Att vi antingen tar upp problem och/eller analyserar dem på denna sida. Det är väl helt i sin ordning. Vad som lyser med sin frånvaro, med besked är lösningar.
Det ser ut så här, inlägg:
¤ Det går åt helvete, det är för jävligt att....svar nej det är värre för....och försöker vi göra si och så ja se då går det ännu snabbare åt helvete.
Dessutom, alla kan väl knappast vara uppgivna och håglösa tonåringar som skriver på detta forum? Då kanske det fyller en funktion att se allt helt svart, vad vet jag. Inte speciellt klädsamt efter tonåren. I så fall ska allt nattsvärtan göras med en satans bra ironi och humor i botten. Det skiner dock mestadels med sin frånvaro.
Vad som ökat på forumet verkar vara de med personliga problem (okej forum drar till sig dessa, speciellt när vi har sektioner som tro och religion kan jag tänka). Si så är det och det må vara hänt. Men att de som inte har några problem(eller de kan vara av mildeare art) hakar på. Varför? Är det den egna avundsjukan oviljan att ta tag i sitt eget liv som gör sig gällande?
Avundsjukan och jantelagen är legio. Den är resonansbotten i många inlägg här. Måhända är det den svenska sättet att se på saker och ting. Jag blir dock trött så jag kan spy på det.
Se möjligheter. Vad är det för floskel, sägs det. Det är just det som det i inte är. Om man inte vill se det så dvs. Skrev nyligen ett inlägg 350 läste. Det fanns tre lediga bra jobb. Respons nada, zero, noll. Inte en fråga om det.
Ett tips till alla er som inte börjat jobba än. Om ni ska ta upp problem eller jobba med något tilldelat problem på ert företag satsa på krutet på att finna lösningar. Finns inga som är intresserade av att enbart höra problemen (då framstår man som en surkatta) finns få som är intresserade av att höra analysen (de har själva pluggat). Vill man ändå köra på i samma stil bli lärare eller börja forska (dock kan det var ganska lösningsfokuserat det med, beror på om finanisär vill se resultat).
Så nu har även jag gnällt av mig.
"öhööö men varför är du då kvar här om det är så dåligt då, kan du inte låta oss surkart få gnälla i fred"
Tål att fundera på.
Det går åt helvete, med besked
Moderator: Moderatorgruppen
Re: Det går åt helvete, med besked
Kallekula skrev:Att vi antingen tar upp problem och/eller analyserar dem på denna sida. Det är väl helt i sin ordning. Vad som lyser med sin frånvaro, med besked är lösningar.
Korrekt, och det som implicit avses här är de diskussionens vågor kring kapitalismens påstådda ondska som gått höga i denna avdelning av forumet på sistone.
Det har vräkts loss med siffror, statistik, fakta, personliga påhopp och fradgatuggande hatiska utfall mot globalisering och liberal marknadsekonomi. Men ställda mot väggen om vilken alternativ samhällsmodell som önskas istället så har dessa radikaler varit knäpptysta eller på sin höjd presterat något vagt & krystat om att FN's deklarationer ska följas eller att samhället ska vara "humanistisk" och byggas på "bredden" . Varför vi nog måste krönas som segrare i den här diskussionen om kapitalismens vara eller icke vara.
Jag diskuterar mer än gärna kapitalismens brister & fel för att kunna föreslå konstruktiva lösningar som korrigerar dem. Men diskussionen har ju inte riktigt befunnit sig på den nivån, utan mer på "sunt förnuft" vs. "vänsterpartiets junioravdelning"-planet.
Problemet är att vänsteranhängarna målat in sig i ett hörn. De kan inte acceptera några förändringar i vad de anser i grunden vara ett felaktigt system. Minsta förändring stärker bara systemet. Okej fine det kan man väl anse. Även jag kan tala om ideal och utopi, det liberala, men kan även växla och utgå ifrån verkligheten. Och jag tror att man kan sträva att nå detta ideal utifrån dagens ”system”.
De talar om ett annat ideal, utopi men där vägen dit ter sig ganska luddig. Å ena sidan talas det om en tankens revolution, ett nytt sätt hur vi människor sak agerar mot varandra å andra sidan vävs lite Marx (och dyligt) in i det hela. I detta fall ska barnet ges tillräckligt med rejäl stryk innan barnet blir fromt. I det liberala fallet ska barnet successivt ges mindre stryk för att sedan bli fromt. Så visst beror det på vilken syn man har på samhället och människan däri.
De talar om ett annat ideal, utopi men där vägen dit ter sig ganska luddig. Å ena sidan talas det om en tankens revolution, ett nytt sätt hur vi människor sak agerar mot varandra å andra sidan vävs lite Marx (och dyligt) in i det hela. I detta fall ska barnet ges tillräckligt med rejäl stryk innan barnet blir fromt. I det liberala fallet ska barnet successivt ges mindre stryk för att sedan bli fromt. Så visst beror det på vilken syn man har på samhället och människan däri.
Kapitalismen skapades för att tillgodose våra behov så ekonomiskt som möjligt, idag så skapar det kapitalistiska systemet ett behov av nya behov hos oss, kapitalismen skapar idag dom flesta av våra behov.
Låter det som ett godtagbart påstående?
Kapitalismen i from av fri marknad, dvs fritt spelrum för aktörer, är något positivt då det hjälper till att skapa den bästa produkten till bästa pris.
Idag är dock marknaden allt annat än fri, detta pågrund av dom oerhörda skillnader i kapitalansamlingar, inom många områden kan den ledande aktören köpa upp eventuella konkurrenter och på så vis motverka det som var iden med kapitalismen från första början, produktion och försäljning till lägsta kostnad för konsumenten, det värderande subjektet.
Tydligaste exemplet för detta står att finna hos microsoft.
Vidare står det att finna flera problem i anknytning till kapitalismen som inte är direkta resultat av kapitalismen, utan snarare har att göra med bristen på kontrollorgan för olika marknader.
Dessa problem består av kartellbildningar och liknande, exempel står att finna i oljehandeln samt i Sverige byggföretagen.
Problem stävjes relativt enkelt med en statlig aktör för att balansera en rimlig prisnivå, detta förutsätter ju dock att inte statens företag kommer att ingå i kartellen.
Jag, för att jag antar er se mig som en av dom som kritiserar kapitalismen, har inte ett problem med en kapitalistisk marknad ej heller med en kapitalistisk ekonomi. Men jag hävdar att det behövs en balans mellan kontroll och frihet för att stabilisera marknaden från aggressiva och egenvinningssökande aktörer.
Det är egentligen inte en fråga om ekonomi utan en fråga om moral, det är inte systemet i sig utan hur systemet brukas som jag kritiserar.
Vidare så anser jag det finnas en naiv inställning till vad resurser och resursfördelning innebär, men detta tvingas diskuteras i termer som gör klart uttryck svårt.
Jag kritiserar främst "kapitalismen" därför att den stirrar sig blind på kvantitativ nytta och inte kvalitativ, det är en klassisk kritik mot samhället och vad det innebär att vara människa i samhället. Trots dom enorma vinningar i produktionsnytta som tekniken har frambringat har det inte förenklat eller frigjort den enskilde individen till den utsträckning som det borde.
Vi har blivit så ingrodda i vår ide om att alla måste jobba och slita för att dra sitt strå till stacken, så vi tillåter inte längre att folk gör saker utan nytta, enbart för att förnöja (det finns ju nytta i det, men inget det råder konsensus kring). Vi har glidit ifrån det som gör våra liv värdefulla.
Tänk vilka konstfulla byggnader vi skulle kunna ha, gator och torg skulle kunna smyckas likt världen aldrig förut skådat.
Men varför görs det inte? Vi har idag möjligheter till det, varför har vi slutat göra det? Vart försvann det värde som hölls så högt för några århundraden sen?
Varför belamras allt med grälla medelanden om vad vi ska göra, känna, tycka, köpa medan plats för konstärligt uttryck spars till gallerier eller tillåts för att fly kritik likt den jag framför?
Låter det som ett godtagbart påstående?
Kapitalismen i from av fri marknad, dvs fritt spelrum för aktörer, är något positivt då det hjälper till att skapa den bästa produkten till bästa pris.
Idag är dock marknaden allt annat än fri, detta pågrund av dom oerhörda skillnader i kapitalansamlingar, inom många områden kan den ledande aktören köpa upp eventuella konkurrenter och på så vis motverka det som var iden med kapitalismen från första början, produktion och försäljning till lägsta kostnad för konsumenten, det värderande subjektet.
Tydligaste exemplet för detta står att finna hos microsoft.
Vidare står det att finna flera problem i anknytning till kapitalismen som inte är direkta resultat av kapitalismen, utan snarare har att göra med bristen på kontrollorgan för olika marknader.
Dessa problem består av kartellbildningar och liknande, exempel står att finna i oljehandeln samt i Sverige byggföretagen.
Problem stävjes relativt enkelt med en statlig aktör för att balansera en rimlig prisnivå, detta förutsätter ju dock att inte statens företag kommer att ingå i kartellen.
Jag, för att jag antar er se mig som en av dom som kritiserar kapitalismen, har inte ett problem med en kapitalistisk marknad ej heller med en kapitalistisk ekonomi. Men jag hävdar att det behövs en balans mellan kontroll och frihet för att stabilisera marknaden från aggressiva och egenvinningssökande aktörer.
Det är egentligen inte en fråga om ekonomi utan en fråga om moral, det är inte systemet i sig utan hur systemet brukas som jag kritiserar.
Vidare så anser jag det finnas en naiv inställning till vad resurser och resursfördelning innebär, men detta tvingas diskuteras i termer som gör klart uttryck svårt.
Jag kritiserar främst "kapitalismen" därför att den stirrar sig blind på kvantitativ nytta och inte kvalitativ, det är en klassisk kritik mot samhället och vad det innebär att vara människa i samhället. Trots dom enorma vinningar i produktionsnytta som tekniken har frambringat har det inte förenklat eller frigjort den enskilde individen till den utsträckning som det borde.
Vi har blivit så ingrodda i vår ide om att alla måste jobba och slita för att dra sitt strå till stacken, så vi tillåter inte längre att folk gör saker utan nytta, enbart för att förnöja (det finns ju nytta i det, men inget det råder konsensus kring). Vi har glidit ifrån det som gör våra liv värdefulla.
Tänk vilka konstfulla byggnader vi skulle kunna ha, gator och torg skulle kunna smyckas likt världen aldrig förut skådat.
Men varför görs det inte? Vi har idag möjligheter till det, varför har vi slutat göra det? Vart försvann det värde som hölls så högt för några århundraden sen?
Varför belamras allt med grälla medelanden om vad vi ska göra, känna, tycka, köpa medan plats för konstärligt uttryck spars till gallerier eller tillåts för att fly kritik likt den jag framför?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
J R Auk skrev:Idag är dock marknaden allt annat än fri, detta pågrund av dom oerhörda skillnader i kapitalansamlingar, inom många områden kan den ledande aktören köpa upp eventuella konkurrenter och på så vis motverka det som var iden med kapitalismen från första början, produktion och försäljning till lägsta kostnad för konsumenten, det värderande subjektet.
Kan så vara kan så vara. Sverige är en mycket liten marknad, sluter vi oss så finns risken för kartellbildningar. Mer öppenhet och frihet hindrar det.
Ja det måste finnas vissa spelregler, det är tydligt.
Att berika sig på andras bekostnad mot deras vilja är helt fel. Det ska stävjas. Så visst måste det finnas regler. Jbig har visat på västvärldens härjande. Ju men det belyses ju mer man synar korten destå mer kan konsumenterna avgöra om de ska köpa de produkterna. Konsumentmakt.
Att leva för att jobba och inte tvärt om. Hum tja nja. Om vi nu tar Sverige hur mycket fritid hade man för 50 år sedan? 100år sedan 150 år sedan (då talar vi i och för sig om ett helt annat Sverige).
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Denna tråd är forumets lågvattenmärke så här långt. Förfäktarna av oförenliga ideal söker tröst och stöd hos varandra. Gulligt. Problem är bara baksidan av lösningen, i varje problem finns också en lösning.
Praktiska förslag, lösningar, kan vi rada upp hur många som helst - men då dessa inte går i linje med det religiösa tillväxttänkandet så avfärdar man dessa rakt av (utan att ägga märke till den ideologiska maskinen som är i arbete inne i ens eget huvud).
Här är en enkel lösning: Vi måste bli fattigare! Vi måste vilja bli fattigare.
Praktiska förslag, lösningar, kan vi rada upp hur många som helst - men då dessa inte går i linje med det religiösa tillväxttänkandet så avfärdar man dessa rakt av (utan att ägga märke till den ideologiska maskinen som är i arbete inne i ens eget huvud).
Här är en enkel lösning: Vi måste bli fattigare! Vi måste vilja bli fattigare.
Avantgardet skrev:Denna tråd är forumets lågvattenmärke så här långt. Förfäktarna av oförenliga ideal söker tröst och stöd hos varandra. Gulligt. Problem är bara baksidan av lösningen, i varje problem finns också en lösning.
Praktiska förslag, lösningar, kan vi rada upp hur många som helst - men då dessa inte går i linje med det religiösa tillväxttänkandet så avfärdar man dessa rakt av (utan att ägga märke till den ideologiska maskinen som är i arbete inne i ens eget huvud).
Här är en enkel lösning: Vi måste bli fattigare! Vi måste vilja bli fattigare.
Bla bla bla säger absolut ingetning.
Du är allt en roligt filur du. Tänk vad bra du illusterar den med ditt svar. Tackar.
Vad är ditt alternativ? Undrar hur många gånger du fått den frågan.
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Och tänk vad många gånger du kör huvudet i väggen! Är det för svårt?
En gång till! Mitt alternativ är att vi blir fattigare och att vi strävar efter andra saker än tillväxt. Konkret, enkelt. Kan du missa det ytterligare en gång till. Vad lustigt att du lagt dig till med funkyzeits retoriska figur, med den skillnad att du använder greppet helt grundlöst och framstår som en fåntratt.
En gång till! Mitt alternativ är att vi blir fattigare och att vi strävar efter andra saker än tillväxt. Konkret, enkelt. Kan du missa det ytterligare en gång till. Vad lustigt att du lagt dig till med funkyzeits retoriska figur, med den skillnad att du använder greppet helt grundlöst och framstår som en fåntratt.
Eller fan vet det kanske var fel person. Visst okej bli fattigare, ej tillväxt, ej kapitalism.
Det är lugnt då vet jag vad du vill ha. Har inte den politiska uppfattningen. Det är väl bra att du nu säljer in kommunismen med att det blir sämre, tja jo varför inte. Låter väl rimligt.Bara ut och propagera.
Själv tycker jag att man ska propagera för att hålla skillnad mellan yrkesliv och privatliv. Ett smartare och trevligare sätt att utvecka samhället anser jag. Så fick vi med ytterligare ett synsätt.
Essä om Gemeinschaft och Gesellschaft
http://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Asplund
Det är lugnt då vet jag vad du vill ha. Har inte den politiska uppfattningen. Det är väl bra att du nu säljer in kommunismen med att det blir sämre, tja jo varför inte. Låter väl rimligt.Bara ut och propagera.
Själv tycker jag att man ska propagera för att hålla skillnad mellan yrkesliv och privatliv. Ett smartare och trevligare sätt att utvecka samhället anser jag. Så fick vi med ytterligare ett synsätt.
Essä om Gemeinschaft och Gesellschaft
http://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Asplund
Att du sedan tycker att denna tråd är skit må vara hänt. Det tycker säkert alla som inte kommit ut den skyddade verkstaden. Eller så tillhör man överklassen och tycker att detta är triviala svenssonfrågor. Då behöver man aldrig komma ur den skyddade verkstaden. Träffade en hel del överklassvänsternissar på universitetet. Kanske därifrån jag känner igen tongångarna. Sniff sniff.
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 3 och 0 gäster