kritik av fysikundervisning.

[amy]

Fölsdfrågan blir: under vilka omständigheter kan då de olika polerna i magneten dras till samma pol, om vi för bildspråket tillbaka?

om man har en stor stark magnet och rör en liten magnet med den så omvänds den lilla magnetens poler.

[Algotezza]

Fölsdfrågan blir: under vilka omständigheter kan då de olika polerna i magneten dras till samma pol, om vi för bildspråket tillbaka?

om man har en stor stark magnet och rör en liten magnet med den så omvänds den lilla magnetens poler.

Kan den bara få en pol då?

A

[J R Auk]

Varför borstade du tänderna igår då?

för att inte få hål i tänderna förstås.

Så när jag frågar om varför du borstar tänderna så närmar jag mig inte orsaken? Du är inte kopplad till det som du orsakar?

Vad är det jag undersöker när jag frågar mig varför?

Så det handlar inte om intention men besvaras med intention? Eller det faktum?, att du får hål i tänderna om du inte borstar leder till borstning av dina tänder ofrånkomligt?

Varför vill du ha orsaken emellan? Var finns hålet som fylls ut? Månne bara i dina tänder?

[amy]

Kan den bara få en pol då?

ja, planeter består av massa små magneter och de har bara en pol.

Vad är det jag undersöker när jag frågar mig varför?

inte gud iaf, för den måste oxå ha en orsak.

orsaken till allt är alltid ingenting,
för att allt annat behöver en orsak att finnas.

[Squirrel]

Problemet med att svara på varför positiv och negativ laddning attraherar varandra är intressan. Felet i undervisningen är som jag ser det inte att man inte berättar varför de attraherar utan att de itne tar upp varför man inte tar upp det. Det handlar nämligen om att vara vetenskaplig. I undervisningen, särskilt på högskolenivå är det viktigt att hålla sig till vetenskapen och inte glida iväg till ovetenskapliga spekulationer.

om vi nu kolla på förutsättningarna för att svara på frågan om laddningarnas attraktion:
Man kan konstatera att det finns två typer av laddning, den ena har kommit att kallas positiv och den andra negativ. Man kan konstatera att två positiva eller två negativa laddningar repellerar varandra medan två olika laddning attraherar. Detta kan undersökas vetenskapligt med relativt enkla experiment. Hur ska vi nu undersöka varför det är så?

Vi kan konstruera experiment som ger upplysning om partiklarnas rörelser relativt varandra. Vi har en modell om krafter och accelerationer som fungerar väldigt bra i sammanhanget och vi har definierat de laddningstyper som vi behöver för att beskriva vilka partiklar som attraherar respektive repellerar varandra. Det är en helt annan sak att undersöka orsaken bakom.

I många sammanhang kan man härleda orsaker till mer fundamentala principer men det finns en gräns för vad vi kan undersöka. Den gränsen är till viss del en kunnskapsbegränsning, dvs vi behöver reda ut andra sakförhållanden bättre för att ha teorin som krävs för att konstruera experimenten men när det gäller elementarpartiklar och de fundamentala krafterna är problemet större än så. Vi har Heisenbergs osäkerhetsrelationer att tampas med. Vi har problemen  med obesrvationens påverkan som gör att vi inte kan titta på ett skeende på atomär eller subatomär nivå utan att påverka det till oigenkännlighet. På det hela taget är det väldigt svårt att undersöka något som inte låter sig synas eller detekteras av mätinstument.  

Vad vi kan göra är att bygga teorier som försöker förklara orsaken till skeendena för att sedan dra empiriskt testbara koncekvenser ur dessa som i sin tur kan ligga till grund för experiment vars resultat kan stärka eller falsifiera teorin. Mycket mer än så kan man inte göra och på subatomär nivå blir allt komplicerat som förljd av de kvantmekaniska osäkerheterna. Det har resulterat i en ganska välspritt fysikvetenskapligt förhållningsssätt som kan beskrivas som "Shut up and calculate". (Det är för övrigt en av de kvantmekaniska tolkningarna, den så kallade "Shut up and calculate"-tolkningen, till skillnad från Köpenhamnstolkningen, flervärldstolkningen och dolda-variabeltolkningen).

Att inte försöka säga något om orasken är bara sunt ur vetenskaplig synvinkel. Vad jag inte vet, därom skall jag hålla osagt. Det är viktigt för att undvika ovetenskapliga spekulationer. Däremot är det dåligt att inte ta upp varför man inte vet.

[Squirrel]

Kan den bara få en pol då?

ja, planeter består av massa små magneter och de har bara en pol.

...

Har du över huvud taget studerat fysik? Magneter har alltid två eller fler poler. De magnetiska fältlinjerna måste sluta sig. De har ingen ände och i och med att de sluter sig in i sig själva kommer magneten alltid ha likan mycket av båda polerna.

En liknelse: Du har en rektangel som får representera magneten. Du ritar en kurva som börjar i magneten, går utanför den och sedan tillbaka för att ansluta sig till sin egen början utan att korsa sig själv. Denna kurva får representera en magnetiska fältlinje. Hur många poler har magneten? Den ahr minst en för varje gång kurvan passerar magnetens rand, dvs minst två.

Planeter har precis som alla magneter minst två magnetiska poler. Jordmagnetiskmen beror på att laddade och magnetiska partiklars rörelse i jordens inre magmaströmmar. Jorden kan därmed mer eller mindre betraktas som en elektromagnet. Magmaströmmarna förändras över tid med följden att jordmagnetismen förändras över tid. Jorden har under sin levnadstid genom gått perioder av omkastade magnetriktningar. Den magnetiska nordpolen och sydpolen har helt enkelt bytt plats med ett antal tiotusentals års mellanrum. I övergångsperioderna har jordmagnetfältet minskat i styrka och i själva övergången genomgår jorden en aningen förvirrad fas med många svaga poler utspridda över jordytan.

[lukas]

"Squirrel" SKREV :

[amy]

Vi har Heisenbergs osäkerhetsrelationer att tampas med.

Att söka ordning skapar oordning, dvs. ju mer man försöker förstå något destå mindre förstår man det.
Ignorans är ordning. Kunskap är oordning.
Anledningen till att observeraren påverkar det som observeras är att observeraren är det som observeras.

Magneter har alltid två eller fler poler.

Planeterna attraherar allting (med gravitationen) så man kan säga att planeter har bara en pol (eller oändligt många).

[Squirrel]

"Squirrel" SKREV :
" Problemet med att svara på varför positiv och negativ
laddning attraherar varandra är intressan. Felet i undervisningen är som
jag ser det inte att man inte berättar varför de attraherar utan att de itne
(INTE) tar upp varför man inte tar upp det. Det handlar nämligen om att
vara  vetenskaplig.
I undervisningen, särskilt på högskolenivå är det viktigt att hålla sig till
vetenskapen och inte glida iväg till ovetenskapliga spekulationer.


Man kan konstatera att det finns två typer av laddning, den ena har
kommit att kallas positiv och den andra negativ. ....."

-------------------------------------------------------------------------

Ska man citera ska man göra det ordagrant. Låt mina felstavningar vara okomenterade när du citerar!

VILL FÖRST SÄGA ATT DU VERKARE HA ENA FOTEN I NATURVETENSKAP
OCH DEN ANDRA FOTEN I HUMANISM. DU BESKRIVER NATURVETENSKAP
SOM EN HUMANIST, DVS EJ HELT KORREKT.

Jag har visseligen två infallsvionklar till vetenskap. Den ena är mina studier i matematik, maskinteknik och fysik men den andra är inte humanism utan kommer av mina studier i teoretisk filosofi med inriktning mot vetenskapsteori. Om du tycker att något inte är helt korrekt så tycker jag att du ska poängtera felet så att jag kan bemöta det i detalj. Jag vågar påstå att jag har ganska mycket på benen när det gäller vetenskapsteori.

a. VAD SOM ÄR VETENSKAP ÄR LITE  LUDDIGT I DIN TEXT (EJ KORREKT)

Det är klart att det är lite luddigt vad som är vetenskap och vad som inte är det eftersom distinktionen mellan vetenskap och icke-vetenskap är svår. Den har aldrig varit enkel och det blev knappast enklare med postmodernismen. Det är visseligen en tendens till ämnesglidning här, men men.

b. Positiv enhetsladdning - negativ enhetsladding . Du har inte berört
det viktigaste, att dessa laddningsbärare tillsammans neutraliserar
varandra och således är varandras negation - antikvanttal och
antipartiklar ofta.  De är också en sann multipel av varandra som
minsta laddning, samt den minsta kända laddning .

Jag är fullt medveten om att jag inte tagit upp alla kända egenskaper hos laddningar. Jag tog upp några jag tyckte var viktiga för sammanhanget och har inte på något sätt påstått mig täcka av hela kunskapsfältet.

c. "Varför , har naturvetenskapen aldrig bevarat:
Man måste vara kosekvent ; Varför finns bara två sorters laddningar?
Varför just lika stora (som minst)? Varför neurtaliserar de varandra
. Varför just motsatta. Varför drar massa till sig massa ?, Varför
uppträder fotonen i två "skepnader"?.  Varför är ljuset en
elektromagnetisk vågrörlse? Varför kan inget färdas
snabbare än ljusets hastighet? Varför ? Varför ?

Vetenskapen har vist besvarat frågor av typen "Varför ...?". Exempel på "varför"-frågor med vetenskapliga svar:
Varför regnar det? (Isbildning och kondensation av fukt ur fuktig luft kring kondensationskärnor efter fuktadiabatisk expansion, tillväxt av iskristaller då de rör sig neråt genom luftpaketet på grund av sin höga dencitet, uppvärmning så att de smälter till droppar, osv)
Varför ligger jorden i eliptisk bana kring solen? (fritt fall kring massiv kropp...)  
...

Det finns dock en hel del frågor som inte fått något svar därför att man har problem att undersöka de bakomliggande mekanismerna. Det blir därmed omöjligt att härleda de övergripande skeendena till de bakomliggande mekanismerna då dessa är okända.

DVS, underförstått, i alla naturvetenskap gäller : Vi skriver om det vi vet
och vad vi vet om det, resten skriver vi inte om !

Man skriver inte om allt det man inte vet - det är det mesta.
Man vet bara lite och då skriver man om detta lilla, det räcker
mer än väl......

...

Visst men innom naturvetenskap är det viktigt att hålla reda på vad man inte vet och varför man inte gör det. Det har att göra med felanalys, forskningsplanering och i vissa fall ofrånkomliga osäkerheter så som innom kvantmekaniken.

[Squirrel]

Vi har Heisenbergs osäkerhetsrelationer att tampas med.

Att söka ordning skapar oordning, dvs. ju mer man försöker förstå något destå mindre förstår man det.
Ignorans är ordning. Kunskap är oordning.
Anledningen till att observeraren påverkar det som observeras är att observeraren är det som observeras.

Det där har inget med Heisenbergs osäkerhetskonstant att göra. Det har för övrigt inget med vetenskap att göra över huvud taget.

Magneter har alltid två eller fler poler.

Planeterna attraherar allting (med gravitationen) så man kan säga att planeter har bara en pol (eller oändligt många).

Det var annars magnetiska poler jag skrev om. Att referera till en planets gravitation som en pol är inte konventionellt språkbruk innom fysik. Att denna pol skulle tillintetgöra magnetiska poler är rent non-sence.

[amy]

Det var annars magnetiska poler jag skrev om. Att referera till en planets gravitation som en pol är inte konventionellt språkbruk innom fysik. Att denna pol skulle tillintetgöra magnetiska poler är rent non-sence.

gravitation en sorts magnetism.

[Squirrel]

Det var annars magnetiska poler jag skrev om. Att referera till en planets gravitation som en pol är inte konventionellt språkbruk innom fysik. Att denna pol skulle tillintetgöra magnetiska poler är rent non-sence.

gravitation en sorts magnetism.

Sedan när då? Har du över huvud taget kollat upp saken?
http://en.wikipedia.org/wiki/Gravitation
http://en.wikipedia.org/wiki/Magnetism

[lukas]

Svar til

[Squirrel]

Svar till Sguirrel

Jag kan säga det rakt på sak:

"Du blandar ihop det ena och det andra och säger i mot dig själv flera
gånger.
Du har slagit upp vissa ord som du TYCKER  är fina . Dessa använder
du  felaktigt och i fel sammanhang eftersom du inte förstått innebörden !
...

Slagit upp ord? Jag har faktiskt inet orkat mig till det. I och med att det var en övergripande diskussion om fysikundervinsning och orsaker till att man inte svarar på vissa frågor kände jag inte att jag hade någon anledning att gör någon djuplodande redogörelse för heisenbergs orsaksrelationer och jag utelämnade de långtgående redogörelserna för olika kvantmekaniska tolkningar då dessa var irelevanta för sammanhanget. Anledningen till att jag nämnde dem var för att den intresserade skulle få sökord för att kunna kolla upp saker och ting..

...
Kan du tala om för mig varför massa attraherar massa ?
...

Jag kan inte och ingen annan kan uttala sig om de totala orsakerna till varför massa attraherar massa. Den övergripande beskrivningen är att massa kröker rumtiden och att fallande objekt rör sig rakt genom den krökta rymden så att de upplevs accelerera mot den andra massan. Man antar även att gravitationen har en inblandad kraftpartikel, gravitonen, vars egenskaper översiktligt kan uppskattas trots att partikeln inte har uppmäts eller detekterats.

...
Vetenskapen beskriver hur regn kan uppstå, inte varför
det regnar!

. Varför skiner solen ?
. Varför finns månen ?
. Varför har månen bunden rotation?
. Varför finns vatten ?
. Varför finns syre

Naturvetenskapen svarar inte på  VARFÖR, utan HUR !

Genom den distinktion du nu gör skalar du bort stora delar av naturvetenskapen. Frågan "Varför ...?" är vanlig innom naturvetenskapen. Ofta handlar det helt enkelt om frågan "Varför (dvs hur kommer det sig att) jag får de resultat jag får vid observation?". Det finns för övrigt en massa naturvetenskapliga forskningsprojekt som syftar till att ta reda på orsaker till observerade fenomen. T ex "Vaför minskar torskbeståndet?". Det vetenskapliga arbetet blir sedan att reda ut de bakomliggande processerna, lagarna och de partikulära tillstånd som lett fram till det observerade skeendet. Det hanldar helt enkelt om att kartlägga orsakssamband gemon att ta reda på och reda ut samband mellan naturlagar och partikulära tillstånd. Att ta reda på "vad" (utgångspunkt) och "hur" (processer/lagar/principer) är enligt mångas tolkning av ordets betydelse det samma som att ta rerda på "varför".
   

Varför har man härlett en osäkerhetsrelation och på vilka
premisser : Det kan alla fysiker av rang svara på.
...

Jag kan inte den fulla historien bakom och kan inte göra en fullständig redogörelse för hur Heisenberg kom fram till sina osäkerhetsrelationerna, men jag har räknat på dem otaliga timmar när jag läste kvantmekanik och förstår sammanhangen där de får konsekvenserna och att de är användbara verktyg till att uppskatta vissa skeenden (tex hur långlivade vissa pariklar, energitillstånd är, sannolikhet för tunnling, mm). Ofta finns det mer rafinerade metoder som ger mer precisa uppskattningar (tex beräkningar med avseende på partiklars vågfunktioner) men de är alltid konsistenta med Heisenbergs osäkerhetskonstanter.

Vad jag inte förstår är hur du kan fälla omdömmen om vad jag förstår och inte. Du känner mig inte och verkar inte ha koll nog att kunna bedömma det jag skriver.

[lukas]

.

Hela ditt sätt visar att du inte förstått det du pratar om.

Fysiken beskriver HUR och aldrig VARFÖR!
Det vet alla FYSIKER !

Varför klagar ni inte på att det inte står
varför massa attraherar massa och att
det inte står att man inte vet detta ?

Varför klagar ni inte på att det inte står
varför månen har bunden rotation och
att det inte står att man inte vet detta.

Varför........?
varför .......?

Men du tar upp en osäkerhetsrelation, och ca 3-4, av
totalt ca 10  fina ord som alla humanister sänger ur sig,
för att de tycker att det låter fint och för att andra
förhoppningsvis skall tror att de vet något.

Humaister  lärt sig ofta ca 10 fina ord från fysiken.
Dessa använder de för att imponera på okunniga!

.Aktuella 10 ord  förkommer numera ofta,
då man löser korsord!

Men till saken : "varför olika laddningar attraherar
varandra, vet man inte och det  SKRIVER MAN
INTE I  FYSKBÖCKER".

SKULLE MAN SKRIVA ALLT MAN INTE VET, DÅ
HADE DET VARIT ETT JOBB UTAN SLUT .
(EVIGHETSJOBB )