Hejsan...
Då stiltje åter råder, och vi väntar besök, så tager vi denna slutknorr inför delslutet direkt! :lol:
Vi skrev i början att ett demokratiskt styrt företag skulle styras på följande vis:
Högst upp – chefen/cheferna, uppgifter: att styra företaget och staka ut dess inriktning.
Styrelsen – uppgifter: att vara länken mellan golvet och taket.
Golvet – jobbarna, uppgifter: att jobba och även medverka vid tillsättandet av styrelsen och vid behov cheferna.
Alla har en röst vad gäller tillsättandet av chefer, förmän och liknande.
Alla har en röst vid ”bolagsstämman”, oftast en gång/år, allt om företaget kan då diskuteras.
Varianterna på detta tema är förmodligen oändligt. Men här har ni detta recept vilandes på en verklighet, ESOP i USA.
Struktur för praktisk företagsdemokrati i ESOP-företagen.
Styrelsen:
Sammansättningen – Balans mellan personal i företagsledande ställning, representanter för förhandlingsenheter och för icke-förhandlande enheter samt gemensamt accepterade utomstående ledamöter.
Ansvarsområde – Långsiktig planering, större investeringar, och kontroll av företagsledningen.
Administrationskommittén för ESOP-planen:
Sammansättning - Ekonomichef och representanter för anställda ägare i icke-ledande ställning.
Ansvarsområde – Kontroll över ekonomiska rättigheter.
Styrkommittén för företaget:
Sammansättning – Representanter för företagsledningen, avdelningar, problemlösargrupper/partsgemensamt organ för företagsledning och facklig organisation.
Ansvarsområde – Dagliga driftsfrågor och problem.
Verkstadskommittén (golvet):
Sammansättning – Alla berörda anställda i icke-ledande ställning och förmän/frivilliga. Organiseras på funktions- eller avdelningsbas.
Ansvarsområde – Dagliga produktionsproblem.
Därmed var det slut på detta avsnitt…
Vad vi ser ovan, är en praktisk tillämpning av det jag skisserade från början – att det går att skapa mer demokratiskt styrda företag, med ökat inflytande från de anställdas sida och därmed skapa ökad trygghet för människornas materiella förutsättningar. Samhället tjänar således på ekonomisk demokrati, både sett från utgiftssidan, men även sett ur befolkningens behov (sett ur konsumtionssidan) av trygga villkor för sig, sina familjer och tilltron till samhället och dess styrande. Naturligtvis finns det motståndare till dessa reformer och nya framtidsplaner, men det fanns motståndare mot järnvägen, fackföreningarna och den allmänna rösträtten också – de tvingades med tiden tillbaks av den verklighet som växte fram ur utvecklingen och den ökande medvetenheten…
Finns det fler exempel på den ekonomiska demokratin, dess genomförande och resultat? Jo då. Ekonomisk demokrati i verklighetens Argentina, ett exempel som visar att det fungerar med ökad demokrati också i en nyss uniformsfascistisk statsbildning. Men här var det ett socialt uppror åren 2001-2002 som gav arbetarna möjligheter att rycka åt sig initiativet – och makten över sina arbetsliv!
Men det tager vi troligen i morgon....för nu vankas det godis....

:wink:
MVH
jbig
Att verka för det goda...