Civilisationskritik

Politiska ideologier, ekonomiska strategier och lagfrågor.

Moderator: Moderatorgruppen

Kiifen
Inlägg: 675
Blev medlem: 27 jan 2006 15:50

Civilisationskritik

Inläggav Kiifen » 04 nov 2006 00:19

Dâ vâr tid präglas av allt fler nutida och framtida ekologiska problem och katastrofer sâ tycker jag att civilisationskritiken kommer att bli alltmer viktig som ett led i att förändra vâr kultur.

Det är ett faktum att efter den industriella revolutionen sâ har civilisationen ökat sitt destruktiva infytande pâ nästan hela jorden och tack vare alla höga krav pâ resurser och användandet av farliga drivmedel samt konstant repeterande av mantrat "tillväxt" sa hâller vi pâ att förstöra den värld vi lever i.

Det hela beror i grunden pâ vâr form av ekonomi. Den baseras pâ principen "handel". Handel är egentligen ett annat ord för att spela, för civilisationen är egentligen ett enda stort spelbygge där det gäller att vara en sâ duktig spelare som möjligt. Detta leder till att en del blir väldigt framgângsrika medans den stora massan lever varje dag med att hela tiden se sina tillgângar försvinna.

För att gör adetta spelet möjligt krävs först och främst att nâgon lâser upp tillgângarna i en bank sâ att det blir omöjligt att leva pâ nagot annat sätt än sâ som spelet bestämmer. Sedan mâste man hitta pâ lagar för att förhindra att folk förbryter sig mot spelets principer.

Fast även om lagarna aldrig fungerat för att lösa problemet med fuskspelare sâ har man insett att det finns pengar att tjäna även pâ detta. och en stor yrkeskâr arbetar med att "hjälpa" alla de människoliv som förstörs av spelet. Präster, socialarbetare, terapeuter, psykologer och alla möjliga behandlare.

Det största problemet med spelet är dock inte själva spelandet utan den starka övertygelsen om att det inte finns nâgot annat i livet än själva spelet. De som lever i spelet är sâ upptagna med det att de inte hinner reflektera över om det de gör egentligen är särkslit fruktbart eller ens realistiskt. Ta till exempel detta med miljökatastroferna. Man vet att de är farliga och dâliga men man rä samtidigt övertygad om att de kommer att lösa sig pâ nagot magiskt vis i framtiden.

Att vâra barn och barnbarn kommit pa hur man ska göra, och oftast lâter det höras att lösningen är att man helt enkelt mâste UTÖKA spelet och spelandet ännu mera. Detta är sâklart ocksa en helt misslyckad och oreflekterad tanke eftersom i realiteten betyder ju att utöka spelandet att man skövlar ännu mer skog, fiskar upp ännu mer fisk, bygger ännu mer fabriker och förstör ännu mer av den ekologiska balansen.

En annan stark övertygelse är att det inte finns nâgot hopp, eftersom folk inte KAN förändra sig. Tanken är att människor inta kan ändra pâ sig och göra nâgot annat. Med tanke pâ alla de uppfinningar människan är kapabel till sâ avfärdar jag även denna idé som ännu ett av spelets trick för att hâlla alla fastkedjade vid hjulen.

Finns det nagon fler pâ detta forum som läst mer om Derrick Jensen och skulle vilja diskutera civilisationskritik? Fler författare som bör nämnas om detta är Daniel Quinn, John Zerzan, Wade Davis, Ward Churchill, mf.l.

Användarvisningsbild
miles davis
Inlägg: 575
Blev medlem: 12 jun 2006 00:52

Inläggav miles davis » 04 nov 2006 17:15

Jag har nog inte så mycket att tillägga tyvärr, mer än att Ishmael är en väldigt bra bok.

Användarvisningsbild
Das_Wydler
Inlägg: 30
Blev medlem: 13 maj 2006 19:28
Ort: Sthlm
Kontakt:

Inläggav Das_Wydler » 05 nov 2006 22:44

Kiifen:
Din bild är helt korrekt - frånsett att du blandar ihop civilisation med kapitalism. Primitivisterna (Jensen, Zerzan, mfl) gör misstaget att förknippa alla rådande missförhållanden med det mycket luddiga och i slutänden meningslösa begreppet civilisation. Deras analys går ut på att teknologi per definition är förtryckande, liksom språk, matematik, konst, etc, och därför dålig.  

Detta leder till en utopisk bild av jägar-samlartillvaron (som fö motbevisas av seriös antropologi, arkeologi och etnologi) och ett defaitistiskt avvisande av alla försök att på allvar kämpa mot kapitalet - för primitivisterna är ingen revolution tillräcklig som inte också förintar hela "civilisationen" (vad detta nu innebär). En sorts apokalyptisk vision med andra ord - för hur ska civilisationen gå under utan enorma katastrofer och stort mänskligt lidande?

Primitivismen är med andra ord en eskapistisk ideologi för drömmare, helt i avsaknad av klassanalys eller seriösa försök att förstå det dominanssystem vi faktiskt lider under, dvs kapitalet. Det du skisserar i ditt inlägg är ju i mångt och mycket en bild av marknaden och kapitallogiken och inte av "civilisationen." Du är helt rätt ute i din misstro mot dessa, men lämna Zerzan och Jensen därhän om du på allvar vill försöka förstå och bekämpa dem. Hippies gör ingen revolution.
Filosofiläraren är, liksom alla andra "intellektuella", en småborgare. När han öppnar munnen är det den småborgerliga ideologin som talar.
-Louis Althusser

Kiifen
Inlägg: 675
Blev medlem: 27 jan 2006 15:50

Inläggav Kiifen » 06 nov 2006 04:11

Das_Wydler

Civilisation är i grund och botten ett rasistiskt begrepp, eller ett religiopolitiskt diskriminerande begrepp som betyder "den enda riktiga och goda livsstilen". Inte bara ordet civilisation används för att understryka detta, se t.ex. hur Bush förvandlat ordet "Amerikanskt" frân att betyda Elvis, Jeans, feta hamburgare, stora bilar och det goda livet till att ha blivit ett indirekt hot, "akta dig för att vara icke-amerikansk".

Socialisters och kommunisters "revolution" är helt missriktad och orealistisk eftersom de är i grunden reaktionära och utelämnar vitala orsaker till de olika förtryckarmekanismerna som civilisationen gör sig skyldig till. De agerar fortfarande utifrân det system som jag skissat upp, fast de tror att genom att byrâkratisera tillgângarna som spelet genererar sâ löser man problemet med orättvisorna. Jag hâller inte med om det och i slutändan är det en oerhört otillfredställande vision eftersom allting handlar om inskränkningar.

Jag tror inte alls att matematik, konst, teknologi, litteratur osv är förtryckande eller dâligt, tvärtom! Sâ jag är inte primitivist i den betydelsen. Jag tror inte heller att vi kan alla bli jägare och samlare. Sâ jag är inte primitivist i den betydelsen heller. Jag har ocksâ svârt att föreställa mig jägarsamhället som särskilt idylliskt om man inte fâr hâlla pâ med konst, matematik, filosofi, litteratur och allt annat.

Dessutom är det ren etnocentrism att pâsta nâgot sâdant eftersom det inom mânga sk primitiva samhällen funnits skriftsprâk, konst, teknologi, matematik och litteratur. En pilbâge är teknologi, symbolskrivande är litteratur, matematik är förmâgan att räkna och konst finns det mânga exempel pâ hos primitiva folk. Jag tycker att Zerzan är helt ute och cyklar.

Min bild av civilisationsprojektet att det är som ett stort skepp som har som princip att samla alla jordens resurser till sig och genom principen av att lâsa upp dessa resurser, gör detta skepp det omöjligt för nagra andra livsstilar och varelser att existera samt att de som lever inuti skeppet lever med oerhörda orättvisor. Vilket ger upphov till cynism, känslokyla, ständiga konflikter, drömmar om revolution och eskapism i alla dess former (inklusive den primitivism du nämner).

Revolution inuti skeppet är meningslöst. Det har provats ett antal gânger förut genom historien och det enda som skett är att en förtryckande regim har ersatts av en annan. Detta för att ingenting har egentligen förändrats i grunden. Det enda man gjort är att rotera personalen mellan samma slags positioner i samma slags livsstil.

Man tror därför att man mâste odla fram en särskilt överlägsen ras som aldrig blir korrupt eller förtryckande. Man tror att människor mâste bli helgon och göra sig själva perfekta och felfria. Vilket i sig är ett förtryck mot den mänskliga naturen, en patetisk lögn. Eller en drog i sig, ett opium för folket. Ännu en värmande utopi att ty sig till när verkligheten blâser kallt. Se pâ alla dessa stackars politiker, experter, gubbar och kärringar i "viktiga" positioner, hur de gör sig till för att verka sâ heliga och fläckfria som möjligt. Stackars jävlar säger jag bara! De vet inte hur man lever!

Lösningen är därför inte revolution, utan skeppet mâste öppna sina bankvalv, sluta upp med att kräva att alla mâste leva enligt sina principer - sina totalitära ansprâk pâ världen. Enda lösningen pâ alla de problem vi ser idag är att upplösa civilisationsprojektet. Vad människor gör dâ och hur de väljer att leva blir deras ensak. Jag har mina förslag pâ vad som skulle kunna fungera, men det är ocksâ ett beslut som mâste ligga hos dem det berör. Jag tror heller inte att folk kommer slippa problem och bekymmer när civilisationen upplösts, för sânt är ju livet, men vi kommer iallafall inte att ta ihjäl planeten vi lever pâ och vi kanske ocksâ upptäcker nya, mer tillfredställande livsstilar.

Och jag tror inte heller att civilisationsprojektets avslutande skulle innebära oerhörda lidanden och misär, det beror helt pâ hur man gör.

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2569
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

Inläggav PopJimmy » 06 nov 2006 15:26

Här kommer ett ofullständigt inlägg. Jag orkar inte skriva klart det, jag har andra saker att göra nu.


Så vem ska genomföra denna "förändring"? Alla som får makt i detta samhället verkar för eller senare bli korrumperade.

Platon argumenterar i Staten om hur filosoferna ska styra, och centralt för att filosoferna ska lyckas kommer genom att de själva inte äger något. Tanken i Kristendomen byggde på stor del på detta, problemet är bara att det inte fungerade så bra, eftersom kyrkan (vilket inte inbegriper alla kristna) blev en instutition som istället blev det "skeppet" du pratar om. Problemet tycks vara att processerna inom Kristendomen inte fungerade så bra. De blir tvingade prästerna att tidigt borttränga materiella behov, men det slutar då med att dessa blir istället perverterade, eftersom alla människor föds med extremt starka materiella behov. Problemet grundar sig alltså till stor del i att människor inte tillåts att spela ut deras materiella behov utan ska pressas in i en idealiserad roll. Det är alltså inget fel (i grunden) på det Kristna idealet eller på andra religiösa ideal (om man moderniserar dessa dvs). Insikten bakom idealet är helt enkelt att det finns en lycka att låsa upp som är (så gott som) totalt oberoende materiella omständigheter, och att alla världens konflikter uppstår i kampen om de materiella resurserna. Vi behöver naturligtvis mat för att överleva.


Jag upplever det som en naturlig process att gå från kropp till tanke till "ande" (body, mind, spirit) och detta är något som alla sofistikerade religioner är ense om (alla mindre sofistikerade religioner, kulturer och ideologier är mindre sofistiskerade för att de tar någon av dessa komponenter och ger dessa en överdriven betydelse, vår nuvarande kultur ger alltså kroppen en överdriven betydelse, då Kristendomen gav den en "underdriven" betydelse).

Men för att människans känslighet för mer sofistikerade kvalitéer ska kunna utvecklas så måste de tidigare behoven (ofta) ha tillgodosets.

De flesta av jordens befolkning ligger alltså på botten av deras behovstrappa. Konsten handlade förut mycket om förfinning och anledningen att konsten fått så stor vikt i kulturen är för att den tilfredställer de mer sofistikerade behoven. Problemet är bara att det ofta bara är överklassen som har råd med detta.




Vi behöver alltså olika ideal för olika stadier i livet. Alla samhällen misslyckas eftersom de har ett ideal de anser att alla samhällsmedborgare i alla faser bör anpassa sig till.

Vi bör istället ha ett ideal för barn, ett för ungodmar, ett för medelålders människor och ett för gamla, eller vi bör snarare ha ett ideal som stämmer mot individens grad av utveckling, eftersom det finns vuxna som är väldigt outvecklade.

Våran västerländksa kultur förstår inte livets naturliga utvecklingsprocesser. Vi är en extremt infatil kultur som lyfter upp väldigt tidiga behov. Sex, ungdomlig skönhet etc är något som värderas här. Men tar vi andra kulturer, som österländska, så har de en annan syn på utveckling. Bild
http://en.wikipedia.org/wiki/Sakura


Jag tror att mycket med västerlandets misslyckande är att de inte förstått Platon fullt ut. Platon pratar, precis som andra mystiker, om en potential för utveckling. Problemet med väst är bara att vi aldrig förstått vad kriteriet innebär. Vi tror att livet handlar om en yttre utveckling, att när vi fått tillräckliga verktyg kunna nå upp den potential vi alla vill växa till.

Problemet är att vi vill bli odödliga, men det är ett grundläggande identitetsproblem.

Allt som lever strävar att växa, men vad vi inte förstår att det är främst inombords vi bör växa. I vårana västerländska kultur så hyllar vi i första hand människor som utvecklat något som andra sedan kan använda, men problemet är att vi inte hyllar individen som förädlat sig själv inombords.


Det som Kristendomen misslyckades med var att de inte skapade ytrymmet för tidiga åren, vi villa hiva över alla till andnlig rening "för tidigt".

Nu förnekar vi istället allt som existerar bortom sinnevärlden. Jag pratar inte om att att det finns en annan "värld" bortom sinnevärlden, bara ett annat förhållningsätt till den. Ett förhållningsätt som kan hålla distans till materiella processer, som inte kastas runt i tumult av materiella omständigheter. Den egenskap som utmärker sig hos alla männsklighetens mest utvecklade individer är att de kan skapa de i tillstånd av materiellt tumult kunde skapa ett utrymme för harmoni och lycka. Det finns många omständigheter där dessa saker kan mätas, men ett tydligt exempel är 2:a världskrigers förintelseläger. De flesta människorna var rena svin som gjorde vad som helst för att roffa åt sig materiella resurser, kanske en brödbit, men vissa däremot delade med sig, oavsett hur kärvt det var och dessa lyckades att hitta mening, hopp och lycka i de mest förnedrande omständigheterna och detta är den autentiska religiösa inställningen, att livet i sig självt är okränkbart. Problemet med vårat samhälle är att det är destruktivt, det bryter ner människor, det bygger på konflikter och på att vara ambitiös att roffa åt sig.





Det tycks för mig vara uppenbart att människor som har ägodelar och priviligier förr eller senare kommer välja att försvara dessa framför att vara i "samhällets tjänst".

Människor som får statliga blir politiker och poliser brukar enligt mig vara de människor som, på många sätt, egentligen är minst lämpade för deras roll. Människor som har ett brinnande kontrollbehov blir enligt mig dåliga styrare och här kommer paradoxen, det är de som vill kontrollera och dominera andra som lär sig hur detta bör göras och när de tillskansar sig dessa förmågor så håller de alla andra i shack.

Kiifen
Inlägg: 675
Blev medlem: 27 jan 2006 15:50

Inläggav Kiifen » 07 nov 2006 19:06

PopJimmy

Vi har en massa olika behov, maste man skiva upp dom i materiella vs. spirituella? Vem är din kritik riktad mot? Jag har inte gjort denna kategoriska uppdelning och jag stödjer den inte.

Din frâga; "vem ska genomföra denna förändring."

Lat oss titta pa situationen genom en metafor. Du och jag befinner oss pâ skeppet Titanic, ca 100 meter bort ser vi hur isberget kommer mot oss i hög fart, vad ska vi göra? Kaptenens giranden kommer inte att rädda oss, skeppet kvaddar in i isberget med en kraft som river upp ett stort hâl i skrovet. etc. etc. Pâ ett liknande sätt befinner vi oss i en civilisation som styr rakt mot ett gigantiskt isberg som kommer att undermindera dess livsnerv, âlltsa dess infrastruktur och lämna enorma grupper helt utan resurser eftersom de är helt beroende av infrastrukturen.

Samma frâga igen; "vem ska genomföra denna förändring."

En annan frâga; "hur skulle man kunna genomföra förändring."

Det gâr inte att lösa vârt dilemma genom ytterligare inskränkningar mot befolkningen. Denna kampanj som Aftonbladet dragit igâng i dagarna är helt missriktad. Att man ska "lova och svära" och skriva under och all förbannat, pâ att dra ner pâ sitt användande av resurser är bara sâ jävla dumt. Man gâr förbi de verkliga orsakerna till klimatsituationen, rovdriften, storföretagen, storindustrier, infrastrukturer och transportsystem av olja, förnödenheter, prylar och allmän skit och skyller alltihop pâ den enskilde medborgaren.

Det är som att hälla besin pâ elden med den ena handen samtidigt som man försöker släcka med den andra. Ändâ gâr folk med pâ detta, snälla och lydiga och okunniga som folk är sâ tror man att man kan stävja en katastrof genom att bara dra ner pâ användandet av värme till spisen ett par grader. Som att man som enskild är sâ farlig för miljön att man mâste ge upp allt vad bekvämligheter heter.

Saken är att folk och särskilt folk inom media vill hopplöst bibehâlla "spelet" till varje pris. Folk gör vad som helst för spelet även om de inte ens fâr ta del av dess vinster. Medans den lydiga medelklassen drar ner pâ sin livskvalité sa fortsätter storföretagen och de gigantiska industrierna att plundra.

Samma frâga igen; "VEM ska genomföra denna förändring?"

Problemet med frâgan är att den letar efter en auktoritet, nâgon annan som kan ta itu med situationen. Frâgan är vad alla andra ska göra under tiden. Det som hotar miljöns är själva spelet. Civilisationens ekonomiska system och spelet drivs av människor som tror att inget annat är möjligt. Denna övertygelse är sâ djup och inprogrammerad av media och företag att folk är sâ övertygade, den känslomässiga programmeringen är sâ stark att även om de fâr se kalla fakta, svart pâ vitt pâ civilisationens farlighet och förstâr det, sâ vill de inte tro det.

Men det gâr faktiskt att leva pâ annat sätt, det gâr att driva smâskaliga jordbruk och satsa mer lokalt, att i mindre grupper försörja sig tillsammans. Man behöver inte heller leva som lönekonkurrenter med varandra, man kan faktiskt hjälpas ât. Det är inget nytt, folk tar det som helt naturligt även om det är olagligt, sk "svartjobb".

Detta att hjälpas ât kan därför innebära en helt annan relationssituation människor emellan, istället för att basera sina relationer pâ handel, produkter och pengar sâ baserar man det pâ mutualism. Alltsâ support, hjälpsamhet för bägges bästa.

Om skeppet hâller pâ att sjunka sâ behöver man en livbât att ta sig tillbaka till land. En livbât kanske inte är lika grandios som skeppet men den hâller dig vid liv tills du nâr tillbaka till land. Kolla in E.F. Schumacher´s - "Small is beautiful" för en närmare beskrivning av en ekonomi i en mer människovänlig och miljövänlig form.

Användarvisningsbild
lind
Inlägg: 3
Blev medlem: 16 aug 2007 14:39
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inläggav lind » 19 apr 2008 02:14

Jag tycker att detta är väldigt intressant diskussion, personligen är jag tyvärr inte påläst om speciellt mycket detaljer inom området men är dock väldigt instresserad av just Daniel Quinns (som nämndes i början) grundläggande tankar om ämnet.

Tycker han har lyckats ganska bra med att förenkla den här ekvationen för att komma ner till de mest betydelsefulla och fundamentala orsakerna  till varför saker har blivit som de är i vår särskilda kultur (kultur, som i det som vi refererar till som mänskligheten). Jag pratar alltså om hans teori om att vi, i just vår kultur drivs av en särskild vision. Vilken ungefär är (utan att citera);
Visionen(myten) om att människan är den slutgiltiga produkten av all evolution på den här planeten och allt som finns på den är vårt att styra över och göra det som är bäst för oss (människan) med.
Det finns en grundläggande övertygelse inom vår kultur att sättet vi lever på nu är det enda rätta sättet att leva på; Obegränsad tillgång till mat och material för att få maximal produktivitet.
Det är inte ofta man tänker på att människan har existerat i över tre miljoner år men på bara tio tusen år gått från en population på drygt tio miljoner till nu, vad, sju miljarder? varav den senaste fördubblingen skett på drygt 50 år, en fördubbling som hittils skett hyffsat exponensiellt sedan vår kultur bildades för drygt tio tusen år sedan.
Daniel Quinn argumenterar för den här kopplingen.

Nu är ju allt detta väldigt mycket taget ur sin kontext och jag har säkert missat massa viktiga saker, men för dom inte är helt med och inte läst Ishmael och The story of B av Daniel Quinn så ja, där står det massa smarta grejer.

Det som jag tycker är intressant (och det som egentligen är det enda meningsfulla att fokusera på) är följande: Det jag tror är mänskligheten är egentligen bara vår kultur, och Den destruktivtet jag tror är fundamentalt inbyggd i mig själv är egentligen bara inbyggd i vår kultur och således, Genom att ändra på min kulturella vision kommer jag ändra på sig själv och sättet jag lever på.
Jag skulle gärna fortsätta denna diskussionen med att diskutera möjliga sätt och tankar om att skapa och etablera en ny vision och att konkret genomföra en kulturell omstart där man faktiskt skulle kunna börja leva med, istället för mot världen.
Jag har funderat en hel del över detta men inte konkretiserat överdrivet. Jag delar dock Quinns teori om att det måste vara möjligt att kunna uppnå bosättning, trygghet, välbefinnande och utveckling utan att behöva befinna sig i krig mot allt som inte är människan.

Om någon delar dom här grundläggande tankarna och vill diskutera dom mer "live" med mig får man gärna höra av sig på msn, pm eller nåt. lindgren.kristoffer@bredband.net
"Verklig frihet ligger i förmågan att acceptera allt som händer, i varje föränderligt ögonblick. Utan att döma eller göra motstånd, och med medklänsla för både sig själv och andra."

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 19 apr 2008 02:48

Är med på det du säger, Lind, men vad i kulturen skall ändras och hur skall man gå tillväga. Visst kan vi se tillbaka på historien och välja ut endast det bra och utesluta det dåliga i ett framtida samhällsbygge, men hur går gallringen till (enligt vilka principer). Det blir något av en infinit regress. Vi vetenskapligt testar vissa kulturella element, fäller omdömet huruvida det är "bra" eller "dåligt", men hur ska denna måttsock själv kontrolleras, och hur motiverar vi en yttre måttstock för att mäta måttstocken osv.

Du hade gärna fått utveckla dina tankar kring att "leva med, istället för mot världen". Gäller det samhället i stort (kulturen) eller gäller det den enskilde individen i en specifik kultur (vilket i praktiken blir detsamma som rövslickeri). Många frågor. Varför inte ta diskussionen här? Kanske kommer vi på nåt smart, och då är det väl bra om nån annan också kan se det, eller så kommer de med reflektioner kring blunders som vi begår
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Makterna
Inlägg: 1274
Blev medlem: 27 apr 2005 23:10

Re: Civilisationskritik

Inläggav Makterna » 19 apr 2008 17:22

Vadå "civilisationskritik". Att kritisera civiliseringen som sådan verkar ju rent antirationellt. Dock kan man förstås diskutera på vilket sätt man vill att civilisationen ska vara. Inte ens den värste naturalist vill väl att vi ska backa utvecklingen; förr levde man ju även mycket mer miljöskadligt.

Det är ett faktum att efter den industriella revolutionen sâ har civilisationen ökat sitt destruktiva infytande pâ nästan hela jorden


Vad har du för stöd för det? Människorna är förvisso många nu, det är ju det som är den stora skillnaden. Slitaget per person är väl inte det viktiga. På stenåldern levde man väl inte speciellt harmoniskt med naturen, avlivade sina byten på ohumana sätt och så vidare. Fast miljövänlighet kanske bara får lov att mätas i form av koldioxidutsläpp..? Visst, men när en skogsbrand väl spreds så kunde väl hela kontinenter brinna ner. Finns det några siffror på detta? Om inte så är de antagligen nedtystade av det politiskt korrekta etablissemanget och isåfall är svaret sannolikt att per capita så lever vi mycket miljövänligare idag än nånsin förr. Men detta rimmar ju illa med socialisternas "skäms för att du existerar"-filosofi.

Det hela beror i grunden pâ vâr form av ekonomi. Den baseras pâ principen "handel". Handel är egentligen ett annat ord för att spela, för civilisationen är egentligen ett enda stort spelbygge där det gäller att vara en sâ duktig spelare som möjligt. Detta leder till att en del blir väldigt framgângsrika medans den stora massan lever varje dag med att hela tiden se sina tillgângar försvinna.


Intressant raljant. Tillåt mig travestera: Det hela beror på att du skrev det där inlägget, som baseras på principen "retorik". Retorik är egentligen bara ett annat ord för lasagne, och lasagne är gott, för civilisationen är egentligen en enda stor Katten Gustav, där det gäller att vara en så bra kock som möjligt. Detta leder till att en del blir feta medan den stora massan förvandlas till hundar som heter Odi, och som lever varje dag i en hundkoja utan att få promenera.

För att gör adetta spelet möjligt krävs först och främst att nâgon lâser upp tillgângarna i en bank


Skitsnack. När jag startade mitt företag började jag med 10000 kr som jag hade tjänat på hederligt jobb. Inga lån där inte.

Ta till exempel detta med miljökatastroferna. Man vet att de är farliga och dâliga men man rä samtidigt övertygad om att de kommer att lösa sig pâ nagot magiskt vis i framtiden.


Nja, vissa verkar ju å sin sida tro att varenda miljöhändelse är typ slutet för jordklotet. Du skulle ha varit med när dinosaurierna dog ut eller när istiden kom, då kanske du skulle få lite proportioner på tillvaron. Men till och med detta klarade jorden.

Användarvisningsbild
lind
Inlägg: 3
Blev medlem: 16 aug 2007 14:39
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inläggav lind » 20 apr 2008 02:38

avantgardet:

jag missade lite grejer igår och jag är rädd för att börja ordbajsa så ta följande med en nypa salt..

jag tror, liksom quinn, att det inte finns något enda rätt sätt att leva på; det finns tusentals och detaljerna som skiljer dem åt är inte vitala för vår överlevnad och förmåga att leva istället för mot världen. dock finns det en fundamental lag som vi i vår kultur, till skillnad från resten av alla djurtarter och människokulturer på den här planeten, inte efterföljer; och på så vis gör det omöjligt för oss att leva med, istället för mot världen. det jag talar om är lagen som quinn formulerar som "naturlagen om begränsad konkurrens". nåt i still med detta:
att vi, tillskillnad från resten av alla djurarter på den här planeten, inte bara försvarar vår egen direkta tillgång till mat i form av fångst/odling, utan även söker upp och eleminerar allt motstånd som riskerar att kompromissa tillgången till mat i framtiden. detta dödandet endast för att kunna säkerställa obegränsad tillväxt av vår egen art, även om det är till priset av att alla andra konkurrerade djurarter utrotas.

det är tack vare att ingen annan djurart/människokultur beter sig såhär, som människan har lyckats överleva i 3 miljoner år och att det idag (fortfarande) existerar miljontals djurarter på den här planeten, vilket gör vårt ekosystem otroligt motståndskraftigt mot förändringar, vilket i sin tur tillåter allas vår existens att fortskrida.

om man fortfarande motsätter sig detta kan man dock förhoppningsvis, efter lite eftertanke, inse att om alla, liksom vi, skulle försöka döda alla sina konkurrenter för att trygga tillgång till mat och tillväxt av sin egen art, skulle snart typ alla vara döda och existensen av levande saker på den här planeten upphöra efter ett tag.

hur upplysande detta än var för mig att inse, förändrar det ju dock ingenting. det jag vill försöka göra är alltså att gå tillbaka till det jag sa tidigare om att leva efter en vision, och det är här vi kommer till det vi kan förändra för att, om möjligt börja leva efter lagen om begränsad konkurrens och på så sätt börja leva med istället för mot världen.

jag sitter as we speak och letar efter ett citat ur ishmael där det formuleras ett förslag till en ny vision att leva efter, men jag är för trött. återkommer.
"Verklig frihet ligger i förmågan att acceptera allt som händer, i varje föränderligt ögonblick. Utan att döma eller göra motstånd, och med medklänsla för både sig själv och andra."


Återgå till "Politik och samhälle"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 13 och 0 gäster