Manligt och kvinnligt om sex

[hovnarr]

Hej allesammans!

Jag surfade runt på forumen och slogs först med förvåning av att det inte verkade finnas något ämne som relaterade till sex. Tidelagsdebatten (en underhållande morgonläsning!) var det närmaste jag kunde komma. I alla fall skulle jag vilja viga detta ämne till manliga och kvinnliga (men kanske framförallt individuella) funderingar kring allt som har att göra med sex. Här kommer min första fundering.

Din partner (sedan en lång och trivsam tid tillbaka) kommer hem och säger: "Ikväll har jag en överraskning till dig älskling". Ur garderoben drar han/hon fram någon tilldragande och könssjukdomsfri yngling/ungmö och utbrister "Älska med min välsignelse. Jag slår mig ner här i soffan och tittar på."

Bortsett från den humoristiska framställningen, skulle du slå till på erbjudandet? Förutsätt för skojs skull att din partner verkligen är allvarlig och inte skulle tycka vare sig sämre eller bättre om dig om du slog till eller ej, och inte betrakta det som otrohet. Det är en chans till "fri" sex, trots att du har kvar ditt förhållande. Skulle du ta den? (Du kan också förutsätta att du inte behöver träffa garderobsmänniskan igen om du inte vill). Motivera gärna och tala gärna om din ålder och kön. Jag är man, 22 och skulle slå till!

[Deuce Deceptor]

Jag är man på 20 år och skulle defenitivt slå till...

Hade faktiskt denna disktution med min flickvän igår. Ur detta kom att ditt scenario förmodligen aldrig skulle inträffa. Min flickvän(18) anser att sex är oseparerbart från kärlek om man lever i parförhållande och att kärlek(till partner) är något som skall utövas enbart mellan två människor. Som jag ser det så kan jag klara av att leva utan att ha sex med andra kvinnor eftersom jag vill ha kvar min tös.

Jag ser ingen anledning till att enbart ha sex med en person(förutom då risk för könssjukdommar osv). Dessa typer av tabun har uppkommit av motiv som idag inte är aktuella. Min uppfattning är att vi begränsas av dem mer än gynnas. Dock så sitter de djupt rotade. Se t.ex. på människors förhållande till nakenhet.

En handling kan utföras av olika motiv och i olika andemening. Sex kan utföras med någon jag älskar och då bli mycket bra eftersom det då kan bindas samman med diverse saker som svårare kopplas till annat sex. T.ex. tillit, ömhet osv. Detta hindrar inte att jag runkar för mig själv...som då görs i en annan andemening eller att jag har sex med en eller flera andra människor som kan göras av en annan orsak. Att jag vid ett tilfälle har ett visst syfte och i ett annat ett annat går inte emot varandra. Jämför t.ex. med att äta. Måltiden blir riktigt bra om den är ett sätt att umgås med nära och kära. Detta innebär inte att jag är otrogen om jag äter själv, med en främling eller på annat sätt.

Det som ofta blir fel med otrohet är att det utförs med vetskapen om att man ljuger, bedrar och sårar sin partner.

Hepp hepp/DD

[J R Auk]

Tja vi söker alla bygga in oss i trygga ramar där världen också måste bete sig som vi uppfattar den för att vi ska glädjas av den.
Men där har vi fel del av kärleken som uttrycks.

Det handlar nog mest om att det för dom flesta ter sig alldeles för otryggt om inte en grundsamhörighet med en liten sluten grupp får uppnås.
Monogamitet som säkerställer en kulturmoralisk gräns för poly-/individualitet, en gäns för att bygga kring sina egna moraliska värderingar och strävanden. Se vad som händer så fort en större samanslutning än 3-4 personer lever samman som en familj. Då har en sekt skapats, (vilket kanske är vad resultatet oftast mynnar ut i, vad vet jag ?) och vi kan alla gotta oss i hur onormala och konstiga dom är.
- Kan dom inte tänka för sig själva? Måste dom bara följa blint ?



Ingen vill åka själv till helvetet O><0

[hovnarr]

Vad spännande, ni ligger redan före.

Givetvis hade jag en baktanke med min blygsamma gallup. Min tanke var alltså att trohet bara är något konstruerat och att alla skulle vara otrogna om det inte innebar några negativa konsekvenser. Det är inte helt lätt att bevisa, visar det sig.

Jag resonerar som du DD. Jag väljer trohet för att ha kvar min tjej. Jag värderar tryggheten i det fasta förhållandet och just kvaliteten i det förhållandet med henne som högre än njutningen av att ha sex (dvs, potentialen att ha sex - det är ju inte säkert att man får till det varje gång) med vem som helst. Därtill väljer jag det också för att det är bekvämt, och det skulle skapa mig psykiskt lidande även om jag kunde komma undan med det utan att hon visste.

Jag har själv inte diskuterat det med henne, men dock nyligen med mitt ex. Första svaret var ett mycket bestämt nej. När jag pressade henne så var det först motiverat av att hon inte trodde att hennes pojkvän verkligen skulle ge sin välsignelse, att det skulle finnas en hake ändå. (Jag drog mig då tillminnes svårigheterna jag haft då det begav sig att föra abstrakta, teoretiska resonemang med henne utan att bli vansinnig). Även om en sådan hake inte fanns, menade hon till slut, skulle hon ändå inte vara intresserad. Hon, personligen, skulle tycka att det var för sjukt och därför inte njuta av upplevelsen.

Då är vi tillbaka till hur djupt rotat det verkligen sitter. Man tror inte att man faktiskt får komma undan med det. Och det känns onaturligt. Och som kille säger jag då "Men du, i andra vågskålen finns underbart sex utan skuldkänslor! Det väger väl upp?" Nu vet jag hur jag, mitt ex, DD och hans tjej tycker i frågan. Det är knappast ett statistiskt underlag att grunda något på, men kan man ändå tro att killar i allmänhet skiljer sig från tjejer på den här punkten? Det skulle i så fall antyda att otrohet är olika motiverat könen emellan, eftersom undersökningar tyder på att tjejer varken är mer eller mindre trogna än män...

[Deuce Deceptor]

Kan nog finnas generella könskillnader. Snackade med en kvinnlig (19 år) träningskompis om frågan häromdagen. Hon var mer förstående för mina argument än min flickvän(kanske för att min flickvän vill vara tydlig ), men det fanns ändå en känslomässig spärr. Hennes spontana reaktion var att hon skulle känna sig otilräcklig om hennes pojkvän låg med andra. Jag frågade då hur hon ställde sig till att hennes pojkvän såg på porr. Det var inte lika farligt...men hon visste inte riktigt. Fick inget riktigt svar ur henne. Min erfarenhet av andras åsikter säger mig att det går att dra en generell könsgräns.

Det går helt klart att spekullera i en biologisk modell som komplement till en psykologisk. Kvinnan har ett intresse av att hitta en man som kan bidra med en stabil uppväxt för hennes avkomma. Hon kan mycket väl ha sex med en man som är lämplig far och sedan låta en annan mer lämplig försörjare ta hand om barnet. Hos en man ligger det ingen logik i att ta hand om ett barn som inte är hanns. Det ligger däremot logik i att ha sex med maximalt antal kvinnor och sedan hjälpa till att ta hand om några barn. Ur ett idé historiskt perspektiv så har kvinnors sexualitet länge setts som något farligt som bör kontrolleras. Simone de Beauvoir(hur fan hon nu stavar) skriver om den potentiella makt som kvinnan har genom sin sexualitet och koppling till barnet. En makt som kan ses som farlig av män. Analysen är nog riktig.

För att ytterligare spinna i ämnet så är det inte alls säkert att Simone skulle blivit feminismens farmor om hon inte haft en sådan härligt liberal mansgris till man...allas våran Sartre. Som sagt ovan är trohet något som är funktionellt för att hålla flickvännen lugn...något som Sartre fick erfara

Hade/DD

[Camilla]

Tankeexperimentet är orealistiskt i den meningen att det innehåller övernaturliga komponenter och därför kan jag inte veta hur jag, Camilla, skulle reagera.

I en liknande, verklig, situation skulle jag troligen säga nej. Jag vill inte gärna släppa en man in på livet så där om jag inte hunnit bekanta mig med honom först. Jag vill inte vara med någon som kanske gör mig illa, förföljer mig efteråt eller sprider ut rykten.

Jag kräver inte att sex måste åtföljas av kärlek men om jag ska ha sex med någon vill jag åtminstone att det finns ett vänskapsförhållande i grunden.

Sedan värderar jag nog själva sexakten lägre än vad ni gör. Sex utan ett bra förspel och efterspel är för mig sämre än inget sex alls.

Slutligen är det osannolikt att en okänd man, som inte vet vad jag tycker om, kan ge mig fantastiskt sex första gången.

Jag skulle nog nöja mig med att hångla lite med den nya killen och eventuellt ha sex med honom en annan gång.

Kram
Camilla

[Camilla]

Simone de Beauvoir(hur fan hon nu stavar)

Hade du skrivit så om du refererat till en manlig filosof? Typisk härskarteknik. Jag tycker mig ana en nedsättande attityd mot kvinnliga filosofer.

(Som om jag aldrig uttalat mig nedsättande om manliga dito. Det sägs ju att om man har en last så inbillar man sig lätt att andra också har den.)

Vänligen
Camilla

[hovnarr]

Intressant svar. Man kanske kan tänka sig såhär istället, att mannen-i-garderoben i själva verket är ett mycket avancerat datorprogram, lite som Star Treks holodeck, och ditt stadigvarande sällskap har redan lagt in alla nödvändiga data för att säkerställa en trivsam upplevelse. Hur ställer du dig då? Visst är situationen overklig, men för att kunna föra teoretiska resonemang behöver man ofta tumma på de praktiska detaljarna. Ni fysiker kan ju uppskatta en ko med ett perfekt klot, så kom inte här och kom.

Jag bara måste få kombinera era uttalanden:

om hon inte haft en sådan härligt liberal mansgris till man

Det sägs ju att om man har en last så inbillar man sig lätt att andra också har den.

Således verkar det troligt att både DD och jag är härliga mansgrisar, nöff nöff!

[Camilla]

Intressant svar. Man kanske kan tänka sig såhär istället, att mannen-i-garderoben i själva verket är ett mycket avancerat datorprogram, lite som Star Treks holodeck, och ditt stadigvarande sällskap har redan lagt in alla nödvändiga data för att säkerställa en trivsam upplevelse. Hur ställer du dig då?

Ok, nu går jag med på det.

Jag kan tillägga att det inte skulle ge mig några samvetskval eftersom jag åtminstone ideologiskt sett är polyamorist.

En av mina väninnor har för övrigt två pojkvänner. Ytterligare en annan av mina vänner är också polyamorist, men har en flickvän som inte är intreserad av att dela honom med andra.

Kram
Camilla

[hovnarr]

Se där!

men det skulle inte hon gå med på

Saliga äro de hämmade, de skola lida genom livet, helt nöjda i tron att det ska va så. "Massage måste göra ont, annars är det inte till någon nytta. Man kan inte ha kul jämt." Usch, fördriv dem med en gaffel. Sannerligen, fördriv dem alla med en gaffel!

Polyamorist, jasså är det så ungdomarna kallar det nuförtiden... Det betyder alltså att man kan ha flera älskare/älskarinnor det fasta förhållandet till trots? M.a.o. har man definierat bort otroheten? Eller betyder det att man förkastar fasta förhållanden? Var går gränsen mellan polygami och polyamorism?

[Camilla]

Polygami är väl månggifte, att man är gift med flera personer samtidigt.

Polyamori är mer svårdefininerat. Det är olika från fall till fall hur utövarna definierar relationerna till varandra och hur öppen gruppen är.

Man kan vara otrogen även i ett polyamoröst förhållande, om man bryter mot ingångna överenskommelser eller så. Till exempel om man har lovat att inte ta en ytterligare partner men ändå gör det bakom ryggen på de andra.

Vänligen
Camilla

[hovnarr]

Även de laglösa har sina lagar

[Camilla]

Nytt tankeexperiment till männen:

Utgå från de ursprungliga förutsättningarna men med en skillnad: Din flickvän har inte tagit med sig en tjejkompis utan en man, en riktig karlakarl faktiskt. Han är stor, stark och snygg som en gud.

Vad gör du?

[hovnarr]

Jösses! Är han till mig eller till henne?

[hovnarr]

Skämt åsido. Jag trodde, givetvis inte, att din fråga Camilla någonsin skulle komma att aktualiseras. Men se där tog jag fel.

Min tjej kom tillbaka efter en lång resa till Kina i tisdags. Vi hade ett frankt samtal igår med lösa planer på ett mer exotiskt, kryddat liv. Spännande tider!

Tack för att du fick mig att fundera på mina gränser och hur hårt mina tabun sitter, redan i förväg. För att tala klarspråk: Jag skulle ställa mig tveksam, men inte helt avvisande, för en trekant med två killar (där jag följaktligen är den ene). Men jag skulle nog aldrig kunna tänka mig något slag av faktisk bi/homo-upplevelse. Den "hämningen" sitter så djupt, någonstans i närheten av det lager i löken som hävdar att det är fel att döda.

Men vad menar du egentligen med din fråga? Undrar du om inte avundsjukan skulle kasta med sitt fula huvud? Hm, kanske lite, men får hon leka så får jag det med.