvar för imperialism a la 50 tal.
Hejsan...
Hur kunde då detta USA framavla så mycket, och exploatera sådana mängder varor från Latinamerika? Och dessutom sälja så mycket till resten av det västra halvklotet? Ja, det var inte enbart genom direkt terror, ja inte ens en mindre del stals genom utnyttjande av direkt terror, utan genom en klurig tullpolitik där man spelade ut de latinamerikanska staterna mot varandra!
USA och dess inträngande i Latinamerika – tariffpolitiken...
I USA insåg allt fler inom näringslivets toppar under 1880-talet att dess makt, inte minst i meningen att de var en stor importör av latinamerikanska varor såsom kaffe, socker, metaller, salpeter, tropiska träslag, hudar och skinn med flera varor, även borde gynna dem ekonomiskt. Något som borde gynna USA:s export av agrarprodukter liksom industrivaror i gengäld. Under 1880-talet slöts avtal med den närmaste grannen Mexiko som gick ut på att USA tilläts att exportera varor in i Mexiko tullfritt mot att mexikanska varor såsom kaffe och socker importerades av USA, likaledes med lägre tullavgifter. Det var en politik som alltfler marknadstroende amerikaner ansåg borde gälla i hela Latinamerika - i syfte att både stärka den nordamerikanska industrin och jordbrukssektorn, dels få mer att säga till om i Latinamerika. Samt att konkurrera ut de europeiska staternas företag. Till slut lades ett sådant förslag inför de styrande och efter att även ha informerat en del latinamerikanska sändebud i Washington antogs det hela under benämninmgen - "The McKinley Tariff".
Enligt tariffen stipulerades att 99 procent av tullavgifterna kunde tas bort från varor ifrån Latinamerika om de kunde användas till en vidareförädling och därefter exporteras. Vidare skulle sockerimporten bli tullfri - mot att de egna sockerodlarna skulle få bidrag från staten så att de klarade konkurrensen. Sålunda erhöll de nordamerikanska tillverkarna billigare råvaror samtidigt som konsumenterna fick billigt socker. I gengäld skulle de latinamerikanska staterna importera nordamerikanska produkter tullfritt. Protester hördes från flera europeiska håll eftersom det innebar en klar konkurrensfördel för USA.
Under perioden 1890-1892 gjordes sådana avtal upp med flera länder i Latinamerika; Brasilien, Spanien för Kuba och Puerto Rico, Dominikanska Republiken, Guatemala, Honduras, Salvador, Costa Rica, Nicaragua, Brittiska Västindien men även med europeiska stater såsom Tyskland och Österrike-Ungern. Britterna ansåg denna tariff vara en krigstariff där främst de som bedrev handel med USA oroade sig för den fortsatta handelns utsikter.
Vidare innebar denna ekonomiska och diplomatiska politik att om alltför många länder exempelvis exporterade socker till USA - ja då skulle de i praktiken konkurrera ut varandra och i slutändan blev det bara USA som tjänade på affären. Dessutom hade ju USA exportfördelar till alla de länder som man slöt fördrag med - också här var det USA:s industri och agrarsektor som tjänade mest på det hela.
Ömsesidigheten blir i praktiken en tom fras, en chimär som saknar reellt innehåll för den ena parten - vilket alltid var ett latinamerikanskt land, aldrig USA. Således hade USA blandat ihop affärer och politik, helt i strid med laissez faire-principerna. Det var en utveckling som kritiserades under de närmaste åren, och ledde till att tariffpolitiken tonades ned år 1894. Vilket dock mer hade att göra med den "lågkonjunktur" som rådde i USA dessa år. Efter 1897 vände konjunkturerna uppåt igen, och USA finslipade tariffpolitiken till att bli mer effektiv. Därefter skulle USA använda sig av denna metod under hela 1900-talet igenom.
I början av 1890-talet såg nordamerikanerna inga fördelar med tariffpolitiken, avtalet med exempelvis Brasilien innebar i praktiken att det var Brasilien som ökade sin sockerexport till USA medan USA ökade sin export marginellt åren 1891-1894. Dessutom hade USA inte den handelsflotta och den sjöfart på Latinamerika som krävdes för en utökad handel, man var ännu kommunikationsmässigt begränsade under 1890-talets första halva. Britterna, och övriga europeiska handelsnationer, behövde för tillfället inte oroa sig för den nordamerikanska konkurrensen.
För den fortsatta historiken kommer David A. Lake här väl till pass, och särskilt hans uppdelning av USA:s utrikeshandel såväl som utrikespolitik i skilda tidsepoker. Lake menar att USA från 1880-talet fram till slutet av 1930-talet genomgick fyra faser i sin utrikespolitik och utrikeshandel. Fram till 1880-talet hade USA:s storlek gjort landet relativt självförsörjande på det mesta man behövde. Under 1850-talet påbörjades dock en industrialisering som redan under 1870-talet började bli viktigare än jordbruket vad gällde antalet sysselsatta människor. Något som definitivt märktes av under 1880-talet.
Detta förde med sig att den väldiga folkmängd som nu började framställa varor inom den nordamerikanska industrin också började kräva del i vinsterna och på så vis höjdes lönerna. Vilket i sin tur ökade efterfrågan på produkter som kaffe, socker och tobak vilka endast producerades i tropikerna. Med tiden ökade efterfrågan på tropiska frukter och en mängd råvaror till industrin såsom gummi, salpeter, guano, tropiska träslag, metaller m.m. För att betala all denna import måste landet utvidga sina marknader för den växande industrin. Detta ansåg man kunde göras genom att Latinamerika knöts närmare USA.
Detta skall vi låta läsarna taga del av i kommande alster från vårt digra sortiment av fakta, teoretiska ansatser och en stilism som kan göra även spökskrivare blå av avund, för att ej tala om våra meningsmotståndare som allt mer söker härma vår stilism! Men har de begåvningen?
Vi väntar, låter läsarna begrunda, och de klentrogna att ännu mera våndas, sedan går vi vidare mot ökade kunskaper! :lol:
MVH
jbig
Hur kunde då detta USA framavla så mycket, och exploatera sådana mängder varor från Latinamerika? Och dessutom sälja så mycket till resten av det västra halvklotet? Ja, det var inte enbart genom direkt terror, ja inte ens en mindre del stals genom utnyttjande av direkt terror, utan genom en klurig tullpolitik där man spelade ut de latinamerikanska staterna mot varandra!
USA och dess inträngande i Latinamerika – tariffpolitiken...
I USA insåg allt fler inom näringslivets toppar under 1880-talet att dess makt, inte minst i meningen att de var en stor importör av latinamerikanska varor såsom kaffe, socker, metaller, salpeter, tropiska träslag, hudar och skinn med flera varor, även borde gynna dem ekonomiskt. Något som borde gynna USA:s export av agrarprodukter liksom industrivaror i gengäld. Under 1880-talet slöts avtal med den närmaste grannen Mexiko som gick ut på att USA tilläts att exportera varor in i Mexiko tullfritt mot att mexikanska varor såsom kaffe och socker importerades av USA, likaledes med lägre tullavgifter. Det var en politik som alltfler marknadstroende amerikaner ansåg borde gälla i hela Latinamerika - i syfte att både stärka den nordamerikanska industrin och jordbrukssektorn, dels få mer att säga till om i Latinamerika. Samt att konkurrera ut de europeiska staternas företag. Till slut lades ett sådant förslag inför de styrande och efter att även ha informerat en del latinamerikanska sändebud i Washington antogs det hela under benämninmgen - "The McKinley Tariff".
Enligt tariffen stipulerades att 99 procent av tullavgifterna kunde tas bort från varor ifrån Latinamerika om de kunde användas till en vidareförädling och därefter exporteras. Vidare skulle sockerimporten bli tullfri - mot att de egna sockerodlarna skulle få bidrag från staten så att de klarade konkurrensen. Sålunda erhöll de nordamerikanska tillverkarna billigare råvaror samtidigt som konsumenterna fick billigt socker. I gengäld skulle de latinamerikanska staterna importera nordamerikanska produkter tullfritt. Protester hördes från flera europeiska håll eftersom det innebar en klar konkurrensfördel för USA.
Under perioden 1890-1892 gjordes sådana avtal upp med flera länder i Latinamerika; Brasilien, Spanien för Kuba och Puerto Rico, Dominikanska Republiken, Guatemala, Honduras, Salvador, Costa Rica, Nicaragua, Brittiska Västindien men även med europeiska stater såsom Tyskland och Österrike-Ungern. Britterna ansåg denna tariff vara en krigstariff där främst de som bedrev handel med USA oroade sig för den fortsatta handelns utsikter.
Vidare innebar denna ekonomiska och diplomatiska politik att om alltför många länder exempelvis exporterade socker till USA - ja då skulle de i praktiken konkurrera ut varandra och i slutändan blev det bara USA som tjänade på affären. Dessutom hade ju USA exportfördelar till alla de länder som man slöt fördrag med - också här var det USA:s industri och agrarsektor som tjänade mest på det hela.
Ömsesidigheten blir i praktiken en tom fras, en chimär som saknar reellt innehåll för den ena parten - vilket alltid var ett latinamerikanskt land, aldrig USA. Således hade USA blandat ihop affärer och politik, helt i strid med laissez faire-principerna. Det var en utveckling som kritiserades under de närmaste åren, och ledde till att tariffpolitiken tonades ned år 1894. Vilket dock mer hade att göra med den "lågkonjunktur" som rådde i USA dessa år. Efter 1897 vände konjunkturerna uppåt igen, och USA finslipade tariffpolitiken till att bli mer effektiv. Därefter skulle USA använda sig av denna metod under hela 1900-talet igenom.
I början av 1890-talet såg nordamerikanerna inga fördelar med tariffpolitiken, avtalet med exempelvis Brasilien innebar i praktiken att det var Brasilien som ökade sin sockerexport till USA medan USA ökade sin export marginellt åren 1891-1894. Dessutom hade USA inte den handelsflotta och den sjöfart på Latinamerika som krävdes för en utökad handel, man var ännu kommunikationsmässigt begränsade under 1890-talets första halva. Britterna, och övriga europeiska handelsnationer, behövde för tillfället inte oroa sig för den nordamerikanska konkurrensen.
För den fortsatta historiken kommer David A. Lake här väl till pass, och särskilt hans uppdelning av USA:s utrikeshandel såväl som utrikespolitik i skilda tidsepoker. Lake menar att USA från 1880-talet fram till slutet av 1930-talet genomgick fyra faser i sin utrikespolitik och utrikeshandel. Fram till 1880-talet hade USA:s storlek gjort landet relativt självförsörjande på det mesta man behövde. Under 1850-talet påbörjades dock en industrialisering som redan under 1870-talet började bli viktigare än jordbruket vad gällde antalet sysselsatta människor. Något som definitivt märktes av under 1880-talet.
Detta förde med sig att den väldiga folkmängd som nu började framställa varor inom den nordamerikanska industrin också började kräva del i vinsterna och på så vis höjdes lönerna. Vilket i sin tur ökade efterfrågan på produkter som kaffe, socker och tobak vilka endast producerades i tropikerna. Med tiden ökade efterfrågan på tropiska frukter och en mängd råvaror till industrin såsom gummi, salpeter, guano, tropiska träslag, metaller m.m. För att betala all denna import måste landet utvidga sina marknader för den växande industrin. Detta ansåg man kunde göras genom att Latinamerika knöts närmare USA.
Detta skall vi låta läsarna taga del av i kommande alster från vårt digra sortiment av fakta, teoretiska ansatser och en stilism som kan göra även spökskrivare blå av avund, för att ej tala om våra meningsmotståndare som allt mer söker härma vår stilism! Men har de begåvningen?
Vi väntar, låter läsarna begrunda, och de klentrogna att ännu mera våndas, sedan går vi vidare mot ökade kunskaper! :lol:
MVH
jbig
Att verka för det goda...
Hejsan...
Vi noterar att en av imperiets kolonier, det nazionistiska Israel, fortsätter att bomba civila i Gaza! En vanlig företeelse bland dem som är nazitroende i diverse varianter! 8)
I Ukraïna fortsätter de av USA och de brunblå krafterna uppköpta orange-rörelsen och deras president att provocera fram en kris för att söka taga makten med våld och stoppa de kommande valen. Idag är ju den oranga rörelsen avslöjad som en grupp uppköpta av finansiella intressen i USA och Västeuropa - med skicklig dognmatik fick man många ukrainare med sig, dock inte majoriteten! :D
Vi hoppas naturligtvis att den lagtligt valda regeringen kan få bukt med både en fascistoid president och en orange-rörelse som visade sig vara köpt av pengar från väst! :wink:
MVH
jbig
Vi noterar att en av imperiets kolonier, det nazionistiska Israel, fortsätter att bomba civila i Gaza! En vanlig företeelse bland dem som är nazitroende i diverse varianter! 8)
I Ukraïna fortsätter de av USA och de brunblå krafterna uppköpta orange-rörelsen och deras president att provocera fram en kris för att söka taga makten med våld och stoppa de kommande valen. Idag är ju den oranga rörelsen avslöjad som en grupp uppköpta av finansiella intressen i USA och Västeuropa - med skicklig dognmatik fick man många ukrainare med sig, dock inte majoriteten! :D
Vi hoppas naturligtvis att den lagtligt valda regeringen kan få bukt med både en fascistoid president och en orange-rörelse som visade sig vara köpt av pengar från väst! :wink:
MVH
jbig
Att verka för det goda...
DA ETA FAKT, Det stämmer det du säger.Rysslands Putin som redan genomskådat detta vägrar hårdnackat att närma sig EU, kritiska röster på båda sidorna.
I Ukraina går debatten het idag, Medlemsskap i NATO, DA ILI NJET?
Överallt ser vi fascismen förklä sig som välgörare i mänsklighetens namn.
När Göteborgare demonstrerade mot USA,s flottbesök inför övningen i Östersjön, så var det endast ett hundratals personer. En gissning är att poliserna var nästan lika många, hälften civilklädda.
Men så är det. Mera demokrati!
I Ukraina går debatten het idag, Medlemsskap i NATO, DA ILI NJET?
Överallt ser vi fascismen förklä sig som välgörare i mänsklighetens namn.
När Göteborgare demonstrerade mot USA,s flottbesök inför övningen i Östersjön, så var det endast ett hundratals personer. En gissning är att poliserna var nästan lika många, hälften civilklädda.
Men så är det. Mera demokrati!
En bra illustrativ genomgång om våndorna med handelshinder, tullar och subventioner. Dock verkar vi inte lärt oss så mycket av historien eftersom det tyvärr ofta även numera kommer upp på tapeten.
Men jbig bra. En bra påminnare. Det gäller att kämpa för en god sak.Eller verka för det goda som du säger.
Men jbig bra. En bra påminnare. Det gäller att kämpa för en god sak.Eller verka för det goda som du säger.
Jbig skrev:Hejsan...
Ett lite P.s. om Irak och USA:s terror i detta arma land. I nyheterna sades det att maj månad ser ut att bli den värsta hittills, den amerikanska legodyngan har förlorat över 80 knektar som dödats av diverse motståndare i landet.
Nu skall man påbörja en "ny taktik" säges det från Pentagon och Vita huset. Som vi alla förstår närmar sig den USA-ledda fascistalliansen den punkt där de tvingas erkänna att kriget har förlorats. Det sitter hårt åt för Bush och övriga mordledare att erkänna det, men till slut måste man! Då kommer vi humanister att jubla! :lol:
Vi njuter av att imperiet förlorar ännu ett krig, samtidigt som vi förfäras över de tre miljoner irakier som denna statsterrorism har kostat Irak och dess plågade folk!
MVH
jbig
Och samma dag läser man det här på P1 Nyheter
20:10 | lördag 26 maj 2007
USA-flyg anföll shiiter i Bagdad
Vid en amerikansk flygräd i Iraks huvudstad Bagdad på lördagen dödades minst fem personer.
Enligt den amerikanska krigsmakten var det fem misstänkta medlemmar av den shiitiska milisen Mehdiarmén som dödades i flygangreppet i den så kallade Sadrstaden. Attackens mål var enligt amerikansk militär en fordonskolonn som förberedde ett överfall på irakisk-amerikanska styrkor.
Irakisk polis och boende i området uppgav att offren var människor som köade med sina bilar vid en bensinstation. En medarbetare på nyhetsbyrån Reuters räknade till elva utbrända bilar efter attacken.
Snart måste omvärlden vakna! Amerikanerna har tankeläsare till hjälp för att hitta dessa "misstänkta" personerna. Dessutom strider det mot allt sunt förnuft att avrätta "misstänkta" innan det bevisats att brott skall ha planerats/begåtts. Hur skulle det kännas med ett par lågsniffande F14 över Stockholms hustak som bombade "misstänkta" knarkförsäljare på Hötorget?
Inte alls helt otänkbart. Det fina med dårskapen är att den är gränslös.
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 10 och 0 gäster