Favorit i repris - den ekonomiska demokratin....

[Jbig]

Hejsan...

På mångas begäran kör vi åter, en modifierad form, av vårt paradnummer - den ekonomiska demokratin - i repris!  :lol:

Vi börjar med själva utgångsläget, eller en s.k. hypotes. Sedan kollar vi om det stämmer med den empiriska verkligheten! Gör den det, då har de totalitära förlorat ytterligare mark, medan vi humanister/demokrater har vunnit än mer än tidigare, och vice versa!

Ekonomisk demokrati i arbetslivet…

Ekonomisk demokrati kan innebära ett ingrepp i äganderätten, men kanske inte i så stor utsträckning som det ändå ger sken av. Ingreppet påverkar ju enbart drift och fördelning av vinsten, själva ägandet kvarstår som tidigare. Äganderätten skall även motsvaras av en ägandeskyldighet - vilket då blir att bestämmandet över de anställda måste ske demokratiskt och med allas medverkande. Dessutom minskar ingreppet ju färre anställda ett företag har.

Hur skall då den ekonomiska demokratin i praktiken fungera? Nedan följer ett urval av tänkbara åtgärder för att styra över ekonomin mot ett mer demokratiskt inflytande, där de anställda mer kommer till tals.
De anställda på ett företag får rätt att genom omröstningar avgöra hur arbetet till viss skall organiseras samt hur bestämmandet skall genomföras. Antingen varje år eller när majoriteten så kräver. I praktiken blir det förmodligen så att de låter företagsledningen fortsätta att styra och driva företaget, för att vid lämpliga tidpunkter ta till sitt veto om majoriteten anställda så önskar. De kan dock inte rösta bort ägaren - p.g.a. äganderättsreglerna. Nu parade med ägandeskyldighetsregler.

- Företagen får svårare att växa sig för stora. Till stora ostyrbara konglomerat där direktörer och deras underhuggare själva snor åt sig vinsterna, som idag!
- Småföretagandet gynnas.
- Kooperativa och arbetarägda företag gynnas - även genom gynnsammare skatteregler.
- Fler och mindre företag gynnar konkurrensen - och konsumenterna genom lägre priser.
- Fler nya idéer och uppfinningar kommer fram, eftersom miljön gynnas av detta. Färre storföretag betyder att de inte kan köpa upp och försämra de nya idéerna och uppfinningarna, som sker idag.
- Arbetarägda företag ger en lugnare utveckling och minskar risken med avskedanden i spekulationssyften som sker idag. Utslagningen minskar vilket är både effektivt ur samhällets synvinkel och bra för den enskilde.
- Girighetens skadeverkningar för samhället i stort minskar eftersom den sprids ut till så många fler vilket minimerar riskerna med för höga löner och andra favörer som idag ges till icke kompetenta chefer och ledare.
- Utslagning beroende på stress och kön minskar när tempot sänks i arbetslivet. Sparar pengar för samhället och leder på sikt till skattelättnader.
- Samhällets resurser fördelas mer rättvist än idag.
- Färre, men bättre, produkter och en effektivare återvinning gynnar miljön och minskar sopor och skadligt avfall.
- En förkortad arbetstid, exempelvis från 8 timmar till 6 timmar per dag minskar de anställdas belastningsskador och troligtvis även stressen - samtidigt som den ökar fritiden och möjligheterna att tillbringa mer tid hos familj och barn. Och så ökar ju friheten.
- Övertiden minskar vilket på sikt minskar samhällets kostnader för sjukvård och rehabilitering. Samtidigt som fler får arbete.
- Pensionsåldern görs rörlig, i nuläget skulle den kunna variera mellan 60 och 70 år - beroende på arten av arbete m.m. Här kan deltid även bli en lösning för en del. Vinsten är ökad trivsel och valfrihet för fler människor.
- Enklare skatteregler gynnar företagarna samtidigt som flera avdragsmöjligheter tas bort. Enbart vinster för samhället i sin helhet.
- Som ovan nämnts bör arbetarägda kooperativa företag få skattelättnader. Det gör att dessa företag fungerar bättre och framförallt under längre tid än privata. Det ger en jämnare och lugnare rytm i samhället. Samtidigt som de anställda får ett större ansvar att lägga manken till vid sämre tider - för att klara jobben och företaget man är beroende av. Dessutom har de inte  rätt att flytta verksamheten från ursprungsorten, d.v.s. hemkommunen.

Vi väntar, och efter en del kommenteringar, kör vi vidare i den stil som blivit vårt adelsmärke, och varit så knäckande för dem som inte riktigt gillar det demokratiska projektet......

MVH
jbig

[Kallekula]

Kallas i vanligt tal för kommunism.

Produktionsmedlen i händerna på arbetarna/folket. Om man har en papperslapp kvar där det står att Nisse Hult äger företaget så spelar ingen roll om det inte innebär något reellt för denne Nisse Hult.

Kan man plädera. Om man känner för det. KPMLr får väl någon promillle av rösterna vid våra val, så demokratin har redan talat angående detta. De praktiska exemplen när man testet detta avskräcker väl.

[J R Auk]

Enträgen vinner Jbig!

Ett välkommen tillbaka efter den korta pausen önskas du.

Tonen mjuknar, kan vi behålla det så? Vore ju roligt att diskutera detta i detalj, och lägga epiteten åt sidan, vare sig jag förtjänat dem eller inte.

Som jag frågade sist, vill jag undra igen. Hur löser du problemet med populism inför den demokratiska processen?

Det här är inget försök till att skjuta skeppet i sank, men jag ser en fara att det blir likt politiken idag. Dom riktigt marginaliserade grupperna saknar företräde. Tex kanske inte de 3 städarna får komma till tals som anställda i ett företag med 30 tjänstemän. Nu är det väl inte så aktuellt då det verkar som sådant mest läggs ut externt företaget. Men för att teoretisera.

Är ju ifos inte del av den ekonomiska aspekten som du väljer att fokusera på här heller, utan mer en demokratisk fråga. Kanske platsar ändå under ämnet eller vad tycker du Jbig, annars väntar jag tills en tråd dyker upp där den har direkt relevans?

[Jbig]

Hejsan...

Vi har fått en kommentering till det hela av J R Auk! Han undrar hur man löser "problemet med populism inför den demokratiska processen"?

Det är ju redan löst! Se annan tråd där vi utvecklar den demokratiska processen som är invävd i humanismen och de mänskliga rättigheternas paragrafer från FN! (Tror det ligger en tråd under disciplinen "Filosofi" vill vi minnas - skapad av oss själva, naturligtvis).  :wink:

Därmed går vi vidare i jakten på den ekonomiska demokratin....

Arbetarinflytande och kommunalt ägda företag – en hybrid…
 
Ett sätt att utvidga demokratin är som ovan nämnts bildandet av löntagarägda företag. Sådana kan understödjas av statsmakterna genom lägre beskattning för företag och anställda än inom övriga sektorer inom näringslivet. Samtidigt som lagar och regler motverkar att dessa företag tillåts hamna på börsen eller får möjligheter att växa genom att återprivatiseras. Återprivatisering skall naturligtvis tillåtas - men mot rejält tilltagna kostnader till statsmakten och utköp av de anställda. Även den motsatta vägen skall vara öppen, d.v.s. att privata företag går över till att bli löntagarägda. Också här skall naturligtvis en kompensation till ägarna vara möjlig - efter att eventuella skulder har avräknats (skatteskulder, lån och dylikt).
Genom löntagarägda företag ökar de anställdas och därmed småfolkets medverkan i näringsliv och samhälle, på bekostnad av företagare-kapital och byråkratigrupperna.

Ett system med löntagarägda företag blir troligen mer motståndskraftigt mot tillfälliga störningar i ekonomin orsakade av börsoro eller instabilitet utomlands. Dessutom ökar välbefinnandet och tryggheten bland alla dem som är anställda inom denna företagskategori. Exempel på sådana löntagarägda företag finns i bl.a. Argentina, USA och Canada. Fördelarna blir i stort sett de som ovan räknades upp när det gällde den ekonomiska demokratins genomförande inom det privata näringslivet. En annan väg är att bevara det privata näringslivet som det fungerar idag, möjligen med vissa förbättringar, och införa möjligheter för de nya löntagarägda företagen att verka på samma marknad som de privata företagen. De skulle då stödjas av statsmakterna genom skattereduktioner och liknande fördelar mot att dessa som motprestation påtar sig att dels stanna på orten, dels ta in något fler anställda för att på så vis motverka arbetslöshet och samhällsoro. Därmed missgynnas i praktiken inte det privata näringslivet lika mycket.

Stopp en stund, sedan grönt ljus......  :D

MVH
jbig

[Kallekula]

Den springande punkten äganderätten. Vad ska man göra med de företagare som inte vill ge sina företag till arbetarna? Tvinga dem? Tja det vet vi hur det slutar. Tokhöja skatten (samma princip). Och som sagt revolutionära kommunistpartier där finns det inte mycket stöd för i Sverige. Alla fattar vad det handlar om, så inget nytt där.

Köpa ut företagarna?  Om staten ska subvetionera olika företag, nja har inte varit så lyckat tidigare. Bättre låta marknadsprinciperna råda och ha bra förutsättningar för eget företagande.  

Om ni nu tar fram det positiva med vad jbig skriver:
Allt som underlättar för eget företagande är väl bara bra att se över skatter och regler kring.

Vill kommunen, eller det är väl alla de som bor i en kommunen, investera i eget företagande inom kommunen står det dem fritt att göra så redan idag.

[Rising]

De skulle då stödjas av statsmakterna genom skattereduktioner och liknande fördelar mot att dessa som motprestation påtar sig att dels stanna på orten, dels ta in något fler anställda för att på så vis motverka arbetslöshet och samhällsoro.

Hmm... Det gillar inte jag. Industrier i fattiga länder kommer ju aldrig kunna konkurrera ut den sortens statligt finansierade industrier här i väst.

Man måste vara konservativ för att vilja att ens landsmän här i den rika världen skall ha det bättre än de allra fattigaste och mest i världen. Jag tycker faktiskt det är rent osympatiskt att i första hand solidarisera med de som ser ut ungefär som en själv och pratar samma språk som en själv.

Själv väljer jag hellre att vara solidarisk med de mest utsatta i världen, oavsett vad de har för hudfärg och kultur. Blä för unken nationalism!

[Jbig]

Hejsan...

Några syraka reaktioner har inkommit, men som vanligt har de inte läst igenom, eller så fattar de ej! Någon ansåg att detta missgynnar länder i tredje världen, för att de äro statligt "finansierade" här i väst....ho ho ho ho....knappast, snarare tvärtom, idag är ju storföretagen just statligt finansierade genom skyddstullar och andra subventioner.

Snarare gynnar detta hela världen, för detta underminerar kapitalismen till förmån för demokratin och miljön.....

Dessutom tillhör nog Argentina tredje världen.......och där går det ju bra som bubblan tydligen......  :wink:

MVH
jbig

[Rising]

idag är ju storföretagen just statligt finansierade genom skyddstullar och andra subventioner.

Och det systemet vill du behålla? Du skrev: "De skulle då stödjas av statsmakterna genom skattereduktioner och liknande fördelar"

[Kallekula]

Skattereduktion för att få företagen att agera som vi medborgare vill, nja kanske. Kan väl gälla miljön eller något annat. Dessutom använder sig kommuner i dagsläget en mängd knep för att locka till sig och behålla sina företag på orten. Så den biten har vi redan idag. Men visst vill  kommunens medborgare investera i ortens företag ska de väl göra det.

Statliga subventioner. Tveksamt. Kruxet är att staten inte vet när de ska dra sig ur om det går dåligt. Pumpar bara in mer pengar. I hopplösa projket. Vi skattebetalare står för notan. Ta varvsindustrin tex.

Bättre ha generellt bra villkor för företagare.

Skulle arbetsvillkoren bli bättre om vi medborgarna ägde företagen? Bara kolla hur det är idag för de statligt och kommunalt anställda.

[Jbig]

Hejsan...

Risingen försöker med sitt vanliga knep, att manipulera andras texter, och sedan försöka slå i dem att de just skrivit detta!  :lol:

Njae, Risingen, inte försöka bluffa, du kan nog läsa vad vi skrev, och det står ingenstans att vi ville behålla något av dagens system! I så fall får du visa detta i vår text! Vilket du nog inte klarar! Ho ho ho.....

Här rycker du ut en mening, samt manipulerar den samtidigt, ur sitt sammanhang...."De skulle då stödjas av statsmakterna genom skattereduktioner och liknande fördelar"

Men om du läser stycket, så ser man att det du påstår äro omöjligt, eftersom du manipulerat min text, som ju lyder så här:

"...Sådana kan understödjas av statsmakterna genom lägre beskattning för företag och anställda än inom övriga sektorer inom näringslivet. Samtidigt som lagar och regler motverkar att dessa företag tillåts hamna på börsen eller får möjligheter att växa genom att återprivatiseras. Återprivatisering skall naturligtvis tillåtas - men mot rejält tilltagna kostnader till statsmakten och utköp av de anställda. Även den motsatta vägen skall vara öppen, d.v.s. att privata företag går över till att bli löntagarägda...."

Först försöker du manipulera texten, sedan undviker du hela resonemanget, för att du inte klarar av att debattera mot det hela! Risingen, lille vännen, det var mycket korkat av dig! Bättring nu om vi får be.....ho ho ho....vad vi njuter när de okunnige försöker framstå som vetande.....ho ho ho......

P.S. Nå, låg Argentina i det vi kallar "väst" eller mer i tredje världen? Ho ho ho ho..... vad har vi sagt om det viktiga i att kunna hantera begreppen.....

MVH
jbig

[Jbig]

Hejsan...

Enär vi tydligen krossade de totalitäras försök till motdrag i och med vårt framträdande, så väljer vi därmed att gå vidare!

Hur skall företagen styras?

Som redan påpekades måste de anställda och löntagarna vara mer involverade i näringslivet på ett mer direkt, och maktutövande, sätt för att samhällsutvecklingen skall drivas åt rätt håll igen. För att uppnå en sådan inriktning kan man ta sig fram på tre, delvis, likartade vägar – (1) löntagarmakt genom facket i redan existerande företag, genom företagsbaserade omröstningar där tillsättandet av chefer/ordergivare och överordnade blir en demokratifråga samt genom att starta nya, (2) kooperativa löntagarägda (och löntagarstyrda) företag. Dessutom en medelväg där kommunala och kooperativa företag (3) bildas med gemensamt ägande mellan kommun och löntagare/anställda. Alla tre vägarna kan dessutom utan några större problem kombineras och drivas samtidigt. Låt oss granska det hela i tur och ordning. Vi börjar med reformeringen av den befintliga arbetsmarknaden och de företag som redan existerar.

För att de anställda, och huvudtaget de stora flertalet människor i samhället, skall ha någon reell makt måste delaktigheten på arbetsplatsen öka. Mer makt gentemot sina chefer och företagsägarna. Lagar skall stiftas som ger de anställda reella möjligheter att påverka sina arbetsförhållanden och samtidigt ge dem en känsla av att vara betydelsefulla även som ”ekonomiskt ansvarstagande” människor. Allt beslutsfattande, som berör arbetsförhållandena i vid mening, på företag och arbetsplatser, också inom det offentliga, skall underställas de anställda genom demokratiska beslut fattade av alla där en individ utgör en röst. I frågor rörande företagets ägande, dagliga styrning och delvis produktinriktning har ägarna det avgörande inflytandet och ansvaret, ungefär som dagens ledningar av befintliga företag.

Styret ser då ut så här vid en snabb överblick:
Högst upp – chefen/cheferna, uppgifter: att styra företaget och staka ut dess inriktning.
Styrelsen – uppgifter: att vara länken mellan golvet och taket.
Golvet – jobbarna, uppgifter: att jobba och även medverka vid tillsättandet av styrelsen och vid behov cheferna.
Alla har en röst vad gäller tillsättandet av chefer, förmän och liknande.
Alla har en röst vid ”bolagsstämman”, oftast en gång/år, allt om företaget kan då diskuteras. Varianterna på detta tema är förmodligen oändligt.

Här gör vi ett avbrott, och ser om någon åter lyckas med bedriften att ännu en gång tyda fel, gå i en fälla, eller att i allmänna ordalag inte gilla det vi framför - alla tre möjligheterna äro möjliga, men bara den sista kan vi godtaga som acceptabelt ur moralfilosofisk synvinkel!  

MVH
jbig

[Kallekula]

Precis som förra gången du körde detta är det lika luddigt.

"I frågor rörande företagets ägande, dagliga styrning och delvis produktinriktning har ägarna det avgörande inflytandet "

Vad är en ägare?

Eller sa du...

"Ingreppet påverkar ju enbart drift och fördelning av vinsten,"

Här blandas det friskt med begreppen, ägande, drift, vinst, daglig styrning .

Jag vet att du är sur på mig när du kom på dig själv med att ha problem att räkna till  tre (företag) så någon annan får väl försöka få någon rätsida på det du (egentligen) vill säga.

I övrigt om vi nu talar om hur företag ska vara organiserade och vem som ska bestämma vad, hur beslutsordningar ska tas osv finns det inget som hindrar att dagens ägare organiserar utifrån de principer du skissar på. Varför tror du inte de gör det? Om de inte vill göra det så....?

[Jbig]

Hejsan...

Således följer andra delen av avsnittet "Hur skall företagen styras?"


Tre företagstyper är beskrivna här, vilket inte hindrar att det kan finnas många fler varianter.

(A) De rena kooperativa företagen som ägs av de anställda. De förbinder sig att stanna i hemkommunen, mot lägre skatt som gentjänst från det offentliga. De skall ej in på börsen. De har dock rätt att bryta kontrakten, mot att först ersätta vad det offentliga, i förekommande fall, har hjälp till med. Dessutom åker skatten upp direkt!

(B) De hybrida företagen som delvis ägs och erhåller startbidrag från det offentliga. Även dessa förbinder sig att stanna i hemkommunen. En mindre del av vinsten betalas av till kommunen för det man fått låna till start och annat. Därefter har man samma skattelättnade som de kooperativa företagen. De kan inte frigöra sig från kommunen, med mindre än att det man lånat återbetalas till kommunen. Eftersom kommunerna här är delägande, skall de även giva bifall till ett utträde ur hybrideriet. När de utgår, åker skatten upp direkt!

(C) De privata företagen, skall funka precis som idag. Dock införs de demokratiska principer som tidigare skissats fram vad gäller de anställdas utökade demokratiska befogenheter. Detta skall även gälla de två ovan nämnda företagstyperna. Demokratin skall än mer genomsyra verksamheten på golvet, och i de två första fallen även baxas in i hela beslutsapparaten. Dock är det inte frågan om stora massmöten och annat, utan mestadels årligt återkommande möten där diverse problem tas upp till ytan, som kommer att beröras i de senare styckena i denna text. Samt naturligtvis möten som sammankallas när något exceptionellt händer i företaget. Rent av lite liknande en årlig bolagsstämma, med den skillnaden att alla är med på mötena, anställda såväl som ägare.

Därmed är den teoretiska bilden av själva styrandet av dessa mer demokratiska företag avklart! Frågan är, fungerar det i verkligheten?
Vi lämnar frågan tills vidare, och fortsätter själva den teoretiska inramningen, innan vi forskar på det empiriska verklighetsplanet!  :lol:

MVH
jbig

[Jbig]

Hejsan...

Då de motsträvige just nu har problem med att alls klara av att strukturera något motdrag av konstruktivt värde, passar vi på att gå vidare! Nu till den så viktiga - vinsten, eller för att använda ett mer revolutionärt uttryck - profiten!  :D

Vinsten, hur skall den hanteras i denna nya form?

Innan vinsten tas upp till behandling, bör en sak klargöras. I ett privat företag är man anställd, och en ägare äger företaget. Då är man alltså inte delägare.
I ett kooperativt företag är man delägare, och anställd, på samma gång, precis som alla andra som jobbar där.
I ett hälftenägt hybridföretag i kommunens regi, är man anställd och delägare tillsammans med övriga som arbetar där, plus kommunen.
Här kan det ju förekomma att även icke-ägande anställda anställs i de kooperativa företagen och offentligtägda hybridföretagen, men de skall efter en introduktionstid erbjudas delägarskap. Hela systemet skall eftersträva trygghet och fasta anställningar åt alla som vill ha det.

Frågan om ett företags vinst, eller investeringar, det må gälla privata, kooperativa eller delvis offentligtägda, kan i stort behandlas på samma sätt i just denna fråga. Vi åskådliggör det genom några exempel.
Anta att jag jobbar ihop ett värde som är 200 pengar på en arbetsdag i ett privat företag. Av dessa nyper chefen 100, själv behåller jag 100. I en modern värld får jag dessutom räkna bort, säg, 35 pengar i skatter och avgifter. Själv erhåller jag 65 pengar.
Företagaren tvingas också räkna av, säg 25 i skatter och 25 i andra avgifter. Han behåller 50, men av dessa tvingas han avstå 30 för kommande investeringar och det ena med det andra. 20 nyper han för eget behov. Av detta kan sägas att bara de däringa 30 pengarna egentligen är vinst i företaget, resten är avräkningar!

Det samma måste också ett arbetarägt/kooperativt företag handskas med, ja frågan är om inte den sparade vinsten här rent av måste bli högre. Varför? Jo, därför att:

Jag jobbar i makligare takt, kanske 6 timmar om dagen, det ger bara, säg, 175 pengar.
Jag får 80, skattar bort 30 och behåller 50.
Företaget, som jag deläger, eller ingår som en kooperatist i, måste ändå överleva på marknaden. Därmed tar det 95 pengar av det jag arbetat ihop, precis som ett privat företag tar ”mervärdet” av vad jag producerar..
Även detta företag tvingas räkna av som det privata företagen, skatter och avgifter, tillsammans 40 pengar. Skatten är ju lägre för dessa företag, vilket jag tidigare ju nämnt. Kvar är 55 pengar, varav chefer och andra skall ha 25 pengar till deras löner.
Kvar att investera är således 30 pengar!

Detsamma kan föras till det halvoffentligt ägda kooperativa företaget. Skillnaden är bara den att här går en mindre del av vinsten tillbaks till kommunen. För att detta skall fungera måste naturligtvis en del kommunala lagar skrivas om i Sverige, liksom förmodligen inom hela EU.

Således ingen större skillnad mot vad som förekommer idag. Man kan fråga sig om de anställda inte frestas att ta ut vinsten i löner istället för att investera dem? Tja, risken finns, den finns ju även bland privata företagare. Troligen är det snarare så att skall man ta ut en vinst i lön i stället för pengar måste en majoritet vara med. Och här ser jag en bättre broms mot äventyrligheter än vad som finns i den privata sfären vid 2000-talets ingång där fifflet ju nästan verkar vara mer vanligt än det lagliga utövandet.

Vi avvaktar, och återkommer senare...  :wink:

MVH
jbig

[Kallekula]

Om vi nu bortser från att arbetarna skulle bestämma över vinsten, som jbig från början sa (det intressanta är givetvis de privata företag som inte accepterar detta, vad göra, revolution?)

Det låter som att statligt ägda företag är en nyhet, men hur är det egentligen? Låt oss se.

4 Staten som bolagsägare
Statens roll i samhällsekonomin ska vara att sätta ramar och övervaka spelreglerna på marknaden, ansvara för samhällsplanering och infrastruktur samt att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt. När staten agerar såväl domare som spelare på marknaden är risken stor att konkurrensen snedvrids och att investeringar inte görs på ett optimalt sätt i de företag som har de bästa förutsättningarna.
Eftersom det är staten som sätter spelreglerna inom näringspolitiken bör staten inte själv äga företag, utom när det finns särskilda skäl för det. Statens dubbla roller inom näringspolitiken hindrar förutsättningarna för en sund och rättvis konkurrens.
Den svenska staten är Sveriges största företagsägare. Genom Regeringskansliet förvaltas ett 60-tal företag med statligt ägande. Totalt omsätter dessa företag nära 340 miljarder kronor och har cirka 200 000 anställda. Svenska staten är dessutom den enskilt största ägaren på Stockholmsbörsen, med ett innehav på 99,5 miljarder kronor. Statens innehav är nästan dubbelt så stort som den näst störste ägarens innehav. Statens ägande omfattar cirka 25 procent av det inhemska näringslivet. Det statliga ägandet är till nackdel för ekonomins funktionssätt, för företagen och deras anställda, och innebär en orimlig inlåsning av den förmögenhet som nationen disponerar över.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.a ... /04&bet=N2

Lite mer kritik:

http://www.kristdemokraterna.se/VarPoli ... kd176.aspx


Vad kan gå snett i praktiken, vad det tex gäller statliga subventioner:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Varvskrisen

Allän info:

http://www.regeringen.se/sb/d/2819

Men visst är detta jbig nu säger inget nytt, men en intressant diskussion. Förs liviligt inom de socialdemokratiska (och framförallt inom V) leden.

http://enn.kokk.se/?p=599

Här är det samma gamla vanliga visa:
http://www.socialisten.nu/arbr/v/v_stra ... ment.shtml

Dock är det lite mer insiksfullt än det jbig säger, näväl jmf vad som nu snart kommer från jbig med detta:

"S: Förstatliganden av vissa nyckelföretag kan jag se som en del i en socialistisk strategi. Men jag ser inte det som en generallösning. Jag tror att det finns stora problem med direktförstatligande. Ett problem som jag ser är att plötsligt blir det en oerhörd förändring av själva grundvalen för en verksamhet. Nu låter jag kanske som en väldigt försiktig reformist, kanske är jag det också. Alla typer av större förändringar skakar om verksamheten. Jag tror att det finns en risk att det blir en ganska lång period av stagnation. Sen blir det kanske det som vi såg i Frankrike, kapitalflykt och så. En tredje aspekt är ju inflytandet. Bara för att man går in och förstatligar så innebär ju inte det att det blir ett jättebra inflytande för de anställda. Detta innebär inte att jag totalt förkastar förstatliganden. Men jag ser inte det som den enda strategin. Du pratade om Argentina, och jag tror det är viktigt att se att en socialistisk strategi måste anpassa sig efter de förhållanden som finns i respektive område."

Behöver inte bli jättebra inflytande för de anställda, nej det gäller ju att vara smart när man uttalar sig. Hur ser det ut för de anställda som är statligt anställda idag?  

Statliga företag är våra allas företag, så där bestämmer vi alla (dvs valda politiker, myndigheter osv) och inte de anställda. Skulle vi INTE kunna öva inflytande så används skattepengar på något vi inte har någon kontroll över, då ska det vara privata företag, dvs då får ägarna själva (eller nu kallas ägarna för arbetare när jbig lägger ut texten, fast det är bara frågan om semantik) . Inte speciellt konstigt.



Finns hur mycket som helst skrivet. Ganska kul att läsa om.

Dessutom hur är det nu med statliga subventioner till olika företag, detta satt i relation till gällande EU regler? Sådant är också intressant att undersöka