Läste i bladet Aftonbladet) om hur en och samma uppsats i svenska hade fått betyget allt från IG till MVG allt beroende på vilka elever som lämnade in den och vilka lärare som betygsatte den ( på gymnasienivå). Misstänkte det.
Lärare utan uppenbar kompetsen sätter betyg.
Skolan. En isolerade tomteverkstad. Borde ses över. Medborgarna borde säga sitt om skolan så vi kan såkda den isolerade navelskådande verksamheten i sömmarna.
Nationella prov i alla ämnen bode vara elvernas rättighet och en bra kolla på vilka pajasar till lärare vi egentligen har.
Vad tycker ni? Vem ska skapa skolan och dess verksamhet och innehåll?
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/s ... 51,00.html
Svenska skolan/lärare ett skämt.
Moderator: Moderatorgruppen
Re: Svenska skolan/lärare ett skämt.
Kallekula skrev:Läste i bladet Aftonbladet) om hur en och samma uppsats i svenska hade fått betyget allt från IG till MVG allt beroende på vilka elever som lämnade in den och vilka lärare som betygsatte den ( på gymnasienivå). Misstänkte det.
Lärare utan uppenbar kompetsen sätter betyg.
Skolan. En isolerade tomteverkstad. Borde ses över. Medborgarna borde säga sitt om skolan så vi kan såkda den isolerade navelskådande verksamheten i sömmarna.
Nationella prov i alla ämnen bode vara elvernas rättighet och en bra kolla på vilka pajasar till lärare vi egentligen har.
Vad tycker ni? Vem ska skapa skolan och dess verksamhet och innehåll?
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/s ... 51,00.html
Ja, alla är ju experter på skolan, och lärare är den enda yrkeskategori som begår misstag, eller? Sker aldrig inom t.ex. vården och det privata eller?
A (själv lärarpajas)
Algotezza aka Algotezza
Psst!, öhh, du där...
Kom hit lite.
Jag har en hemlis som jag måste avslöja,
va, vadå varför jag viskar? Ehh, du förstår det här får absolut inte komma fram.
Varför, frågar du, ehh, jo det är en välbevarad hemlighet.
Men du har ju undringar om den svenska skolan, så,
ahh, jag tänker avslöja hur det är, men det får absolut inte komma fram att det är jag som sa detta, eller vem jag är förstår du, då är det kört för mig.
F.n, jag vill ju inte loosa mitt jobb fattar du väl.
Så du är intresserad, ja ja, jag ska avslöja allt men först måste du svära på att inte citera mig, kan du lova det?
Okey, jag hörde inte vad du svarade, men så här ligger det till.
Skolan är en lekstuga med rektorer som inte vet någonting om någonting, det är därför de blir rektorer, annars skulle de ha varit lärare.
För att bli en rektor så skickar man in en ansökan till kommunen.
Om man lovar att skära ned budgeten och lovar att inte protestera mot ytterligare nedskärningar så är jobbet ditt.
Man måste också lova att bevara eller att skapa en unik profil för skolan.
Denna profil är skolans flaggskepp. Man måste också lova att göra återkommande uppföljningar. Om man har valt en kass profil så kan man inte ändra sig, utan får stå sitt kast.
När man som rektor skall anställa en lärare så skall man sträva efter en så homogen lärarkår som möjligt, inga filosofer eller udda typer här inte, vadå kunskap, frågar du.
Ne, ne läraren behöver inte ens vara behörig. Facket? frågar du, ah, det är lugnt, facket kan aldrig tvinga oss att ändra redan fattade beslut.
Det är inte oss det är fel på, det är dom där satans eleverna och deras föräldrar. De kräver så jävla mycket. Man lär sig att handskas med det, det viktiga är att man får lärarnas förtroende, sen är det bara att köra på.
Undervisningen skall utgå från den svagaste länken i kedjan. Om någon visar sig vara duktig, då är det meningen att läraren skall sysselsätta eleven med rena sisyfusuppgifterna. Ah, det behöver inte vara något meningsfullt, huvudsaken är att denne inte stör resten av klassen.
Mångfald är bra, jag menar svenskar är ju så dåliga på att yngla av sig, jag vet inte hur vår budget skulle ha klarat sig om det inte vore för denna mångfald.
Det gäller att ha flera delmål under processens gång så att säga, inte kräva för mycket, eller helst inte kräva någonting. Det skapar respekt.
För att visa andra att vi lever upp till våra ideal så skickar vi lärarna på olika föreläsningar, seminarier om hur duktiga andra kan vara. Sånt ger råg i ryggen.
Det viktigaste att komma ihåg är att vi följer läroplanen. Det är aldrig skolans fel och framförallt inte lärarens, när en elev inte når upp till målen. Det är väl ingen experimentverkstad för hellvete.
Det är alltid elevens fel när denne misslyckas, eller förövrigt blir utsatt för allmän mobbing.
Ja om 25 elever retar Pelle, så kan det ju inte vara fel på 25 stycken barn, det måste ju vara fel på Pelle.
Pelle kan förflyttas till en annan skola för att lösa problemet, vadå rätt, det är enklast så.
Att en elev inte nått upp till målen löser vi genom att ha infört portföljer i verksamheten.
I en portfölj samlar vi allt vi vet om eleven, dens ursprung, etniska härkomst, eventuella handikapp, svårigheter, framsteg och misslyckande. Att dokumentera är viktigt, ja portföljen följer med eleven när eller om han byter skola.
Vadå, varför jämför du med nazityskland, nu förstår jag inte riktigt vad du menar,
jag tror jag har talat tillräckligt med dig, din din NAZIST!
Kom hit lite.
Jag har en hemlis som jag måste avslöja,
va, vadå varför jag viskar? Ehh, du förstår det här får absolut inte komma fram.
Varför, frågar du, ehh, jo det är en välbevarad hemlighet.
Men du har ju undringar om den svenska skolan, så,
ahh, jag tänker avslöja hur det är, men det får absolut inte komma fram att det är jag som sa detta, eller vem jag är förstår du, då är det kört för mig.
F.n, jag vill ju inte loosa mitt jobb fattar du väl.
Så du är intresserad, ja ja, jag ska avslöja allt men först måste du svära på att inte citera mig, kan du lova det?
Okey, jag hörde inte vad du svarade, men så här ligger det till.
Skolan är en lekstuga med rektorer som inte vet någonting om någonting, det är därför de blir rektorer, annars skulle de ha varit lärare.
För att bli en rektor så skickar man in en ansökan till kommunen.
Om man lovar att skära ned budgeten och lovar att inte protestera mot ytterligare nedskärningar så är jobbet ditt.
Man måste också lova att bevara eller att skapa en unik profil för skolan.
Denna profil är skolans flaggskepp. Man måste också lova att göra återkommande uppföljningar. Om man har valt en kass profil så kan man inte ändra sig, utan får stå sitt kast.
När man som rektor skall anställa en lärare så skall man sträva efter en så homogen lärarkår som möjligt, inga filosofer eller udda typer här inte, vadå kunskap, frågar du.
Ne, ne läraren behöver inte ens vara behörig. Facket? frågar du, ah, det är lugnt, facket kan aldrig tvinga oss att ändra redan fattade beslut.
Det är inte oss det är fel på, det är dom där satans eleverna och deras föräldrar. De kräver så jävla mycket. Man lär sig att handskas med det, det viktiga är att man får lärarnas förtroende, sen är det bara att köra på.
Undervisningen skall utgå från den svagaste länken i kedjan. Om någon visar sig vara duktig, då är det meningen att läraren skall sysselsätta eleven med rena sisyfusuppgifterna. Ah, det behöver inte vara något meningsfullt, huvudsaken är att denne inte stör resten av klassen.
Mångfald är bra, jag menar svenskar är ju så dåliga på att yngla av sig, jag vet inte hur vår budget skulle ha klarat sig om det inte vore för denna mångfald.
Det gäller att ha flera delmål under processens gång så att säga, inte kräva för mycket, eller helst inte kräva någonting. Det skapar respekt.
För att visa andra att vi lever upp till våra ideal så skickar vi lärarna på olika föreläsningar, seminarier om hur duktiga andra kan vara. Sånt ger råg i ryggen.
Det viktigaste att komma ihåg är att vi följer läroplanen. Det är aldrig skolans fel och framförallt inte lärarens, när en elev inte når upp till målen. Det är väl ingen experimentverkstad för hellvete.
Det är alltid elevens fel när denne misslyckas, eller förövrigt blir utsatt för allmän mobbing.
Ja om 25 elever retar Pelle, så kan det ju inte vara fel på 25 stycken barn, det måste ju vara fel på Pelle.
Pelle kan förflyttas till en annan skola för att lösa problemet, vadå rätt, det är enklast så.
Att en elev inte nått upp till målen löser vi genom att ha infört portföljer i verksamheten.
I en portfölj samlar vi allt vi vet om eleven, dens ursprung, etniska härkomst, eventuella handikapp, svårigheter, framsteg och misslyckande. Att dokumentera är viktigt, ja portföljen följer med eleven när eller om han byter skola.
Vadå, varför jämför du med nazityskland, nu förstår jag inte riktigt vad du menar,
jag tror jag har talat tillräckligt med dig, din din NAZIST!
-
suchanother
- Avstängd
- Inlägg: 4109
- Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
- Ort: Göteborg
När det gäller betygssättning så är nationella prov det enda rätta, dvs att jämföra alla elever med ett gemensamt prov.
Sen ska betyget till 90% grundas på detta prov, möjligen med "felmarginal".
När jag gick i gymnasiet så var nationella prov standard. I dagens samhälle med privata skolor finns enorma möjligheter till godtycke när det gäller betygsättning. Där kan föräldrar sätta sina barn i speciella skolor med "garanterat bra betyg".
Själv får jag tacka mina toppbetyg med socialdemokratins guldålder där alla var jämlika. (och där en och annan inavelshistoria till student kom i kläm)
Sen ska betyget till 90% grundas på detta prov, möjligen med "felmarginal".
När jag gick i gymnasiet så var nationella prov standard. I dagens samhälle med privata skolor finns enorma möjligheter till godtycke när det gäller betygsättning. Där kan föräldrar sätta sina barn i speciella skolor med "garanterat bra betyg".
Själv får jag tacka mina toppbetyg med socialdemokratins guldålder där alla var jämlika. (och där en och annan inavelshistoria till student kom i kläm)
När det gäller betygsättning så skall man värdera om kunskapen uppnåtts eller inte. Godkänd eller inte, inte som nu motivatorer genom värderanden av hur väl någon godkänniggjort sig i en kurs.
Kvantitetsbedömningar är sällan bättre än kvalitetsbedömninga. Sen kanske dom förra är "rättvisare", men för vem?
Kvantitetsbedömningar är sällan bättre än kvalitetsbedömninga. Sen kanske dom förra är "rättvisare", men för vem?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
-
suchanother
- Avstängd
- Inlägg: 4109
- Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
- Ort: Göteborg
Det syns tydligt att inte många här verkar veta hur det nya betygsystemet fungerar.
Det gamla betygsystemet mätte kvantitet; i en population av X antal elever skulle en si och så stor andel kategoriseras in under 1, 2, 3, 4 och 5; så att det blev en fin klockkurva. Det betyder alltså att om alla elever i en skolklass var jättebra på engelska så skulle lärarna ändå försöka ge betyget 1 till si och så många elever. Och för att motverka detta skeva förhållande så använde man nationella prov för att balansera alla skalor mot ett så stort urval som möjligt. Inga problem så långt; problemet var snarast hur utbildningen faktiskt bedrevs och hur eleverna testades. Eftersom lärarens uppgift blev att mäta upp de önskade kvantiteterna så blev proven väldigt konstiga; lärarna fick helt enkelt skriva in en massa "utslagsfrågor" för att skilja agnarna från vetet och vaska fram ett tillräckligt litet antal med 5-elever.
Jag hade det gamla kvantitativa systemet när jag gick i högstadiet, och jag kommer mycket väl ihåg hur det på proven fanns en massa fullständigt meningslösa och obskyra extrafrågor som lärarna grävde fram ur otillgängliga partier i läroböckerna enbart för att få ett tillräckligt litet antal 5-elever.
En "bra fråga" för lärarna var alltså inte en fråga som eleverna behövde kunna för att förstå ämnet, utan en fråga som bara en tillräckligt liten andel av eleverna skulle tillgodogöra sig.
---
Det här systemet var så genomruttet att man bestämde sig för att byta ut det mot ett system som mätte kvalitet istället. Man skulle ange tydliga kunskapsnivåer i läroplanen och bedriva undervisningen underifrån och upp längs med denna skala. I grund och botten fungerar nästan alla ämnen (typ) som så att Godkänt är när man förstår vad det är man har läst, Väl Godkänt är när man kan applicera det man har läst för att lösa problem eller föra resonemang; och Mycket Väl Godkänt är när man kan tillämpa sina kunskaper för att bilda nya kunskaper - typ kombinera kunskaper från två olika håll för att göra nya slutsatser eller för att aktivt kunna läsa mellan raderna, förstå ironi och bakomliggande budskap, m.m.
Med det nya betygsystemet så blir proven (i de fall där lärarna förstår vad det nya betygsystemet handlar om - vilket tyvärr inte är så vanligt) mycket mer sofistikerade, och det blir inte lika enkelt att "mäta kunskap" på det sätt som man gjorde tidigare med nationella prov (=vilka tyvärr enbart mäter den allra ytligaste och oanvändbaraste formen av bildning, eftersom de (precis som högskoleprovet) till så stor del utgörs av utslagsfrågor istället för riktiga frågor).
Jag hade en lärare i Religion som var den förste jag såg som förstod vad det nya systemet handlade om. Vårt prov på hinduismens karmasystem bestod av en Assar-serieruta där två myggor träffades och den ena sade "vad var du i ditt tidigare liv?" "Anställd på Anticimex. Du?" och så löd frågan: Varför anknyter det här skämtet till vad vi just har läst på lektionerna? Vissa av mina klasskompisar (de som brukade ha skithöga betyg) förstod ingenting och klagade högljutt. De hade bara memorerat vad som stod i boken; årtal och ord och sånt som räckte för att få betyget 5 i det gamla utslagsfrågesystemet. De förstod inte riktigt vad de hade läst, och de kunde inte tillämpa sina kunskaper på något sätt. Inte ens för att förstå det roliga i en skämtteckning.
Det var då jag förstod vitsen med det nya betygsystemet.
---
Att det kan bli sådana här stora skillnader (som tjejerna i aftonbladet visat) är olyckligt, men jag skulle vilja veta mer innan jag uttalar mig om det. Var alla lärarna riktiga, utbildade lärare? Var någon av skolorna en friskola? Det finns många osäkra variablar.
Det gamla betygsystemet mätte kvantitet; i en population av X antal elever skulle en si och så stor andel kategoriseras in under 1, 2, 3, 4 och 5; så att det blev en fin klockkurva. Det betyder alltså att om alla elever i en skolklass var jättebra på engelska så skulle lärarna ändå försöka ge betyget 1 till si och så många elever. Och för att motverka detta skeva förhållande så använde man nationella prov för att balansera alla skalor mot ett så stort urval som möjligt. Inga problem så långt; problemet var snarast hur utbildningen faktiskt bedrevs och hur eleverna testades. Eftersom lärarens uppgift blev att mäta upp de önskade kvantiteterna så blev proven väldigt konstiga; lärarna fick helt enkelt skriva in en massa "utslagsfrågor" för att skilja agnarna från vetet och vaska fram ett tillräckligt litet antal med 5-elever.
Jag hade det gamla kvantitativa systemet när jag gick i högstadiet, och jag kommer mycket väl ihåg hur det på proven fanns en massa fullständigt meningslösa och obskyra extrafrågor som lärarna grävde fram ur otillgängliga partier i läroböckerna enbart för att få ett tillräckligt litet antal 5-elever.
En "bra fråga" för lärarna var alltså inte en fråga som eleverna behövde kunna för att förstå ämnet, utan en fråga som bara en tillräckligt liten andel av eleverna skulle tillgodogöra sig.
---
Det här systemet var så genomruttet att man bestämde sig för att byta ut det mot ett system som mätte kvalitet istället. Man skulle ange tydliga kunskapsnivåer i läroplanen och bedriva undervisningen underifrån och upp längs med denna skala. I grund och botten fungerar nästan alla ämnen (typ) som så att Godkänt är när man förstår vad det är man har läst, Väl Godkänt är när man kan applicera det man har läst för att lösa problem eller föra resonemang; och Mycket Väl Godkänt är när man kan tillämpa sina kunskaper för att bilda nya kunskaper - typ kombinera kunskaper från två olika håll för att göra nya slutsatser eller för att aktivt kunna läsa mellan raderna, förstå ironi och bakomliggande budskap, m.m.
Med det nya betygsystemet så blir proven (i de fall där lärarna förstår vad det nya betygsystemet handlar om - vilket tyvärr inte är så vanligt) mycket mer sofistikerade, och det blir inte lika enkelt att "mäta kunskap" på det sätt som man gjorde tidigare med nationella prov (=vilka tyvärr enbart mäter den allra ytligaste och oanvändbaraste formen av bildning, eftersom de (precis som högskoleprovet) till så stor del utgörs av utslagsfrågor istället för riktiga frågor).
Jag hade en lärare i Religion som var den förste jag såg som förstod vad det nya systemet handlade om. Vårt prov på hinduismens karmasystem bestod av en Assar-serieruta där två myggor träffades och den ena sade "vad var du i ditt tidigare liv?" "Anställd på Anticimex. Du?" och så löd frågan: Varför anknyter det här skämtet till vad vi just har läst på lektionerna? Vissa av mina klasskompisar (de som brukade ha skithöga betyg) förstod ingenting och klagade högljutt. De hade bara memorerat vad som stod i boken; årtal och ord och sånt som räckte för att få betyget 5 i det gamla utslagsfrågesystemet. De förstod inte riktigt vad de hade läst, och de kunde inte tillämpa sina kunskaper på något sätt. Inte ens för att förstå det roliga i en skämtteckning.
Det var då jag förstod vitsen med det nya betygsystemet.
---
Att det kan bli sådana här stora skillnader (som tjejerna i aftonbladet visat) är olyckligt, men jag skulle vilja veta mer innan jag uttalar mig om det. Var alla lärarna riktiga, utbildade lärare? Var någon av skolorna en friskola? Det finns många osäkra variablar.
På fråga A, svarar jag, jag vet inte
På fråga B, All Hassans friskola
på fråga C, svarar jag äppelgrejs sånt där man äter du vet? ( Det är bättre att svara med en gissning än att inte svara alls. På fråga A räknas inte mitt svar, för läraren i lågstadiet sa, att en gång är ingen gång).
Nej, skolan var inte bättre förr, skolan är inte bra idag och skolan kommer inte att vara bättre imorgon
Syftet med skolan är inte att ge eleverna en allsidig utbildning, utan att endast förberedda dem för arbetslivets villkor. Med tanke på att arbetslöshet väntar en majoritet av eleverna efter avslutad skolgång så kan man ju med fog påstå att genom att skolan inte ställer några krav på eleverna så förbereds eleverna inför sin sysslolöshet som arbetslösa. Alltså lever skolorna upp till en föresats. Men rent kunskapsmässigt,
näh.
Skrota hela dagens skolsystem och återinför lärlingssystemet.
Skomakare, bliv vid din läst!
På fråga B, All Hassans friskola
på fråga C, svarar jag äppelgrejs sånt där man äter du vet? ( Det är bättre att svara med en gissning än att inte svara alls. På fråga A räknas inte mitt svar, för läraren i lågstadiet sa, att en gång är ingen gång).
Nej, skolan var inte bättre förr, skolan är inte bra idag och skolan kommer inte att vara bättre imorgon
Syftet med skolan är inte att ge eleverna en allsidig utbildning, utan att endast förberedda dem för arbetslivets villkor. Med tanke på att arbetslöshet väntar en majoritet av eleverna efter avslutad skolgång så kan man ju med fog påstå att genom att skolan inte ställer några krav på eleverna så förbereds eleverna inför sin sysslolöshet som arbetslösa. Alltså lever skolorna upp till en föresats. Men rent kunskapsmässigt,
näh.
Skrota hela dagens skolsystem och återinför lärlingssystemet.
Skomakare, bliv vid din läst!
-
suchanother
- Avstängd
- Inlägg: 4109
- Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
- Ort: Göteborg
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 9 och 0 gäster