Smärtstillande pillers roll i samhället

[Andreas]

Vet inte varifrån jag hört siffran men om den stämmer går en miljon svenskar på SSRI preparat (antidepressiva). På ålderdomshemmen har jag en känsla av att säkert 90 % står på någon form av smärtstillande preparat.

Om man tar ett allmänt grepp och klumpar ihop alvedon, stesolid, benso, valium SSRI i ett berepp, tex trankiliserare så har vi en ganska stor bråkdel av befolkningen som står på sådan behandling. Det pillrena gör är att på olika sätt dämpa eller manipulera vår kroppskänsloförnimmelse. De är rimligen en stor faktor i hela vår samhällsdynamik. Är de till och med en nödvändighet för att hela vårt samhälle som vi har det nu skall fungera? Vad tror ni sker på generationers sikt med en så stor andel och ökande trankiliserarberoende population? Vad ser ni för alternativ till trankiliserare? Kan det vara så att trankiliserarna hindrar oss i att identifiera och lösa samhällsproblem?

Själv tror jag nog största anledningen till att vi har så mycket smärtstillande och samtidigt olagliggjort psykedelierna är att de smärtstillande är enkla att göra stora pengar på för läkemedelsbolagen. Håller ni med om det?

[Levee]

Smartstillande, lugnande och dylika preparat ar en enorm hjalp for manga personer som av ett eller annat ofrivilligt skal behover dessa.

Att vi ocksa har pillerknaprare som pa ett eller annat satt lurar till sig piller trots att dom egentligen klarar sig lika bra eller battre utan, det ar en annan sak.

Har vi satt en for hog press pa oss sjalva i dagens samhalle ? Tja, fraga nagon ur den aldre generationen sa lar svaret snarare bli tvartom. Vi ar kanske for bekvama, for lata for att ta eget ansvar och istallet tar vi till en latt flykt mot medicinskapet. Nar vi borde soka losningen pa problemet sa valjer vi istallet att forsoka dova det med sinnesblockerare.

Alternativ ? Vad sags om att alla slutar tycka synd om sig sjalva, anvand den energin till nagot konstruktivt istallet. Gratis, miljovanligt och sjalvsanerande.

/Levee

[Andreas]

I fallet ålderdomshem så är det tydligt att en stor del av pillerknaprandet kommer från separationen från de närstående. Separationen från de närstående är genomgående i samhället. Där företags produktivitet är det styrande måste ickeproduktiva element hållas undan. Att maximera produktionen och konsumtionen är för vårat samhälle viktigare än kontakt med varandra. Som separerade element konsumerar vi mer och vi behöver då pillrena för att hålla uppe konsumtionssamhället.

Det som också är markant för den som jobbar på ett ålderdomshem är att pillrenas dåsiga inverkan på de boende sprider sig till personalen i dess närhet. Så är det också i samhället i stort, bara inte lika koncentrerat som på ålderdomshemmen, en dåsig dimma ligger över oss på grund av dessa pillers massdistribution.

[J R Auk]

Vet inte varifrån jag hört siffran men om den stämmer går en miljon svenskar på SSRI preparat (antidepressiva). På ålderdomshemmen har jag en känsla av att säkert 90 % står på någon form av smärtstillande preparat.

Om man tar ett allmänt grepp och klumpar ihop alvedon, stesolid, benso, valium SSRI i ett berepp, tex trankiliserare så har vi en ganska stor bråkdel av befolkningen som står på sådan behandling. Det pillrena gör är att på olika sätt dämpa eller manipulera vår kroppskänsloförnimmelse. De är rimligen en stor faktor i hela vår samhällsdynamik. Är de till och med en nödvändighet för att hela vårt samhälle som vi har det nu skall fungera? Vad tror ni sker på generationers sikt med en så stor andel och ökande trankiliserarberoende population? Vad ser ni för alternativ till trankiliserare? Kan det vara så att trankiliserarna hindrar oss i att identifiera och lösa samhällsproblem?

Själv tror jag nog största anledningen till att vi har så mycket smärtstillande och samtidigt olagliggjort psykedelierna är att de smärtstillande är enkla att göra stora pengar på för läkemedelsbolagen. Håller ni med om det?

25% av den vuxna befolkningen går på psykofarmaka, vilket är sömnstimulerande och ångestdämpande. Avslappnande.

Jag tror definitivt att användningen är något som skyler över problem som är symptomatiska på samhället. Och självklart skall man bruka de metoder som är precis lika verksamma, terapi (eller med andra ord samtal och erkännande av den existentiella grunden för problematiken), enligt rapporter från statliga utredningar. Detta inte minst på grund av de ekonomiska effekterna av att ge någon terapeut arbete istället för att skapa ett beroende med en utomsamhällelig aktör som leverantör.

[J R Auk]

Levee jag uppmanar dig att undersöka huruvida "behovet" av piller kan sägas vara föreliggande eller om det är ett resultat av att normera en attityd som sätter kortsiktigt ekonomiskt tänkande, och gynnande av centrala aktörer, framför ett långsiktigt perspektiv.

Betänk också skillnaden i att behandla symptom och orsak.

[Justin Case]

25% av den vuxna befolkningen går på psykofarmaka, vilket är sömnstimulerande och ångestdämpande.

Hur stor del av befolkningen nyttjar mer eller mindre regelbundet en eller flera andra ångestdämpande droger än psykofarmaka då, istället för psykofarmaka? T.ex. alkohol, tobak, marijuana, sexmissbruk, dataspelande dygnet runt, filosoferande dygnet runt, överdriven styrketräning, fallskärmshoppning/bungy jumping, poker, andra hasardspel, fortkörning, politik, skvaller, etc?

[Justin Case]

Många av de människor som går på SSRI arbetar väl för fullt, och tar väl sina SSRI just för att kunna arbeta? I själva verket har jag intrycket att lyckopiller tagits fram för att hålla människor arbetsföra, snarare än för att hålla människor maximalt lyckliga. Vad som är oroande, i mina ögon, är istället att människor som tar dessa piller kanske inte tänker lika fritt som om de inte skulle ta pillren. Lycka och dumhet brukar gå hand i hand.

Nu kanske någon undrar hur jag kan säga så, när jag är utilitarist och uttalat förespråkar lyckomaximering. Grejen är att det gäller att maximera lyckan över tid. Då kan det ibland hända att kortsiktiga möjligheter till lyckomaximering får stryka på foten tills vidare.

[J R Auk]

25% av den vuxna befolkningen går på psykofarmaka, vilket är sömnstimulerande och ångestdämpande.

Hur stor del av befolkningen nyttjar mer eller mindre regelbundet en eller flera andra ångestdämpande droger än psykofarmaka då, istället för psykofarmaka? T.ex. alkohol, tobak, marijuana, sexmissbruk, dataspelande dygnet runt, filosoferande dygnet runt, överdriven styrketräning, fallskärmshoppning/bungy jumping, poker, andra hasardspel, fortkörning, politik, skvaller, etc?

Ja det är väl symptomatiskt på ett dåligt samhälle det också. Vad vill du ha sagt? Ursäkta pillren? Bara för att behålla den våta drömmen om pillret som tog kontroll över alla andra och lät dem uppfylla din dröm?

[Justin Case]

25% av den vuxna befolkningen går på psykofarmaka, vilket är sömnstimulerande och ångestdämpande.

Hur stor del av befolkningen nyttjar mer eller mindre regelbundet en eller flera andra ångestdämpande droger än psykofarmaka då, istället för psykofarmaka? T.ex. alkohol, tobak, marijuana, sexmissbruk, dataspelande dygnet runt, filosoferande dygnet runt, överdriven styrketräning, fallskärmshoppning/bungy jumping, poker, andra hasardspel, fortkörning, politik, skvaller, etc?

Ja det är väl symptomatiskt på ett dåligt samhälle det också. Vad vill du ha sagt?

Visst kan det tyckas vara symptomatiskt på ett dåligt samhälle. Men en fråga som uppstår är onekligen hur man ska ställa sig till filosoferande, om nu även filosoferande är en sorts lyckopiller.