Den viktigaste frågan för mänskligheten och jorden
Moderator: Moderatorgruppen
Att haven dör ut är ett faktum. (vi har stört dess ekologiska system med att fiska upp all (eller det mesta) fisk)
Algblomning ger övergödning. Algerna ska ha syre och tas från havet. Algerna bildar även syret som når vår atmosfär.
Det blir brist på syre i havet och det dör ut.
Vad som kommer att hända på lång sikt är bara gissningar. kanske mixotrofa alger tar över processen och haven börjar skapa syre igen när mixotrofernas rensning är över.
'Kortsiktigt' kommer haven att dö ut. (antagligen tillräckligt länge för att ställa till det för oss i många generationer)
Syret algerna bildar borde till en början höja atmosfärens syrehalt, för att senare avta. 70%-80% av jordens yta är hav.
snart döda hav.
Algblomning ger övergödning. Algerna ska ha syre och tas från havet. Algerna bildar även syret som når vår atmosfär.
Det blir brist på syre i havet och det dör ut.
Vad som kommer att hända på lång sikt är bara gissningar. kanske mixotrofa alger tar över processen och haven börjar skapa syre igen när mixotrofernas rensning är över.
'Kortsiktigt' kommer haven att dö ut. (antagligen tillräckligt länge för att ställa till det för oss i många generationer)
Syret algerna bildar borde till en början höja atmosfärens syrehalt, för att senare avta. 70%-80% av jordens yta är hav.
snart döda hav.
- Elake Karsten
- Inlägg: 70
- Blev medlem: 04 jun 2011 22:35
- Kontakt:
Slå på www.havet.nu så, kanske du förstår att syret redan
är slut i östersjön på större djup än 80 m
Jag bor inte 80m ner i Östersjön.
Sök på google "syre en bristvara" och gärna
på engelska
Första träffen säger "syre ingen bristvara"
De där insändare i illustrerad V, som du hänvisar till är
ett inlägg från år 2008.
Kunskap om vår miljö och hur den påverkar oss är
en färskvara och bör vara av år 2011.
Trevligt, var är siffrorna som visar på vår undergång?
Vi vet redan att vårt mest känsliga hav är dött på grund av
syrebrist. Det börjar med den miljö som är mest känslig för
en förändring av syrehalten i luften.
Övergödningen beror _inte_ på att syrehalten i atmosfären ändrats.
M.a.o. det börjar med våra känsligaste bottnar och
fortsätter uppåt. Därefter drabbas våra mest känsliga
djur och till slut människor.
Vi vet att vi har för lite syre och att detta påverkar
människor, även om det börjar i liten skala.
Väntar fortfarande på din källa att vi har för lite syre?
Det är inte så som många tror att syret tar slut den 5 maj
år 2076 klockan 14.00. Det går långsamt men säkert.
För drygt 50 år sedan slog vissa forskare larm om
växthusgaser och global uppvärmning. Man kunde
inte mäta något då och ansåg detta var trams.
Vad tror du tar slut först, våra fossila bränslen eller syret?
Detta är inte rätt forum för vetenskapligt dividerande
med siffror, undersökningar och mer eller mindre
trovärdiga källor.
Nej, det verkar vara ett forum för lösa antaganden och spekulation men det är inget nytt.
Konstatera bara att naturvetare av rang vet att "jordens
lungor REGNSKOG" skövlas och därmed syreproduktionen
medan förbrukarna, människorna blir allt fler.
* För många är denna fakta ny och skrämmande.
För andra är den mindre ny men lika skrämmande.
Det är på tiden att vissa får veta lite fakta: SYRET
ÄR REDAN EN BRISTVARA.
Trevligt, var är dessa naturvetare av rang? På botten av Östersjön?
Marko skrev:Att haven dör ut är ett faktum. (vi har stört dess ekologiska system med att fiska upp all (eller det mesta) fisk)
Algblomning ger övergödning. Algerna ska ha syre och tas från havet. Algerna bildar även syret som når vår atmosfär.
Det blir brist på syre i havet och det dör ut.
Vad som kommer att hända på lång sikt är bara gissningar. kanske mixotrofa alger tar över processen och haven börjar skapa syre igen när mixotrofernas rensning är över.
'Kortsiktigt' kommer haven att dö ut. (antagligen tillräckligt länge för att ställa till det för oss i många generationer)
Syret algerna bildar borde till en början höja atmosfärens syrehalt, för att senare avta. 70%-80% av jordens yta är hav.
snart döda hav.
Detta borde lära oss något,
1. vi kan inte förstå oss intellektuellt på naturenskretslopp
2. allt vi skapar kan potentiellt vara förödande eftersom vi inte kan förutse dess konsekvenser
3. vi skall inte skapa något som överskrider vårt förstånd
Historien är full med exempel på saker som människan skapat som ställt till det för henne,
skapat saker som hon trodde var fantastiska såsom DDT, FREON m.fl
De flesta på grundskolenivå får lära sig i stil med:
" Det mesta av vårt syre produceras av Jordens REGNSKOG.
Dessa avverkas nu i allt större takt. På sikt hotar detta
syreproduktionen på jorden."
Jag trodde att alla allmänbildade människor som gått
i grundskolan skulle ha denna kunskap!?
Om förbrurkarna blir fler: bilar, människor, m.m.,så
blir det ännu mindre syre per person.
Det borde INTE vara så svårt att koppla tycker man!
" Det mesta av vårt syre produceras av Jordens REGNSKOG.
Dessa avverkas nu i allt större takt. På sikt hotar detta
syreproduktionen på jorden."
Jag trodde att alla allmänbildade människor som gått
i grundskolan skulle ha denna kunskap!?
Om förbrurkarna blir fler: bilar, människor, m.m.,så
blir det ännu mindre syre per person.
Det borde INTE vara så svårt att koppla tycker man!
- Elake Karsten
- Inlägg: 70
- Blev medlem: 04 jun 2011 22:35
- Kontakt:
lukas skrev:De flesta på grundskolenivå får lära sig i stil med:
" Det mesta av vårt syre produceras av Jordens REGNSKOG.
Dessa avverkas nu i allt större takt. På sikt hotar detta
syreproduktionen på jorden."
Jag trodde att alla allmänbildade människor som gått
i grundskolan skulle ha denna kunskap!?
Om förbrukarna blir fler: bilar, människor, m.m.,så
blir det ännu mindre syre per person.
Det borde INTE vara så svårt att koppla tycker man!
Då vi gick i grundskolan fick man lära sig sådant, i dagens grundskola lär man sig ingenting. Har man obildade, okunniga lärare får man okunniga, obildade elever. Men utvecklingen går framåt, dagens elever kan sitta och se sin egen undergång på sin iphone
Akademiker och filosof som delger omgivningen sina ocensurerade tankar och funderingar i sann nihilistisk och misantropisk anda.
Merparten av jorden syre är bundet i kvarts. I Canada finns det en groda som inför vintren
börjar producera glykol som den blandar ut sitt blod med efter att den grävt ner sig
i backen, sen fryser hela grodan igen, stel som en pinne, till ock med ögongloberna.
På våren tinar groda upp från detta dödens tillstånd och glad i hågen hoppar runt igen.
börjar producera glykol som den blandar ut sitt blod med efter att den grävt ner sig
i backen, sen fryser hela grodan igen, stel som en pinne, till ock med ögongloberna.
På våren tinar groda upp från detta dödens tillstånd och glad i hågen hoppar runt igen.
Elake Karsten skrev:Det som skiljer en optimist och en pessimist åt, är att optimisten saknar den kunskap pessimisten har..
Hmm, det som skiljer pessimisten och optimisten ifrån realisten är att denne vet att de två föregående
ofta är orealistiska i förhållande till sin omvärld och hur den reagerar på deras habrovinklar.
matahari skrev:Elake Karsten skrev:Det som skiljer en optimist och en pessimist åt, är att optimisten saknar den kunskap pessimisten har..
Hmm, det som skiljer pessimisten och optimisten ifrån realisten är att denne vet att de två föregående
ofta är orealistiska i förhållande till sin omvärld och hur den reagerar på deras habrovinklar.
Håller du fortfarande på med att lära dig svenska, eller är habrovinklar ett nytt ord?
Abrovinch däremot betyder en tillfällig lösning, ofta av sämre kvalite, det ordet finns.
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
lukas skrev:Om förbrurkarna blir fler: bilar, människor, m.m.,så
blir det ännu mindre syre per person.
Det borde INTE vara så svårt att koppla tycker man!
Och om man äter mat varje dag, minskar mängden mat i ens skafferi snabbare än om man äter mer sällan. Allt annat lika, vill säga. Men det betyder inte att ens framtida tillgång till mat blir mindre, på sikt, av att man äter mat varje dag, jämfört med om man snålade mer med matintaget. Nej, det är just genom att äta ordentligt med mat varje dag, snarare än genom att snåla med matintaget, som man maximerar sina chanser att tänka ut nya sätt att skaffa mer mat och på så sätt maximera sin livslängd. Likadant är det kanske med mänskligheten som helhet. Kanske är det just genom att i dagens höga takt använda de skogar och andra resurser som finns på jorden som vi maximerar vårt näringsintag och därmed vår tankeförmåga och därmed våra chanser att i tid komma på de idéer som behövs för att hitta effektivare sätt att utvinna överlevnadsmöjligheter ur materien än vad vi hittills lyckats komma på. Det finns exempelvis tillräckligt med energi i en bråkdel av det solljus som når jordytan för att tillgodose mänsklighetens alla behov och önskemål många gånger om - det gäller bara att tänka ut hur den energin ska utvinnas så pass effektivt. Och chansen för att vi ska lyckas tänka ut det i tid är större ju fler vi är, ju bättre och mer omfattande internet vi har, och ju högre levnadsstandard (och därmed högre näringsintag och därmed bättre fungerande hjärnor och längre liv i hälsa) vi skaffar oss. Och det kräver kanske just den takt av "skövling" som nu äger rum. Liksom ett dagligt intag av mat kräver en hög grad av "skövling" av mängden mat i ens skafferi. Det är smartare att äta ordentligt och söka tänka ut nya sätt att skaffa mer mat till sitt skafferi, än att tro att det aldrig kommer att gå att skaffa mer mat än vad man redan har i sitt skafferi och därför snåla med matintaget tills man tynat bort av svält.
Med andra ord: bättre att spela högt och kanske vinna, än att spela ynkligt fegt och garanterat förlora.
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
Att helt sonika utgå från att människans "rovdrift" på naturen kommer att med större sannolikhet få slutgiltigt avgörande destruktiva effekter på människans överlevnadschanser än vad den teknikutveckling, som denna "rovdrift" på naturen möjliggör, kommer att hinna kompensera för denna destruktiva effekt genom att ta fram nya lösningar på problemen, är lika enkelspårigt och trångsynt som att anta motsatsen: att endast teknikutvecklingen skulle gå framåt utan att skadeverkningarna på naturen går framåt. Båda går självklart framåt. Jag ser inte varför man ska utgå från att det ena ("rovdriften" på naturen) självklart skulle gå framåt snabbare än det andra (teknikutvecklingen som möjliggör energisnålare utnyttjande av naturen med tiden) på sikt. Måhända ser inte teknikutvecklingen ut att ha hunnit ikapp "rovdriften" på naturen idag, men teknikutvecklingen accelererar snabbare än "rovdriften" på naturen gör, och jag förstår inte varför så många så självsäkert avfärdar möjligheten att detta sistnämnda med tiden kan visa sig mer avgörande och rädda mänskligheten. Om två bilar tävlar med varann, och den ena har ett försprång och för närvarande håller en högre hastighet än den andra, medan den andra å andra sidan accelererar kraftigare än den första, är det inte alls självklart att den första vinner över den andra i slutändan.
Zokrates skrev:matahari skrev:Elake Karsten skrev:Det som skiljer en optimist och en pessimist åt, är att optimisten saknar den kunskap pessimisten har..
Hmm, det som skiljer pessimisten och optimisten ifrån realisten är att denne vet att de två föregående
ofta är orealistiska i förhållande till sin omvärld och hur den reagerar på deras habrovinklar.
Håller du fortfarande på med att lära dig svenska, eller är habrovinklar ett nytt ord?
Abrovinch däremot betyder en tillfällig lösning, ofta av sämre kvalite, det ordet finns.
Så en totalitär kommunistisk illitterat normpedant som du visste inte att det ordet fans?
http://sv.wiktionary.org/wiki/abrovink
Det är en variant på abrovink.
Du däremot har stavat fel, det heter kvalitet inte kvalite.

Ja ja, du har rätt mattan, jag hade fejl, märk, fel betyder ju att någonting inte är rätt, så därför är det ok att skriva fejl och om tillräckligt många gör det så blir fel fejl rätt med tiden.
Upphovet?
Abrovinch mfl. olika skrivningar.
abnorm, Dalin 1850 = ty., av lat.
abnormis, utan regel el. norm, av ab-,
från, och norma (se norm).
slarvigt sammanblandat med
Kråkvinkel,
kälkborgerlig håla, efter ty. krähwinkel, i denna
betydelse, använt av Kotzebue 1803 som
skådeplats för hans lustspel
"Die deutschen Kleinstädter" efter det tyska bynamnet
Krähwinkel, fhty. Chrdwinchil; egentligen vrå där kråkorna bygga bo.
http://runeberg.org/svetym/
Upphovet?
Abrovinch mfl. olika skrivningar.
abnorm, Dalin 1850 = ty., av lat.
abnormis, utan regel el. norm, av ab-,
från, och norma (se norm).
slarvigt sammanblandat med
Kråkvinkel,
kälkborgerlig håla, efter ty. krähwinkel, i denna
betydelse, använt av Kotzebue 1803 som
skådeplats för hans lustspel
"Die deutschen Kleinstädter" efter det tyska bynamnet
Krähwinkel, fhty. Chrdwinchil; egentligen vrå där kråkorna bygga bo.
http://runeberg.org/svetym/
lukas skrev:De flesta på grundskolenivå får lära sig i stil med:
" Det mesta av vårt syre produceras av Jordens REGNSKOG.
Dessa avverkas nu i allt större takt. På sikt hotar detta
syreproduktionen på jorden."
Jag trodde att alla allmänbildade människor som gått
i grundskolan skulle ha denna kunskap!?
Om förbrurkarna blir fler: bilar, människor, m.m.,så
blir det ännu mindre syre per person.
Det borde INTE vara så svårt att koppla tycker man!
Snälla människa, läs på innan du sätter fingrarna på tangentbordet. Större delen av vårt syre kommer från algerna i havet. Regnskogarna producerar mest syre per ytenhet MEN de förbrukar även detta syre = balanserat ekosystem. Detta gäller inte algerna där det blir ett överskott. Tillbaka till skolbänken med dig.
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 8 och 0 gäster