Hejsan!
Vi går vidare i vår jakt på det nyliberala och kapitalistiska systemets innersta logik och orsaken till dess kollaps hösten 2008!
Den ”andra skolans” väg…
Den andra av de tre skolorna anser det vara avgörande för vem som har ansvaret och vem som utkräver ansvar. Man menar att det inte finns någon som tvingar de olika aktörerna att ta ansvar för dålig politik. De åtgärder som tagits innebär endast kosmetika för att få det existerande systemet att fungera bättre – vilket inte kommer att lyckas eftersom kriserna kommer med jämna mellanrum, ojämna mellanrum och på olika platser. D.v.s. det krisar alltid någonstans, och ibland krisar det på många ställen samtidigt.
Vilka bär då ansvaret för kriserna? Det finns två olika synsätt, antingen är det oansvariga banker och dåliga rådgivare som tillsammans drivit fram en ohållbar skuldsättning. Eller så är det de oansvariga och korrupta regimerna som slösat bort lånen. Rimligen har bägge dessa perspektiv rätt, att de båda har en del av sanningen. Lösningen då blir att ta sikte på det finansiella systemet och att göra regeringar politiskt ansvariga inför sina medborgare.
Det samma gäller när internationella och nationella banker inte tar ansvar för sina beslut. Ett omoraliskt beteende drabbar de regeringar som kan räkna med stora räddningspaket när de hamnar i kris, eftersom alternativet att drabbas av finansiellt sammanbrott anses vara ännu värre. På detta sätt resonerar USA:s ledare när de beviljat lån till sittande regimer i Mexiko, Ryssland och Indonesien – låt vara att i Indonesien misslyckades operationen 1998 och patienten dog. Även de internationella långivarna, som IMF och Världsbanken, vilka får ständigt förnyat förtroende hur många minor de än lett in länderna på.
Det finns en motsättning mellan att utkräva ansvar och behovet av stabilitet och säkerhet. Vill de styrande i världen garantera stabiliteten för valutor och regimer genom att rädda dem i nöd, innebär det samtidigt att regeringar alltid kan räkna med att räddas om de är av ”rätt” politisk kulör.
Lösningen enligt denna skola är att inrätta en ny världsfinansmyndighet, vilken liksom WTO skall ges rätt att ingripa med sanktioner mot stater som inte följer de överenskomna spelreglerna. De ekonomer som lanserat denna världsfinansmyndighet, John Eatwell och Lance Taylor, betonar följande två uppgifter:
1, Att motverka avregleringar av finansmarknader och tillåta återreglering.
2, Att möjliggöra utkrävande av ansvar av stater och finansinstitutioner genom tvingande försäkringssystem som skyddar insättarna – och inte ägarna.
Sätter man makt bakom denna politik, med en ny finansmyndighet för hela världen, blir det en kraftfull aktör. Troligtvis har denna idé liten chans att få gehör, eftersom den ifrågasätter dagens maktfördelning i världen. Att IMF:s s roll skulle minska väcker troligen motstånd hos USA och de övriga västmakterna som idag styr IMF.
MVH
bigj
Den ekonomiska krisens förhistorik...
Moderator: Moderatorgruppen
Hejsan!
Den tredje skolans väg…
År 1978 skrev ekonomen James Tobin en artikel med namnet ”Ett förslag om penningreform”, vilken gav upphov till en hetsig debatt som skrämde nyliberalerna redan innan de ens tagit över det hett eftertraktade problemformuleringsprivilegiet. Redan 1972 hade Tobin föreslagit samma sak, att minska omloppshastigheten i den spekulativa ekonomin genom att man inför en avgift på valutahandeln. År 1977 fördjupade Tobin vid en ekonomisk konferens, sin analys och kritik av spekulationsekonomin så då började ta fart. Tobin ville att man skulle göra skillnad mellan varor och arbetskraft, å ena sidan, och kapital å andra sidan. Han insåg att såväl priset som mängden av varor och arbetskraft förändras trögt och ojämnt, medan kapital rör sig flödande och mycket snabbt. Och detta har inget samband med om växelkurserna är fasta eller flytande, de är olika genom deras själva ”natur”, menade Tobin. Just kapitalets lättrörlighet innebär att det inte går att föra en likadan ekonomisk politik över allt i världen. Det leder onekligen till kriser och ökat kaos i både de ekonomiska och sociala systemen om sådant skulle bli verklighet. Här hade Tobin helt rätt, verkligheten skulle visa just detta knappt tio år senare, 114 finans- och penningkriser i världen orsakades just av en likriktad valuta- och finanspolitik i olika länder. Sådant riskerar att framkalla protektionistisk politik och utestänga stora delar av världen när dessa försöker skydda sig från just internationella finansiella chocker.
Tobin resonerade delvis som Keynes hade gjort tidigare, han ville se en enda världsmarknad med en enda centralbank, en gemensam ekonomisk politik och en valuta. Tobin insåg dock att detta var orealistiskt och förespråkade därför en näst-bästa politik som gynnade och skapade utrymme för ekonomisk särart. Centralbanker och finansdepartement borde ges större självständighet när det gäller att utforma politiken, då kommer utvecklingen at bli bättre, menade Tobin vidare. Han menade vidare att det borde gå att ”kasta grus i maskineriet på våra allt för effektiva internationella penningmarknader” – då skulle det hela bromsas upp och därmed gynna alla människor på vår jord. Tobin föreslog en avgift som skulle tas ut varje gång en valutagräns passerades, oberoende av om det gäller köp av varor och tjänster, en utlandsresa eller ren penningplacering. Om en sådan skatt var exempelvis en procent, skulle det kosta 101 kronor att växla 100 svenska kronor till utländska pengar. Samma procentuella avgift skulle sedan tas ut varje gång en valutaövergång sker.
Men Tobins idéer gillades alls inte av alla, särskilt de nyliberala ekonomerna gjorde tummen ner. År 1981 fick Tobin det s.k. Nobelpriset i ekonomi, som egentligen är Riksbankens pris, där han ej berörde sina idéer om skatt på valutatransaktionerna. Priset erhöll han för att hans teorier visade portföljinvesteringarnas påverkan på den reella ekonomin….
Efter Mexiko-krisen 1994 började Tobinskatten åter diskuteras, verkligheten hade givit Tobin rätt. De närmast efterkommande åren var således Tobinskatten åter i ropet, nu mer accepterad än tidigare vid 1980-talets början. Flera länder, exempelvis Kanada och Sverige sade sig vilja utreda saken mer. Rörelsen Attac ställde sig bakom Tobinskatten och därmed var diskussionerna åter i full gång. Nyliberalerna fruktade den som pesten och försökte på alla sätt misskreditera den. Tobinskatten är en klipsk idé eftersom den mest bestraffar kortsiktiga valutaaffärer, men knappast alls påverkar mer långsiktiga kapitalplaceringar. Denna skatt skiljer alltså på de, oftast, sämre kortsiktiga aktiviteterna, och de, oftast, mer långsiktiga aktiviteterna inom den finansiella världen. Det går att beräkna denna process på följande sätt, givet en skatt på 0,2 procent per växlingstillfälle:
Om avgiften är 0,2 procent innebär det en total årskostnad på 48 procent om valutaväxlingarna sker dagligen. 10 procent om de sker en gång i veckan
2,4 procent om de sker en gång per månad. Eller 0,4 procent om man växlar två gånger per år.
Åren 1995-2005 har valutahandeln i världen till 81 procent bestått i tidsperspektiv av högst en vecka. En låg skatt skulle därmed innebära en betydande kostnad för dessa snabba och vanliga rörelser in i och ut ur valutorna. Växling för handel med varor och tjänster skulle däremot inte beröras mer än marginellt.
MVH
bigj
Den tredje skolans väg…
År 1978 skrev ekonomen James Tobin en artikel med namnet ”Ett förslag om penningreform”, vilken gav upphov till en hetsig debatt som skrämde nyliberalerna redan innan de ens tagit över det hett eftertraktade problemformuleringsprivilegiet. Redan 1972 hade Tobin föreslagit samma sak, att minska omloppshastigheten i den spekulativa ekonomin genom att man inför en avgift på valutahandeln. År 1977 fördjupade Tobin vid en ekonomisk konferens, sin analys och kritik av spekulationsekonomin så då började ta fart. Tobin ville att man skulle göra skillnad mellan varor och arbetskraft, å ena sidan, och kapital å andra sidan. Han insåg att såväl priset som mängden av varor och arbetskraft förändras trögt och ojämnt, medan kapital rör sig flödande och mycket snabbt. Och detta har inget samband med om växelkurserna är fasta eller flytande, de är olika genom deras själva ”natur”, menade Tobin. Just kapitalets lättrörlighet innebär att det inte går att föra en likadan ekonomisk politik över allt i världen. Det leder onekligen till kriser och ökat kaos i både de ekonomiska och sociala systemen om sådant skulle bli verklighet. Här hade Tobin helt rätt, verkligheten skulle visa just detta knappt tio år senare, 114 finans- och penningkriser i världen orsakades just av en likriktad valuta- och finanspolitik i olika länder. Sådant riskerar att framkalla protektionistisk politik och utestänga stora delar av världen när dessa försöker skydda sig från just internationella finansiella chocker.
Tobin resonerade delvis som Keynes hade gjort tidigare, han ville se en enda världsmarknad med en enda centralbank, en gemensam ekonomisk politik och en valuta. Tobin insåg dock att detta var orealistiskt och förespråkade därför en näst-bästa politik som gynnade och skapade utrymme för ekonomisk särart. Centralbanker och finansdepartement borde ges större självständighet när det gäller att utforma politiken, då kommer utvecklingen at bli bättre, menade Tobin vidare. Han menade vidare att det borde gå att ”kasta grus i maskineriet på våra allt för effektiva internationella penningmarknader” – då skulle det hela bromsas upp och därmed gynna alla människor på vår jord. Tobin föreslog en avgift som skulle tas ut varje gång en valutagräns passerades, oberoende av om det gäller köp av varor och tjänster, en utlandsresa eller ren penningplacering. Om en sådan skatt var exempelvis en procent, skulle det kosta 101 kronor att växla 100 svenska kronor till utländska pengar. Samma procentuella avgift skulle sedan tas ut varje gång en valutaövergång sker.
Men Tobins idéer gillades alls inte av alla, särskilt de nyliberala ekonomerna gjorde tummen ner. År 1981 fick Tobin det s.k. Nobelpriset i ekonomi, som egentligen är Riksbankens pris, där han ej berörde sina idéer om skatt på valutatransaktionerna. Priset erhöll han för att hans teorier visade portföljinvesteringarnas påverkan på den reella ekonomin….
Efter Mexiko-krisen 1994 började Tobinskatten åter diskuteras, verkligheten hade givit Tobin rätt. De närmast efterkommande åren var således Tobinskatten åter i ropet, nu mer accepterad än tidigare vid 1980-talets början. Flera länder, exempelvis Kanada och Sverige sade sig vilja utreda saken mer. Rörelsen Attac ställde sig bakom Tobinskatten och därmed var diskussionerna åter i full gång. Nyliberalerna fruktade den som pesten och försökte på alla sätt misskreditera den. Tobinskatten är en klipsk idé eftersom den mest bestraffar kortsiktiga valutaaffärer, men knappast alls påverkar mer långsiktiga kapitalplaceringar. Denna skatt skiljer alltså på de, oftast, sämre kortsiktiga aktiviteterna, och de, oftast, mer långsiktiga aktiviteterna inom den finansiella världen. Det går att beräkna denna process på följande sätt, givet en skatt på 0,2 procent per växlingstillfälle:
Om avgiften är 0,2 procent innebär det en total årskostnad på 48 procent om valutaväxlingarna sker dagligen. 10 procent om de sker en gång i veckan
2,4 procent om de sker en gång per månad. Eller 0,4 procent om man växlar två gånger per år.
Åren 1995-2005 har valutahandeln i världen till 81 procent bestått i tidsperspektiv av högst en vecka. En låg skatt skulle därmed innebära en betydande kostnad för dessa snabba och vanliga rörelser in i och ut ur valutorna. Växling för handel med varor och tjänster skulle däremot inte beröras mer än marginellt.
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
Fan en sådan där skatteformulering har jag letat efter, fan ibland ångrar jag att jag inte läser allt av dina långa svador Biggen, du har ju haft Tobin på tapeten länge 
Dock undrar jag om det inte behövs en sådan skatt för finansiella transaktioner över lag, just för att det går så lätt att spekulera i spekulationer, alltså satsa på ett företag för att någon annan skall satsa på den satsning man gjort. Det verkar vara de stora aktörernas garant för lyckad investering.
Det är väl inte bara valutor som man gör en veckors spekulationer på. Överhuvudtaget så är väl alla investeringar "bättre" ju kortare tid de upptar kapitalets tillgänglighet.
Vad vi tjänar på bör ju vara reell produktion i min mening, inte på att ge möjlighet i det totalitära ekonomiska rummet för någon annan att producera.
Dock undrar jag om det inte behövs en sådan skatt för finansiella transaktioner över lag, just för att det går så lätt att spekulera i spekulationer, alltså satsa på ett företag för att någon annan skall satsa på den satsning man gjort. Det verkar vara de stora aktörernas garant för lyckad investering.
Det är väl inte bara valutor som man gör en veckors spekulationer på. Överhuvudtaget så är väl alla investeringar "bättre" ju kortare tid de upptar kapitalets tillgänglighet.
Vad vi tjänar på bör ju vara reell produktion i min mening, inte på att ge möjlighet i det totalitära ekonomiska rummet för någon annan att producera.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Hejsan!
Rätt herr J R Auk, bara det att i dag utgör de egentliga långsiktiga investeringarna en mindre del av världens finansielle transaktioner, det mesta handlar om spekulation av valutor hit och dit. En Tobinskatt svider där det skall svida! :D
"Läser inte allt av bigj"? Herregud, det är en plikt att varje kväll läsa en strof av bigj, ungefär som far i huset förr läste en rad ur Bibeln! :lol:
MVH
bigj
Rätt herr J R Auk, bara det att i dag utgör de egentliga långsiktiga investeringarna en mindre del av världens finansielle transaktioner, det mesta handlar om spekulation av valutor hit och dit. En Tobinskatt svider där det skall svida! :D
"Läser inte allt av bigj"? Herregud, det är en plikt att varje kväll läsa en strof av bigj, ungefär som far i huset förr läste en rad ur Bibeln! :lol:
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
J R Auk skrev:Fan en sådan där skatteformulering har jag letat efter, fan ibland ångrar jag att jag inte läser allt av dina långa svador Biggen, du har ju haft Tobin på tapeten länge.
Tobin-tax ar ingen nyhet, det har diskuterats fram och tillbaka rorande den i den ekonomiska varlden i manga ar. Men huvudproblemet kvarstar, inforandet av en Tobin-tax kraver total global medverkan. Om ett enda land star utanfor skatten sa faller hela ideen. Med dagens teknologi sa ar det hur enkelt som helst att flytta handel fran de stora borserna till mindre lander som ser chansen att tjana stora pengar genom att sta utanfor ett samarbete. Problem nummer tva ar att klart definiera vad som raknas som en beskattningsbar transaktion. Handlarna kommer alltid ligga ett steg fore lagstiftningen, man lagger bara in ett nytt led i processen. Ett annat problem ar att en Tobin-tax inte ar nagon fordel for sma lander med egna valutor, snarare tvartom. Man stjalper istaller for att hjalpa. Den forhindrar pa intet satt attacker mot en valuta under tryck.
Det finns annu fler problem, men dessa maste man losa forst innan man allvarligt skall fundera pa inforandet av en Tobin-tax.
Jag ar forvanad over att fler istallet inte pratar om en CBCT (cross border capital tax) som liknar Tobins ide men som inte behover inforas pa global niva. Da kan man, land for land, aktivt beskatta kapitalinfloden eller utfloden utifran den ekonomiska politik man vill fora. Massa problem kvarstar, men ett ar i alla fall lost.
/Levee
Hejsan!
Vi rasar raskt vidare eftersom Tobintaxen tydligen lockar fler till bigj:s undervisning! :)
Men alla var inte nöjda med Tobins idéer…
Alla trodde inte på Tobins idéer, det kom en del kritik mot det hela, och här särskådas denna kritik, samtidigt som man oskadliggör den!
Påstående ett: Tobinskatten måste införas i hela världen samtidigt för att få effekt.
Svar: Knappast, eftersom handeln med valutor är starkt koncentrerad. Cirka 75-80 procent av all valutahandel i världen äger rum med fyra stora valutor; US dollar, EURO, Pund och Yen. Det räcker med att dessa stater med på en överenskommelse. Men lätt blir det nog inte, särskilt vad gäller USA. En allmän opinion i dessa stater kan dock snabbt få till stånd förändringar i positiv riktning. En möjlighet är att IMF och ett framtida WTF tar in Tobinskatten som ett villkor för medlemskap.
Tobin skatten fungerar således ganska väl sett utifrån dessa vinklar....men vi återkommer med fler påståenden emot denna skatt, som naturligtvis även kan kombineras med en inrikestaxering i varje land av samma slag, exempelvis på all insättning och utttag från låneinstitut! Sorry Levee, du är alltid för sent ute.....
MVH
bigj
Vi rasar raskt vidare eftersom Tobintaxen tydligen lockar fler till bigj:s undervisning! :)
Men alla var inte nöjda med Tobins idéer…
Alla trodde inte på Tobins idéer, det kom en del kritik mot det hela, och här särskådas denna kritik, samtidigt som man oskadliggör den!
Påstående ett: Tobinskatten måste införas i hela världen samtidigt för att få effekt.
Svar: Knappast, eftersom handeln med valutor är starkt koncentrerad. Cirka 75-80 procent av all valutahandel i världen äger rum med fyra stora valutor; US dollar, EURO, Pund och Yen. Det räcker med att dessa stater med på en överenskommelse. Men lätt blir det nog inte, särskilt vad gäller USA. En allmän opinion i dessa stater kan dock snabbt få till stånd förändringar i positiv riktning. En möjlighet är att IMF och ett framtida WTF tar in Tobinskatten som ett villkor för medlemskap.
Tobin skatten fungerar således ganska väl sett utifrån dessa vinklar....men vi återkommer med fler påståenden emot denna skatt, som naturligtvis även kan kombineras med en inrikestaxering i varje land av samma slag, exempelvis på all insättning och utttag från låneinstitut! Sorry Levee, du är alltid för sent ute.....
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
biggj skrev:Hejsan!
Vi rasar raskt vidare eftersom Tobintaxen tydligen lockar fler till bigj:s undervisning! :)
Men alla var inte nöjda med Tobins idéer…
Alla trodde inte på Tobins idéer, det kom en del kritik mot det hela, och här särskådas denna kritik, samtidigt som man oskadliggör den!
Påstående ett: Tobinskatten måste införas i hela världen samtidigt för att få effekt.
Svar: Knappast, eftersom handeln med valutor är starkt koncentrerad. Cirka 75-80 procent av all valutahandel i världen äger rum med fyra stora valutor; US dollar, EURO, Pund och Yen. Det räcker med att dessa stater med på en överenskommelse. Men lätt blir det nog inte, särskilt vad gäller USA. En allmän opinion i dessa stater kan dock snabbt få till stånd förändringar i positiv riktning. En möjlighet är att IMF och ett framtida WTF tar in Tobinskatten som ett villkor för medlemskap.
Nu har du fatt faktasnurr i hjarnkontoret igen biggj. Det handlar inte om vilka valutor som handlas, det handlar om lagstiftningen i landet dar handeln sker. Detta ar ett geografiskt dilemma, sa att saga. Har alltid och kommer alltid vara det storsta problemet med en Tobin-tax. Det racker med ett enda land som star utanfor, vinsterna for det landet kommer att vara enorma. Kan tanka mig att det finns en hel del onda diktatorer darute i varlden som skulle gnugga handerna och dregla over mojligheterna med detta. Eller varfor inte lilleputtlander som Liechenstein, Andorra, San Marino, Cayman Islands, Jersey eller nagon annan av oarna ute i Karibien eller Stilla Havet. Ett enda fristaende tax-haven ar allt som behovs for att satta Tobinskatten ur spel totalt. Vilket Tobin sjalv ocksa visste om nar han publicerade sitt arbete.
Har ar ett exempel. Detta ar ett utdrag fran Gudrun Schyman's (da v) motion till riksdagen :
När Finansutskottet och riksdagen förra hösten (betänkande 1999/2000:FiU1) senast avslog förslaget om införandet av en s.k. Tobinskatt hävdade utskottet att:... en skatt av Tobinkaraktär kräver en internationell samordning som knappast är genomförbar. Skattepolitik och skatteadministration måste samordnas internationellt för att skatten skall bli effektiv. Dessutom krävs att i princip alla världens länder inför skatten, eftersom det skulle räcka med att något land eller finanscentrum inte deltar för att det skulle öppna vägar för kapitalströmmar utanför skattesystemet. Självklart är införandet av en s.k. Tobinskatt en komplicerad historia.
http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=41 ... =GO02Fi205
Vilket ar exakt vad jag pratar om. Det ar darfor som jag, och manga andra ekonomer med mig, istallet vill se en storre debatt kring losningar av typen CBCT. Da kringgar man det storsta problemet. Hanger du med, biggj ?
/Levee
Tips Levee:
http://eforum.idg.se/viewmsg.asp?entriesid=1142372
eller:
ALT + 0229 = å
ALT + 0228 = å
ALT + 0246 = ö
ALT +0196: Ä
ALT + 0197: Å
ALT + 0214 = Ö
Går snabbt att lära sig.
http://eforum.idg.se/viewmsg.asp?entriesid=1142372
eller:
ALT + 0229 = å
ALT + 0228 = å
ALT + 0246 = ö
ALT +0196: Ä
ALT + 0197: Å
ALT + 0214 = Ö
Går snabbt att lära sig.
Fridens Liljor
Hejsan!
Jag tror inte Levee riktigt förstår det här med Tobintaxen, och valutorna. Eller menar Levee att valutan i exempelvis Lichtenstein skall växa sig större än dollaren? Ho ho ho ho ho.......
Lagstiftningen är inga problem, man gör som i fallet FN, alla måste skriva på, annars hamnar de i slagskugga, då rasar ekonomin i en ögrupp som exempelvis Cayman samman på cirka, skall vi dra till med 2,5 timme?
Nu till nästa problematik angående Tobinskatten, och den berör våran Levees inlaga:
Påstående två: Skatteparadisen kommer att göra en Tobinskatt omöjlig. Länder som specialiserat sig på att dumpa marknaden för finansiella tjänster kommer att locka till sig all valuta- och finanshandel. Dessa skulle alltså fly dit om Tobinskatten tas ut på andra marknader.
Svar: Det är osannolikt, ja helt otroligt, att en större del av valuta- och aktiemarknaden skulle flytta från metropoler som London, New York eller Tokyo bara för att en låg Tobinskatt införs. Redan idag finns banker på skatteparadisen, men den dominerande lagliga verksamheten finns kvar i storstäderna. Närhet och personliga kontakter med kunder bogar för ett fortsatt beroende av de forna ”hemmabaserna”.
Dessutom för OECD en ständig kamp mot skatteparadisen som långsamt men säkert tvingar dem att införa rimliga regleringar och avgifter och inte medverka till penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet. OECD har redan svartlistat några skatteparadis; Liechtenstein, Barbados, Seychellerna och Gibraltar. Dessa småstater har idag tvingats till reell reträtt och är ett allt mindre problem. Flera har de senaste åren skrivit på avtal med EU och USA om att sluta med en del av sin verksamhet att tvätta pengar och syssla med att vara skattegömmor undan staternas rättsväsenden. Dock finns det andra liknande ställen som fortsätter denna oftast brottsliga verksamhet, men de bearbetas sakta men säkert ned. I framtiden kommer dessa skatteparadis att helt försvinna. Andra stater som har, eller har haft, ögonen på sig från ”Financial Stability Forum”, FSF, – ett organ som arbetar emot skatteparadisen – är Hong Kong, Irland, Singapore, Schweiz, Guernsey, Luxemburg. Dessa har alltmer börjat lyssna på OECD och dess förmaningar. Andorra, Bahrain, Barbados, Bermuda, Gibraltar, Macau, Malaysia, Malta och Monaco har på senare år tvingats till lydnad och sköter sig allt bättre.
De värsta länderna omkring år 2000 var följande: Anguilla, Antigua & Barbuda, Aruba, Bahamas, Belize, Brittiska Jungfruöarna, Cayman Islands, Cook Islands, Costa Rica, Cypern, Libanon, Liechtenstein, Marshallöarna, Mauritius, Nauru, nederländska Antillerna, Niue, Panama, S:t Kitts & Nevis, S:t Lucia, S:t Vincent & Grenadinerna, Samoa, Seychellerna, Turks & Caicos och Vanuatu. Men år 2009 har de pistolen riktad mot sig, och de kryper sakta men säkert till korset!
Alla skatteparadis är dock ej inräknade och varken OECD eller FSF vill undanröja dem utan bara få dem att följa vissa regler och sluta med kriminell verksamhet. Bara detta skulle dock försvåra den olagliga penninghanteringen högst avsevärt. Skatteparadisen lär fortleva ännu en tid, men de kommer knappast att i någon större skala försvaga en Tobinskatts styrande förmåga. Problemen är hanterliga och det går att klara av dem, så detta argument bitter knappast på Tobinskatten.
Ho ho ho ho ho.....sorry Levee, du tycks aldrig klara något mot den timide, men klurige bigj........
MVH
bigj
Jag tror inte Levee riktigt förstår det här med Tobintaxen, och valutorna. Eller menar Levee att valutan i exempelvis Lichtenstein skall växa sig större än dollaren? Ho ho ho ho ho.......
Lagstiftningen är inga problem, man gör som i fallet FN, alla måste skriva på, annars hamnar de i slagskugga, då rasar ekonomin i en ögrupp som exempelvis Cayman samman på cirka, skall vi dra till med 2,5 timme?
Nu till nästa problematik angående Tobinskatten, och den berör våran Levees inlaga:
Påstående två: Skatteparadisen kommer att göra en Tobinskatt omöjlig. Länder som specialiserat sig på att dumpa marknaden för finansiella tjänster kommer att locka till sig all valuta- och finanshandel. Dessa skulle alltså fly dit om Tobinskatten tas ut på andra marknader.
Svar: Det är osannolikt, ja helt otroligt, att en större del av valuta- och aktiemarknaden skulle flytta från metropoler som London, New York eller Tokyo bara för att en låg Tobinskatt införs. Redan idag finns banker på skatteparadisen, men den dominerande lagliga verksamheten finns kvar i storstäderna. Närhet och personliga kontakter med kunder bogar för ett fortsatt beroende av de forna ”hemmabaserna”.
Dessutom för OECD en ständig kamp mot skatteparadisen som långsamt men säkert tvingar dem att införa rimliga regleringar och avgifter och inte medverka till penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet. OECD har redan svartlistat några skatteparadis; Liechtenstein, Barbados, Seychellerna och Gibraltar. Dessa småstater har idag tvingats till reell reträtt och är ett allt mindre problem. Flera har de senaste åren skrivit på avtal med EU och USA om att sluta med en del av sin verksamhet att tvätta pengar och syssla med att vara skattegömmor undan staternas rättsväsenden. Dock finns det andra liknande ställen som fortsätter denna oftast brottsliga verksamhet, men de bearbetas sakta men säkert ned. I framtiden kommer dessa skatteparadis att helt försvinna. Andra stater som har, eller har haft, ögonen på sig från ”Financial Stability Forum”, FSF, – ett organ som arbetar emot skatteparadisen – är Hong Kong, Irland, Singapore, Schweiz, Guernsey, Luxemburg. Dessa har alltmer börjat lyssna på OECD och dess förmaningar. Andorra, Bahrain, Barbados, Bermuda, Gibraltar, Macau, Malaysia, Malta och Monaco har på senare år tvingats till lydnad och sköter sig allt bättre.
De värsta länderna omkring år 2000 var följande: Anguilla, Antigua & Barbuda, Aruba, Bahamas, Belize, Brittiska Jungfruöarna, Cayman Islands, Cook Islands, Costa Rica, Cypern, Libanon, Liechtenstein, Marshallöarna, Mauritius, Nauru, nederländska Antillerna, Niue, Panama, S:t Kitts & Nevis, S:t Lucia, S:t Vincent & Grenadinerna, Samoa, Seychellerna, Turks & Caicos och Vanuatu. Men år 2009 har de pistolen riktad mot sig, och de kryper sakta men säkert till korset!
Alla skatteparadis är dock ej inräknade och varken OECD eller FSF vill undanröja dem utan bara få dem att följa vissa regler och sluta med kriminell verksamhet. Bara detta skulle dock försvåra den olagliga penninghanteringen högst avsevärt. Skatteparadisen lär fortleva ännu en tid, men de kommer knappast att i någon större skala försvaga en Tobinskatts styrande förmåga. Problemen är hanterliga och det går att klara av dem, så detta argument bitter knappast på Tobinskatten.
Ho ho ho ho ho.....sorry Levee, du tycks aldrig klara något mot den timide, men klurige bigj........
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
biggj skrev:Hejsan!
Jag tror inte Levee riktigt förstår det här med Tobintaxen, och valutorna. Eller menar Levee att valutan i exempelvis Lichtenstein skall växa sig större än dollaren? Ho ho ho ho ho....
Jag tror snarare det ar du som inte forstar. Det ser man tydligt pa meningen ovanfor.
Du vet val att man kan handla dollar pa den internationella valutamarknaden biggj ? Jag kan handla dollar hos en valutamaklare i Lichtenstein, det kan du ocksa.
biggj skrev:Lagstiftningen är inga problem, man gör som i fallet FN, alla måste skriva på, annars hamnar de i slagskugga, då rasar ekonomin i en ögrupp som exempelvis Cayman samman på cirka, skall vi dra till med 2,5 timme?
Du underskattar vinsterna med att sta utanfor skattesystemet. Tror du ett land som Nordkorea skulle bry sig om nagot annat an att fa in enorma intakter ? Eller Burma ? Eller varfor inte Kina ?
biggj skrev:
Nu till nästa problematik angående Tobinskatten, och den berör våran Levees inlaga:
Påstående två: Skatteparadisen kommer att göra en Tobinskatt omöjlig. Länder som specialiserat sig på att dumpa marknaden för finansiella tjänster kommer att locka till sig all valuta- och finanshandel. Dessa skulle alltså fly dit om Tobinskatten tas ut på andra marknader.
Svar: Det är osannolikt, ja helt otroligt, att en större del av valuta- och aktiemarknaden skulle flytta från metropoler som London, New York eller Tokyo bara för att en låg Tobinskatt införs. Redan idag finns banker på skatteparadisen, men den dominerande lagliga verksamheten finns kvar i storstäderna. Närhet och personliga kontakter med kunder bogar för ett fortsatt beroende av de forna ”hemmabaserna”.
Se svar ovan. Valkommen till dataaldern, biggj. Den som skrivit det dar svaret ar enormt naiv. Valutahandeln kan fortsatta i de stora staderna, valutamaklaren flyttar sin bas istallet. Det geografiska laget for affaren av avgorande. Som jag redan forklarat.
Ingen kommentar pa Gudruns riksdagsmotion som exakt bekraftar vad jag forsoker fa dig att forsta ?
/Levee
Affärsidee. Starta en egen stat och sedan köra med div bankaffärer. Kanon och så med dagens teknik är det ju en baggis.
http://en.wikipedia.org/wiki/Principality_of_Sealand
Undrar om man kan få starta eget bidrag för detta?
http://en.wikipedia.org/wiki/Principality_of_Sealand
Undrar om man kan få starta eget bidrag för detta?
Fridens Liljor
Hejsan!
Levee vill inte förstå, och då drager han till med Gudrun Schyman, men var det fru Schymann som skrev detta, eller citerade hon vad utskottet skrev? Har du kollat det ordentligt!
:lol:
Ho ho ho ho ho......så att Levee, nu med hjälp av en annat stjärna, kallekula, tror att om de öppnar ett intenetcafé dit alla storbanker kommer för att göra affärer? Men vad skall detta placeras då? Och framför allt, om alla stater på jorden, eller åtminstone de stora och rikare, är överens, tror någon då att affärsverksamheten flyttar till - Nordkorea? Så att kapitalisterna kör sina affärer över det kommunistiska Nordkorea, menar våra stjärnor? Men när de sedan skall använda sina pengar då, skall de hämta kosingen i resväskor, eller hur använda dem? Så fort pengarna lämnar Nordkorea eller annat skatteparadis, så kommer de att upptäckas, och beskattas! Ho ho ho ho ho ho ho ho ho......nog för att kork är ett bestående medel hos våra kämpar, men detta tager priset......ho ho ho ho......håll er borta från ekonomiska grejer, ni klarar inte sådant, vännerna......
Nu till nästa redogörelse vad gäller Tobintaxen:
Påstående tre: En Tobinskatt skulle inte kunna rädda länder från akuta kriser eller från större spekulationer. Både Mexiko och Sydostasienkriserna under 1990-talet hade skett även om en Tobinskatt hade existerat.
Svar: Det är rätt, Tobinskatten kan bara bromsa spekulationen, men inte kasta in käppar i hjulen. Det är inte heller dess mening. En avgift på en procent hindrar inte en spekulant som räknar med 10 procents kursfall att avhålla sig från spekulation.
Det finns dock en lösning även här, framtaget av den tyske ekonomen Paul Bernd Spahn. Spahn påpekar att Tobinskatten mycket väl kan förenas med en mycket högre procentsats när valutakurser börjar röra sig kraftigt upp eller ner. Därmed blir det en sorts tvåstegsraket, låg Tobinskatt som bromsar vis normala tillstånd plus en ordentlig spärr när spekulativa förlopp sätter in. Och vipps så var det löst! :wink:
MVH
bigj
Levee vill inte förstå, och då drager han till med Gudrun Schyman, men var det fru Schymann som skrev detta, eller citerade hon vad utskottet skrev? Har du kollat det ordentligt!
:lol:
Ho ho ho ho ho......så att Levee, nu med hjälp av en annat stjärna, kallekula, tror att om de öppnar ett intenetcafé dit alla storbanker kommer för att göra affärer? Men vad skall detta placeras då? Och framför allt, om alla stater på jorden, eller åtminstone de stora och rikare, är överens, tror någon då att affärsverksamheten flyttar till - Nordkorea? Så att kapitalisterna kör sina affärer över det kommunistiska Nordkorea, menar våra stjärnor? Men när de sedan skall använda sina pengar då, skall de hämta kosingen i resväskor, eller hur använda dem? Så fort pengarna lämnar Nordkorea eller annat skatteparadis, så kommer de att upptäckas, och beskattas! Ho ho ho ho ho ho ho ho ho......nog för att kork är ett bestående medel hos våra kämpar, men detta tager priset......ho ho ho ho......håll er borta från ekonomiska grejer, ni klarar inte sådant, vännerna......
Nu till nästa redogörelse vad gäller Tobintaxen:
Påstående tre: En Tobinskatt skulle inte kunna rädda länder från akuta kriser eller från större spekulationer. Både Mexiko och Sydostasienkriserna under 1990-talet hade skett även om en Tobinskatt hade existerat.
Svar: Det är rätt, Tobinskatten kan bara bromsa spekulationen, men inte kasta in käppar i hjulen. Det är inte heller dess mening. En avgift på en procent hindrar inte en spekulant som räknar med 10 procents kursfall att avhålla sig från spekulation.
Det finns dock en lösning även här, framtaget av den tyske ekonomen Paul Bernd Spahn. Spahn påpekar att Tobinskatten mycket väl kan förenas med en mycket högre procentsats när valutakurser börjar röra sig kraftigt upp eller ner. Därmed blir det en sorts tvåstegsraket, låg Tobinskatt som bromsar vis normala tillstånd plus en ordentlig spärr när spekulativa förlopp sätter in. Och vipps så var det löst! :wink:
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
Jag ser att biggj ar miljomedveten, han ateranvander gamla inlagg :
http://www.filosofiforum.com/forum/vie ... ight=tobin
Sorry om jag pajade spanningen i traden nu. Men jag googlade dina "pastaenden" av ren nyfikenhet for att se om jag kunde hitta din naiva kalla (som du naturligtvis i vanlig ordning inte uppgett) och dom om min forvaning nar jag hittade en trad till, fran ditt gamla alter ego Jbig. Sa det kan bli. Tur att ni ar overens i alla fall, vore krangligt annars. Vad hander om Jbig borjar braka med biggj ?
Fragan ar val snarare om DU har kollat det ordentligt, biggj ? Men du kan ju uppenbarligen inte argumentera mot sakfragan, sa for dig gor det val ingen skillnad. Du ar valkommen att nar som helst presentera kallor som emotsager nagot av det jag sagt. Nar som helst, ingen panik.
Nar argumenten tagit slut, da borjar forolampningarna och pahoppen. Sedvanlig biggj-argumentation alltsa. Skall jag tolka detta som att du lagger ner i sak ?
Far jag dessutom varmt rekommendera en startkurs i valutahandel ? Resvaskor, internetcafeer och kork later mera som en fiskeintresserad backpackers intressesfar.
/Levee
http://www.filosofiforum.com/forum/vie ... ight=tobin
Sorry om jag pajade spanningen i traden nu. Men jag googlade dina "pastaenden" av ren nyfikenhet for att se om jag kunde hitta din naiva kalla (som du naturligtvis i vanlig ordning inte uppgett) och dom om min forvaning nar jag hittade en trad till, fran ditt gamla alter ego Jbig. Sa det kan bli. Tur att ni ar overens i alla fall, vore krangligt annars. Vad hander om Jbig borjar braka med biggj ?
biggj skrev:Levee vill inte förstå, och då drager han till med Gudrun Schyman, men var det fru Schymann som skrev detta, eller citerade hon vad utskottet skrev? Har du kollat det ordentligt!
Fragan ar val snarare om DU har kollat det ordentligt, biggj ? Men du kan ju uppenbarligen inte argumentera mot sakfragan, sa for dig gor det val ingen skillnad. Du ar valkommen att nar som helst presentera kallor som emotsager nagot av det jag sagt. Nar som helst, ingen panik.
biggj skrev:.....håll er borta från ekonomiska grejer, ni klarar inte sådant, vännerna......
Nar argumenten tagit slut, da borjar forolampningarna och pahoppen. Sedvanlig biggj-argumentation alltsa. Skall jag tolka detta som att du lagger ner i sak ?
Far jag dessutom varmt rekommendera en startkurs i valutahandel ? Resvaskor, internetcafeer och kork later mera som en fiskeintresserad backpackers intressesfar.
/Levee
Hejsan!
Jaha, Nordkorea övergavs av kallekula! Det kanske hade blivit dyrt? Men naturligtvis har han en ny variant, denna gång skall man bygga en ny stat, av "hyfsad fyskisk storlek"! Dit skall således Wall Street-gänget flytta, liksom Londons finanscentrum, även Tokyos och EU:s diton! Inga dåliga grejer! Vart hittar man denna hyfsade bit mark då? Nordkorea kanske hyr ut? Eller Sibirien? Amazonas? Eller varför inte en bit av Uppsalaslätten? Ho ho ho ho....
Levee hade liknande idéer, här skall öppnas internetcaféer, för att man skall kunna lura världens skattemasar på kosingar. Men har herr Levee tänkt på att Tobinskatten fungerar åt bägge hållen? Blir det inga inkomster vid uttaget, blir det ju inkomster vid insättandet! E du me? :)
Att även fru Schymann tycks övergiva det Leveesiska skeppet bekymrar föga våra liberistiska hjältar! Men nu har nya problem uppstått, men vi hjälper till - Jbig och biggj är en och samme trådscharmör! Namnändringen beror på en teknikalitet! Levee efterfrågar källor gällande Tobinskatten? Tja, behövs det? Det tillhör välan allmänbildningen! Men om vi ej äro trovärdiga, vg sök på nätet, där finns säkert liknande tongångar från dem som tror på herr Tobins idéer!
Nu vidare:
Påstående fyra: Tobinskatten går inte att införa eftersom ingen känner till valutahandelns omfattning.
Svar: tack vare den snabba informationstekniken vet vi i dag väldigt väl hur stor omfattningen av valutahandeln är. Tobin själv har med tiden drivit ned sin ursprungliga skattesats på en procent till 0,2 procent. (En del tror att han här har övergivit sina ursprungliga idéer, men det är det som synes knappast frågan om.)
Den ursprungliga skatten på en procent skulle ha givit närmare 1000 miljarder dollar, medan 0,2 procent skulle kunna ge cirka 300 miljarder dollar i årlig vinst. Frågan är sedan vart pengarna skulle gå? Skuldavskrivningar, eller fonder för lokala projekt i tredje världen under exempelvis UNCTAD:s regi är idéer som framförts. Något som skulle kunna gynna både ekonomisk och demokratisk utveckling i tredje världen.
Slutsatser: Således innebär Tobinskatten, liksom miljöskatter och koldioxidavgifter, hopp om en bättre framtid för oss alla. Eftersom vi ser att de kommer att fungera ganska bra!
MVH
bigj
Jaha, Nordkorea övergavs av kallekula! Det kanske hade blivit dyrt?
Men naturligtvis har han en ny variant, denna gång skall man bygga en ny stat, av "hyfsad fyskisk storlek"! Dit skall således Wall Street-gänget flytta, liksom Londons finanscentrum, även Tokyos och EU:s diton! Inga dåliga grejer! Vart hittar man denna hyfsade bit mark då? Nordkorea kanske hyr ut? Eller Sibirien? Amazonas? Eller varför inte en bit av Uppsalaslätten? Ho ho ho ho....
Levee hade liknande idéer, här skall öppnas internetcaféer, för att man skall kunna lura världens skattemasar på kosingar. Men har herr Levee tänkt på att Tobinskatten fungerar åt bägge hållen? Blir det inga inkomster vid uttaget, blir det ju inkomster vid insättandet! E du me? :)
Att även fru Schymann tycks övergiva det Leveesiska skeppet bekymrar föga våra liberistiska hjältar! Men nu har nya problem uppstått, men vi hjälper till - Jbig och biggj är en och samme trådscharmör! Namnändringen beror på en teknikalitet! Levee efterfrågar källor gällande Tobinskatten? Tja, behövs det? Det tillhör välan allmänbildningen! Men om vi ej äro trovärdiga, vg sök på nätet, där finns säkert liknande tongångar från dem som tror på herr Tobins idéer!
Nu vidare:
Påstående fyra: Tobinskatten går inte att införa eftersom ingen känner till valutahandelns omfattning.
Svar: tack vare den snabba informationstekniken vet vi i dag väldigt väl hur stor omfattningen av valutahandeln är. Tobin själv har med tiden drivit ned sin ursprungliga skattesats på en procent till 0,2 procent. (En del tror att han här har övergivit sina ursprungliga idéer, men det är det som synes knappast frågan om.)
Den ursprungliga skatten på en procent skulle ha givit närmare 1000 miljarder dollar, medan 0,2 procent skulle kunna ge cirka 300 miljarder dollar i årlig vinst. Frågan är sedan vart pengarna skulle gå? Skuldavskrivningar, eller fonder för lokala projekt i tredje världen under exempelvis UNCTAD:s regi är idéer som framförts. Något som skulle kunna gynna både ekonomisk och demokratisk utveckling i tredje världen.
Slutsatser: Således innebär Tobinskatten, liksom miljöskatter och koldioxidavgifter, hopp om en bättre framtid för oss alla. Eftersom vi ser att de kommer att fungera ganska bra!
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 11 och 0 gäster