Hej...
Nytt år och nya tankar, denna gång skall vi desikera begreppet "frihandeln" - en myt många framför som en lösning, men som flertalet inte ens vet vad det betyder, än mindre vilka problem den tillför...
Globaliseringen och frihandelns konsekvenser....
Frilansjournalisten Jesper Mejling har läst Richard G Wilkinson, professor i socialepidemiologi, som skrivit en bok om hur ekonomisk ojämlikhet påverkar människor.
De fattiga lever ett liv som är omkring 25 år kortare än dem som har det bra ställt. Deras liv blir mer stressat, deras chanser blir mindre och de tar lättare fel beslut. De dör långt oftare av hjärt- och kärlsjukdomar eftersom stressen slår till där hårdast.
Den radikala och mycket lästa ekonomen Bharat Jhunjhunwala intervjuas om sin syn på Indiens väg bort från fattigdomen. Han blandar marxism, kapitalism och hinduism och vill bland annat sänka alla västvärldens valutor. Radioprogrammet "Pengars" (P1) reporter Jonas Ohlin träffade honom i en förort till Delhi.
Indiens överklass blir rikare, medan underklassen blir allt fattigare. Lönerna för de fattiga har inte ökat sedan början av 1990-talet, medan de rikas inkomster har ökat explosionsartat. Detta leder till att osäkerheten och problemen ökar i det indiska samhället. Det leder idag till att vänsterpartierna ökar sina andelar av valmanskåren.
Ett exempel på utländska investeringar och effektiviseringar i Indien är landets tvålindustri. När man effektiviserade denna industri, hade den 25 000 anställda kvar. Före effektiviseringen hade den 500 000 arbetare, som idag till stor del är arbetslösa. Effektiviseringen har blivit en försämring istället. Effektiviseringar är inte bra om de inte samtidigt leder till fördelar för alla, menar Jhunjhunwala.
Det bästa sättet att låta utländska investerare investera i tredje världen är att tvinga dem gå samman med inhemska företag, ungefär som i Kina idag. Att investera i egna industrier som bara utnyttjar fattig arbetskraft, leder inte till någon utveckling, tvärtom menar han. Vidare menar han att patentsystemet bör skrotas, den bara förhindrar utvecklingen mot ökad jämlikhet och ett slut på orättvisorna i världen.
På det internationella planet bör länder gå samman och försöka knäcka den amerikanska dollarn, så att dess hämsko inte hindrar alla att få det bättre. Här borde Indien, Kina, Venezuela och andra stater gå samman med övriga tredje världen för att sälja av sina investeringar inne i USA – då raseras dollarna snabbt. Länder skall ha den andelen av världens tillgångar som befolkningen utgör av världen. Indien har 16 procent av världens befolkning, men bara 3 procent av dess ekonomiska tillgångar, medan USA har 20 procent av världens ekonomiska tillgångar, trots en befolkning på knappt 5 procent.
Bharat Jhunjhunwala var tidigare övertygad kapitalist, och fabrikschef, men idag är han ekonom och ser framtidens lösningar för Indien i en kombination av marxism, hinduism och kapitalism.
Frihandeln kommer nu att närmnare synas, men först en liten radf fakta i målet:
"Omkring en tredjedel av världshandeln är internhandel, dvs konkurrerar inte på en öppen marknad utan sker inom en företagskoncern."
UNCTAD: "World Investment Report 1999" / Kristina Bjurling & Helena Bergh de Medeiros: "Globala företag – globalt ansvar?", Forum Syd 2001
Det kommer mer, men vi avvaktar för att notera reaktionerna, och om läsarna hänger med - eller om det blir för svårt! :D
MVH
jbig
Frihandeln - myten som sprack...
Moderator: Moderatorgruppen
Re: Frihandeln - myten som sprack...
Så man kan effektivisera genom att avskeda anställda?
Vad hade hänt om man inte effektiviserade tvålindustrin?
Hinduism det låter spännande. Hur vävs det in det?
Vad hade hänt om man inte effektiviserade tvålindustrin?
Hinduism det låter spännande. Hur vävs det in det?
Hej...
Då går vi vidare i vår föresats som alltså var att frihandel enbart leder till ökad fattigdom så länge världen är ojämlik och inte hela jordens befolkning har ungefär lika hög lön!
Vad sade en ung liberal om globaliseringen?
Globaliseringen som är så omtalad, har inte nått alla i världen, skriver Mats Persson, förste vice förbundsordförande i Liberala Ungdomsförbundet i början av 2000-talet!
EU och USA agerar för att befästa en ordning där villkoren endast gagnar de rika länderna på de fattigas bekostnad, anser vår libertin! Ett förhållande som är lika gammal som den första koloniala eran, vilket vi ju redan tidigare visste! En kolonial era där just liberalerna var pådrivande, kanske bör påtalas!
Genom att betala egna bönder för att producera livsmedel så att överskott bildas skapas ett överskott, som därefter dumpas i tredje världen – till nackdel för bönderna där! De blir utkonkurrerade i främst Afrika och Latinamerika. Varje dag subventioneras en europeisk ko med två dollar, samtidigt som 1,2 miljarder människor lever på mindre än en dollar om dagen! Att jämföra med en ordinär svensk socialbidragstagare som har cirka 34 US dollar om dagen att leva på.
Sambandet är glasklart, anser vår libertin – det är tullarna som utestänger konkurrensen på marknaderna i EU och USA, liksom i Canada, Australien och Nya Zeeland!
Vår libertin ser dock ett ljus i mörkret – WTO, Världshandelsorganisationen. Här talar man om frihandel som undermedicinen! Brasilien och dess sockerproduktion vann en delseger över EU som inte tilläts att längre subventionera sin sockerproduktion! Därmed får Brasilien ett gyllene tillfälle att öka sin sockerproduktion och ge fler arbete i sitt eget land!
Brasilien vann även en delseger över USA enär WTO olagliggjorde USA:s utbetalningsstöd på 3,2 miljarder dollar till amerikanska bomullsodlare. Handel på lika villkor skall det vara, anser vår libertin!
Dock är den EU-styrda sockerpolitiken inte helt i hamn, menar vår libertin! Sverige agerar för passivt, menar herr Persson i Liberala Ungdomsförbundet! Man kan fråga sig vad hans framtida medregenter i den kommande borgerliga fyrklövern, ”Allians för ökad fattigdom”, den nya varianten av ”de fyras gäng”, tycker om hans tankar? Särskilt de under beteckningen C?
MVH
jbig
Då går vi vidare i vår föresats som alltså var att frihandel enbart leder till ökad fattigdom så länge världen är ojämlik och inte hela jordens befolkning har ungefär lika hög lön!
Vad sade en ung liberal om globaliseringen?
Globaliseringen som är så omtalad, har inte nått alla i världen, skriver Mats Persson, förste vice förbundsordförande i Liberala Ungdomsförbundet i början av 2000-talet!
EU och USA agerar för att befästa en ordning där villkoren endast gagnar de rika länderna på de fattigas bekostnad, anser vår libertin! Ett förhållande som är lika gammal som den första koloniala eran, vilket vi ju redan tidigare visste! En kolonial era där just liberalerna var pådrivande, kanske bör påtalas!
Genom att betala egna bönder för att producera livsmedel så att överskott bildas skapas ett överskott, som därefter dumpas i tredje världen – till nackdel för bönderna där! De blir utkonkurrerade i främst Afrika och Latinamerika. Varje dag subventioneras en europeisk ko med två dollar, samtidigt som 1,2 miljarder människor lever på mindre än en dollar om dagen! Att jämföra med en ordinär svensk socialbidragstagare som har cirka 34 US dollar om dagen att leva på.
Sambandet är glasklart, anser vår libertin – det är tullarna som utestänger konkurrensen på marknaderna i EU och USA, liksom i Canada, Australien och Nya Zeeland!
Vår libertin ser dock ett ljus i mörkret – WTO, Världshandelsorganisationen. Här talar man om frihandel som undermedicinen! Brasilien och dess sockerproduktion vann en delseger över EU som inte tilläts att längre subventionera sin sockerproduktion! Därmed får Brasilien ett gyllene tillfälle att öka sin sockerproduktion och ge fler arbete i sitt eget land!
Brasilien vann även en delseger över USA enär WTO olagliggjorde USA:s utbetalningsstöd på 3,2 miljarder dollar till amerikanska bomullsodlare. Handel på lika villkor skall det vara, anser vår libertin!
Dock är den EU-styrda sockerpolitiken inte helt i hamn, menar vår libertin! Sverige agerar för passivt, menar herr Persson i Liberala Ungdomsförbundet! Man kan fråga sig vad hans framtida medregenter i den kommande borgerliga fyrklövern, ”Allians för ökad fattigdom”, den nya varianten av ”de fyras gäng”, tycker om hans tankar? Särskilt de under beteckningen C?
MVH
jbig
Jbig skrev:Hej Kallekula...
Har du inte större förmåga att lägga ihop två och två? Hade man inte avskedat dessa arbetare inom tvålindustrin hade ju dessa haft jobbet kvar! Det trodde jag du kunde läsa ut ur texten! Effektiviseringen hade alltså blivit en försämring! Det stod tom i texten! :lol:
MVH
jbig
Det stod det inte alls, men som sagt Jbig ska låta dig vara hädanefter. Jag som jobbat med människor borde märkt det, men jag har legat av mig.
Ja Jbig du har rätt i allt du säger, så nu sa jag det. Hoppas du mår bra av det.
Ha det bra Jbig.
Hejsan Kallekula...
Detta stod väl att läsa även i din ruta:
"Ett exempel på utländska investeringar och effektiviseringar i Indien är landets tvålindustri. När man effektiviserade denna industri, hade den 25 000 anställda kvar. Före effektiviseringen hade den 500 000 arbetare, som idag till stor del är arbetslösa. Effektiviseringen har blivit en försämring istället. Effektiviseringar är inte bra om de inte samtidigt leder till fördelar för alla, menar Jhunjhunwala."
Missade du verkligen det? :lol:
Ha det bra själv......
MVH
jbig
Detta stod väl att läsa även i din ruta:
"Ett exempel på utländska investeringar och effektiviseringar i Indien är landets tvålindustri. När man effektiviserade denna industri, hade den 25 000 anställda kvar. Före effektiviseringen hade den 500 000 arbetare, som idag till stor del är arbetslösa. Effektiviseringen har blivit en försämring istället. Effektiviseringar är inte bra om de inte samtidigt leder till fördelar för alla, menar Jhunjhunwala."
Missade du verkligen det? :lol:
Ha det bra själv......
MVH
jbig
Mera om frihandelns totala misslyckanden.....
Frihandeln och historien...
David S. Landers, amerikansk ekonom, frågade sig under 1990-talet varför Väst kom att växa sig rikt medan andra länder och regioner förblev fattiga, åtminstone relativt sett? Landers menar också att det västerländska samhället allt sedan 1700-talet har haft ett kulturellt klimat som främjade konkurrens och tävlan vilket i sin tur skapade grundvalen för Västs övertag. Landers återupprättar även Max Weber tes om den ”västerländska arbetsetiken” och respekten för egendom och individens frihet! Vidare framhåller Landers den roll som protektionismen spelade i den industriella utvecklingen i Västeuropa. Liksom för Japan och tigerekonomierna i Östasien sedan 1950-talet spelade just protektionismen en viktig roll för utvecklandet av tillväxt och industriell expansion. Ombesörjandet om den egna industrin och livsmedelsproduktionen gjorde Västeuropas industrialisering möjlig, enligt Landers.
En av Landers tankar är att frånvaron av en stark statsmakt gynnade framväxten av konkurrens och industrialisering faktiskt inte riktigt stämmer med verkligheten. Tvärtom verkar det som om en stark statsmakt i ett visst skede gynnar framväxten av industrialism och materiell framgång. Landers tar exemplen Holland och England som bevis för sina teser. Medan holländarna enbart satsade på handel, kom britterna att samtidigt satsa på tillverkning av varor. I längden gav detta resultat, och när britterna vid mitten av 1600-talet genom olika Navigation Acts förbjöd all handel med brittiska varor på holländska skepp, då började det holländska övertaget att sakta erodera. Vid mitten av 1700-talet hade England gått förbi Holland. En viktig orsak var även Englands större folkmängd. Samtidigt som den engelska statsmakten i händerna på affärsmännen och de affärsinriktade aristokratin spelade en viktig roll för att industrialiseringen så sakteliga kom igång under 1700-talet.
Allt detta är säkerligen ganska riktigt, även om många ekonomer och nyliberaler inte riktigt vill kännas vid statsmaktens betydelse för framåtskridandet. Redan under 1790-talet förespråkade exempelvis Alexander Hamilton i USA att man skulle bygga ”industritullar” för att bygga upp den egna industrins kapacitet. Något som ju indirekt var en kritik mot Adam Smiths frihandelslära.
"Det finns inte ett enda OECD-land som utvecklades utan att till en början skydda sina industrier med tullar."
Källa: Waltraud Schelkle: "Regional Integration Among Less Developed Economies: Discordant Variations on an Evergreen", http://www.wiwiss.fu-berlin.de/w3/w3lorenz/ 020705
Frihandelns lovsånger...
Många nyliberaler och globaliseringsförespråkare poängterar, och närmast som ett mantra, påtalar frihandelns undergörande medicin. Inte minst har tredje världens länder fått höra detta av diverse ekonomier och självutnämnda ekonomiska ”experter” allt sedan 1980-talet.
Frihandel – är det en myt eller är det en verklig väg att gå?
Globaliseringen som är så omtalad, har inte nått alla i världen, menar dess företrädare – det är därför den inte fungerar, säger de vidare!
EU och USA beskylls för att befästa en ordning där villkoren endast gagnar de rika länderna på de fattigas bekostnad – vilket alltså skulle åtgärdas med just frihandel, menar samma frihandelsförespråkare! Detta förhållande är lika gammalt som den första koloniala eran, vilket vi ju redan tidigare visste! En kolonial era där just liberalerna var pådrivande, kanske också bör påtalas!
Genom att betala egna bönder för att producera livsmedel så att överskott bildas skapas ett överskott, som därefter dumpas i tredje världen – till nackdel för bönderna där! De blir utkonkurrerade i främst Afrika och Latinamerika. Varje dag subventioneras en europeisk ko med två dollar, samtidigt som 1,2 miljarder människor lever på mindre än en dollar om dagen!
Ytterligare nästan 3 miljarder lever på mindre än fem dollar om dagen i detta nya årtusende.
Sambandet är glasklart, anser frihandelsförespråkarna – det är tullarna som utestänger konkurrensen på marknaderna i EU och USA, liksom i Canada, Australien och Nya Zeeland! Och delvis har de ju rätt, åtminstone i sin inledande analys.
Frihandelsvännerna pekar på WTO, Världshandelsorganisationen. Här talar man om frihandel som undermedicinen! Frihandelsvännerna pekar på Brasilien och dess sockerproduktion, som vann en delseger över EU år 2004. EU tilläts inte längre subventionera sin sockerproduktion! Därmed fick Brasilien ett gyllene tillfälle att öka sin sockerproduktion och ge fler arbete i sitt eget land! Detta ser frihandelsförespråkarna som ett steg i rätt riktning!
Här finns dock ett problem på sikt, sockerproduktion föröder med tiden jorden. Vilket gör en alltför stor odling av denna gröda vansklig i Brasilien
Brasilien vann även en delseger över USA enär WTO olagliggjorde USA:s utbetalningsstöd på 3,2 miljarder dollar till amerikanska bomullsodlare. Det låter bra, men hur agerade de europeiska staterna när de själva byggde upp sina marknadsekonomier? Då visar den historiska verkligheten något hel annat!
Det skall betonas att frihandeln i praktiken enbart blev en parantes i den industriella utvecklingens process. England behövde aldrig frukta utländsk konkurrens eftersom man var först ute, så att säga. Men icke desto mindre krävde den brittiska, och snart även den västeuropeiska utvecklingen en protektionistisk politik, där skyddet av den egna industrin faktiskt gynnade en framtida utveckling av välståndet. Naturligtvis spelade andra faktorer såsom slaveriet, utplundringen av andra världsdelar också en stor roll, men icke desto mindre blev skyddet av de egna marknaderna en väsentlig del i industrialismens framväxt.
Ändå säger verkligheten något annat - det finns inte ett enda OECD-land som utvecklades utan att till en början skydda sina industrier med tullar.
Omkring en tredjedel av världshandeln är internhandel, d.v.s. konkurrerar inte på en öppen marknad utan sker inom en företagskoncern.
”Hire and fire”
Öknamn för praxisen i de thailändska frihandelszonerna att sparka alla anställda innan årsskiftet, och återanställa dem ett par veckor senare för att aldrig behöva ha fast anställd personal
MVH
jbig
Frihandeln och historien...
David S. Landers, amerikansk ekonom, frågade sig under 1990-talet varför Väst kom att växa sig rikt medan andra länder och regioner förblev fattiga, åtminstone relativt sett? Landers menar också att det västerländska samhället allt sedan 1700-talet har haft ett kulturellt klimat som främjade konkurrens och tävlan vilket i sin tur skapade grundvalen för Västs övertag. Landers återupprättar även Max Weber tes om den ”västerländska arbetsetiken” och respekten för egendom och individens frihet! Vidare framhåller Landers den roll som protektionismen spelade i den industriella utvecklingen i Västeuropa. Liksom för Japan och tigerekonomierna i Östasien sedan 1950-talet spelade just protektionismen en viktig roll för utvecklandet av tillväxt och industriell expansion. Ombesörjandet om den egna industrin och livsmedelsproduktionen gjorde Västeuropas industrialisering möjlig, enligt Landers.
En av Landers tankar är att frånvaron av en stark statsmakt gynnade framväxten av konkurrens och industrialisering faktiskt inte riktigt stämmer med verkligheten. Tvärtom verkar det som om en stark statsmakt i ett visst skede gynnar framväxten av industrialism och materiell framgång. Landers tar exemplen Holland och England som bevis för sina teser. Medan holländarna enbart satsade på handel, kom britterna att samtidigt satsa på tillverkning av varor. I längden gav detta resultat, och när britterna vid mitten av 1600-talet genom olika Navigation Acts förbjöd all handel med brittiska varor på holländska skepp, då började det holländska övertaget att sakta erodera. Vid mitten av 1700-talet hade England gått förbi Holland. En viktig orsak var även Englands större folkmängd. Samtidigt som den engelska statsmakten i händerna på affärsmännen och de affärsinriktade aristokratin spelade en viktig roll för att industrialiseringen så sakteliga kom igång under 1700-talet.
Allt detta är säkerligen ganska riktigt, även om många ekonomer och nyliberaler inte riktigt vill kännas vid statsmaktens betydelse för framåtskridandet. Redan under 1790-talet förespråkade exempelvis Alexander Hamilton i USA att man skulle bygga ”industritullar” för att bygga upp den egna industrins kapacitet. Något som ju indirekt var en kritik mot Adam Smiths frihandelslära.
"Det finns inte ett enda OECD-land som utvecklades utan att till en början skydda sina industrier med tullar."
Källa: Waltraud Schelkle: "Regional Integration Among Less Developed Economies: Discordant Variations on an Evergreen", http://www.wiwiss.fu-berlin.de/w3/w3lorenz/ 020705
Frihandelns lovsånger...
Många nyliberaler och globaliseringsförespråkare poängterar, och närmast som ett mantra, påtalar frihandelns undergörande medicin. Inte minst har tredje världens länder fått höra detta av diverse ekonomier och självutnämnda ekonomiska ”experter” allt sedan 1980-talet.
Frihandel – är det en myt eller är det en verklig väg att gå?
Globaliseringen som är så omtalad, har inte nått alla i världen, menar dess företrädare – det är därför den inte fungerar, säger de vidare!
EU och USA beskylls för att befästa en ordning där villkoren endast gagnar de rika länderna på de fattigas bekostnad – vilket alltså skulle åtgärdas med just frihandel, menar samma frihandelsförespråkare! Detta förhållande är lika gammalt som den första koloniala eran, vilket vi ju redan tidigare visste! En kolonial era där just liberalerna var pådrivande, kanske också bör påtalas!
Genom att betala egna bönder för att producera livsmedel så att överskott bildas skapas ett överskott, som därefter dumpas i tredje världen – till nackdel för bönderna där! De blir utkonkurrerade i främst Afrika och Latinamerika. Varje dag subventioneras en europeisk ko med två dollar, samtidigt som 1,2 miljarder människor lever på mindre än en dollar om dagen!
Ytterligare nästan 3 miljarder lever på mindre än fem dollar om dagen i detta nya årtusende.
Sambandet är glasklart, anser frihandelsförespråkarna – det är tullarna som utestänger konkurrensen på marknaderna i EU och USA, liksom i Canada, Australien och Nya Zeeland! Och delvis har de ju rätt, åtminstone i sin inledande analys.
Frihandelsvännerna pekar på WTO, Världshandelsorganisationen. Här talar man om frihandel som undermedicinen! Frihandelsvännerna pekar på Brasilien och dess sockerproduktion, som vann en delseger över EU år 2004. EU tilläts inte längre subventionera sin sockerproduktion! Därmed fick Brasilien ett gyllene tillfälle att öka sin sockerproduktion och ge fler arbete i sitt eget land! Detta ser frihandelsförespråkarna som ett steg i rätt riktning!
Här finns dock ett problem på sikt, sockerproduktion föröder med tiden jorden. Vilket gör en alltför stor odling av denna gröda vansklig i Brasilien
Brasilien vann även en delseger över USA enär WTO olagliggjorde USA:s utbetalningsstöd på 3,2 miljarder dollar till amerikanska bomullsodlare. Det låter bra, men hur agerade de europeiska staterna när de själva byggde upp sina marknadsekonomier? Då visar den historiska verkligheten något hel annat!
Det skall betonas att frihandeln i praktiken enbart blev en parantes i den industriella utvecklingens process. England behövde aldrig frukta utländsk konkurrens eftersom man var först ute, så att säga. Men icke desto mindre krävde den brittiska, och snart även den västeuropeiska utvecklingen en protektionistisk politik, där skyddet av den egna industrin faktiskt gynnade en framtida utveckling av välståndet. Naturligtvis spelade andra faktorer såsom slaveriet, utplundringen av andra världsdelar också en stor roll, men icke desto mindre blev skyddet av de egna marknaderna en väsentlig del i industrialismens framväxt.
Ändå säger verkligheten något annat - det finns inte ett enda OECD-land som utvecklades utan att till en början skydda sina industrier med tullar.
Omkring en tredjedel av världshandeln är internhandel, d.v.s. konkurrerar inte på en öppen marknad utan sker inom en företagskoncern.
”Hire and fire”
Öknamn för praxisen i de thailändska frihandelszonerna att sparka alla anställda innan årsskiftet, och återanställa dem ett par veckor senare för att aldrig behöva ha fast anställd personal
MVH
jbig
-
Philosopher King
- Inlägg: 117
- Blev medlem: 03 dec 2006 22:08
Jag har bara läst första inläggen. Resten av inläggen känns rätt så innehållslösa. Ganska mycket ord, men knappt några argument.
För det första. Vad är myten om frihandeln då? Om du säger att den sprack så måste du nog säga vad myten är för något.
För det andra, vad har allt det i första inlägget med frihandel att göra?
Och jag har svårt att se hur patentsystemet ska skrotas??
Och sen så förstår jag inte vad det är för patentsystem? Jag menar, har inte alla olika länder olika slags patentlagstiftning? Och dessa kan se ut på en rad olika sätt. Och ja vissa länder har ett patentsystem som är gjort för att skydda den inhemska industrin. Men det går ju att anpassa lagstiftningen så att den inte gör det.
Varför ska man ha kvar så många arbetare om dom inte ens behövs? Det är ju galenskaper. Det man ska göra är att se till så att dom kan få ett nytt jobb.
För det första. Vad är myten om frihandeln då? Om du säger att den sprack så måste du nog säga vad myten är för något.
För det andra, vad har allt det i första inlägget med frihandel att göra?
Och jag har svårt att se hur patentsystemet ska skrotas??
Och sen så förstår jag inte vad det är för patentsystem? Jag menar, har inte alla olika länder olika slags patentlagstiftning? Och dessa kan se ut på en rad olika sätt. Och ja vissa länder har ett patentsystem som är gjort för att skydda den inhemska industrin. Men det går ju att anpassa lagstiftningen så att den inte gör det.
"Ett exempel på utländska investeringar och effektiviseringar i Indien är landets tvålindustri. När man effektiviserade denna industri, hade den 25 000 anställda kvar. Före effektiviseringen hade den 500 000 arbetare, som idag till stor del är arbetslösa. Effektiviseringen har blivit en försämring istället. Effektiviseringar är inte bra om de inte samtidigt leder till fördelar för alla, menar Jhunjhunwala.
"
Varför ska man ha kvar så många arbetare om dom inte ens behövs? Det är ju galenskaper. Det man ska göra är att se till så att dom kan få ett nytt jobb.
Hejsan...
Philosopher King har funderat kring patentsystemet som sådant. Liksom att han läst de övriga inlagorna om frihandeln, men förstod ej. Vi får hoppas han förstår framöver!
Tvålindustrins arbetare blev arbetslösa, att behålla dem ansåg han vara "galenskaper". Han ville de skulle få andra jobb, men så ser världen ej ut. Bättre de hade fått behålla sina jobb, som arbetslösa har de fått det sämre! Det är ju ett av problemen med frihandeln, att utländsk konkurrens slår ut inhemsk tillverkning och skapar arbetslöshet istället för utveckling. Andra ser det, men ej alla, tydligen! En fördel är att läsa texterna, då kanske det framgår vad som står i dem! :D
Det kommer dock mer, redan här!
Har globaliseringen ökat eller minskat fattigdomen mellan 1970 och 2000?
Har den ökande globaliseringen och ökad handel i världen allt sedan 1970-talet minskat fattigdomen? Eller har den i stället ökat fattigdomen?
För att kunna beräkna detta måste vi göra en schematisk bild av hur hushållen i världen drabbas av olika förändringar i priser och tillgången av varor och tjänster. Hushållens medlemmar drabbas på olika sätt, beroende på vilka faktorer som ändrar sig. Hushåll består vanligen av män, kvinnor, barn och äldre, det är här utgångspunkten! Dessa grupper drabbas på olika sätt beroende på många faktorer, även traditionella och kulturella såväl som ekonomiska och politiska.
Priser på diverse varor som importeras beror på flera olika faktorer. Till att börja med är det priset på varan från säljaren, vanligen ett multinationellt företag eller något dotterföretag till denna jätte.
Detta pris är sedan avhängigt av växelkursen mellan olika valutor, vanligen mellan ett lands egen valuta och dollar, EURO, yen eller annan ”hårdvaluta”. Det kan på några veckor göra en del på slutpriset på en vara när den når köparen från hushållet.
När varan sedan passerar gränsen, tillkommer vanligen en importskatt, eller en importavgift, som läggs på varan.
Därefter tillkommer transportpriser för distrubitionen av varorna ut till landets alla delar! Här kan det tillkomma ytterligare lokala eller regionala skatter och avgifter. Slutligen lägger den lokala säljaren på en kostnad. Väl framme i hushållet kan föredelningen av den inköpta varan bero på traditionella och kulturella faktorer som gynnar vissa familjemedlemmar medan andra missgynnas. Det beror på var i världen man är. Vanligen tilldelas mannen i hushållet mer, medan kvinnan erhåller mindre. Pojkar erhåller mer medan flickor erhåller mindre. På många håll kan äldre också drabbas negativt, särskilt om de är ensamstående – då är risken att de helt blir utan mycket stor.
Indirekta faktorer som väder och klimat kan lätt fördyra denna process av varuinköp, eller få den att helt utebli vid svårare förhållanden! Därtill kommer den teknologiska nivån hushållen befinner sig i – ju primitivare teknologi, ju svårare är det att tillgodogöra sig en avancerad och förädlad importvara.
Frihandeln – problemen i verkligheten
En vara kan på olika sätt fördyras i varje distributionsled, och försäljningsled – och de kan vara närmare et tiotal innan varan slutligen når köparen från hushållet! Alla pålägg på priset, måste slutligen betalas av den slutliga användaren/konsumenten. Således måste vi räkna in alla dessa fördyrande pålägg när vi beräknar en varas pris, särskilt i ett tredjevärldenland. Även små förändringar kan drabba fattiga hushåll på marginalen mycket hårt. Exempelvis så drabbas enskilda odlare hårdare av sådana förändringar när de är beroende av att sälja bara en typ av gröda för export. De har små marginaler att ta till om exempelvis världsmarknadspriset går ner. Odlare som ingår i kooperativ är däremot bättre skyddade vid sådana prissvängningar då de vanligen har en livsmedelsproduktion vid sidan av att ta till vid sämre tider – eller så har de vanligen fler än en gröda i odling! Prisregleringar från statsmaktens sida kan också vara av positivt slag för kooperativa samfälligheter.
Viktigt här är också att en liberalisering av handel och marknad lätt kan isolera enskilda odlare, särskilt när traditionella lokala marknader plötsligt försvinner genom att andra distributörer tar över och flyttar marknaderna till färre ställen. Sådant kan helt slå ut odlare och regioner som därmed hamnar för långt bort från de fungerande transportlederna och distributionskanalerna. Något som därmed försämrar villkoren och i slutändan leder till lägre inkomster för de hushåll som drabbas. En sanning bör vi samtidigt komma ihåg, och det är denna:
”Det finns inte ett enda OECD-land som utvecklades utan att till en början skydda sina industrier med tullar.”
MVH
jbig
Philosopher King har funderat kring patentsystemet som sådant. Liksom att han läst de övriga inlagorna om frihandeln, men förstod ej. Vi får hoppas han förstår framöver!
Tvålindustrins arbetare blev arbetslösa, att behålla dem ansåg han vara "galenskaper". Han ville de skulle få andra jobb, men så ser världen ej ut. Bättre de hade fått behålla sina jobb, som arbetslösa har de fått det sämre! Det är ju ett av problemen med frihandeln, att utländsk konkurrens slår ut inhemsk tillverkning och skapar arbetslöshet istället för utveckling. Andra ser det, men ej alla, tydligen! En fördel är att läsa texterna, då kanske det framgår vad som står i dem! :D
Det kommer dock mer, redan här!
Har globaliseringen ökat eller minskat fattigdomen mellan 1970 och 2000?
Har den ökande globaliseringen och ökad handel i världen allt sedan 1970-talet minskat fattigdomen? Eller har den i stället ökat fattigdomen?
För att kunna beräkna detta måste vi göra en schematisk bild av hur hushållen i världen drabbas av olika förändringar i priser och tillgången av varor och tjänster. Hushållens medlemmar drabbas på olika sätt, beroende på vilka faktorer som ändrar sig. Hushåll består vanligen av män, kvinnor, barn och äldre, det är här utgångspunkten! Dessa grupper drabbas på olika sätt beroende på många faktorer, även traditionella och kulturella såväl som ekonomiska och politiska.
Priser på diverse varor som importeras beror på flera olika faktorer. Till att börja med är det priset på varan från säljaren, vanligen ett multinationellt företag eller något dotterföretag till denna jätte.
Detta pris är sedan avhängigt av växelkursen mellan olika valutor, vanligen mellan ett lands egen valuta och dollar, EURO, yen eller annan ”hårdvaluta”. Det kan på några veckor göra en del på slutpriset på en vara när den når köparen från hushållet.
När varan sedan passerar gränsen, tillkommer vanligen en importskatt, eller en importavgift, som läggs på varan.
Därefter tillkommer transportpriser för distrubitionen av varorna ut till landets alla delar! Här kan det tillkomma ytterligare lokala eller regionala skatter och avgifter. Slutligen lägger den lokala säljaren på en kostnad. Väl framme i hushållet kan föredelningen av den inköpta varan bero på traditionella och kulturella faktorer som gynnar vissa familjemedlemmar medan andra missgynnas. Det beror på var i världen man är. Vanligen tilldelas mannen i hushållet mer, medan kvinnan erhåller mindre. Pojkar erhåller mer medan flickor erhåller mindre. På många håll kan äldre också drabbas negativt, särskilt om de är ensamstående – då är risken att de helt blir utan mycket stor.
Indirekta faktorer som väder och klimat kan lätt fördyra denna process av varuinköp, eller få den att helt utebli vid svårare förhållanden! Därtill kommer den teknologiska nivån hushållen befinner sig i – ju primitivare teknologi, ju svårare är det att tillgodogöra sig en avancerad och förädlad importvara.
Frihandeln – problemen i verkligheten
En vara kan på olika sätt fördyras i varje distributionsled, och försäljningsled – och de kan vara närmare et tiotal innan varan slutligen når köparen från hushållet! Alla pålägg på priset, måste slutligen betalas av den slutliga användaren/konsumenten. Således måste vi räkna in alla dessa fördyrande pålägg när vi beräknar en varas pris, särskilt i ett tredjevärldenland. Även små förändringar kan drabba fattiga hushåll på marginalen mycket hårt. Exempelvis så drabbas enskilda odlare hårdare av sådana förändringar när de är beroende av att sälja bara en typ av gröda för export. De har små marginaler att ta till om exempelvis världsmarknadspriset går ner. Odlare som ingår i kooperativ är däremot bättre skyddade vid sådana prissvängningar då de vanligen har en livsmedelsproduktion vid sidan av att ta till vid sämre tider – eller så har de vanligen fler än en gröda i odling! Prisregleringar från statsmaktens sida kan också vara av positivt slag för kooperativa samfälligheter.
Viktigt här är också att en liberalisering av handel och marknad lätt kan isolera enskilda odlare, särskilt när traditionella lokala marknader plötsligt försvinner genom att andra distributörer tar över och flyttar marknaderna till färre ställen. Sådant kan helt slå ut odlare och regioner som därmed hamnar för långt bort från de fungerande transportlederna och distributionskanalerna. Något som därmed försämrar villkoren och i slutändan leder till lägre inkomster för de hushåll som drabbas. En sanning bör vi samtidigt komma ihåg, och det är denna:
”Det finns inte ett enda OECD-land som utvecklades utan att till en början skydda sina industrier med tullar.”
MVH
jbig
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 6 och 0 gäster