Rum/tiden

[carlalarik]

Vet inte om jag förstår allt ni skriver, men ni säger att matematik är ett logiskt språk. Men det känns som om det språkliga språket, alltså svenska t.ex., är mer irrationellt än matematik?

[hakkapeliitta]

Vet inte om jag förstår allt ni skriver, men ni säger att matematik är ett logiskt språk. Men det känns som om det språkliga språket, alltså svenska t.ex., är mer irrationellt än matematik?

Matematik använder ett språk som är väldefinierat. I vardagligt språk finns nyanser och syftningar som kan tolkas på flera sätt. Matematiken är den striktaste och järnhårdaste vetenskapliga disciplinen som finns. Allt måste definieras nära till molekylnivå.

[carlalarik]

felmeddelande 101

[carlalarik]

Vet inte om jag förstår allt ni skriver, men ni säger att matematik är ett logiskt språk. Men det känns som om det språkliga språket, alltså svenska t.ex., är mer irrationellt än matematik?

Matematik använder ett språk som är väldefinierat. I vardagligt språk finns nyanser och syftningar som kan tolkas på flera sätt. Matematiken är den striktaste och järnhårdaste vetenskapliga disciplinen som finns. Allt måste definieras nära till molekylnivå.

Läst lite om semiotik och semiologi i kursen jag gick nu. Känns som om språket försöker göra samma sak, logiskt förklara, fast det är mer precist samtidigt som det är relativt då metaforer inte riktigt fångar konnotationen av ett ord och därmed inte den riktiga verkligheten. Matematik är mer precist som du säger

[hakkapeliitta]

Vet inte om jag förstår allt ni skriver, men ni säger att matematik är ett logiskt språk. Men det känns som om det språkliga språket, alltså svenska t.ex., är mer irrationellt än matematik?

Matematik använder ett språk som är väldefinierat. I vardagligt språk finns nyanser och syftningar som kan tolkas på flera sätt. Matematiken är den striktaste och järnhårdaste vetenskapliga disciplinen som finns. Allt måste definieras nära till molekylnivå.

Läst lite om semiotik och semiologi i kursen jag gick nu. Känns som om språket försöker göra samma sak, logiskt förklara, fast det är mer precist samtidigt som det är relativt då metaforer inte riktigt fångar konnotationen av ett ord och därmed inte den riktiga verkligheten. Matematik är mer precist som du säger

Två skilda saker. Matematik är en precisionsvetenskap. Sen har vi den fria litteraturen där fantastiska saker händer, ordet har en oerhörd kraft, och mångtydigt, jag har plöjt genom världslitteraturen.
Läste ryska klassiker, läste svenska proletärförfattare, läste moderna amerikanska författare.
Listan är lång. Skilj på språk, det du vill säga, dina tankar och känslor vad du känner.
Beatles, McCarthy, sjöng en låt där han med eftertryck sjöng Let It Go!, och han menade verkligen detta.

[carlalarik]

Matematik använder ett språk som är väldefinierat. I vardagligt språk finns nyanser och syftningar som kan tolkas på flera sätt. Matematiken är den striktaste och järnhårdaste vetenskapliga disciplinen som finns. Allt måste definieras nära till molekylnivå.

Läst lite om semiotik och semiologi i kursen jag gick nu. Känns som om språket försöker göra samma sak, logiskt förklara, fast det är mer precist samtidigt som det är relativt då metaforer inte riktigt fångar konnotationen av ett ord och därmed inte den riktiga verkligheten. Matematik är mer precist som du säger

Två skilda saker. Matematik är en precisionsvetenskap. Sen har vi den fria litteraturen där fantastiska saker händer, ordet har en oerhörd kraft, och mångtydigt, jag har plöjt genom världslitteraturen.
Läste ryska klassiker, läste svenska proletärförfattare, läste moderna amerikanska författare.
Listan är lång. Skilj på språk, det du vill säga, dina tankar och känslor vad du känner.
Beatles, McCarthy, sjöng en låt där han med eftertryck sjöng Let It Go!, och han menade verkligen detta.

Vad jag menar är att språket följer en särskild logik. Menar + språket + följer+ logik = Mening. Alltså att språket är logiskt inriktat.

[hakkapeliitta]

Vad jag menar är att språket följer en särskild logik. Menar + språket + följer+ logik = Mening. Alltså att språket är logiskt inriktat.

Släpp det där.
Språket i sej har ingen logik utan är mer ett sätt att utrycka sej.

[Esther]

Vad jag menar är att språket följer en särskild logik. Menar + språket + följer+ logik = Mening. Alltså att språket är logiskt inriktat.

Släpp det där.
Språket i sej har ingen logik utan är mer ett sätt att utrycka sej.

Hakka --- du har fel. Läs Frege (matematiker som skrev om språkets logiska uppbyggnad och hur vi kan skapa sanning och sanningsutsagor via språklig logik).

Lämnar lite Wiki till dig: Logik, Formellt system
Satslogiken är ett formellt logiskt system med väldefinierad syntax, avsett att symboliskt hantera språkliga satser, vilka uttrycker påståenden, och från dessa med giltiga slutledningar, dra slutsatser.

Att det satslogiska systemet är formellt, innebär att dess teori, regler och definitioner inte hänvisar till symbolernas eller de språkliga uttryckens betydelser, utan endast till relationer mellan de symboler av vilka de språkliga uttrycken är uppbyggda. Satslogikens logiska syntax innehåller en systematisk framställning av giltiga slutledningsregler. Till grundläggarna av den formella logiken, särskilt satslogiken, räknas George Boole, Gottlob Frege och Bertrand Russell.

I vardagsspråket används en mängd olika ord för att sammanbinda ("connect") satser. Dessa ord kallas konnektiv. I satslogiken är konnektiven väldefinierade och de fem, som företrädesvis används är:

icke, och, eller, om... så... och om och endast om. Symbolerna för dessa uttryck är respektive
¬
,
∧
,
∨
,
\neg ,\land ,\lor , → och ↔.

[hakkapeliitta]

Det jag menade var att vardagsspråket har inget med logik att göra.
Logiken/matematiken försöker formalisera och definiera det språkliga vilket enligt mej är mindre lyckat.
Ta t ex A => B, av A följer B, A implicerar B, konklusionen är sann om A och B är sanna osv.
Det här är som katten kring het gröt. Till vilken nytta? Här tycker jag logiken misslyckas i ett försök att beskriva något självklart med en taskig formalisering som inte gör någon klokare.

[hakkapeliitta]

Är ju så att om man vill formalisera i symbolspråk så krävs en språklig förklaring till symbolen så i slutändan varför inte använda den språkliga definitionen istället för en anonym symbol som i grunden måste förklaras på begripligt vardagsspråk?
Jag har alltid ogillat logikens symbolspråk. Det tillför inget snarare krånglar till det.

[Esther]

Det jag menade var att vardagsspråket har inget med logik att göra.
Logiken/matematiken försöker formalisera och definiera det språkliga vilket enligt mej är mindre lyckat.
Ta t ex A => B, av A följer B, A implicerar B, konklusionen är sann om A och B är sanna osv.
Det här är som katten kring het gröt. Till vilken nytta? Här tycker jag logiken misslyckas i ett försök att beskriva något självklart med en taskig formalisering som inte gör någon klokare.

Det har det, fast vi inte tänker på det Hakka....
Se följande exempel som vi brukar använda inom filosofin som exempel när vi analyserar den logiska uppbyggnaden av vardagsspråket...
Jag väljer att citera Frege här och hans inledning i boken Aritmetikens grundvalar - han skriver:

På frågan, vad talet ett är, eller vad tecknet 1 betyder, kommer man oftast att få svaret: ja, ett ting. Och om man då skulle göra någon uppmärksamma att satsen "talet ett är ett ting" inte är en definition, eftersom det på ena sidan står en bestämd artikel, på den andra en obestämd, att satsen bara säger, att talet ett hör till tingen, men inte vilket ting det skulle vara, så skulle man få uppmaningen, att välja sig ett godtyckligt ting som man skulle vilja kalla ett. Men om var ch en hade rättigheten, att med detta namn förstå vad han vill, så skulle en och samma sats om ett betyda olika saker för olika människor, det skulle inte finnas något gemensamt innehåll för sådana satser.

osv. osv ---

[Pilatus]

På frågan, vad talet ett är, eller vad tecknet 1 betyder, kommer man oftast att få svaret: ja, ett ting.

Ett tal, t ex talet sju, kan sägas vara alla mängder med sju element.

[hakkapeliitta]

Vet inte riktigt vad Frege menade med "ett ting". Tror att han är ute och cyklar.
Pilatus är närmare sanningen, i modern mängdteori ses heltal som kardinaltal de representerar mäktigheten i mängden. Mäktigheten är antalet element i mängden. Men varför introducera begreppet mäktighet när vi kan enkelt säga antalet element? Svaret är att oändliga mängder har inte x antal element utan antalet element måste beskrivas på annat sätt.

[Väderkvarn]

Vet inte riktigt vad Frege menade med "ett ting". Tror att han är ute och cyklar.

Tror jag med hakkapeliitta.
Hans tänk skulle definitivt inte funka vid matematiska beskrivningar av begreppet "Entropy of entanglement".

[Esther]

Vet inte riktigt vad Frege menade med "ett ting". Tror att han är ute och cyklar.

Tror jag med hakkapeliitta.
Hans tänk skulle definitivt inte funka vid matematiska beskrivningar av begreppet "Entropy of entanglement".

Allt man själv inte kan eller förstår - helt beroende på hur stort ens eget ego är - framstår som dumheter och trams, inget vettigt och inget som stämmer...