Schlingman och andra "reklamares" vara i politiken

[Avantgardet]

Alla dina argument emot mitt sätt att tänka kring dessa frågor är, precis som Zokrates påvisar, alltid avkall på de principer på vilka det bygger. Men så fort du ger avkall på en princip så är det ju inte längre samma sak som innan. Återigen: rättvisan (i min tolkning) förhindrar dig från att starta upp verksamheter hur som helst. Som sagt krävs det att du går genom det öppna konceptet av "tillsammans" för att starta en verksamhet som innefattar, eller ens berör, någon annan än dig själv, och konventioner är inte medgivanden. Allt som är rättvist är gott, allt som inte är rättvist är inte gott.

Du vill för mycket, och rusar därför förbi och går för långt.

Problemet är att om du inte kan beskriva vad rättvisa är, då har du inte mycket att komma med. Vi kan se dina resonemang som 'under konstruktion' och får helt enkelt vända oss till mer utvecklade teorier om vi vill ha moralisk vägledning. Du får gärna återkomma när du har något som kan appliceras och testas på verkliga moraliska frågor.

Rättvisa är inte en beskrivning, utan ett faktiskt handlande - enligt de kriterier som jag uppställt. Svårare är det inte. Vill du ha beskrivningar så vänd dig till litteraturen, vill du däremot ha rättvisa så står den endast att finnas i konkreta situationer.

[Krenek]

Rättvisa är inte en beskrivning, utan ett faktiskt handlande - enligt de kriterier som jag uppställt. Svårare är det inte. Vill du ha beskrivningar så vänd dig till litteraturen, vill du däremot ha rättvisa så står den endast att finnas i konkreta situationer.

Vilka var dessa kriterier? Gör en lista.

[J R Auk]

Utilitarismen klarar sig utanför denna debatt, eftersom den inte talar om depth utan span. Span är istället "bredden", dvs "massorna" (för att vara mer exakt utifrån Wilbers teori: Varje nivå har både ett span och ett depth).

Det är precis vad de inte gör så länge som inte alla innesluts av "det bästa". Om det måste till ett urval av de som mottar "det bästa" så avgörs detta oftast av "potential till det framtida bästa" varpå det dolda anspråket till fullo realiserar sig.

[J R Auk]

Ja, absolut, har du rätt i. Eftersom jag inte som du begår den logiska dödssynden att alltid förutsätta det som skall bevisas så måste jag faktiskt till att tänka innan jag handlar, istället för att bara upprepa färdiga åsikter som jag fått av någon annan. Ser dock, personligen, inte något behov av att formulera en universell etisk lag, det räcker med att handla gott och riktigt. För det är väl trots allt moralen (handlingen) som är det väsentliga, och inte etiken (teorin)? Givetvis har jag ändå skäl till varför jag handlar som jag gör.

Dekonstruktionen, t.ex., sägs ju ha stött på problem när det kom till rättvisan. Den tycktes inte gå att dekonstruera. Så redan där finns en grund, för den som nu menar sig behöva det, vilket också innebär att din kritik inte alls träffar postmodernismen, utan är ytterligare en vanföreställning. Du måste göra klart om det är mitt sätt att resonera eller postmodernismens som du kritiserar, du kan inte förväxla dem hur som helst. Lustigt nog så drivs jag själv, primärt, av just ett rättvisepatos. Så på denna punkt tycks både jag själv, Marx, och Derrida vara helt eniga. Tydligen nåt som står sig över tid...

Jaha, hur hjälper detta oss med knivmördaren som begår massmord? Hur fördömer vi honom enligt dig, BÖR vi ens göra det?

Kan du lösa detta enkla exempel eller inte?

Den som tar en kniv till ditt hem och riktar den mot dig visar sig villig att riskera livet. Då är det bara att ta det.

Den som stjäl något från någon annan kan stjälas från osv.

I grunden utgår man från känslan av likhet, vilket de flesta känner och uppvisar och har behov av.

Eudaimonia leder vägen.

[J R Auk]

För övrigt vad tror ni om att substituera rättvisa med ingen särskild rätt?

[Zokrates]

Den som tar en kniv till ditt hem och riktar den mot dig visar sig villig att riskera livet. Då är det bara att ta det.

Den som stjäl något från någon annan kan stjälas från osv.

I grunden utgår man från känslan av likhet, vilket de flesta känner och uppvisar och har behov av.

Eudaimonia leder vägen.

Och den man som våldtar en kvinna, får låta en kvinna våldta honom? Eller?

[J R Auk]

Den som tar en kniv till ditt hem och riktar den mot dig visar sig villig att riskera livet. Då är det bara att ta det.

Den som stjäl något från någon annan kan stjälas från osv.

I grunden utgår man från känslan av likhet, vilket de flesta känner och uppvisar och har behov av.

Eudaimonia leder vägen.

Och den man som våldtar en kvinna, får låta en kvinna våldta honom? Eller?

Varför heter det våldtäckt? För att det är en betäckning under våld. Så våld får väl den tåla.


Det hela är ju en pragmatisk hållning, eftersom fördömanden inte hindrar någon. Enbart en större kraft än den som motiverar och utför det som vi söker fördöma.

[Zokrates]

Nu spårar vi visserligen ur tråden lite, men det heter väl våldtäkt, inte våldtäckt?

Annars kunde man ju vitsa till det med dels det täcka könet ( vem täcker vem? ), samt ställa sig frågan, de otäcka, är det dem som blir utan?

[J R Auk]

Nu spårar vi visserligen ur tråden lite, men det heter väl våldtäkt, inte våldtäckt?

Annars kunde man ju vitsa till det med dels det täcka könet ( vem täcker vem? ), samt ställa sig frågan, de otäcka, är det dem som blir utan?