...kasta...
Moderator: Moderatorgruppen
-
Korrespondenten
- Avstängd
- Inlägg: 140
- Blev medlem: 12 nov 2010 23:36
Manschauvinist, besserwisser, dominant, tre ord som sammanfattar hans ledarskap i de inre kretsarna,
osynlig, svävande, undvikande, tre ord som beskriver hans offentliga ledarskap, nej den mannen är inte
vad vårt land behöver, internationellt är han en simpel springpojke åt USA, sedan borgarna tog makten
har Sverige tappat rejält i inflytande på utrikesscenen, vår internationella röst har tystnat och med den
makten att skapa politiska lösningar som gynnar oss, våra grannländer samt vår biståndspolitik.
Miljömässigt har det även varit allt annat än gynnsamt då våra utsläpp ökade med 11% under året,
Fredrik Reinfeldt tal om svensk ekonomisk tillväxt samtidigt som utsläppen har minskat kan kraftigt
ifrågasättas. Även SAAB turerna visade att finansminister Borg med sina intima bankkontakter
agerade på ett högst osedvanligt ojust sätt, man kan verkligen tala om att de gett med sig för GM och
USA:s handelspåtryckningar att lägga ned fabriken till varje pris oavsett om det finns köpare eller ej,
hur gynnar det oss, som om FAS aktiviteter vore produktivt? Nej, vill man bryta ned en människa så ser
man till att arbetet denne utför är meningslöst, som om de som styr inte känner till enkel psykologi.
Inkomstklyftorna har ökat dramatiskt, arbetslöshet och bostadsbrist likaså, vården har fått en skrämmande
utveckling liksom skolan, fifflarna gnider sina händer, de måste ju jubla över väljarnas idioti, jag tror
allvarligt talat att alliansen fortfarande inte har kommit över sin förvåning hur de kunde vinna senaste valen,
så dumt folk kan det ju inte finnas i ett välfärdsland, makalöst!
När en majoritet av svenskarna avsiktligen fått försämrade levnadsvillkor, bör det tillsättas en kommision
som utreder hur och varför, där de även tar del av den utbyggda signalspaningstekniken, gräver i våra
ledares finansiella kontaktnät, undersöker möjligheter om eventuella mutbrott som kan röra allt från att
deras barn får gratis skolgång i USA, eller att de får bilar, gåvor, resor etc, det går inte alls att utesluta
att våra minstrar är landsförrädare, alltså korrumperade och uppköpta för att lägga ned vår industri och
flytta över vårt lands tillgångar i form av skog och gruvor i främmande makters hand och förvandla oss till
ett liveget folk.
Moderat politik i ett nötskal.
Lukas, 19 Kapitlet
26. Han svarade: 'Jag säger eder: Var och en som har, åt honom skall
varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också
det han har.
Enligt senaste sifomätningen hade moderaterna 34.4% av väljarnas stöd,
http://www.tns-sifo.se/media/352212/vb% ... %20svd.pdf
men det lustiga är att ingen av dem är så filosofiskt intresserad att de
klarar av att regga sig här och dementera, vilket visar att det både är
sant samt att de som röstar på moderaterna skiter i välfärd, arbete, skola, sjukvård.
En tredjedel av vårt folk borde tvångsutvisas till något annat land, så att vi kan röja
upp efter vanvården av detta stackars arma land, men tyvärr förefaller majoriteten av de
andra två kvarvarande tredjedelarna inte heller vara särskilt mycket att ha,
vad hände egentligen?
Har chartrade fylleresor blåst bort varenda fungerande hjärncell, har hjärnan krympt på
er på grund av alla transfetter, trivs ni i skiten med idiotungar, arbetsplatser som läggs ned,
övervakning av alla vilket inte ens kommunistkina skulle få igenom mot sin egen befolkning,
skulder upp över öronen till banker, riskbolag som tar hand om era gamlingar och gravt
skiter i att utbilda era halvidioter till ungar, fan, är ni verkligen tattare hela högen, finns det
ingen annan som verkligen opponerar mot vansinnet?
Oj, nu blev det visst lite för mycket text för att ni skall orka läsa.
Ps.
Till de få idoter av er som har jobb just nu, lugn, det går att lägga ned eller ut på bemanningsföretag,
så kan ni konkurrera med polacker, portugiser och resten av världen om ert gamla jobb.
http://www.wise.se/sv/Wise-Professional ... mAodWU5Tgw
http://www.academicwork.se/intresseanma ... mAodn27cjQ
http://recruiter.monster.se/?WT.mc_n=Srch_SE_EMP_G_GEN
http://www.uniflex.se/
http://www.adecco.se/
http://www.proffice.se/
http://www.manpower.se/MPNet3/startCont ... DEN_NORDIC
http://www.studentconsulting.se/about/
http://www.academicwork.se/bemanningsfo ... miker.aspx
http://www.want.se/
http://www.arenapersonal.com/
plus 270.000 till resultat
Typiskt svar från män i detta landet, politik blä=fitta jäh! Du får väl åka till Thailand som alla andra ensamma
stackare, finns säkert något kukROT avdrag du kan få dra av, eller om det nu var RUT, kalla det underhåll och tvätt
så löser det sig nog.
osynlig, svävande, undvikande, tre ord som beskriver hans offentliga ledarskap, nej den mannen är inte
vad vårt land behöver, internationellt är han en simpel springpojke åt USA, sedan borgarna tog makten
har Sverige tappat rejält i inflytande på utrikesscenen, vår internationella röst har tystnat och med den
makten att skapa politiska lösningar som gynnar oss, våra grannländer samt vår biståndspolitik.
Miljömässigt har det även varit allt annat än gynnsamt då våra utsläpp ökade med 11% under året,
Fredrik Reinfeldt tal om svensk ekonomisk tillväxt samtidigt som utsläppen har minskat kan kraftigt
ifrågasättas. Även SAAB turerna visade att finansminister Borg med sina intima bankkontakter
agerade på ett högst osedvanligt ojust sätt, man kan verkligen tala om att de gett med sig för GM och
USA:s handelspåtryckningar att lägga ned fabriken till varje pris oavsett om det finns köpare eller ej,
hur gynnar det oss, som om FAS aktiviteter vore produktivt? Nej, vill man bryta ned en människa så ser
man till att arbetet denne utför är meningslöst, som om de som styr inte känner till enkel psykologi.
Inkomstklyftorna har ökat dramatiskt, arbetslöshet och bostadsbrist likaså, vården har fått en skrämmande
utveckling liksom skolan, fifflarna gnider sina händer, de måste ju jubla över väljarnas idioti, jag tror
allvarligt talat att alliansen fortfarande inte har kommit över sin förvåning hur de kunde vinna senaste valen,
så dumt folk kan det ju inte finnas i ett välfärdsland, makalöst!
När en majoritet av svenskarna avsiktligen fått försämrade levnadsvillkor, bör det tillsättas en kommision
som utreder hur och varför, där de även tar del av den utbyggda signalspaningstekniken, gräver i våra
ledares finansiella kontaktnät, undersöker möjligheter om eventuella mutbrott som kan röra allt från att
deras barn får gratis skolgång i USA, eller att de får bilar, gåvor, resor etc, det går inte alls att utesluta
att våra minstrar är landsförrädare, alltså korrumperade och uppköpta för att lägga ned vår industri och
flytta över vårt lands tillgångar i form av skog och gruvor i främmande makters hand och förvandla oss till
ett liveget folk.
Moderat politik i ett nötskal.
Lukas, 19 Kapitlet
26. Han svarade: 'Jag säger eder: Var och en som har, åt honom skall
varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också
det han har.
Enligt senaste sifomätningen hade moderaterna 34.4% av väljarnas stöd,
http://www.tns-sifo.se/media/352212/vb% ... %20svd.pdf
men det lustiga är att ingen av dem är så filosofiskt intresserad att de
klarar av att regga sig här och dementera, vilket visar att det både är
sant samt att de som röstar på moderaterna skiter i välfärd, arbete, skola, sjukvård.
En tredjedel av vårt folk borde tvångsutvisas till något annat land, så att vi kan röja
upp efter vanvården av detta stackars arma land, men tyvärr förefaller majoriteten av de
andra två kvarvarande tredjedelarna inte heller vara särskilt mycket att ha,
vad hände egentligen?
Har chartrade fylleresor blåst bort varenda fungerande hjärncell, har hjärnan krympt på
er på grund av alla transfetter, trivs ni i skiten med idiotungar, arbetsplatser som läggs ned,
övervakning av alla vilket inte ens kommunistkina skulle få igenom mot sin egen befolkning,
skulder upp över öronen till banker, riskbolag som tar hand om era gamlingar och gravt
skiter i att utbilda era halvidioter till ungar, fan, är ni verkligen tattare hela högen, finns det
ingen annan som verkligen opponerar mot vansinnet?
Oj, nu blev det visst lite för mycket text för att ni skall orka läsa.
Ps.
Till de få idoter av er som har jobb just nu, lugn, det går att lägga ned eller ut på bemanningsföretag,
så kan ni konkurrera med polacker, portugiser och resten av världen om ert gamla jobb.
http://www.wise.se/sv/Wise-Professional ... mAodWU5Tgw
http://www.academicwork.se/intresseanma ... mAodn27cjQ
http://recruiter.monster.se/?WT.mc_n=Srch_SE_EMP_G_GEN
http://www.uniflex.se/
http://www.adecco.se/
http://www.proffice.se/
http://www.manpower.se/MPNet3/startCont ... DEN_NORDIC
http://www.studentconsulting.se/about/
http://www.academicwork.se/bemanningsfo ... miker.aspx
http://www.want.se/
http://www.arenapersonal.com/
plus 270.000 till resultat
lösdrivaren skrev:
Längtar efter fitta nu.
Typiskt svar från män i detta landet, politik blä=fitta jäh! Du får väl åka till Thailand som alla andra ensamma
stackare, finns säkert något kukROT avdrag du kan få dra av, eller om det nu var RUT, kalla det underhåll och tvätt
så löser det sig nog.
-
Dexter Warden
- Inlägg: 31
- Blev medlem: 20 dec 2011 19:43
Jag anser Reinfeldt vara en fruktansvärd ledare, och den äckligaste i mannaminne. När det stod mellan honom och Mona Sahlin så visste jag inte vilken av dem som vore den värre, men Reinfeldt slipper vi åtminstone se, till skillnad från Mona Sahlin som hade varit på löpsedlarna hur ofta som helst under fyra års skryt om att nu, minsann, är vi ett jämställt land med en kvinnlig statsminister!
Alliansens framgång beror inte bara på deras egen politik, men även på grava missuppfattningar som vi finner hos politiskt ointresserade. Det är lättare att rösta med plånboken och mot kollektivet om du börjar äcklas av kollektivet. Varför skulle Åke, 35, med två barn rösta på socialdemokraterna och därmed mer bidrag till problembarnen i förorterna? Åke, 35, vet antagligen inte om att Reinfeldt med sina borgare bakom sig håller på att importera in en ny underklass i en rasande fart, men icke desto mindre så vill Åke, 35, inte vara med och betala för det som händer i förorterna.
I grunden så tror jag att det svenska folket är apatiskt och fruktansvärt indoktrinerat. Vår tillit till våra medier blir vår undergång.
Det är inte många som vet om det, men den svenska grundlagen fick lite förändringar av vår kära regering. Nu är vi ett mångkulturellt land enligt grundlag, och det är nu mycket svårare att ta sig ur den Europeiska Unionen. Mediarapporteringen om det här var närmast icke-existerande. Journalisterna gjorde inte sitt jobb, och politikerna svek det svenska folket genom att inte föra en debatt ut i ljuset.
På det stora hela så kan man säga att svenskarna har slutat bry sig. Vi kanske växer upp i olika förorter och ser problemen, men det får oss bara att kämpa mer för att ta oss därifrån, och det finns ingen chans att vi senare röstar rött för att ge mer bidrag till en politik vi inte stöttar, men icke-desto mindre röstar fram, för Alliansen kämpar inte för hårdare straff för våldtäktsmän, mördare och kvinnomisshandlare; de kämpar inte för yttrandefrihet, nationell suveränitet, eller för vårt försvar; de kämpar inte ens för det svenska folkets nationella överlevnad.
I själva verket så tjänar Reinfeldt - och borgarna - på att han inte står i rampljuset. Han är inte en lätt person att sympatisera med; tvärtom så beter han sig som överklass, om ändå inte lika tydligt och på ett lika vidrigt sätt som Mona Sahlin har gjort under sin politiska karriär.
Det svenska folket blir helt enkelt knullat av sina demokratiskt valda representanter i riksdagen. Där finner ni 350 män och kvinnor som drar in 50'000 i månaden och inte ens behöver vara närvarande eller står för det de har sagt innan de blev valda; inte heller behöver de nämna att de håller på att förändra svenska grundlagar. Det här har i grunden (oja, pun intended) gjort att jag har bojkottat all media som existerar, och numera besöker jag inte länkar som leder till svenska tidningar.
En politiker bör vara idealistisk men samtidigt realistisk i sin kamp för att stå upp för sin politik. En journalist bör vara en kritiker av makten och leverera opartisk journalistisk. Vi saknar dessa politiker i Sverige. Vi saknar dessa journalister i Sverige. Reinfeldt gör således helt rätt i att gömma sig, för jag som hatar den mannen något så fruktansvärt, ser ändock hellre en gömd Reinfeldt än en synlig Mona Sahlin.
Individualism har nått Sverige, och hycklarna bakom fina villor och fasader, t.ex. Jan Helin, röstar i sina etniskt homogena områden om att du bosatt i en problematisk förort minsann ska tycka om olika.
Alliansens framgång beror inte bara på deras egen politik, men även på grava missuppfattningar som vi finner hos politiskt ointresserade. Det är lättare att rösta med plånboken och mot kollektivet om du börjar äcklas av kollektivet. Varför skulle Åke, 35, med två barn rösta på socialdemokraterna och därmed mer bidrag till problembarnen i förorterna? Åke, 35, vet antagligen inte om att Reinfeldt med sina borgare bakom sig håller på att importera in en ny underklass i en rasande fart, men icke desto mindre så vill Åke, 35, inte vara med och betala för det som händer i förorterna.
I grunden så tror jag att det svenska folket är apatiskt och fruktansvärt indoktrinerat. Vår tillit till våra medier blir vår undergång.
Det är inte många som vet om det, men den svenska grundlagen fick lite förändringar av vår kära regering. Nu är vi ett mångkulturellt land enligt grundlag, och det är nu mycket svårare att ta sig ur den Europeiska Unionen. Mediarapporteringen om det här var närmast icke-existerande. Journalisterna gjorde inte sitt jobb, och politikerna svek det svenska folket genom att inte föra en debatt ut i ljuset.
På det stora hela så kan man säga att svenskarna har slutat bry sig. Vi kanske växer upp i olika förorter och ser problemen, men det får oss bara att kämpa mer för att ta oss därifrån, och det finns ingen chans att vi senare röstar rött för att ge mer bidrag till en politik vi inte stöttar, men icke-desto mindre röstar fram, för Alliansen kämpar inte för hårdare straff för våldtäktsmän, mördare och kvinnomisshandlare; de kämpar inte för yttrandefrihet, nationell suveränitet, eller för vårt försvar; de kämpar inte ens för det svenska folkets nationella överlevnad.
I själva verket så tjänar Reinfeldt - och borgarna - på att han inte står i rampljuset. Han är inte en lätt person att sympatisera med; tvärtom så beter han sig som överklass, om ändå inte lika tydligt och på ett lika vidrigt sätt som Mona Sahlin har gjort under sin politiska karriär.
Det svenska folket blir helt enkelt knullat av sina demokratiskt valda representanter i riksdagen. Där finner ni 350 män och kvinnor som drar in 50'000 i månaden och inte ens behöver vara närvarande eller står för det de har sagt innan de blev valda; inte heller behöver de nämna att de håller på att förändra svenska grundlagar. Det här har i grunden (oja, pun intended) gjort att jag har bojkottat all media som existerar, och numera besöker jag inte länkar som leder till svenska tidningar.
En politiker bör vara idealistisk men samtidigt realistisk i sin kamp för att stå upp för sin politik. En journalist bör vara en kritiker av makten och leverera opartisk journalistisk. Vi saknar dessa politiker i Sverige. Vi saknar dessa journalister i Sverige. Reinfeldt gör således helt rätt i att gömma sig, för jag som hatar den mannen något så fruktansvärt, ser ändock hellre en gömd Reinfeldt än en synlig Mona Sahlin.
Individualism har nått Sverige, och hycklarna bakom fina villor och fasader, t.ex. Jan Helin, röstar i sina etniskt homogena områden om att du bosatt i en problematisk förort minsann ska tycka om olika.
'Now, we must all fear evil men. But there's another kind of evil which we must fear most, and that is the indifference of good men!'
'Do not kill! Do not rape! Do not steal!
These are principles which every man of every faith can embrace.'
'Do not kill! Do not rape! Do not steal!
These are principles which every man of every faith can embrace.'
Jag har aldrig varit särskilt förtjust i moderaterna, politiskt står jag nånstans mellan folkpartiet och socialdemokraterna. Men jag får ändå påstå att Reinfelt har gett ett rejält intryck. Han har varit rätt tydlig med vilken politik han vill föra, och han är en av de ytterst få politiker som jag tror skulle kunna ge sig in på ett forum av den här typen och ge en hyfsat tydlig bild av vilken filosofi och politik han står för. Även Ohrly känns som en som har koll. Inte för att jag personligen sympatiserar med den politik någon an dem för men de har kunnat föra fram den på ett sätt som kännts ärligt och rakt.
Att sen Reinfelt (till skillnad från Ohrly) hela tiden ser så sorgsen och allvarlig ut, vet inte om det ligger honom i fatet egentligen. I Italien hade han varit politiskt omöjlig, men vem vill ha en Silvio här? Jag gillar hans allvarliga stil. Känns förtoendeingivande.
Att sen Reinfelt (till skillnad från Ohrly) hela tiden ser så sorgsen och allvarlig ut, vet inte om det ligger honom i fatet egentligen. I Italien hade han varit politiskt omöjlig, men vem vill ha en Silvio här? Jag gillar hans allvarliga stil. Känns förtoendeingivande.
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026
Anders skrev:Jag har aldrig varit särskilt förtjust i moderaterna, politiskt står jag nånstans mellan folkpartiet och socialdemokraterna. Men jag får ändå påstå att Reinfelt har gett ett rejält intryck. Han har varit rätt tydlig med vilken politik han vill föra, och han är en av de ytterst få politiker som jag tror skulle kunna ge sig in på ett forum av den här typen och ge en hyfsat tydlig bild av vilken filosofi och politik han står för. Även Ohrly känns som en som har koll. Inte för att jag personligen sympatiserar med den politik någon an dem för men de har kunnat föra fram den på ett sätt som kännts ärligt och rakt.
Att sen Reinfelt (till skillnad från Ohrly) hela tiden ser så sorgsen och allvarlig ut, vet inte om det ligger honom i fatet egentligen. I Italien hade han varit politiskt omöjlig, men vem vill ha en Silvio här? Jag gillar hans allvarliga stil. Känns förtoendeingivande.
Jag är ganska övertygad om att även doktor Mengele lät rätt övertygande och såg förtroendeingivande ut, det hör
alltså inte hit, allt handlar om konsekvenserna av deras förda politik, inget annat.
Vi kan ta och jämföra med en gigant på det området, Tage Erlander, konsekvenserna av den politiken som då
fördes var nära på ingen arbetslöshet, rätt till 100% vid sjukskrivning, samt en sjukvård som fungerade utan
hänsyn tagen till ekonomiska kostnader, en stark stat och förmodligen ett av de högsta skattetrycken i världen
gav oss samtidigt plats nummer ett i välfärdsligan, det är allt det handlar om , en stark stat, hög välfärd åt så
många som möjligt, visst fanns det svarta fläckar som barnhem, tvångssteriliseringar mm, men det hörde till
samhällsutvecklingen som sådan och var ett arv från tidigare som de drogs med och handlar om paradigmskifte,
rättare sagt, det kommer att krävas ett paradigmskifte för att lösa då vi fortfarande har problem på det området.
Nu är vi tillbaka i hjonsamhället, http://www.dn.se/debatt/svart-cancersju ... tidsarbete
tacka borgarna för det. Skulle R.F skriva här, skulle han sågas så snabbt att folk skulle trott att han var
mentalt efterbliven, sådana risker tar de aldrig. Funderar på hur många decennier det tar att återskapa det
som alliansen raserat, lång tid tar det och det lär behövas ett nytt sätt att tänka då alla partier har tryckts ihop
i mittenfåran som en flock fårskallar i en gillrad fålla, vi behöver verkligen ett alternativ till dagens system.
Socialismen och kommunismen har alltid lett till skrämmande diktaturer med alla möjliga slags förtryck. Detta är på grund av att socialismen inte erkänner äganderätten och istället har en sorteringsapparat som ger åt alla i lika mängd oavsett vad de har bidragit med. Detta leder till en stark statlig hierarki där några får priviligerade positioner medan andra får jobba häcken av sig.
Egentligen är det inget fel på kapitalism, om man med det menar möjligheten att kunna byta tjänster och varor med hjälp av pengar.
Problemet som jag ser det är mer hur själva företagen fungerar; Hur företagen är organiserade. Idag har företagen generellt en väldigt strikt hierarkisk uppbyggnad. Företagen är till för att maximera vinsten för ägarna av företagen medan de som arbetar i företaget får nöja sig med en standardinkomst. Ta ett företag som Blizzard till exempel; Hur mycket pengar tjänar dom enbart på sitt World of Warcraft? Det handlar om miljarder varje månad. Ändå så (har jag hört från okända källor) tjänar de anställda inte mer än lite över medelinkomst. Medan ägaren får en bonus på tiotals miljoner dollar varje månad.
Kommunism och dagens företag tycker jag därför har väldigt mycket gemensamt. De bildar båda väldigt starka hierarkier där några få på toppen lever i lyx och privilegier, medan resten får jobba ihjäl sig med mer eller mindre enformiga och farliga sysslor. Kommunisterna tycker jag har stirrat in sig för mycket på själva staten som deras instrument för kontroll. Men staten bör hålla sig undan så mycket som möjligt tycker jag.
Istället tycker jag att det är isåfall företagsorganisationen som borde få sig en rejäl genomgång och analys. Efter industrialismen så har företagandet blivit allt mer Tayloristiskt och skapat sysslor som är väldigt enformiga. Med datorer och maskiner så har många av jobben också blivit automatiserade och många har därför blivit av med sina jobb på grund av den anledningen.
Men detta system med att ha en ägare på toppen som blir rik (om företaget är framgånsrikt) och har all makt medan resten jobbar på botten för minimilöner utan någon som helst makt är lika illa som kommunistiska diktaturer. Säger man något som helst illa om företagsledningen eller företaget så åker man ut. Skriver man en kommentar på Facebook om vad man egentligen tycker om chefen till exempel så är det färdigt. Man blir "brännmärkt" av företaget och kanse även av andra företag och då är det kört. Vad ska man göra utan något att leva av? Det finns väldigt lite solidaritet inom företagen och inget "blodsband" som gör att företagarna känner sig särskilt intresserade av arbetarnas behov. Det finns mängder av utslagningsmekanismer i dagens företag. Företagen sorterar och filterar människor och väljer bort dom som inte håller måttet. Om då staten tar över ansvaret för människans välmående, då är det bara ytterligare ett incitament för företagarna att strunta i sina anställda; för, någon annan (staten) får ta hand om dom.
Staten har väl del i problemet genom hur den anser att företagande ska gå till. Staten är en "medbrottsling" kan man säga. För den organiserar samhället enligt hur företagarna vill ha det. Först så placeras barnen i en organisation där de ska "lära sig" olika saker, sedan så måste de lämna den organisationen och alla vänner som de har där och söka en anställning hos någon av de övriga organisationerna där de kanske inte känner någon alls. De kommer in enbart med hjälp av vad de har på ett papper och hur väl de kan argumentera för att dom ska få jobbet. Deras övriga meriter eller kännedom om personerna är helt okänt för företagen.
Så vi har detta glapp, eller filter, mellan skolan och företagen som skapar diskoninuitet och förmodligen också gör att lojalitet till ett företag blir sämre eftersom man inte har samma känslomässiga band till företaget. Men det i sig skapar ett incitament för företagsägarna till att kunna välja och vraka på alla dom som kommer ut ur skolorna utan att det ska upplevas som ett personligt övergrepp; Även om det är precis det det handlar om.
Men det är ändå inte staten som ska ersätta företagandet anser jag. Staten borde såklart förändras, så att den inte längre fungerar som en medbrottsling i filtreringsprocessen av människor. Företagen eller företagandet borde också förändras så att man inte kommer till en diktatur med åsiktscensur då man blir anställd. Om företagen organiserades så att de blev mänskliga och tog hand om sina anställda så skulle staten istället kunna fungera mer som en federation för olika företag. Frågan är hur man kan göra företagen mänskliga och så att folk inte blir av med jobbet för att de har en åsikt om något?
Vänsterfolk säger då förmodligen "fackföreningar". Genom fackföreningar så kan man gå via "ombud" så man själv slipper hetluften. Dock så jobbar många fackanställda själva på företagen där de är ombud, vilket gör att de själva är ägda av företagen. Men fackföreningarna är uppbyggda som en stridsorganisation mot företagarna, vilket befäster konflikten mellan företagarna och arbetarna men utan att lösa den. Arbetarna får då istället betala fackföreningarna för att dom ska skydda dom från företagarna! Men trots att de betalar till fackföreningen så är det inte säkert att dom alltid kan hjälpa till eller föra ens talan eller stödja personer som blir av med jobben. Fackföreningarna har en egen filtreringsprocess för vilka som ska få ersättning och inte, och vilka mål som de kan strida för och inte. Ingen fackförening strider för någon som är timanställd. Detta utnyttjas såklart av företagen, särskilt statliga företag.
Frågan är vilka typer av organisationer fungerar bäst för människor att leva och arbeta inom som inte befäster och bibehåller dessa konflikter? Måste ett företag vara uppbyggt som det är idag? Måste det vara den där ägaren som sitter på förmögenheten och kan diktera villkoren medan andra människor, de 'anställda' blir ständigt filtrerade och lever ett liv i rädsla att bli av med jobbet?
Egentligen är det inget fel på kapitalism, om man med det menar möjligheten att kunna byta tjänster och varor med hjälp av pengar.
Problemet som jag ser det är mer hur själva företagen fungerar; Hur företagen är organiserade. Idag har företagen generellt en väldigt strikt hierarkisk uppbyggnad. Företagen är till för att maximera vinsten för ägarna av företagen medan de som arbetar i företaget får nöja sig med en standardinkomst. Ta ett företag som Blizzard till exempel; Hur mycket pengar tjänar dom enbart på sitt World of Warcraft? Det handlar om miljarder varje månad. Ändå så (har jag hört från okända källor) tjänar de anställda inte mer än lite över medelinkomst. Medan ägaren får en bonus på tiotals miljoner dollar varje månad.
Kommunism och dagens företag tycker jag därför har väldigt mycket gemensamt. De bildar båda väldigt starka hierarkier där några få på toppen lever i lyx och privilegier, medan resten får jobba ihjäl sig med mer eller mindre enformiga och farliga sysslor. Kommunisterna tycker jag har stirrat in sig för mycket på själva staten som deras instrument för kontroll. Men staten bör hålla sig undan så mycket som möjligt tycker jag.
Istället tycker jag att det är isåfall företagsorganisationen som borde få sig en rejäl genomgång och analys. Efter industrialismen så har företagandet blivit allt mer Tayloristiskt och skapat sysslor som är väldigt enformiga. Med datorer och maskiner så har många av jobben också blivit automatiserade och många har därför blivit av med sina jobb på grund av den anledningen.
Men detta system med att ha en ägare på toppen som blir rik (om företaget är framgånsrikt) och har all makt medan resten jobbar på botten för minimilöner utan någon som helst makt är lika illa som kommunistiska diktaturer. Säger man något som helst illa om företagsledningen eller företaget så åker man ut. Skriver man en kommentar på Facebook om vad man egentligen tycker om chefen till exempel så är det färdigt. Man blir "brännmärkt" av företaget och kanse även av andra företag och då är det kört. Vad ska man göra utan något att leva av? Det finns väldigt lite solidaritet inom företagen och inget "blodsband" som gör att företagarna känner sig särskilt intresserade av arbetarnas behov. Det finns mängder av utslagningsmekanismer i dagens företag. Företagen sorterar och filterar människor och väljer bort dom som inte håller måttet. Om då staten tar över ansvaret för människans välmående, då är det bara ytterligare ett incitament för företagarna att strunta i sina anställda; för, någon annan (staten) får ta hand om dom.
Staten har väl del i problemet genom hur den anser att företagande ska gå till. Staten är en "medbrottsling" kan man säga. För den organiserar samhället enligt hur företagarna vill ha det. Först så placeras barnen i en organisation där de ska "lära sig" olika saker, sedan så måste de lämna den organisationen och alla vänner som de har där och söka en anställning hos någon av de övriga organisationerna där de kanske inte känner någon alls. De kommer in enbart med hjälp av vad de har på ett papper och hur väl de kan argumentera för att dom ska få jobbet. Deras övriga meriter eller kännedom om personerna är helt okänt för företagen.
Så vi har detta glapp, eller filter, mellan skolan och företagen som skapar diskoninuitet och förmodligen också gör att lojalitet till ett företag blir sämre eftersom man inte har samma känslomässiga band till företaget. Men det i sig skapar ett incitament för företagsägarna till att kunna välja och vraka på alla dom som kommer ut ur skolorna utan att det ska upplevas som ett personligt övergrepp; Även om det är precis det det handlar om.
Men det är ändå inte staten som ska ersätta företagandet anser jag. Staten borde såklart förändras, så att den inte längre fungerar som en medbrottsling i filtreringsprocessen av människor. Företagen eller företagandet borde också förändras så att man inte kommer till en diktatur med åsiktscensur då man blir anställd. Om företagen organiserades så att de blev mänskliga och tog hand om sina anställda så skulle staten istället kunna fungera mer som en federation för olika företag. Frågan är hur man kan göra företagen mänskliga och så att folk inte blir av med jobbet för att de har en åsikt om något?
Vänsterfolk säger då förmodligen "fackföreningar". Genom fackföreningar så kan man gå via "ombud" så man själv slipper hetluften. Dock så jobbar många fackanställda själva på företagen där de är ombud, vilket gör att de själva är ägda av företagen. Men fackföreningarna är uppbyggda som en stridsorganisation mot företagarna, vilket befäster konflikten mellan företagarna och arbetarna men utan att lösa den. Arbetarna får då istället betala fackföreningarna för att dom ska skydda dom från företagarna! Men trots att de betalar till fackföreningen så är det inte säkert att dom alltid kan hjälpa till eller föra ens talan eller stödja personer som blir av med jobben. Fackföreningarna har en egen filtreringsprocess för vilka som ska få ersättning och inte, och vilka mål som de kan strida för och inte. Ingen fackförening strider för någon som är timanställd. Detta utnyttjas såklart av företagen, särskilt statliga företag.
Frågan är vilka typer av organisationer fungerar bäst för människor att leva och arbeta inom som inte befäster och bibehåller dessa konflikter? Måste ett företag vara uppbyggt som det är idag? Måste det vara den där ägaren som sitter på förmögenheten och kan diktera villkoren medan andra människor, de 'anställda' blir ständigt filtrerade och lever ett liv i rädsla att bli av med jobbet?
Håller med i att kapitalism i sig inte är något negativt,
problemet är hur de som har kapitalet agerar och ger sig äganderätt till världen.
Att förädla produkter är det vi gjort sen begynnelsen, och vi byter varor med varandra via handel med eller utan pengar.
pengar o andra sidan existerar inte längre, det är ett virtuellt verktyg för att ge en produkt ett virtuellt värde.
dess osynlighet kan bli manipulerad allt för lätt. och var krona borde ha ett värde som är mer påtaglig.
problemet är hur de som har kapitalet agerar och ger sig äganderätt till världen.
Att förädla produkter är det vi gjort sen begynnelsen, och vi byter varor med varandra via handel med eller utan pengar.
pengar o andra sidan existerar inte längre, det är ett virtuellt verktyg för att ge en produkt ett virtuellt värde.
dess osynlighet kan bli manipulerad allt för lätt. och var krona borde ha ett värde som är mer påtaglig.
Marko
På sätt och vis är det dom med kapitalet, men det är inte orsaken utan mer en konsekvens av hur företagen är konstruerade organisatoriskt och hur staten fungerar som en mellanhand i företagens organisering. Staten sätter barnen i skolor där de får vara i 12 år, sedan måste de omflyttas till en annan skola och lämna sina gamla vänner, vara där i tre år och sedan återigen lämna sina vänner och söka anställning på ett företag där dom inte är kända. Det enda dom har när dom kommer till företaget är ett papper med "meriter" och sin förmåga att argumentera. Budskapet är tydligt men subtilt; ingen bryr sig om vem du är, bara vad du kan prestera och ifall du kan visa att du är en "sell out".
Företaget i sin tur är organiserat hierarkiskt med en ägare på toppen (är det detta du menar med "kapitalet"?) och sedan de sk "anställda" som gör själva jobbet. Varje företag tar in "arbetsresurser" (för nu är man inte längre människa) för att göra ägarna rika. Medan de "anställda" får nöja sig med minilöner i jämförelse.
Om ett företag istället var ordnat så att man föddes in i det, växter in i arbetet. Där alla delar på arbetet och alla får också del av resultatet av arbetet. Alltså en organisation där ingen har någon auktoritär bestämmarposition över en den grupp som arbetar. Istället så arbetar alla och alla delar på arbetets frukter. Sådana företag blir därför som stora familjer och staten kan därför, istället för att befästa interna konflikter, hålla sig undan och agera federal samlingspunkt för alla företag.
På sätt och vis är det dom med kapitalet, men det är inte orsaken utan mer en konsekvens av hur företagen är konstruerade organisatoriskt och hur staten fungerar som en mellanhand i företagens organisering. Staten sätter barnen i skolor där de får vara i 12 år, sedan måste de omflyttas till en annan skola och lämna sina gamla vänner, vara där i tre år och sedan återigen lämna sina vänner och söka anställning på ett företag där dom inte är kända. Det enda dom har när dom kommer till företaget är ett papper med "meriter" och sin förmåga att argumentera. Budskapet är tydligt men subtilt; ingen bryr sig om vem du är, bara vad du kan prestera och ifall du kan visa att du är en "sell out".
Företaget i sin tur är organiserat hierarkiskt med en ägare på toppen (är det detta du menar med "kapitalet"?) och sedan de sk "anställda" som gör själva jobbet. Varje företag tar in "arbetsresurser" (för nu är man inte längre människa) för att göra ägarna rika. Medan de "anställda" får nöja sig med minilöner i jämförelse.
Om ett företag istället var ordnat så att man föddes in i det, växter in i arbetet. Där alla delar på arbetet och alla får också del av resultatet av arbetet. Alltså en organisation där ingen har någon auktoritär bestämmarposition över en den grupp som arbetar. Istället så arbetar alla och alla delar på arbetets frukter. Sådana företag blir därför som stora familjer och staten kan därför, istället för att befästa interna konflikter, hålla sig undan och agera federal samlingspunkt för alla företag.
Skeptis,
Håller med det du skriver, och att födas in i företaget ger en bättre fördelning.
En god tanke att jobba vidare på.
själv sätter jag en virtuell ak4a i arbete var gång jag blir arg på systemet..(virtuella kulor gör ingen skada..tyvärr lol)
en symbol för min ilska och besvikelse över hur människor beter sig..
Du har helt rätt,
problemet är att det inte verkar gå att förändra detta system.
politiker kommer om 10 år ge sig själva ännu mer i lönepåslag.
företagsledare kommer vara ännu rikare och kontrollera människor och se till att dessa jobbar för just dom.
Detta glapp mellan rika och fattiga och medelkomstintagare tror jag komme att växa sig större.
vid en viss nivå så hoppas jag att det virtuella värdet förlorar sin mening och tilltro från människor.
De som planerar och hanterar pengar i stor skala borde ha en försäkring mot detta,
vad kan deras försäkring vara ?.. eller går det att ha människor under kontroll utan pengar `?
funderar runt bilden nedanför. (skillnaden i kronor blir större och större, och tar man med existens minimum på skalan så är skilnaden än högre, och de som inte har någon inkomst alls, så ökar skillnaden drastiskt för vart år..)
trenden för politikers löner är än mer tydlig
hittar ingen bild på företagsledares inkomster... men dom ligger nog på 70 - 200 tusen kronor i månaden.
Håller med det du skriver, och att födas in i företaget ger en bättre fördelning.
En god tanke att jobba vidare på.
själv sätter jag en virtuell ak4a i arbete var gång jag blir arg på systemet..(virtuella kulor gör ingen skada..tyvärr lol)
en symbol för min ilska och besvikelse över hur människor beter sig..
Du har helt rätt,
problemet är att det inte verkar gå att förändra detta system.
politiker kommer om 10 år ge sig själva ännu mer i lönepåslag.
företagsledare kommer vara ännu rikare och kontrollera människor och se till att dessa jobbar för just dom.
Detta glapp mellan rika och fattiga och medelkomstintagare tror jag komme att växa sig större.
vid en viss nivå så hoppas jag att det virtuella värdet förlorar sin mening och tilltro från människor.
De som planerar och hanterar pengar i stor skala borde ha en försäkring mot detta,
vad kan deras försäkring vara ?.. eller går det att ha människor under kontroll utan pengar `?
funderar runt bilden nedanför. (skillnaden i kronor blir större och större, och tar man med existens minimum på skalan så är skilnaden än högre, och de som inte har någon inkomst alls, så ökar skillnaden drastiskt för vart år..)
trenden för politikers löner är än mer tydlig
hittar ingen bild på företagsledares inkomster... men dom ligger nog på 70 - 200 tusen kronor i månaden.
Funderar runt fattigdom och barn.
Fattigdomen ökar, och barn drabbas kanske mest av det.
Varför fördelas inte barnbidrag och görs inkomstbaserat ?
Tjänar man över 20 tusen i månaden (netto) så behöver barnen i den familjen inte bidrag.
De som lever i fattigdom behöver detta bidrag mer, bara för att kunna få mat för dagen.
Antalet som behöver extra hjälp är runt 200 tusen av totalt 2 miljoner barn i Sverige.
Ett rimligt krav att ställa en regering är att ge denna minoritet existensminimum.
låt säga att 200000 barn får 1000kr mer /månad vilket ger en ökning på 200 miljoner kr /månad.
denna kostnad sprids på de övriga 1.8 miljoner bidragstagare. det blir drygt en hundra kronor mindre per barn och familj för att de mest fattiga ska få matbehovet tillgodosett /barn. och nu räknar jag långt under normen.
de fattiga får det bättre. De som kan drabbas är mellaninkomsttagares barn som får det lite sämre.. kanske den gruppen ska få en liten minskinig med typ 50kr och den mest rika inkomstgruppen en minskning med 150kr/ månad. då drabbas ingen speciellt hårt.
inte alls omöjligt.
Fattigdomen ökar, och barn drabbas kanske mest av det.
Varför fördelas inte barnbidrag och görs inkomstbaserat ?
Tjänar man över 20 tusen i månaden (netto) så behöver barnen i den familjen inte bidrag.
De som lever i fattigdom behöver detta bidrag mer, bara för att kunna få mat för dagen.
Antalet som behöver extra hjälp är runt 200 tusen av totalt 2 miljoner barn i Sverige.
Ett rimligt krav att ställa en regering är att ge denna minoritet existensminimum.
låt säga att 200000 barn får 1000kr mer /månad vilket ger en ökning på 200 miljoner kr /månad.
denna kostnad sprids på de övriga 1.8 miljoner bidragstagare. det blir drygt en hundra kronor mindre per barn och familj för att de mest fattiga ska få matbehovet tillgodosett /barn. och nu räknar jag långt under normen.
de fattiga får det bättre. De som kan drabbas är mellaninkomsttagares barn som får det lite sämre.. kanske den gruppen ska få en liten minskinig med typ 50kr och den mest rika inkomstgruppen en minskning med 150kr/ månad. då drabbas ingen speciellt hårt.
inte alls omöjligt.
Marko
Men vem ska betala för att ge dessa personer ett existensminimum? Och varför ska dessa personer alls hållas utanför på det sättet? Den enda anledningen till varför dom är utanför är på grund av hur företagen är organiserade. Det är näringslivet som skapar arbetstillfällen - inte staten! Det är också företagen som sållar mellan vilka dom vill anställa. Ditt förslag leder tyvärr återigen till den kommunistiska visionen om en stor och stark stat som tar från de rika och ger till de fattiga. Dvs; en stat som inte respekterar äganderätten och rätten till frukten av sitt arbete. Detta gör att samhället i övrigt stagnerar, som vi ser hänt och händer i varenda kommunistdiktatur som funnits - trots kommunisternas protester att det "egentligen" inte borde hända.
Jag undrar varför det kanske är svårt för folk att se problemet med hur företagen är organiserade? Har det att göra med hur man betraktar företagarna? Finns det en aura av mystik kring själva företagsorganisationen? Har det att göra med vad kommunist-ideologin säger om problemet? Det ständiga tuggandet om "kapitalet" hit och dit? Enligt kommunisterna så tycks företagsägarna vara så hemska att det enda som man kan göra är att bilda en arbetarnas diktatur för att "tvinga" företagarna på knä under staten. Varför? När det handlar om hur företagsägarna kan göra sig rika på arbetarna så handlar det ju bara om hur företaget är organiserat! När det handlar om bristen på solidaritet så beror det ju på staten! Hur då? Genom att staten är den som sköter själva förberedelserna. Staten sätter barn i en skola i 9 år, sedan måste de bryta upp och flytta till en annan skola, bryta upp och flytta till ett universitet, därefter bryta upp igen och söka ett jobb.Med alla dessa uppbrott, är det konstigt att solidariteten försvinner? Vem bryr sig om någon man inte känner? Om allt man är är ett papper med en "meritförteckning" så är man knappt en människa med känslor och behov; Man är en "resurs". Och i produktionen av mänskliga resurser så är det främst staten som sköter den saken.
Så som jag ser det så är problemet hur staten sköter förberedelserna och sedan hur företagen är organiserade. Dessa två krafter samverkar för att försätta folk i en många gånger svår och intolerabel situation. Det är också en situation som producerar utslagenhet på löpande band.
Idag är de stora företagen generellt organiserade i strikta hierarkier ala feodalsnitt. Företagsägaren är som kungen och arbetarna är som de livegna. Enda skillnaden mellan medeltida feodalism och företaget är att de anställda kan sluta sin anställning och söka arbete någonannanstans. Men det löser knappast problemet; som är att göra livet lite lättare för alla och se till att ingen hamnar utanför och faller mellan stolarna.
Men vem ska betala för att ge dessa personer ett existensminimum? Och varför ska dessa personer alls hållas utanför på det sättet? Den enda anledningen till varför dom är utanför är på grund av hur företagen är organiserade. Det är näringslivet som skapar arbetstillfällen - inte staten! Det är också företagen som sållar mellan vilka dom vill anställa. Ditt förslag leder tyvärr återigen till den kommunistiska visionen om en stor och stark stat som tar från de rika och ger till de fattiga. Dvs; en stat som inte respekterar äganderätten och rätten till frukten av sitt arbete. Detta gör att samhället i övrigt stagnerar, som vi ser hänt och händer i varenda kommunistdiktatur som funnits - trots kommunisternas protester att det "egentligen" inte borde hända.
Jag undrar varför det kanske är svårt för folk att se problemet med hur företagen är organiserade? Har det att göra med hur man betraktar företagarna? Finns det en aura av mystik kring själva företagsorganisationen? Har det att göra med vad kommunist-ideologin säger om problemet? Det ständiga tuggandet om "kapitalet" hit och dit? Enligt kommunisterna så tycks företagsägarna vara så hemska att det enda som man kan göra är att bilda en arbetarnas diktatur för att "tvinga" företagarna på knä under staten. Varför? När det handlar om hur företagsägarna kan göra sig rika på arbetarna så handlar det ju bara om hur företaget är organiserat! När det handlar om bristen på solidaritet så beror det ju på staten! Hur då? Genom att staten är den som sköter själva förberedelserna. Staten sätter barn i en skola i 9 år, sedan måste de bryta upp och flytta till en annan skola, bryta upp och flytta till ett universitet, därefter bryta upp igen och söka ett jobb.Med alla dessa uppbrott, är det konstigt att solidariteten försvinner? Vem bryr sig om någon man inte känner? Om allt man är är ett papper med en "meritförteckning" så är man knappt en människa med känslor och behov; Man är en "resurs". Och i produktionen av mänskliga resurser så är det främst staten som sköter den saken.
Så som jag ser det så är problemet hur staten sköter förberedelserna och sedan hur företagen är organiserade. Dessa två krafter samverkar för att försätta folk i en många gånger svår och intolerabel situation. Det är också en situation som producerar utslagenhet på löpande band.
Idag är de stora företagen generellt organiserade i strikta hierarkier ala feodalsnitt. Företagsägaren är som kungen och arbetarna är som de livegna. Enda skillnaden mellan medeltida feodalism och företaget är att de anställda kan sluta sin anställning och söka arbete någonannanstans. Men det löser knappast problemet; som är att göra livet lite lättare för alla och se till att ingen hamnar utanför och faller mellan stolarna.
Dessa personer får redan ett barnbidrag på 1050kr /barn + ev flerbarnstillägg. (men det räcker inte till, av många olika anledningar)
Och ingen ska betala mer för dem än vad som sker idag. det var en fördelning av existerande tvångsmede.
oavsett om det är statligt, kommunalt, ideellt eller med föga respekt för ägandeätt,
så bör de som har det sämst ha sina pengar och jag skiter i vem som stulit pengar för att dom ska få det bra. (skatt är stöld) När jag jobbar är jag glad att iaf en liten del av pengen går till de som behöver, surt som fan bara att jag ska försörja regeringens egna miljon löner och ge deras ungar bidrag plus att dom får en massa avdrag som fattiga inte får göra.
hade inte staten tagit dessa pengar, så hade vi haft en massa svälltande barn som är föräldralösa och sprang omkring på stan och tiggde, och myndigheter hade fängslat dem till tukthuset. då är vi tillbaka på 1600 talet igen.
För att något nytt ska gro, så måste ett frö sättas. Det sker inte av sig självt.
och just nu gror väl i många människors hjärtan en irritation över politikers girighet
Jag tror att folk gärna betalar skatt för vissa saker som sjukvård, vägar, forskning och allt som är i gemensamt intresse.
de rikaste svenska personer i sverige har runt tvåhundra miljarder kronor i egna plånböcker. deras räntepengar räcker till för att ge dom fattigaste mat. lägg undan 1% i fond till de fattiga och mat eller bidrag.. men så sker inte. utan dom gnyr över orättvisan om deras barnbidrag skulle ryckas, trotts enorma rikedomar.
Förr så ansåg jag att våld inte var verksamt som medel. jag är inte säker på att våld är overksamt. Speciellt våld som får ett moraliskt stöd kommer att vara verksamt. försvagas oppinionen så är våld inte lägre lika funktionellt som medel för att styra en politik.
Och ingen ska betala mer för dem än vad som sker idag. det var en fördelning av existerande tvångsmede.
oavsett om det är statligt, kommunalt, ideellt eller med föga respekt för ägandeätt,
så bör de som har det sämst ha sina pengar och jag skiter i vem som stulit pengar för att dom ska få det bra. (skatt är stöld) När jag jobbar är jag glad att iaf en liten del av pengen går till de som behöver, surt som fan bara att jag ska försörja regeringens egna miljon löner och ge deras ungar bidrag plus att dom får en massa avdrag som fattiga inte får göra.
hade inte staten tagit dessa pengar, så hade vi haft en massa svälltande barn som är föräldralösa och sprang omkring på stan och tiggde, och myndigheter hade fängslat dem till tukthuset. då är vi tillbaka på 1600 talet igen.
För att något nytt ska gro, så måste ett frö sättas. Det sker inte av sig självt.
och just nu gror väl i många människors hjärtan en irritation över politikers girighet
Jag tror att folk gärna betalar skatt för vissa saker som sjukvård, vägar, forskning och allt som är i gemensamt intresse.
de rikaste svenska personer i sverige har runt tvåhundra miljarder kronor i egna plånböcker. deras räntepengar räcker till för att ge dom fattigaste mat. lägg undan 1% i fond till de fattiga och mat eller bidrag.. men så sker inte. utan dom gnyr över orättvisan om deras barnbidrag skulle ryckas, trotts enorma rikedomar.
Förr så ansåg jag att våld inte var verksamt som medel. jag är inte säker på att våld är overksamt. Speciellt våld som får ett moraliskt stöd kommer att vara verksamt. försvagas oppinionen så är våld inte lägre lika funktionellt som medel för att styra en politik.
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 9 och 0 gäster