Nattväktarstaten - liberal dröm eller totalitär realitet
Moderator: Moderatorgruppen
Nattväktarstaten - liberal dröm eller totalitär realitet
Hejsan!
Vi kollar in den sk "nattväktarstaten" lite grand, och efterser om den kanske har funnits tidigare? Kan den redan ha existerat? Och hur fungerade den då - om det ha funnits alltså?
Nattväktarstatens tillkomst i det tidigmoderna Västeuropa
Nattväktarstaten är många liberalers och konservativas teoretiska modell för ett samhälle utan skatter och individens ”frigörelse”. Många liberaler har haft en sådan stat som mål i sina teoretiska modeller; Adam Smith, David Ricardo, John Stuart Mill, Jeremy Bentham, Richard Cobden och senare har Ayn Rand förespråkat en sådan stat i sin objektiva samhällsteori.
Har då sådana stater existerat? Ja, faktiskt, de kom med den tidiga liberalismen och laissez-faire-samhället under loppet av 1700-talet i Storbritannien och ett århundrade senare i Belgien, delvis även i Nederländerna och Frankrike, samt slutligen till Danmark och Sverige mot mitten av 1800-talet. Det skall påtalas att denna tidiga form av nattväktarstat påtvingades befolkningen, det var absolut inget man ville ha i de bredare folklagren, men man levde inte i någon demokratisk värld och tvingades därför acceptera den nya ordningen – ofta genom ett brutalt våld från de styrandes sida. Kapitalismen har aldrig kunnat växa fram i ett demokratiskt samhälle, just beroende av att den i sig är så odemokratisk.
Nattväktarstaten växte fram successivt med att lagarna förändrades och gjordes mer individuella samtidigt som äganderätten stärktes i liberal och kapitalistisk anda. Forna lagar som gav bönderna rättigheter att ta ut virke, bränsle i form av träd och torv ur skogarna liksom man hade rätt att jaga i skogarna förändrades alltmer från att ha varit allmänningar till att bli privatiserade marker där ägaren hade absolut rätt att ta ut vad han ville ur skogen. Bönderna hade tidigare betraktat redskap och produktionsskapande föremål och institutioner såsom byarnas kollektiva egendom, men de nya lagarna under 1600-1700-talen förändrade oavbrutet dessa regler till individuella rättigheter reglerade av lagarna. Skrån i städerna var tidigare både en slags fackföreningar och företagssammanslutningar till skydd och förmån för de hantverkare, och deras familjer, som var medlemmar i dem, men också dessa började under 1700-talet regleras bort av de nya individuella lagarna. Under 1800-talet försvann skråväsendet helt i större delen av Europa.
Hela denna utveckling sågs inte alls med gillande av flertalet bönder och de torpare som bebodde Europas landsbygder, eftersom det ny ständigt tycktes försämra möjligheterna för lantbefolkningen. Dessa nymodigheter drabbade befolkningen på landsbygden negativt då många tvingades bort från sina stugor och odlingslotter då jordarna började inhägnas och privatiseras. Den sociala kampen blev i Storbritannien våldsam under 1700-talet, i Frankrike ledde det till revolution år 1789 och också på andra håll i Europa ledde den nya, liberalt inspirerade lagstiftningen, till social kamp.
I Sverige var det inte minst frälsebönderna som råkade illa ut i och med denna utveckling, de ägde ju inte sina jordar, utan arbetade där för att utföra dagsverken åt jordherrarna. När penningekonomin smög sig in i och började ersätta naturapersedlar och dagsverken, ökade oron hos bönderna, inte minst frälsebönderna vilka främst fanns i Skåne, Halland, Östergötland, Västergötland, Södermanland och Uppland. Revolter förekom inte så ofta i Sverige, men hoten om dem fanns hela tiden närvarande när den sociala kampen blev intensivare; under 1770-talet, år 1811 och åren 1868-1869 i Skåne.
MVH
bigj
Vi kollar in den sk "nattväktarstaten" lite grand, och efterser om den kanske har funnits tidigare? Kan den redan ha existerat? Och hur fungerade den då - om det ha funnits alltså?
Nattväktarstatens tillkomst i det tidigmoderna Västeuropa
Nattväktarstaten är många liberalers och konservativas teoretiska modell för ett samhälle utan skatter och individens ”frigörelse”. Många liberaler har haft en sådan stat som mål i sina teoretiska modeller; Adam Smith, David Ricardo, John Stuart Mill, Jeremy Bentham, Richard Cobden och senare har Ayn Rand förespråkat en sådan stat i sin objektiva samhällsteori.
Har då sådana stater existerat? Ja, faktiskt, de kom med den tidiga liberalismen och laissez-faire-samhället under loppet av 1700-talet i Storbritannien och ett århundrade senare i Belgien, delvis även i Nederländerna och Frankrike, samt slutligen till Danmark och Sverige mot mitten av 1800-talet. Det skall påtalas att denna tidiga form av nattväktarstat påtvingades befolkningen, det var absolut inget man ville ha i de bredare folklagren, men man levde inte i någon demokratisk värld och tvingades därför acceptera den nya ordningen – ofta genom ett brutalt våld från de styrandes sida. Kapitalismen har aldrig kunnat växa fram i ett demokratiskt samhälle, just beroende av att den i sig är så odemokratisk.
Nattväktarstaten växte fram successivt med att lagarna förändrades och gjordes mer individuella samtidigt som äganderätten stärktes i liberal och kapitalistisk anda. Forna lagar som gav bönderna rättigheter att ta ut virke, bränsle i form av träd och torv ur skogarna liksom man hade rätt att jaga i skogarna förändrades alltmer från att ha varit allmänningar till att bli privatiserade marker där ägaren hade absolut rätt att ta ut vad han ville ur skogen. Bönderna hade tidigare betraktat redskap och produktionsskapande föremål och institutioner såsom byarnas kollektiva egendom, men de nya lagarna under 1600-1700-talen förändrade oavbrutet dessa regler till individuella rättigheter reglerade av lagarna. Skrån i städerna var tidigare både en slags fackföreningar och företagssammanslutningar till skydd och förmån för de hantverkare, och deras familjer, som var medlemmar i dem, men också dessa började under 1700-talet regleras bort av de nya individuella lagarna. Under 1800-talet försvann skråväsendet helt i större delen av Europa.
Hela denna utveckling sågs inte alls med gillande av flertalet bönder och de torpare som bebodde Europas landsbygder, eftersom det ny ständigt tycktes försämra möjligheterna för lantbefolkningen. Dessa nymodigheter drabbade befolkningen på landsbygden negativt då många tvingades bort från sina stugor och odlingslotter då jordarna började inhägnas och privatiseras. Den sociala kampen blev i Storbritannien våldsam under 1700-talet, i Frankrike ledde det till revolution år 1789 och också på andra håll i Europa ledde den nya, liberalt inspirerade lagstiftningen, till social kamp.
I Sverige var det inte minst frälsebönderna som råkade illa ut i och med denna utveckling, de ägde ju inte sina jordar, utan arbetade där för att utföra dagsverken åt jordherrarna. När penningekonomin smög sig in i och började ersätta naturapersedlar och dagsverken, ökade oron hos bönderna, inte minst frälsebönderna vilka främst fanns i Skåne, Halland, Östergötland, Västergötland, Södermanland och Uppland. Revolter förekom inte så ofta i Sverige, men hoten om dem fanns hela tiden närvarande när den sociala kampen blev intensivare; under 1770-talet, år 1811 och åren 1868-1869 i Skåne.
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
Hejsan!
Nattväktarstaten har alltså existerat, och låt oss redan här slå fast en sanning - den har alltid uppstått i en diktatur. Förmodligen gäller detta även idag, nattväktarstaten, såsom exempelvis Ayn Rand, eller John Loke för den delen beskriver den, kan inte existera i ett annat samhälle än en diktatur! Det bevisar historien! :)
Vart hämtade då de blivande liberalerna, och fascisterna, sina tankar och idéer från början? Jo, bland de olika totalitära och rent rasistiska tongångar som var så vanliga hos "vetenskapsmän" och filosofer, men även adeln och det högre borgerskapet, i 1500-1600-talens Västeuropa!
Den västerländska, och liberala, människosynens framväxt under 1500-1600-talen
Den människosyn som etablerades i Europa under handelskapitalismens framväxt hade sina rötter i den medeltida kristna teologin - och i det samhälle som skapades i spåren av feodalismens sönderfall. Den byggde på att förklara det som pågick samtidigt som den skilde bort det som ansågs gammalmodigt, onödigt och hindrade utvecklingen. Denna människosyn omfattades i olika grader av samhällets dominerande skikt; köpmän, präster, adelsmän och furstar. Den utgör faktiskt delar av den grogrund som med tiden, långt senare, ledde fram till den moral som kolonialismen styrdes av, 1900-talets fascistiska rörelser anslöt till och dagens rasism är avläggare utav. Samtidigt som den också låg till grund för det kapitalistiska tankegodset - och dagens nyliberalism.
I England ansågs det bland de styrande allt sedan medeltiden såsom en sanning att världen hade skapats åt människan och att övriga arter var avsedda att underkasta sig människans behov. Flertalet människor höll helt eller delvis med om denna tes, den utgjorde grundvalen för många av Västeuropas människor allt sedan kristendomen blev kontinentens framträdande religion under tidig medeltid. Även om avvikande åsikter också förekom, främst bland allmogebefolkningarna. Teologer och intellektuella som kände behov av att rättfärdiga sig, åberopade både de klassiska filosoferna och Bibeln. Naturen gjorde inget i onödan, växter och djur skapades åt människorna hävdade t.ex. Aristoteles. Tamdjuren skulle arbeta och de vilda djuren skulle jagas. Stoikerna hade hävdat detsamma; naturen var till för människan och hennes behov.
Sådana tankar växte fram redan under den första kristna eran, under 700-800-talen i Västeuropa för att senare spridas mot norr och öster. Under 1500-talet hade de etablerats till allmänna dogmer som få egentligen ifrågasatte. I denna anda tolkade de engelska intellektuella och prästerna även Skapelsen. Man noterade aldrig Bibelns motsägelser utan kom fram till en allmän syntes som sade ungefär följande; paradiset var en gåva från Gud som Adam härskade över. I början gick det bra, djur och människor levde i frid. Människorna var troligen inte köttätare och djuren var tama. Men med Syndafallet ändrades förhållandena. Människan förlorade sin självklara dominans över djuren, menade Bibelns skribenter.
Överallt växte det upp tistlar och törnen där förr bara blommor och fruktträd hade funnits. Jorden blev stenig och ofruktbar, och odlingen av den krävde mödosamt arbete. Nu framträdde även loppor, mygg och andra skadedjur. Andra djur blev vilda och farliga för människan. Också de domesticerade djuren måste tvingas till underkastelse. Efter detta återupprättade Gud människans styre över djuren och växterna. Men nu var människan köttätare och hon hade laglig rätt att döda och äta djur, om hon höll sig till det man fick äta. Det var enligt denna gammaltestamentliga urkund som västeuropéerna byggde sin makt över naturen.
I och med Kristi ankomst, menade de strikt Bibeltroende, förstärktes detta förhållande, men med ett viktigt undantag - det gällde bara de sant pånyttfödda kristna. Nu kunde man motivera att vissa djur tvingades leva i elände, skapade till att arbeta åt människorna. Detta mänskliga herravälde var alltså en del av den gudomliga planen - och människan var Guds krona, med rätt att härska över naturen. "Människan kan, om vi ser till det avsedda ändamålet, betraktas som världens centrum" menade Francis Bacon " i den meningen att om människan togs bort från världen skulle resten av världen verka vilsen, utan mål eller mening".
MVH
bigj
Nattväktarstaten har alltså existerat, och låt oss redan här slå fast en sanning - den har alltid uppstått i en diktatur. Förmodligen gäller detta även idag, nattväktarstaten, såsom exempelvis Ayn Rand, eller John Loke för den delen beskriver den, kan inte existera i ett annat samhälle än en diktatur! Det bevisar historien! :)
Vart hämtade då de blivande liberalerna, och fascisterna, sina tankar och idéer från början? Jo, bland de olika totalitära och rent rasistiska tongångar som var så vanliga hos "vetenskapsmän" och filosofer, men även adeln och det högre borgerskapet, i 1500-1600-talens Västeuropa!
Den västerländska, och liberala, människosynens framväxt under 1500-1600-talen
Den människosyn som etablerades i Europa under handelskapitalismens framväxt hade sina rötter i den medeltida kristna teologin - och i det samhälle som skapades i spåren av feodalismens sönderfall. Den byggde på att förklara det som pågick samtidigt som den skilde bort det som ansågs gammalmodigt, onödigt och hindrade utvecklingen. Denna människosyn omfattades i olika grader av samhällets dominerande skikt; köpmän, präster, adelsmän och furstar. Den utgör faktiskt delar av den grogrund som med tiden, långt senare, ledde fram till den moral som kolonialismen styrdes av, 1900-talets fascistiska rörelser anslöt till och dagens rasism är avläggare utav. Samtidigt som den också låg till grund för det kapitalistiska tankegodset - och dagens nyliberalism.
I England ansågs det bland de styrande allt sedan medeltiden såsom en sanning att världen hade skapats åt människan och att övriga arter var avsedda att underkasta sig människans behov. Flertalet människor höll helt eller delvis med om denna tes, den utgjorde grundvalen för många av Västeuropas människor allt sedan kristendomen blev kontinentens framträdande religion under tidig medeltid. Även om avvikande åsikter också förekom, främst bland allmogebefolkningarna. Teologer och intellektuella som kände behov av att rättfärdiga sig, åberopade både de klassiska filosoferna och Bibeln. Naturen gjorde inget i onödan, växter och djur skapades åt människorna hävdade t.ex. Aristoteles. Tamdjuren skulle arbeta och de vilda djuren skulle jagas. Stoikerna hade hävdat detsamma; naturen var till för människan och hennes behov.
Sådana tankar växte fram redan under den första kristna eran, under 700-800-talen i Västeuropa för att senare spridas mot norr och öster. Under 1500-talet hade de etablerats till allmänna dogmer som få egentligen ifrågasatte. I denna anda tolkade de engelska intellektuella och prästerna även Skapelsen. Man noterade aldrig Bibelns motsägelser utan kom fram till en allmän syntes som sade ungefär följande; paradiset var en gåva från Gud som Adam härskade över. I början gick det bra, djur och människor levde i frid. Människorna var troligen inte köttätare och djuren var tama. Men med Syndafallet ändrades förhållandena. Människan förlorade sin självklara dominans över djuren, menade Bibelns skribenter.
Överallt växte det upp tistlar och törnen där förr bara blommor och fruktträd hade funnits. Jorden blev stenig och ofruktbar, och odlingen av den krävde mödosamt arbete. Nu framträdde även loppor, mygg och andra skadedjur. Andra djur blev vilda och farliga för människan. Också de domesticerade djuren måste tvingas till underkastelse. Efter detta återupprättade Gud människans styre över djuren och växterna. Men nu var människan köttätare och hon hade laglig rätt att döda och äta djur, om hon höll sig till det man fick äta. Det var enligt denna gammaltestamentliga urkund som västeuropéerna byggde sin makt över naturen.
I och med Kristi ankomst, menade de strikt Bibeltroende, förstärktes detta förhållande, men med ett viktigt undantag - det gällde bara de sant pånyttfödda kristna. Nu kunde man motivera att vissa djur tvingades leva i elände, skapade till att arbeta åt människorna. Detta mänskliga herravälde var alltså en del av den gudomliga planen - och människan var Guds krona, med rätt att härska över naturen. "Människan kan, om vi ser till det avsedda ändamålet, betraktas som världens centrum" menade Francis Bacon " i den meningen att om människan togs bort från världen skulle resten av världen verka vilsen, utan mål eller mening".
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
-
libertarian
- Inlägg: 75
- Blev medlem: 15 jul 2009 10:46
Hejsan!
Att man tycker något är knappast oärligt, libertarianen - eftersom jag tycker att beröringspunkterna just är stora mellan liberalism och nazism/fascism! Vad du sedan tycker om det är ju oväsentligt! Eller hur? Du kan ju tycka vad du vill, det struntar jag helt uti! Tänker du så, så kommer du en bit längre! Sedan bör du hänga med i skrivningarna, för de tar fram just de punkter där fascism/nazism och liberalism möts! :lol:
Vi passar på att gå vidare samtidigt, fortsättning från förra inlagan således...:
Exploateringen av världen var människans dominerande syfte med naturen. Det ansåg de flesta av 1500-1600-talets intellektuella - och det var en tanke helt i linje med den framväxande kapitalismen och dess ohämmade exploatering runt om i världen under denna tid. Ja, människans civilisering var i grund och botten detsamma som naturens underkastelse. Växtriket hade alltid varit källan till föda och bränsle. Samtidigt som Västerlandets människor förlitade sig på de tillgångar de hade i djuren, både vad gällde arbete, mat, kläder och transporter.
Den medeltida civilisationen i Europa var otänkbar utan nötkreatur och hästar. Det har uppskattats att drag- och lastdjuren gav 1400-talets europé en rörelsekraft som var fem gånger större än hos hans kinesiske motsvarighet. Liksom kineserna hade aztek- och inkasamhällena i Amerika färre djur än de europeiska erövrarna. Det var spanjorerna som införde hästar, nötboskap, får och svin till Amerika. Dessutom åt européerna en mycket större andel kött än de grönsaksätande folken i Asien eller Amerika.
Ingenstans i Europa var man så beroende av djur än just i England och Holland under perioden 1400-1800. På 1500-talet ökades antalet draghästar kraftigt i England, vilket i sin tur gjorde att nötboskapen gradvis kunde frigöras för att användas till människoföda.
I London, sade Henry Peacham, "äter man mer fint nöt- och fårkött på en månad än vad hela Spanien, Italien och en del av Frankrike gör på ett helt år".
Men inte alla åt så mycket kött ens i England, under slutet av 1600-talet räknade Gregory King ut att en fjärdedel av befolkningen inte hade råd att äta kött mer än två dagar i veckan, och att ytterligare en fjärdedel åt kött endast en gång i veckan. Det innebar dock att hälften av befolkningen kunde äta kött regelbundet och i genomsnitt konsumerade närmare 70 kilo per år (och då uteslöts importen av holländskt nötkött och westfaliskt fläsk i statistiken). Att äta kött ansågs göra mannen aggressiv och viril av vissa tänkare under denna tid. Oxsteken var en engelsk nationalsymbol från 1500-talet till 1700-talet.
Samtidigt förespådde 1600-talets naturforskare och ekonomer stora triumfer över de, som man påstod, underlägsna arterna. Vetenskapens mål var att återställa människans härskarmakt över Skapelsen som hon delvis hade förlorat genom Syndafallet, menade Francis Bacon. Också botaniken föddes som ett försök att identifiera "nyttan och värdet" av växterna, inom medicin, föda och fiberframställningen. Många var övertygade om att varje del av växtvärlden hade skapats för att tjäna ett mänskligt syfte. Zoologin hade en lika praktisk inriktning. Royal Society i England uppmanade djurstudier med syfte att bestämma om de var till nytta för människan i form av föda eller arbetsredskap - och om sådana användningar kunde förbättras ytterligare. I århundraden hade man genom urvalsmetoden redan förfinat de domesticerade djuren, som nötkreatur, får, höns och duvor. Men mer kunde säkert göras och zoologin var vägen till nya triumfer för människan.
Det var ur denna grumliga retorik och teoretiserande som liberalismen fiskade upp en hel del, tankegångar som sedan även låg perfekt hos både nazister och fascister........
MVH
bigj
Att man tycker något är knappast oärligt, libertarianen - eftersom jag tycker att beröringspunkterna just är stora mellan liberalism och nazism/fascism! Vad du sedan tycker om det är ju oväsentligt! Eller hur? Du kan ju tycka vad du vill, det struntar jag helt uti! Tänker du så, så kommer du en bit längre! Sedan bör du hänga med i skrivningarna, för de tar fram just de punkter där fascism/nazism och liberalism möts! :lol:
Vi passar på att gå vidare samtidigt, fortsättning från förra inlagan således...:
Exploateringen av världen var människans dominerande syfte med naturen. Det ansåg de flesta av 1500-1600-talets intellektuella - och det var en tanke helt i linje med den framväxande kapitalismen och dess ohämmade exploatering runt om i världen under denna tid. Ja, människans civilisering var i grund och botten detsamma som naturens underkastelse. Växtriket hade alltid varit källan till föda och bränsle. Samtidigt som Västerlandets människor förlitade sig på de tillgångar de hade i djuren, både vad gällde arbete, mat, kläder och transporter.
Den medeltida civilisationen i Europa var otänkbar utan nötkreatur och hästar. Det har uppskattats att drag- och lastdjuren gav 1400-talets europé en rörelsekraft som var fem gånger större än hos hans kinesiske motsvarighet. Liksom kineserna hade aztek- och inkasamhällena i Amerika färre djur än de europeiska erövrarna. Det var spanjorerna som införde hästar, nötboskap, får och svin till Amerika. Dessutom åt européerna en mycket större andel kött än de grönsaksätande folken i Asien eller Amerika.
Ingenstans i Europa var man så beroende av djur än just i England och Holland under perioden 1400-1800. På 1500-talet ökades antalet draghästar kraftigt i England, vilket i sin tur gjorde att nötboskapen gradvis kunde frigöras för att användas till människoföda.
I London, sade Henry Peacham, "äter man mer fint nöt- och fårkött på en månad än vad hela Spanien, Italien och en del av Frankrike gör på ett helt år".
Men inte alla åt så mycket kött ens i England, under slutet av 1600-talet räknade Gregory King ut att en fjärdedel av befolkningen inte hade råd att äta kött mer än två dagar i veckan, och att ytterligare en fjärdedel åt kött endast en gång i veckan. Det innebar dock att hälften av befolkningen kunde äta kött regelbundet och i genomsnitt konsumerade närmare 70 kilo per år (och då uteslöts importen av holländskt nötkött och westfaliskt fläsk i statistiken). Att äta kött ansågs göra mannen aggressiv och viril av vissa tänkare under denna tid. Oxsteken var en engelsk nationalsymbol från 1500-talet till 1700-talet.
Samtidigt förespådde 1600-talets naturforskare och ekonomer stora triumfer över de, som man påstod, underlägsna arterna. Vetenskapens mål var att återställa människans härskarmakt över Skapelsen som hon delvis hade förlorat genom Syndafallet, menade Francis Bacon. Också botaniken föddes som ett försök att identifiera "nyttan och värdet" av växterna, inom medicin, föda och fiberframställningen. Många var övertygade om att varje del av växtvärlden hade skapats för att tjäna ett mänskligt syfte. Zoologin hade en lika praktisk inriktning. Royal Society i England uppmanade djurstudier med syfte att bestämma om de var till nytta för människan i form av föda eller arbetsredskap - och om sådana användningar kunde förbättras ytterligare. I århundraden hade man genom urvalsmetoden redan förfinat de domesticerade djuren, som nötkreatur, får, höns och duvor. Men mer kunde säkert göras och zoologin var vägen till nya triumfer för människan.
Det var ur denna grumliga retorik och teoretiserande som liberalismen fiskade upp en hel del, tankegångar som sedan även låg perfekt hos både nazister och fascister........
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
Hejsan!
Vi går vidare i att klarlägga de olika källor som med tiden ledde fram till liberalismen, socialkonservatismen och senare de fascistiska ideologierna...
Växterna var lika medgörliga, genom förädlingen skulle nya grödor framställas och glädjen ökas än mer när nya träd, blommor, frukter, grönsaker och spannmål väntade på att föras in i landet. Världen var formbar och väntade på att människan skulle modellera den efter sin vilja. Det var den tidens framtidsoptimism som här visar sig. Under upplysningstiden gjordes människans seger över de andra arterna till ett centralt tema. Människans ursprung låg i att man gick samman för att försvara sig mot djuren, därefter kom jakten och domesticeringen av djuren. Det avgörande var när människan tämjde hunden, menade Buffon. Adam Smith noterade att grödor och hjordar var människans tidigaste egendom. Återigen sambandet med den framväxande kapitalismen - som nu på 1700-talet stod för sitt genombrott.
Syftet med de teorier som dryftades av nya tidens teoretiker var att rättfärdiga jakt, hållande av tamdjur, köttätande samt utrotande av olika skadedjur och rovdjur. Men samtidigt smög sig en annan tanke också in i resonemangen när det gällde att skilja människorna från djuren - nämligen förhållandet mellan människorna. Den logiska slutsatsen av dessa tankegångar blev att om en människa endast var människa om hon var i besittning av vissa definierade egenskaper, följde därav att de människor som inte visade upp dessa egenskaper ansågs lägre stående eller halvt djuriska. Det är förvisso ingen västerländsk uppfinning, många folkstammar reserverade för sig själva titeln "människa", medan de talade om andra folk som djuriska, eller "apor".
I 1500-talets England fanns t.ex. en exklusiv grupp såsom ”Family of Love”, om vilka det sades att "vem som helst som inte tillhör deras sekt räknar de för ett själlöst djur". Samma inställning blev under 1500-talet allt vanligare när man skildrade "primitiva" folk som likt djuren saknade utmärkande attribut, som teknologi, begripligt språk och kristendom. Sådana folk ansågs vara mänskliga vildar som var svåra att skilja från djuren. Robert Gray sade år 1609 att "större delen av jorden var ägd och orättmätigt usurperad av vilda djur..... eller av brutala vildar, som på grund av sin okunnighet om Gud och sin hädiska avgudadyrkan är värre än de vilda djuren själva.”
”Deras ord låter mer som apors än som människors. Jag tror att förfäderna till de flesta av dem inte var en bit bättre än aporna" rapporterade sir Thomas Herbert om invånarna på Godahoppsudden. 1600-1700-talen skulle ge upphov till många avhandlingar om de svarta folken i Afrika, som de föraktfullt kallade för negrer, och deras djuriska egenskaper, deras djuriska sexualitet och deras brutala beteende. Detta var också slavtrafikens glansdagar, genom att inte räkna dem som fullvärdiga människor var det lättare att förslava dem. Också indianerna i Amerika betraktades på ett liknande sätt - och behandlades därefter.
Det var dock inte bara utomeuropéer som betraktades på detta vis, många såg irländarna i samma ljus. De sades att de åt rått kött och drack det varma blodet från sina kor. En brittisk kapten ur general Iretons regemente, berättade på 1650-talet att när de slaktade en irländsk garnison vid Cashel år 1647 fann de bland de döda irländarna "varelser med nästan en kvarts yard lång svans"
Men djuren fanns även på närmare håll. " -Vad är ett barn?”, frågade en författare på Jakob den förstes tid i England, och svarade själv "om inte ett vilt djur i en människas skepnad?" ”Och vad är en yngling, om inte ett vilt, otämjt åsneföl som ännu inte belagts med betsel?” påpekade en annan ”som visste”. Så gick diskussionerna och de ofta på vetenskaplig grund, byggda teorierna - vetenskapliga i teoretikernas och författarnas egna tankesystem vill säga. Det är bara åtta-nio generationer sedan.
Liberalerna sög i sig av alla dessa fördomar, vidskepelser och ibland nästan normala åsikter under loppet av 1600-talet, inte minst då de satt vid makten under Cromwells republikanska stat vid mitten av seklet. John Loke var en av dessa studenter som ivrigt bekantade sig med dessa tankegångar och åsikter...
MVH
bigj
Vi går vidare i att klarlägga de olika källor som med tiden ledde fram till liberalismen, socialkonservatismen och senare de fascistiska ideologierna...
Växterna var lika medgörliga, genom förädlingen skulle nya grödor framställas och glädjen ökas än mer när nya träd, blommor, frukter, grönsaker och spannmål väntade på att föras in i landet. Världen var formbar och väntade på att människan skulle modellera den efter sin vilja. Det var den tidens framtidsoptimism som här visar sig. Under upplysningstiden gjordes människans seger över de andra arterna till ett centralt tema. Människans ursprung låg i att man gick samman för att försvara sig mot djuren, därefter kom jakten och domesticeringen av djuren. Det avgörande var när människan tämjde hunden, menade Buffon. Adam Smith noterade att grödor och hjordar var människans tidigaste egendom. Återigen sambandet med den framväxande kapitalismen - som nu på 1700-talet stod för sitt genombrott.
Syftet med de teorier som dryftades av nya tidens teoretiker var att rättfärdiga jakt, hållande av tamdjur, köttätande samt utrotande av olika skadedjur och rovdjur. Men samtidigt smög sig en annan tanke också in i resonemangen när det gällde att skilja människorna från djuren - nämligen förhållandet mellan människorna. Den logiska slutsatsen av dessa tankegångar blev att om en människa endast var människa om hon var i besittning av vissa definierade egenskaper, följde därav att de människor som inte visade upp dessa egenskaper ansågs lägre stående eller halvt djuriska. Det är förvisso ingen västerländsk uppfinning, många folkstammar reserverade för sig själva titeln "människa", medan de talade om andra folk som djuriska, eller "apor".
I 1500-talets England fanns t.ex. en exklusiv grupp såsom ”Family of Love”, om vilka det sades att "vem som helst som inte tillhör deras sekt räknar de för ett själlöst djur". Samma inställning blev under 1500-talet allt vanligare när man skildrade "primitiva" folk som likt djuren saknade utmärkande attribut, som teknologi, begripligt språk och kristendom. Sådana folk ansågs vara mänskliga vildar som var svåra att skilja från djuren. Robert Gray sade år 1609 att "större delen av jorden var ägd och orättmätigt usurperad av vilda djur..... eller av brutala vildar, som på grund av sin okunnighet om Gud och sin hädiska avgudadyrkan är värre än de vilda djuren själva.”
”Deras ord låter mer som apors än som människors. Jag tror att förfäderna till de flesta av dem inte var en bit bättre än aporna" rapporterade sir Thomas Herbert om invånarna på Godahoppsudden. 1600-1700-talen skulle ge upphov till många avhandlingar om de svarta folken i Afrika, som de föraktfullt kallade för negrer, och deras djuriska egenskaper, deras djuriska sexualitet och deras brutala beteende. Detta var också slavtrafikens glansdagar, genom att inte räkna dem som fullvärdiga människor var det lättare att förslava dem. Också indianerna i Amerika betraktades på ett liknande sätt - och behandlades därefter.
Det var dock inte bara utomeuropéer som betraktades på detta vis, många såg irländarna i samma ljus. De sades att de åt rått kött och drack det varma blodet från sina kor. En brittisk kapten ur general Iretons regemente, berättade på 1650-talet att när de slaktade en irländsk garnison vid Cashel år 1647 fann de bland de döda irländarna "varelser med nästan en kvarts yard lång svans"
Men djuren fanns även på närmare håll. " -Vad är ett barn?”, frågade en författare på Jakob den förstes tid i England, och svarade själv "om inte ett vilt djur i en människas skepnad?" ”Och vad är en yngling, om inte ett vilt, otämjt åsneföl som ännu inte belagts med betsel?” påpekade en annan ”som visste”. Så gick diskussionerna och de ofta på vetenskaplig grund, byggda teorierna - vetenskapliga i teoretikernas och författarnas egna tankesystem vill säga. Det är bara åtta-nio generationer sedan.
Liberalerna sög i sig av alla dessa fördomar, vidskepelser och ibland nästan normala åsikter under loppet av 1600-talet, inte minst då de satt vid makten under Cromwells republikanska stat vid mitten av seklet. John Loke var en av dessa studenter som ivrigt bekantade sig med dessa tankegångar och åsikter...
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
Hejsan!
Nattväktarstatens ideologiska grund grumlar sig tillbaks till det tidigmoderna Västeuropa och de fördomar och andra tankegångar som dåtidens "vetenskapsmän" och filosofer omgav sig med.
Vi går vidare i denna eftersökning av den liberalistiska grunden för den uppväxande färdiga liberalismen som vi åser idag...
Även kvinnorna fick sin del av dessa teorier, också de befann sig nära det djuriska tillståndet. Här var dock tankegångarna betydligt äldre, i århundraden hade teologerna debatterat huruvida kvinnorna hade en själ eller inte. Många var de teologer som fick kvinnorna på hjärnan och förde formliga korståg emot dem, särskilt de ensamstående och änkorna. Kvinnorna skrämde både präster, bönder och borgare när de försökte uppfostra sina barn efter andra tankegångar än de rådande. De ansågs också djuriska då de födde barn.
Ännu mer djuriska var de fattiga - okunniga, irreligiösa, smutsiga i sina levnadsförhållanden och i avsaknad av de färdigheter som ansågs speciellt mänskliga; alfabet, sifferkunnande, uppfostran och en utvecklad tidskänsla. De intellektuella hade sedan länge betraktat de obildade som undermänniskor. Denna känsla fanns kvar även under den nya tiden - men nu anslöt sig de nya samhällsgrupperna till denna kritik av de fattiga; kapitalister, rika borgare och andra som krävde att de fattiga skulle skärpa sig - och passa tiderna bättre. Här instämde även de politiska tänkare som förebådade liberalismen och kapitalismen.
Åter finner vi trådarna som förenar kapitalisterna och teologerna av igår med vår tids kapitalister och liberala politiker - och de fascistoida tankarna.
Många av dessa tankegångar hade sitt ursprung i de protestantiska sekterna vilka växte fram i reformationens Nordvästeuropa under det kaotiska 1500-talet. Med rötter ända tillbaks till de asketiska munkordnarna på medeltiden framträdde nu kalvinismen, pietismen, metodismen samt andra sekter, exempelvis baptister och puritaner i spåren av reformationen. Det var rörelser som på olika sätt bejakade en individuellt präglad religiositet, där individen på sätt och vis kopplades loss från kollektivet, från bysamfälligheten, skrået, gillet eller överhuvud taget den kollektiva gemenskapen. Individen skulle arbeta åt Guds ära, inte vara rädd för att gå emot de världsliga myndigheterna - allt för att behaga Gud. Samtidigt fanns det en sida i denna mentalitet som underlättade samlandet på hög, att skapa sig en rikedom. Det blev snart själva essensen i den framväxande nya etik som skulle sprida sig bland Västeuropas uppåtstigande klass av självständiga, i affärer ofta hänsynslösa, småhandlare, köpmän, arrendatorer och andra med ett starkt patos att komma upp sig i denna världen. Liberaler som John Loke var en av dem som under 1600-talet påverkades av dessa tankegångar.
Under 1600-talet började en del av det religiösa att klinga av - kvar fanns dock mentaliteten att slå sig fram i livet, utan hänsyn till andra människor. En mentalitet som på 1700-talet började likna vår egen tids borgare, en kapitalistattityd. Just denna mentalitet att få pengar att växa genom att använda dem rationellt, denna krämarattityd till livet. En tankegång som skapade förmögenheter åt en del - men även misär, fattigdom och förtidig död åt ännu fler.
"Det myllrande pack som tycks bära mänskliga drag är till sin fattningsförmåga inte bättre än djur.....det är endast bildligt talat vi kallar dem människor, ty när de är som bäst är de inte bättre än Descartes automater, rörliga människobilder, och bortsett från deras yttre finns det ingenting som berättigade dem att kallas förnuftiga" förklarade sir Thomas Pope Blount år 1693.
Hatet mot de lägre klasserna visste inga gränser bland överheten. Ett klasshat som vi känner igen i de högliberala kretsarna i dagens svenska samhälle liksom det internationella samhällets översta makteliter...
MVH
bigj
Nattväktarstatens ideologiska grund grumlar sig tillbaks till det tidigmoderna Västeuropa och de fördomar och andra tankegångar som dåtidens "vetenskapsmän" och filosofer omgav sig med.
Vi går vidare i denna eftersökning av den liberalistiska grunden för den uppväxande färdiga liberalismen som vi åser idag...
Även kvinnorna fick sin del av dessa teorier, också de befann sig nära det djuriska tillståndet. Här var dock tankegångarna betydligt äldre, i århundraden hade teologerna debatterat huruvida kvinnorna hade en själ eller inte. Många var de teologer som fick kvinnorna på hjärnan och förde formliga korståg emot dem, särskilt de ensamstående och änkorna. Kvinnorna skrämde både präster, bönder och borgare när de försökte uppfostra sina barn efter andra tankegångar än de rådande. De ansågs också djuriska då de födde barn.
Ännu mer djuriska var de fattiga - okunniga, irreligiösa, smutsiga i sina levnadsförhållanden och i avsaknad av de färdigheter som ansågs speciellt mänskliga; alfabet, sifferkunnande, uppfostran och en utvecklad tidskänsla. De intellektuella hade sedan länge betraktat de obildade som undermänniskor. Denna känsla fanns kvar även under den nya tiden - men nu anslöt sig de nya samhällsgrupperna till denna kritik av de fattiga; kapitalister, rika borgare och andra som krävde att de fattiga skulle skärpa sig - och passa tiderna bättre. Här instämde även de politiska tänkare som förebådade liberalismen och kapitalismen.
Åter finner vi trådarna som förenar kapitalisterna och teologerna av igår med vår tids kapitalister och liberala politiker - och de fascistoida tankarna.
Många av dessa tankegångar hade sitt ursprung i de protestantiska sekterna vilka växte fram i reformationens Nordvästeuropa under det kaotiska 1500-talet. Med rötter ända tillbaks till de asketiska munkordnarna på medeltiden framträdde nu kalvinismen, pietismen, metodismen samt andra sekter, exempelvis baptister och puritaner i spåren av reformationen. Det var rörelser som på olika sätt bejakade en individuellt präglad religiositet, där individen på sätt och vis kopplades loss från kollektivet, från bysamfälligheten, skrået, gillet eller överhuvud taget den kollektiva gemenskapen. Individen skulle arbeta åt Guds ära, inte vara rädd för att gå emot de världsliga myndigheterna - allt för att behaga Gud. Samtidigt fanns det en sida i denna mentalitet som underlättade samlandet på hög, att skapa sig en rikedom. Det blev snart själva essensen i den framväxande nya etik som skulle sprida sig bland Västeuropas uppåtstigande klass av självständiga, i affärer ofta hänsynslösa, småhandlare, köpmän, arrendatorer och andra med ett starkt patos att komma upp sig i denna världen. Liberaler som John Loke var en av dem som under 1600-talet påverkades av dessa tankegångar.
Under 1600-talet började en del av det religiösa att klinga av - kvar fanns dock mentaliteten att slå sig fram i livet, utan hänsyn till andra människor. En mentalitet som på 1700-talet började likna vår egen tids borgare, en kapitalistattityd. Just denna mentalitet att få pengar att växa genom att använda dem rationellt, denna krämarattityd till livet. En tankegång som skapade förmögenheter åt en del - men även misär, fattigdom och förtidig död åt ännu fler.
"Det myllrande pack som tycks bära mänskliga drag är till sin fattningsförmåga inte bättre än djur.....det är endast bildligt talat vi kallar dem människor, ty när de är som bäst är de inte bättre än Descartes automater, rörliga människobilder, och bortsett från deras yttre finns det ingenting som berättigade dem att kallas förnuftiga" förklarade sir Thomas Pope Blount år 1693.
Hatet mot de lägre klasserna visste inga gränser bland överheten. Ett klasshat som vi känner igen i de högliberala kretsarna i dagens svenska samhälle liksom det internationella samhällets översta makteliter...
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
Hejsan!
Vi analyserar vidare i vår jakt på nattväktarstatens ursprung och dess släktskap med både liberalismen och den sentida fascismen....ett släktskap vars bestående väsen är bägges totalitarism! :)
Mest djuriska var de som befann sig i utkanten av den mänskliga gemenskapen, dåren och lösdrivaren - de sades leva "vilddjursliv". Även tiggare ansågs djuriska eftersom de tillbringade sina dagar med att söka efter föda. När människan betraktades som djur var det också troligt att hon behandlades som ett sådant. Man kunde legitimera en omänsklig behandling av människor som förmodades befinna sig i ett djuriskt tillstånd. I kolonierna var slaveriet, med dess handel, märkningar och ständiga arbete, ett sätt att behandla människorna som djur. Slavarna behandlades överallt illa, ofta var de nakna och inspekterades som djur vid försäljningar och köp. För de svarta innebar dessa idéer att de lättare kunde förslavas, först senare utvecklades teorierna om den svarta rasens underlägsenhet. Avhumaniseringen var en nödvändig förutsättning för den omänskliga behandlingen - och slaveriet blev allmänt i Amerika mot slutet av 1500-talet, alltså samtidigt med de förklenande teorierna. Ofta gav man slavarna namn som normalt reserverades för hundar och hästar. I London såldes på 1700-talet hänglås av silver till halsband som bars av hundar och svarta slavar.
Tamdjurshållningens metoder spred sig också till människorna i så måtto att man uppfann betsel för grälsjuka kvinnor, burar, kedjor och halm för dårar, grimmor för kvinnor som skulle auktioneras ut på marknaden (i den vida accepterade informella skilsmässoritualen). Det var ingen tillfällighet att uppkomsten av mer mänskliga metoder att tämja hästar under 1700-talet sammanföll med en reaktion mot bruket av kroppsbestraffningar i utbildningen av människor.
Det finns antropologer som hävdar att det var skötseln av tamdjurshjordarna som först gav upphov till synen på politikens uppgift som inskridande och manipulativ. De menar att samhällen som t.ex. Polynesien, levde av att odla grönsaker och säd, vilket krävde relativt liten mänsklig inblandning, tycks ha haft en relativt opretentiös syn på de styrandes funktion. Man behövde inga regleringar uppifrån, alla kunde ta vara på sig själva och sköta sina egna liv utan inblandning.
Tamdjurshållningen skapade en mer auktoritär attityd hos västvärldens folk som till stor del just var djurhållare. Det herravälde som Gud givit Adam över djuren, innebar samma dominans och äganderätt som en herre har i förhållande till sina tjänare. Just äganderättsbegreppet blev under 1600-1700-talen slutgiltigt fastställd i Västeuropas stater. Då fick den just den betydelse den har än idag. Denna rätt över djuren gällde inte alla människor, endast de förmögna och välanpassade i samhället skulle ha sådana rättigheter - vilket också 1600-talets liberala förespråkare påpekade. Åter märker vi John Loke och de liberala idéernas ursprung här.
Detta var den faderliga, patriarkala, modell som kännetecknades av den gode herden och hans hjord. Lojala och fogliga djur som lydde sin omtänksamme herre blev en förebild för alla anställda. Senare skulle konservatismen överta en del av detta tänkande.
Oliver Goldsmith skrev följande om mullvaden: "En svag syn är tillräcklig för en varelse som för alltid är avsedd att leva i mörkret. En mer utvecklad syn skulle bara ha visat den på fasorna i dess fängelse".
Detta är en mening som man samtidigt kunde använda för att förhindra att även de fattiga i samhället skulle få tillgång till utbildning i läsning och skrivning, matematik och samtidshistoria. Och just sådana argument var vanliga bland dem som var emot att de fattiga skulle få tillgång till skolutbildning och kunskap.
MVH
bigj
Vi analyserar vidare i vår jakt på nattväktarstatens ursprung och dess släktskap med både liberalismen och den sentida fascismen....ett släktskap vars bestående väsen är bägges totalitarism! :)
Mest djuriska var de som befann sig i utkanten av den mänskliga gemenskapen, dåren och lösdrivaren - de sades leva "vilddjursliv". Även tiggare ansågs djuriska eftersom de tillbringade sina dagar med att söka efter föda. När människan betraktades som djur var det också troligt att hon behandlades som ett sådant. Man kunde legitimera en omänsklig behandling av människor som förmodades befinna sig i ett djuriskt tillstånd. I kolonierna var slaveriet, med dess handel, märkningar och ständiga arbete, ett sätt att behandla människorna som djur. Slavarna behandlades överallt illa, ofta var de nakna och inspekterades som djur vid försäljningar och köp. För de svarta innebar dessa idéer att de lättare kunde förslavas, först senare utvecklades teorierna om den svarta rasens underlägsenhet. Avhumaniseringen var en nödvändig förutsättning för den omänskliga behandlingen - och slaveriet blev allmänt i Amerika mot slutet av 1500-talet, alltså samtidigt med de förklenande teorierna. Ofta gav man slavarna namn som normalt reserverades för hundar och hästar. I London såldes på 1700-talet hänglås av silver till halsband som bars av hundar och svarta slavar.
Tamdjurshållningens metoder spred sig också till människorna i så måtto att man uppfann betsel för grälsjuka kvinnor, burar, kedjor och halm för dårar, grimmor för kvinnor som skulle auktioneras ut på marknaden (i den vida accepterade informella skilsmässoritualen). Det var ingen tillfällighet att uppkomsten av mer mänskliga metoder att tämja hästar under 1700-talet sammanföll med en reaktion mot bruket av kroppsbestraffningar i utbildningen av människor.
Det finns antropologer som hävdar att det var skötseln av tamdjurshjordarna som först gav upphov till synen på politikens uppgift som inskridande och manipulativ. De menar att samhällen som t.ex. Polynesien, levde av att odla grönsaker och säd, vilket krävde relativt liten mänsklig inblandning, tycks ha haft en relativt opretentiös syn på de styrandes funktion. Man behövde inga regleringar uppifrån, alla kunde ta vara på sig själva och sköta sina egna liv utan inblandning.
Tamdjurshållningen skapade en mer auktoritär attityd hos västvärldens folk som till stor del just var djurhållare. Det herravälde som Gud givit Adam över djuren, innebar samma dominans och äganderätt som en herre har i förhållande till sina tjänare. Just äganderättsbegreppet blev under 1600-1700-talen slutgiltigt fastställd i Västeuropas stater. Då fick den just den betydelse den har än idag. Denna rätt över djuren gällde inte alla människor, endast de förmögna och välanpassade i samhället skulle ha sådana rättigheter - vilket också 1600-talets liberala förespråkare påpekade. Åter märker vi John Loke och de liberala idéernas ursprung här.
Detta var den faderliga, patriarkala, modell som kännetecknades av den gode herden och hans hjord. Lojala och fogliga djur som lydde sin omtänksamme herre blev en förebild för alla anställda. Senare skulle konservatismen överta en del av detta tänkande.
Oliver Goldsmith skrev följande om mullvaden: "En svag syn är tillräcklig för en varelse som för alltid är avsedd att leva i mörkret. En mer utvecklad syn skulle bara ha visat den på fasorna i dess fängelse".
Detta är en mening som man samtidigt kunde använda för att förhindra att även de fattiga i samhället skulle få tillgång till utbildning i läsning och skrivning, matematik och samtidshistoria. Och just sådana argument var vanliga bland dem som var emot att de fattiga skulle få tillgång till skolutbildning och kunskap.
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
Hejsan!
Vi utvecklar vår analysering av nattväktarstaten med mer kunskaper och insikter...
Den människosyn som gällde för djuren och deras behandling kom också att gälla för andra, avvikande människor. Så småningom, med upplysningen under 1700-talets senare halva och under 1800-talet försvann flertalet av dessa idéer - eller ändrade karaktär kanske vi skall påpeka. Rasismen levde vidare och frodas än idag, fascismen levde upp under 1900-talets första halva och en blandning av dessa strömningar lever fortfarande i högan välmåga bland de storkapitalister som finns i vår egen tid - det märks inte minst i hur de styr sina företag och anställda. Men de är försiktiga med att säga vad de menar, det skulle ju avslöja dem och deras megafoner inom det liberala etablissemanget. Vilket inte är bra för deras anseende bland allmänheten - eller för affärerna! Ursprunget för den liberala ideologin hade alltså exakt samma ursprung som de fascistoida idéerna.
En intressant tanke i sammanhanget är att de människor som förespråkade alla dessa idéer själva under denna tid, ungefär 1500 till 1800, bara utgjorde omkring 5-7 procent av befolkningen i Europa. Eller 1-2 procent av världens befolkning. Övriga människor ansågs vara underlägsna i varierande grad. Tänk om någon under denna tid hade vänt på frågan? Förvisso fanns det människor som vågade det, genom underjordiska skrifter, ofta i religiös skepnad och ibland som upprorsmän under våldsamma uppror. Oftast krossades de av samhällseliterna - men deras budskap levde vidare bland småfolket, som en slags hoppingivande idé. Det är tack vare dessa kvinnor och män som historien trots allt har nått dit där vi nu står. De var - och är - historiens verkliga hjältar. Men priset de fick betala har varit högt, mycket högt, som vi skall se när vi tar oss ann ett annat kärt ämne också i dagens politiska debatt - arbetslösheten. Alltså arbetslösheten ur ett historiskt perspektiv...
För den vetgirige kanske vi skall framföra vad vi bygger våra eminenta idéer och tankegångar på, två källor har flitigt använts i våra texter:
Människan och naturen, av Keith Thomas, 1988
Det kluvna samhället, av Per Forsman, 1995
MVH
bigj
Vi utvecklar vår analysering av nattväktarstaten med mer kunskaper och insikter...
Den människosyn som gällde för djuren och deras behandling kom också att gälla för andra, avvikande människor. Så småningom, med upplysningen under 1700-talets senare halva och under 1800-talet försvann flertalet av dessa idéer - eller ändrade karaktär kanske vi skall påpeka. Rasismen levde vidare och frodas än idag, fascismen levde upp under 1900-talets första halva och en blandning av dessa strömningar lever fortfarande i högan välmåga bland de storkapitalister som finns i vår egen tid - det märks inte minst i hur de styr sina företag och anställda. Men de är försiktiga med att säga vad de menar, det skulle ju avslöja dem och deras megafoner inom det liberala etablissemanget. Vilket inte är bra för deras anseende bland allmänheten - eller för affärerna! Ursprunget för den liberala ideologin hade alltså exakt samma ursprung som de fascistoida idéerna.
En intressant tanke i sammanhanget är att de människor som förespråkade alla dessa idéer själva under denna tid, ungefär 1500 till 1800, bara utgjorde omkring 5-7 procent av befolkningen i Europa. Eller 1-2 procent av världens befolkning. Övriga människor ansågs vara underlägsna i varierande grad. Tänk om någon under denna tid hade vänt på frågan? Förvisso fanns det människor som vågade det, genom underjordiska skrifter, ofta i religiös skepnad och ibland som upprorsmän under våldsamma uppror. Oftast krossades de av samhällseliterna - men deras budskap levde vidare bland småfolket, som en slags hoppingivande idé. Det är tack vare dessa kvinnor och män som historien trots allt har nått dit där vi nu står. De var - och är - historiens verkliga hjältar. Men priset de fick betala har varit högt, mycket högt, som vi skall se när vi tar oss ann ett annat kärt ämne också i dagens politiska debatt - arbetslösheten. Alltså arbetslösheten ur ett historiskt perspektiv...
För den vetgirige kanske vi skall framföra vad vi bygger våra eminenta idéer och tankegångar på, två källor har flitigt använts i våra texter:
Människan och naturen, av Keith Thomas, 1988
Det kluvna samhället, av Per Forsman, 1995
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
-
libertarian
- Inlägg: 75
- Blev medlem: 15 jul 2009 10:46
Hejsan!
Nu har man tagit det kanske sista halmstrået, Ron Paul gräves fram, vi noterar att desperationen är skriande i det losande nyliberalistiska lägret! Megalit-ideologerna samuelkazen och lägerwallen har lämnat skutan, kvar kämpar de sita duktiga nötterna den hopplösa kampen ned mot botten! Och då är alla råd goda, därmed har de grävt fram Ron Paul ur gömmorna! Bättre de hade satt sig i livbåtarna........!
Vad har då denne för syn? Tja, det är ungefär lika skruvat som Ayn Rands tokerier, med ett undantag!
Ron Paul satt inspärrad på stadspsyket i Kansas City i 12 år. Där fick han sina uppenbarelser med hjälp av starka psykofarmaka! Ho ho ho ho ho....man noterar förfallet hos den krympande liberalistiska hopen när de nu plockar fram vårdfallen också!
Vad plockar de fram härnäst? Per "M*a*s*h" Ahlmark? Ho ho ho ho ho ho ho ho ho ho ho ho ho.........giv me five...........
MVH
bigj
Nu har man tagit det kanske sista halmstrået, Ron Paul gräves fram, vi noterar att desperationen är skriande i det losande nyliberalistiska lägret! Megalit-ideologerna samuelkazen och lägerwallen har lämnat skutan, kvar kämpar de sita duktiga nötterna den hopplösa kampen ned mot botten! Och då är alla råd goda, därmed har de grävt fram Ron Paul ur gömmorna! Bättre de hade satt sig i livbåtarna........!
Vad har då denne för syn? Tja, det är ungefär lika skruvat som Ayn Rands tokerier, med ett undantag!
Ron Paul satt inspärrad på stadspsyket i Kansas City i 12 år. Där fick han sina uppenbarelser med hjälp av starka psykofarmaka! Ho ho ho ho ho....man noterar förfallet hos den krympande liberalistiska hopen när de nu plockar fram vårdfallen också!
Vad plockar de fram härnäst? Per "M*a*s*h" Ahlmark? Ho ho ho ho ho ho ho ho ho ho ho ho ho.........giv me five...........
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
-
libertarian
- Inlägg: 75
- Blev medlem: 15 jul 2009 10:46
biggj skrev:Hejsan!
Nu har man tagit det kanske sista halmstrået, Ron Paul gräves fram, vi noterar att desperationen är skriande i det losande nyliberalistiska lägret! Megalit-ideologerna samuelkazen och lägerwallen har lämnat skutan, kvar kämpar de sita duktiga nötterna den hopplösa kampen ned mot botten! Och då är alla råd goda, därmed har de grävt fram Ron Paul ur gömmorna! Bättre de hade satt sig i livbåtarna........!![]()
Vad har då denne för syn? Tja, det är ungefär lika skruvat som Ayn Rands tokerier, med ett undantag!
Ron Paul satt inspärrad på stadspsyket i Kansas City i 12 år. Där fick han sina uppenbarelser med hjälp av starka psykofarmaka! Ho ho ho ho ho....man noterar förfallet hos den krympande liberalistiska hopen när de nu plockar fram vårdfallen också!![]()
Vad plockar de fram härnäst? Per "M*a*s*h" Ahlmark? Ho ho ho ho ho ho ho ho ho ho ho ho ho.........giv me five...........![]()
MVH
bigj
Eh, alltså nu är ju bigj, världens oärligaste människa, tagen på bar gärning. Vad pratar du om, satt i psyket?
Han har varit läkare helat sitt liv och hjälp till med 4000 förlossningar.
Här har vi alltså en ren och skär lögn från bigj.
Vem är det nu som nått botten? Du inte bara tämjer och vrider på sanningen, du hittar på rena lögner.
Du förlorar.
Hejsan!
Ho ho ho.....det tog dock libertarianen ett dygn att under panikångest leta igenom hela Internet för att under dödsfruktan taga reda på om detta var sant eller inte? För helt säker var du nog inte vad gäller Ron Paul, han kunde ju mycket väl varit inlaggd, eller hur?! Ho ho ho ho.....så lätte de är att skrämma, desse nyliberalister och naziliberala......
Ron Paul är dock en dokumenterad rasist och när ganska otrevliga åsikter, bland annat vill han återinföra slaveriet i södern och helst bryta ur den gamla konfederationens stater från unionen. Detta har han framfört åtskilliga gånger, men nu är det mer nedtystat. Han kan ha varit inblandad i bombningen av den offentliga byggnaden i Oklahoma City år 1995 då över hundra människor dog.
MVH
bigj
Ho ho ho.....det tog dock libertarianen ett dygn att under panikångest leta igenom hela Internet för att under dödsfruktan taga reda på om detta var sant eller inte? För helt säker var du nog inte vad gäller Ron Paul, han kunde ju mycket väl varit inlaggd, eller hur?! Ho ho ho ho.....så lätte de är att skrämma, desse nyliberalister och naziliberala......
Ron Paul är dock en dokumenterad rasist och när ganska otrevliga åsikter, bland annat vill han återinföra slaveriet i södern och helst bryta ur den gamla konfederationens stater från unionen. Detta har han framfört åtskilliga gånger, men nu är det mer nedtystat. Han kan ha varit inblandad i bombningen av den offentliga byggnaden i Oklahoma City år 1995 då över hundra människor dog.
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
Hejsan!
Efter detta lilla spratt mot de nazilibertine, går vi raskt vidare i vår analysering och jakt på nattväktarstatens kärna och ursprung!
Arbetslöshet och synen på arbetslösheten i det tidigmoderna Europa
Arbetslösheten är inget nytt fenomen, varken idag eller vid den nya tidens början. Tvärtom har detta gissel drabbat människorna sedan hundratals, ja på sina håll i tusentals år. Redan de gamla egyptierna hade tidvis arbetslöshet, orsakad av de årliga översvämningarna vid Nilen. Bönderna blev periodvis sysslolösa vilket med tiden ersattes av tvångsarbeten vid de stora byggena av tempel, pyramider och andra monument. När Nilens vatten stod högt kunde de lättare frakta de stora kalkstensblocken till byggplatserna eftersom båtarna nu kunde gå djupare och därmed ta mer last. Tiotusentals sysslolösa bönder och egendomslösa anställdes eller tvingades ta jobb mot matersättning vid översvämningarna. Också arbetare vid de stora momenten blev ofta arbetslösa allt eftersom byggena blev klara.
Även i de grekiska staterna förekom arbetslöshet, ofta blev de utkonkurrerade av den förslavade arbetskraften - som ju var billigare i drift. I romarriket fanns det folk som drog fram mellan de olika städerna på jakt efter arbete - och som riskerade att bli arbetslösa när som helst. I det europeiska medeltidssamhället utgjorde skrån och gillen en trygghet för de människor som ingick i dem. Dessa företeelser garanterade att antalet medlemmar inte blev för stort - i syfte att förhindra prisfall, men också skydda dem mot arbetslöshet.
Under medeltiden var tanken att alla skulle vara beroende av varandra - inte konkurrera med varandra. Under 1400-talet började den kollektiva känslan ersättas av en mer egoistisk och individualistisk hållning bland allt fler människor, vilket undergrävde den sammanhållning som förut fanns. Dessutom förändrades jordbrukets villkor i flera länder vilket också med tiden skapade arbetslöshet.
På 1500-talet ökade antalet tiggare och lösdrivare, som de arbetslösa kallades vid denna tid, markant. Orsakerna var flera; befolkningsökning, jordbrukets förändring och en tilltagande inflation är några i en rad faktorer som påverkade utvecklingen. När kyrkan i norra och västra Europa förändrades i reformistisk riktning försvann de institutioner som tog hand om de gamla och orkeslösa, exempelvis kloster och hospital drivna av kyrkan. Allt fler inom samhällseliterna förespråkade en politik som tvingade det offentliga att hjälpa de fattiga.
Understödssystem skapades för att lindra nöden för de utsatta, samtidigt som tiggeri förbjöds och tvångsarbeten infördes för de arbetsförmögna. Registrering av fattiga infördes och denna utveckling ledde inte sällan till tvångsinskrivningar till arméerna.
Huvudsyftet med dessa åtgärder var dock att skydda eliterna själva - från brottslighet, sjukdomar och folkliga revolter. En ökande andel fattiga innebar ju presumtiva revoltörer beredda till allt eftersom de inte hade något att förlora. Särskilt tiggarna hölls efter av städernas poliser som arresterade dem och satte dem i hårt kroppsarbete eller fängelseliknande anstalter. I staden Lyon, i Frankrike, infördes fattighjälp åt stadens fattiga - men inte "utifrån kommande fattiga", dessa försökte man förhindra att ta sig in i staden. Det var inte längre katolska kyrkliga myndigheter som styrde fattigvården som under medeltiden - nu var det en angelägenhet för stadens kommunala myndigheter. Och de tänkte inte betala för andra än stadens egna fattiga - de måste ju tänka på kostnaderna. Samma tendenser fanns redan tidigare i Italien och Tyskland, under 1300-1400-talen. Mot slutet av 1500-talet började det amerikanska silvret skapa en inflation som förvärrade den inflation som redan hade hemsökt Europa under ett halvsekel - och som i sin tur spädde på utslagningen av fattigare småbrukare, torpare, säsongsarbetare och tjänstefolk på godsen. År 1587 förbjöds tiggeriet i Rom av påven Sixtus V, eftersom de fattiga barnen blev fler och fler. Att tigga gav faktiskt bättre inkomst än att ta de arbeten som erbjöds, därför ökade tiggeriet. Eliterna behövde direkt och indirekt dessa dåligt betalda och var faktiskt beroende av dem. Därav det påvliga förbudet mot tiggeri.
Källor som ovan
MVH
bigj - den store läromästaren och rorsmanden......
Efter detta lilla spratt mot de nazilibertine, går vi raskt vidare i vår analysering och jakt på nattväktarstatens kärna och ursprung!
Arbetslöshet och synen på arbetslösheten i det tidigmoderna Europa
Arbetslösheten är inget nytt fenomen, varken idag eller vid den nya tidens början. Tvärtom har detta gissel drabbat människorna sedan hundratals, ja på sina håll i tusentals år. Redan de gamla egyptierna hade tidvis arbetslöshet, orsakad av de årliga översvämningarna vid Nilen. Bönderna blev periodvis sysslolösa vilket med tiden ersattes av tvångsarbeten vid de stora byggena av tempel, pyramider och andra monument. När Nilens vatten stod högt kunde de lättare frakta de stora kalkstensblocken till byggplatserna eftersom båtarna nu kunde gå djupare och därmed ta mer last. Tiotusentals sysslolösa bönder och egendomslösa anställdes eller tvingades ta jobb mot matersättning vid översvämningarna. Också arbetare vid de stora momenten blev ofta arbetslösa allt eftersom byggena blev klara.
Även i de grekiska staterna förekom arbetslöshet, ofta blev de utkonkurrerade av den förslavade arbetskraften - som ju var billigare i drift. I romarriket fanns det folk som drog fram mellan de olika städerna på jakt efter arbete - och som riskerade att bli arbetslösa när som helst. I det europeiska medeltidssamhället utgjorde skrån och gillen en trygghet för de människor som ingick i dem. Dessa företeelser garanterade att antalet medlemmar inte blev för stort - i syfte att förhindra prisfall, men också skydda dem mot arbetslöshet.
Under medeltiden var tanken att alla skulle vara beroende av varandra - inte konkurrera med varandra. Under 1400-talet började den kollektiva känslan ersättas av en mer egoistisk och individualistisk hållning bland allt fler människor, vilket undergrävde den sammanhållning som förut fanns. Dessutom förändrades jordbrukets villkor i flera länder vilket också med tiden skapade arbetslöshet.
På 1500-talet ökade antalet tiggare och lösdrivare, som de arbetslösa kallades vid denna tid, markant. Orsakerna var flera; befolkningsökning, jordbrukets förändring och en tilltagande inflation är några i en rad faktorer som påverkade utvecklingen. När kyrkan i norra och västra Europa förändrades i reformistisk riktning försvann de institutioner som tog hand om de gamla och orkeslösa, exempelvis kloster och hospital drivna av kyrkan. Allt fler inom samhällseliterna förespråkade en politik som tvingade det offentliga att hjälpa de fattiga.
Understödssystem skapades för att lindra nöden för de utsatta, samtidigt som tiggeri förbjöds och tvångsarbeten infördes för de arbetsförmögna. Registrering av fattiga infördes och denna utveckling ledde inte sällan till tvångsinskrivningar till arméerna.
Huvudsyftet med dessa åtgärder var dock att skydda eliterna själva - från brottslighet, sjukdomar och folkliga revolter. En ökande andel fattiga innebar ju presumtiva revoltörer beredda till allt eftersom de inte hade något att förlora. Särskilt tiggarna hölls efter av städernas poliser som arresterade dem och satte dem i hårt kroppsarbete eller fängelseliknande anstalter. I staden Lyon, i Frankrike, infördes fattighjälp åt stadens fattiga - men inte "utifrån kommande fattiga", dessa försökte man förhindra att ta sig in i staden. Det var inte längre katolska kyrkliga myndigheter som styrde fattigvården som under medeltiden - nu var det en angelägenhet för stadens kommunala myndigheter. Och de tänkte inte betala för andra än stadens egna fattiga - de måste ju tänka på kostnaderna. Samma tendenser fanns redan tidigare i Italien och Tyskland, under 1300-1400-talen. Mot slutet av 1500-talet började det amerikanska silvret skapa en inflation som förvärrade den inflation som redan hade hemsökt Europa under ett halvsekel - och som i sin tur spädde på utslagningen av fattigare småbrukare, torpare, säsongsarbetare och tjänstefolk på godsen. År 1587 förbjöds tiggeriet i Rom av påven Sixtus V, eftersom de fattiga barnen blev fler och fler. Att tigga gav faktiskt bättre inkomst än att ta de arbeten som erbjöds, därför ökade tiggeriet. Eliterna behövde direkt och indirekt dessa dåligt betalda och var faktiskt beroende av dem. Därav det påvliga förbudet mot tiggeri.
Källor som ovan
MVH
bigj - den store läromästaren och rorsmanden......
Den goda sidans försvarare
-
libertarian
- Inlägg: 75
- Blev medlem: 15 jul 2009 10:46
Hejsan!
Libertarianen kastar in handduken! Tja, det är nog det enda riktiga i det läge han hamnade uti. Han har blivit överbevisad i allt av bigj, han gjorde bort sig rejält när han skulle förklara hur Ayn Rands objektiva stat kunde tänkas fungera. Visserligen utnyttjade bigj grabbens okunnighet, men det var dock viktigt för att läsarna skulle få en bild av det samhälle de totalitäre tänker sig. Ja, han har verkligen losat, inte konstigt att han känner sig nere......
Nåväl, vi önskar honom tillbaks och ger detta råd samtidigt - läs nu på ordentligt, och är det något så fråga bigj, vi kan det mesta gällandes historia, politik, samhälle och teorismer.....vi är även här för att hjälpa, utbilda och klargöra.......med stilism, kunskaper och grandios godhet.....
MVH
bigj - den store segraren och den store rorsmanden som visar vägen till det goda samhället...
Libertarianen kastar in handduken! Tja, det är nog det enda riktiga i det läge han hamnade uti. Han har blivit överbevisad i allt av bigj, han gjorde bort sig rejält när han skulle förklara hur Ayn Rands objektiva stat kunde tänkas fungera. Visserligen utnyttjade bigj grabbens okunnighet, men det var dock viktigt för att läsarna skulle få en bild av det samhälle de totalitäre tänker sig. Ja, han har verkligen losat, inte konstigt att han känner sig nere......
Nåväl, vi önskar honom tillbaks och ger detta råd samtidigt - läs nu på ordentligt, och är det något så fråga bigj, vi kan det mesta gällandes historia, politik, samhälle och teorismer.....vi är även här för att hjälpa, utbilda och klargöra.......med stilism, kunskaper och grandios godhet.....
MVH
bigj - den store segraren och den store rorsmanden som visar vägen till det goda samhället...
Den goda sidans försvarare
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 5 och 0 gäster