Vilka är dagens klasser?
Fungerar det i den dagliga debatten att prata om arbetare, medelklass, överklass.
Eller är denna indelning lika förlegad som Adel, Präster, borgare och bönder.
Det finns klasser i dagens SVENSKA samhälle, men hur skulle ni vilja defienera dessa klasser och är man i så fall på någott sätt bunden till sin klass. Och hur skulle i så fall en modern klassresa se ut.
Och en följdfråga av mindre betydelse, är dessa "nya" klasser på något sätt bundet till något parti. Det pratas ju blandannat om "nya" arbetarpartiet Moderaterna och Socilademokraterna pratar om att alla skall med.
Klasser
Moderator: Moderatorgruppen
Jag vet inte om det finns klasser. Men jag vet att det finns åsikter som gör att du inte premieras i arbetslivet.
Tex, de flesta högstatusjobb kräver att du inte är fackligt ansluten (vilket jag iofs kan förstå med de maffiafack vi har) vilket är ett tecken på att man vill ha "klasser" på något sätt. Om även mer ideologiska sådana.
Tex, de flesta högstatusjobb kräver att du inte är fackligt ansluten (vilket jag iofs kan förstå med de maffiafack vi har) vilket är ett tecken på att man vill ha "klasser" på något sätt. Om även mer ideologiska sådana.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Jag kan iofs också säga att jag har tydligt sett olika tendenser i hur man ser på företagande inom de olika områden jag har bott i. Och där skulle man kunna applicera "arbetarklass" och "akademiker" som främsta företrädare för de olika områdena.
Men det kan mycket väl vara andra orsaker likväl, trots är det olika kommuner och de har helt olika politik.
Men det kan mycket väl vara andra orsaker likväl, trots är det olika kommuner och de har helt olika politik.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Dagens klassamhälle är grovt de med tillgångar och makt kontra de utan.
Samhällets överklass tenderar att mer se sig själva som en elit, helt separerad den vanlige medborgaren. Myten om det klasslösa Sverige upprättshålls främs av politiker och massmedia, förmodligen för att än en gång dupera den breda massan, men trots det slipprar sanningen fram då och då i handling. Det är svårare för invandrare att få jobb, bostad, banklån samt att komma in på vissa uteställen, de står alltså lägst i skalan. De är i förhållande till sitt antal även överrepresenterade i brottsregistren. Därefter har vi de utslagna, missbrukare, kriminella mm. som alltmer tenderas att slåss ihop med de socialt misslyckade, arbetslösa samt arbetsoföra. Lågstatusarbetarna kommer däreft följt av de med utbildning, varav egna företagare räknas lite bättre men ändå står under akademiker med arbeten, gärna kombinerat med social status. En ny grupp som är lite av en flytgrupp i samhället är kändisarna och framstående idrottsutövare, beroende på inkomst och popularitet är de en grupp som är svårplacerade. De förmögna däremot ser ned på dem och tycker allmänt att deras karriärer ej är eftersträvansvärda eller att de likt gycklarens roll endast tjänar samhället som underhållare. Journalister besitter en viss makt, då de skapar opinioner som främst är till för att bevara status quo, d.v.s skydda de besuttna. Lite över dem kommer företagsledare och styrelseledamöter i större företag. De ser sig själva som kungligheter och står över lagen i samhället vilket ofta visar sig då de frias från alla eventuella anklagelser som riktas mot dem. Adel och kungar lever på forna dagars ära och är en klass som åtnjuter vissa privilegier beroende på rikedom och namn.
Detta är en grov bild av klasserna, den går att stycka upp ändå mer beroende på kön, yrke, etnicitet, men stämmer min bild av dagens klasser?
Samhällets överklass tenderar att mer se sig själva som en elit, helt separerad den vanlige medborgaren. Myten om det klasslösa Sverige upprättshålls främs av politiker och massmedia, förmodligen för att än en gång dupera den breda massan, men trots det slipprar sanningen fram då och då i handling. Det är svårare för invandrare att få jobb, bostad, banklån samt att komma in på vissa uteställen, de står alltså lägst i skalan. De är i förhållande till sitt antal även överrepresenterade i brottsregistren. Därefter har vi de utslagna, missbrukare, kriminella mm. som alltmer tenderas att slåss ihop med de socialt misslyckade, arbetslösa samt arbetsoföra. Lågstatusarbetarna kommer däreft följt av de med utbildning, varav egna företagare räknas lite bättre men ändå står under akademiker med arbeten, gärna kombinerat med social status. En ny grupp som är lite av en flytgrupp i samhället är kändisarna och framstående idrottsutövare, beroende på inkomst och popularitet är de en grupp som är svårplacerade. De förmögna däremot ser ned på dem och tycker allmänt att deras karriärer ej är eftersträvansvärda eller att de likt gycklarens roll endast tjänar samhället som underhållare. Journalister besitter en viss makt, då de skapar opinioner som främst är till för att bevara status quo, d.v.s skydda de besuttna. Lite över dem kommer företagsledare och styrelseledamöter i större företag. De ser sig själva som kungligheter och står över lagen i samhället vilket ofta visar sig då de frias från alla eventuella anklagelser som riktas mot dem. Adel och kungar lever på forna dagars ära och är en klass som åtnjuter vissa privilegier beroende på rikedom och namn.
Detta är en grov bild av klasserna, den går att stycka upp ändå mer beroende på kön, yrke, etnicitet, men stämmer min bild av dagens klasser?
Man kan säkert hitta otaliga sätt att dela in folk på, men vilka gör skillnad?
Jag skulle välja två kategorier, Offret och Medskaparen. Kategorierna är oberoende av ras, kön, ålder, sexuell läggning, inkomstnivå och liknar snarare andliga kaster än marxistiska klasser.
Offret utmärks av att medvetet eller omedvetet delta i ett ohållbart socialt skådespel fullt av substitut som förleder honom från det väsentliga i tillvaron. Offret klagar ofta, ser inte den verklighet han själv skapar och skyller gärna ifrån sig. Offrets bästa vänner är Man och Någon. Man och Någon är alltid de som borde göra något - aldrig Offret själv.
Medskaparen kan ta emot vilka citroner som helst av livet och göra lemonad av dem, som han bjuder sina medmänniskor på. Medskaparen tar ansvar för sin del av tillvaron, ser möjligheter och gör alltid det bästa av situationen. Medskaparen funderar hellre på vad han kan göra, än på vem som borde göra något.
En klassresa från Offer till Medskapare är möjlig för vemsomhelst och behöver inte ändra något i det yttre. Men individens livsupplevelse kan istället ändras radikalt, liksom handlingsmönstret.
En uteliggare som samlar tomburkar som mindre anständiga människor släppt där de gick och stod, pantar dessa, kanske tigger lite eller säljer tidningar, köper mat och öl, och samtalar med sina vänner särskilt när de behöver ett lyssnande öra - det är ett exempel på en Medskapare. Gordon Gecko, trots all sin handlingskraft, är ett exempel på ett Offer.
Jag skulle välja två kategorier, Offret och Medskaparen. Kategorierna är oberoende av ras, kön, ålder, sexuell läggning, inkomstnivå och liknar snarare andliga kaster än marxistiska klasser.
Offret utmärks av att medvetet eller omedvetet delta i ett ohållbart socialt skådespel fullt av substitut som förleder honom från det väsentliga i tillvaron. Offret klagar ofta, ser inte den verklighet han själv skapar och skyller gärna ifrån sig. Offrets bästa vänner är Man och Någon. Man och Någon är alltid de som borde göra något - aldrig Offret själv.
Medskaparen kan ta emot vilka citroner som helst av livet och göra lemonad av dem, som han bjuder sina medmänniskor på. Medskaparen tar ansvar för sin del av tillvaron, ser möjligheter och gör alltid det bästa av situationen. Medskaparen funderar hellre på vad han kan göra, än på vem som borde göra något.
En klassresa från Offer till Medskapare är möjlig för vemsomhelst och behöver inte ändra något i det yttre. Men individens livsupplevelse kan istället ändras radikalt, liksom handlingsmönstret.
En uteliggare som samlar tomburkar som mindre anständiga människor släppt där de gick och stod, pantar dessa, kanske tigger lite eller säljer tidningar, köper mat och öl, och samtalar med sina vänner särskilt när de behöver ett lyssnande öra - det är ett exempel på en Medskapare. Gordon Gecko, trots all sin handlingskraft, är ett exempel på ett Offer.
-
suchanother
- Avstängd
- Inlägg: 4109
- Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
- Ort: Göteborg
En klass kan bildas på en mängd olika sätt alltefter behov. Man grupperar helt enkelt folk efter någon gemensam egenskap och ev. särskiljer denna grupp från övriga befolkningen.
I det vetenskapliga arbetet är klasskonceptet helt nödvändigt annars blir det tvärstopp.
Klasser kan vara mer och mindre meningsfulla; {alla svenskar med eskimåpåbrå som är albinos och 169,5 cm långa} är något udda klass (troligen = Ø, den tomma klassen), klassen {alla svenskar med årsinkomst minst 300 000} är säkert mer meningsfull för ekonomer och sociologer.
Det är tämligen fritt fram för var och en att forma sina egna klasser
Hur definierar du själv dessa klasser?
I det vetenskapliga arbetet är klasskonceptet helt nödvändigt annars blir det tvärstopp.
Klasser kan vara mer och mindre meningsfulla; {alla svenskar med eskimåpåbrå som är albinos och 169,5 cm långa} är något udda klass (troligen = Ø, den tomma klassen), klassen {alla svenskar med årsinkomst minst 300 000} är säkert mer meningsfull för ekonomer och sociologer.
Det är tämligen fritt fram för var och en att forma sina egna klasser
Marksa skrev:Det finns klasser i dagens SVENSKA samhälle, men hur skulle ni vilja defienera dessa klasser och är man i så fall på någott sätt bunden till sin klass
Hur definierar du själv dessa klasser?
Jag skulle i grunden vilja säga att klassisk klassindelning är en icke produktiv syselsätning, då en klassresa åtminstånde mellan alla delar förutom den mest priviliegerade är för de flesta möjlig i Sverige om man nu har en vilja att göra den vill säga.
Men med detta sagt så har vi i sverige ändock ett antal sociala klasser.
Min bild av det moderna klassindelning som kan ha en relevans i ett politiskt sammanhang stämmer rätt väl med Zokrates beskrivning ovan. En klassindelning utifrån medel och med vilket motstånd det finns att kunna påverka sin eventuella klassresa. Satt och skissade på detta innan jag la in ämnet och då såg det ungefär så här:
Invandrare, minst medel, indelad i 2 grupper.
1 de som inte orkar eller får lyfta sig från sterotypen.
2 de som har viljan och möjlighet att göra en klassresa bort från den gänse bilden. (hovnars medskapare)
De som blev kvar Alltså alla våra kära vänner som fastnade i en avfolkningbyggd och inte orkar se möjlighter där i sin egen byggd eller någon annan stans. (någott av Hovnarrs offer)
Utförare Utifrån klassisk termelogi både arbetare och tjänsteman, då dessa delar i stort har flytit ihop. Visst finns det forfarande en hel del rigtigt handgribliga jobb, men de flesta har flera klassiska tjänstemanna delar, så utförare var ordet. (här finns både offer och medskapare)
Ledare de som i någon mån styr utföraren, I det Svenska samhället dock en inte alltför avundsvärd roll, då utföraren i många stycken kan klara sitt uppdrag alldeles på egen hand. Men ledaren är ansvarig och något bättre betald....( mest medskapare)
Glidare Han som flyter ovanpå, gammal överklass, eller ny opporturnist, avlar brats. (inget av Hovnars definition fastnar på dessa)
Ingen lätt övning detta, och jag hemfaller lätt till konventionellt tänkande.
Skall man desutom hitta politiska partier att matcha med en indelning i klasser utan att vara traditionalist blir det ännu svårare. Då man kan påstå att klassindelningen är flytande så är även de flesta Svenska partier. Flera av dessa arbetar med sin egen identitet och söker att hitta sin målgrupp i ett landskap som inte stämmer med det som var förhärskande under större delen av 1900 talet då ideologierna var tydligare.
Men med detta sagt så har vi i sverige ändock ett antal sociala klasser.
Min bild av det moderna klassindelning som kan ha en relevans i ett politiskt sammanhang stämmer rätt väl med Zokrates beskrivning ovan. En klassindelning utifrån medel och med vilket motstånd det finns att kunna påverka sin eventuella klassresa. Satt och skissade på detta innan jag la in ämnet och då såg det ungefär så här:
Invandrare, minst medel, indelad i 2 grupper.
1 de som inte orkar eller får lyfta sig från sterotypen.
2 de som har viljan och möjlighet att göra en klassresa bort från den gänse bilden. (hovnars medskapare)
De som blev kvar Alltså alla våra kära vänner som fastnade i en avfolkningbyggd och inte orkar se möjlighter där i sin egen byggd eller någon annan stans. (någott av Hovnarrs offer)
Utförare Utifrån klassisk termelogi både arbetare och tjänsteman, då dessa delar i stort har flytit ihop. Visst finns det forfarande en hel del rigtigt handgribliga jobb, men de flesta har flera klassiska tjänstemanna delar, så utförare var ordet. (här finns både offer och medskapare)
Ledare de som i någon mån styr utföraren, I det Svenska samhället dock en inte alltför avundsvärd roll, då utföraren i många stycken kan klara sitt uppdrag alldeles på egen hand. Men ledaren är ansvarig och något bättre betald....( mest medskapare)
Glidare Han som flyter ovanpå, gammal överklass, eller ny opporturnist, avlar brats. (inget av Hovnars definition fastnar på dessa)
Ingen lätt övning detta, och jag hemfaller lätt till konventionellt tänkande.
Skall man desutom hitta politiska partier att matcha med en indelning i klasser utan att vara traditionalist blir det ännu svårare. Då man kan påstå att klassindelningen är flytande så är även de flesta Svenska partier. Flera av dessa arbetar med sin egen identitet och söker att hitta sin målgrupp i ett landskap som inte stämmer med det som var förhärskande under större delen av 1900 talet då ideologierna var tydligare.
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Jag anser nog att den traditionella klassindelningen är precis lika relevant idag som tidigare. T.ex. vet man ju att det förekommer en fruktansvärd snedrekrytering till högskolorna, mindre än 20% av studenterna har arbetarklassbakgrund. Procentsatsen är något större i kurser som går på distans och internet, av någon outgrundlig anledning. Faktum är att universiteten är att betrakta som borgerliga miljöer. Den klassresa du pratar om Marksa är mest något i teorin. Klass är mer än inkomst, det är stora kulturella skillnader. En tydlig markör är till exempel språket.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"
Avantgardet skrev:Jag anser nog att den traditionella klassindelningen är precis lika relevant idag som tidigare.
Hur ser du då på följdfrågan kring det traditionella valet av parti. Är vi fortfarande bunda till ideologierna som skapades i början av 1900 talet? Vilket i mitt tycke är en skrämmande tanke.
Avantgardet skrev: T.ex. vet man ju att det förekommer en fruktansvärd snedrekrytering till högskolorna, mindre än 20% av studenterna har arbetarklassbakgrund. Procentsatsen är något större i kurser som går på distans och internet, av någon outgrundlig anledning.Faktum är att universiteten är att betrakta som borgerliga miljöer.
Finns det någonstans jag kan ta del av denna stsistik? Det är säkert så som du säger men hur sjutton defienerar man arbeterklassbakgrund i ett samhälle där medelklassen relativt sätt växt kraftigt. Alltså deras definition av klasserna och faktiska delmängder av populationen är av intresse.
Avantgardet skrev:Den klassresa du pratar om Marksa är mest något i teorin. Klass är mer än inkomst, det är stora kulturella skillnader. En tydlig markör är till exempel språket.
Klassresa i denna bemärkelse har förvisso en del att göra med inkomst. Men oxå med aktiva val och tillgång till arbete, bildningsnivå mm. Och för att klara av att göra denna resa bör men besitta en förmåga att i viss mån kunna anpassa sina kulturella handlingar och språkbruk till den gemenskap man eftersträvar att tillhöra.
Och har man önskan att göra något annat av sitt liv, än vad föräldrarna gjorde på bruksorten är detta något som kommer med terretoriet.
När jag läser vad du skriver här får nästan lite Indiska kastvibbar, det man föds till är man. Men så omöjligt är det inte.
-
Skogsälvan
- Avslutat konto
- Inlägg: 5803
- Blev medlem: 28 jun 2005 18:54
Jag har barn. Det händer att mina barns klasskompisar inte kan följa med på utflykter för att familjen inte har råd att betala femtio spänn för ponnyridning, en tjuga till en glass och utgiften som krävs för en sovsäck och luftmadrass. Jag har alltså pratat med två förtvivlade mammor om detta och det är ju förjävligt!
Skogsälvan skrev:Jag har barn. Det händer att mina barns klasskompisar inte kan följa med på utflykter för att familjen inte har råd att betala femtio spänn för ponnyridning, en tjuga till en glass och utgiften som krävs för en sovsäck och luftmadrass. Jag har alltså pratat med två förtvivlade mammor om detta och det är ju förjävligt!
Håller med, det för djvlgt. den typen av uppbygliga och i mångt och mycket pedagogiska utflykter bör ingå i skolans åtagande och inte vara beroende av vårdnadshavarens inkomst.
Att man sedan inte skall bekosta skidresan till fjällen på skolans budget är en annan sak.
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 26 och 0 gäster