Vi påbörjar en ny sejour av vår analyserande inkoll av kapitalismen och dess många sidor. Denna gång utgår granskningen frånm den ekonomiska och sociala synvinkeln. Frågan vi ställer oss är - är kapitalismen effektiv, eller är den högst ineffektiv?
Kapitalismens totalitära grunder
Det finns ingen definition av totalitarism som alla politiska teoretiker och politiskt intresserade är överens om. De flesta av dessa intresserar sig för formen, alltså vilka strukturer i samhället det är som gör det totalitärt eller auktoritärt – eller demokratiskt. Det är dock inte helt oproblematiskt, som forskaren Benjamin Barber påpekar så innehar de flesta moderna politiska system och samhällen idag drag av totalitarismen.
Samhällssystem som inte definieras som totalitära har ofta, inte minst USA, strukturer som är identiska med samhällen som definieras som totalitära. Samhällen som räknar sig som socialistiska, fascistiska eller liberala har påfallande likartade former. Samhällen med tvåpartisystem kan vara precis lika förtryckande mot en verklig opposition som enpartisystem. Flerpartisystem kan ge intryck av att det förs en riktig debatt om de grundläggande problemen som finns under ytan likväl som ”erkänt” totalitära system framhävdar att de också sysslar gör. Befolkningar kan tystas antingen genom terror, eller med lugnande åtgärder – inte minst varianter av indoktrinering.
Den definition av totalitarism som har flest anhängare är troligen samhällsforskaren C.J. Friedrich, som menar att totalitära egenskaper kännetecknar regimer som innehåller följande inslag:
1 – En totalitär ideologi.
2 – Ett parti som hyllar denna ideologi och vanligen leds av en person, diktatorn.
3 – En fullt utbyggd hemlig polis.
4 – En monopolistisk kontroll av massmedierna, vapnen och de ekonomiska förehavandena.
Andra, exempelvis forskaren Michael Curtis, menar att det avgörande kriteriet även är att gränsen mellan den allmänna och privata sfären utplånas, att äktenskap och familjeliv kontrolleras på institutionell väg. Karl Popper anser exempelvis att totalitarismen endast är en utveckling av en tradition som är lika gammal som den mänskliga civilisationen. Hannah Arendt menar att totalitarismen delvis är unik, men att den har sina rötter i vissa traditioner, i synnerhet antisemitismen och imperialismen. Jeane Kickpatric menar att ”revolutionära autokratier” är mer repressiva än de traditionella autokratierna.
Förmodligen är det så att även de äldre systemen var våldsamma när de växte fram. Idag har de sedan länge tystat oppositionen och sett till att kyrkans/de religiösa samfundens och utbildningsväsendets organisationer noga ansluter sig till regimernas politik. Auktoritära system, mestadels diktaturer efter 1945 i tredje världen, har kyrkan/den dominerande religionens företrädare på sin sida, de styr över massmedierna, håller sig med en hemlig polis, använder sig av godtyckliga arresteringar och fängslar utan verkliga rättegångar. Dessa system låter mörda betydligt fler dissidenter och oppositionella än de socialistiska totalitära systemen gör/gjorde, enligt författaren och litteraturvetaren Marilyn French från USA.
En skillnad är att totalitära system är idealistiska, de vill göra om människan, medan de auktoritära systemen inte lägger så mycket krut på just denna del. Totalitära system tolererar inte institutioner som inte står under deras fullständiga kontroll. Auktoritära system tillåter sådana organisationer, exempelvis katolska kyrkan, eller i andra kulturområden, dessas religiösa organisationer (islam, hinduismen, buddhismen). Man tillåter även kapitalistiska företag, eftersom dessa, precis som katolska kyrkan, helt accepterar en auktoritär ordning. Auktoritära system är cyniska, de tillber endast makten och anser att alla människor kan köpas eller korrumperas. Totalitära system är idealistiska och söker uppnå ett högre stadium än bara tillbedjan av makten. Ironiskt nog bekänner sig totalitära system till de mänskliga idealen – men ändå förtrycker de oliktänkande och andra hänsynslöst. De totalitära systemen är egentligen bara yngre varianter av äldre auktoritära systemen i den meningen att de går i samma fotspår och samma riktning. Både kristendomen och buddhismen var från början ideologier som syftade till att göra om människan - men idag accepterar de den totalitära makten helt och hållet. Möjligen med ett fåtal undantag där utövarna av religionen verkligen tar sitt kall på allvar - men de bekämpas från alla håll utom då de ironiskt nog har gemensamma mål med konkurrerande totalitära intressen!
Feodala system syftade till att skapa en elit som skulle styra flertalet, och därmed erhålla privilegier. Men de var oftast kaotiska och instabila till sin natur – vilket berodde på att de inte hade makt, och möjligheter, att kontrollera befolkningarna helt och hållet. Därför skakades de av revolter, uppror eller så gick de under i krig eller erövringar. I Europa, Kina, Mesoamerika, Anderna, Mellanöstern och Indien försökte de styrande eliterna tvinga på befolkningarna ett system där dessa på olika sätt tvingades avvara en del av sin produktion i vid mening. Eliterna levde på befolkningarnas slit. På sina håll varade dessa imperier genom att expandera; Romarriket, Kina, Islam, Aztekerriket, Inkariket och de indiska imperierna var sådana system som varade kortare eller längre perioder. I Europa avlöste den katolska kyrkan Romarriket och varade i närmare tusen år genom att tvinga på alla sin indoktrinering – ja, den internaliserade även moralen i det kristna Europa.
Ändå är de nutida liberala och kapitalistiska samhällena totalitära – och alltså inte bara auktoritära! Hur går det ihop? Jo, den nyliberalism som sedan början av 1980-talet tagit sig fram på den ekonomiska och politiska scenen är till sin grund totalitär. Den kan inte acceptera andra idéströmningar, den kan bara tillåta en ”sanning” eftersom den annars riskerar att åter förpassas till historiens garderob när konkurrerande tankegångar ställs mot den.
En mer nutida totalitär samhällssyn och kriterier på ett totalitärt samhälle bör således uppfylla följande:
1 – En totalitär ideologi, exempelvis kapitalism och nyliberalism.
2 – Ett, eller flera partier som hyllar denna ideologi och leds av manipulativa personer.
3 – En fullt utbyggd hemlig polis och moderna övervakningssystem över befolkningen.
4 – En monopolistisk och icke-demokratisk kontroll av massmedier, vapen och ekonomi.
Således har vi grunden, och härefter går vi till den direkta verklighetens brus.....
MVH
bigj
