Livet är ingen gåta

[Zokrates]

När jag nu läser igenom det jag skrivit om livet, så kan jag inte låta bli att förundras över hur svårt det är att acceptera att livet enbart skulle handla om kemi, de flesta vill förmodligen ha med en magisk ingrediens för att känna att livet är mer komplicerat än det är. De flesta religioner talar om en själ, men jag finner att skälen för att göra detta mer handlar om en vilja att livet inte skall ta slut i och med döden. Vi är när vi väl existerar inte villiga att ta livet för en enkel resa utan återvändo. Returbiljetten blir för många lika viktigt som själva livsresan och den kräver en själ.

Jag har i andra trådar beskrivet mina upplevelser av övernaturliga fenomen, händelser som jag verkligen inte kan förklara rent logiskt. Någon  kan möjligen förklara det genom att påstå att jag är tokig, men till det krävs det ju att denne någon känner mig och har analyserat mig i detalj.
Jag har blivit analyserad och befunnits vara psykiskt frisk, men det skulle ju inte hindra någon från att påstå att det är ett rop på uppmärksamhet, men återigen, den som känner mig väl, vet att jag är oerhört blygsam i offentliga sammanhang och uppmärksamhet vill jag helst av allt slippa.

Hälften av mänskligheten tror på ett liv efter döden, lika många tror på spöken, allt enligt uppskattningar av insamlad statistik. Om nu så många tror så kan det ju dels vara ett uttryck för den egna rädslan inför sin egen eller en anhörigs förestående död, men det skulle även kunna vara ett uttryck för att de upplever starkt att det verkligen förhåller sig som så att livet inte tvärt tar slut med döden.

Nej, livet tar inte slut med döden, förruttnelseprocessen i den dödes kropp myllrar av liv. Vissa celler jobbar in i det sista, även efter det att syretillförseln avbrutits. På lik finner man att naglar och hår har växt, efter döden, egendomligt kan tyckas, myt enligt vissa. Näringen i kroppen upptas av andra livsformer, en del nya och andra som funnits där redan medan individen levde. Visst finns det liv efter döden, men själen, detta omtvistade väsen, det är och förblir ett mysterium.

[amy]

livet enbart skulle handla om kemi, de flesta vill förmodligen ha med en magisk ingrediens

kemi påverkar oss, och vi påverkar kemi. kemi är bara ett modernt ord för magi eller gud. den förklarar egentligen inget.

De flesta religioner talar om en själ, men jag finner att skälen för att göra detta mer handlar om en vilja att livet inte skall ta slut i och med döden.

själen är en kropp, som den du har nu. andar är osynliga i den här frekvensen vi befinner oss i, men när våra fysiska kroppar dör och vi får en andlig kropp så kommer anden inte vara en ande längre. den kommer vara fysisk och de fysiska kropparna som finns här kommer vara andliga från andevärldens perspektiv.

Jag har i andra trådar beskrivet mina upplevelser av övernaturliga fenomen, händelser som jag verkligen inte kan förklara rent logiskt.

jag har aldrig upplevt något övernaturligt.....

[Zokrates]

Tycker att du skriver på ett sätt som nästintill omöjligör vettiga svar.

[amy]

mm... jag är helt enkelt för smart. det finns inget att säga för att du vet att jag har rätt.

[Bz]

livet enbart skulle handla om kemi, de flesta vill förmodligen ha med en magisk ingrediens

kemi påverkar oss, och vi påverkar kemi. kemi är bara ett modernt ord för magi eller gud. den förklarar egentligen inget.

De flesta religioner talar om en själ, men jag finner att skälen för att göra detta mer handlar om en vilja att livet inte skall ta slut i och med döden.

själen är en kropp, som den du har nu. andar är osynliga i den här frekvensen vi befinner oss i, men när våra fysiska kroppar dör och vi får en andlig kropp så kommer anden inte vara en ande längre. den kommer vara fysisk och de fysiska kropparna som finns här kommer vara andliga från andevärldens perspektiv.

Jag har i andra trådar beskrivet mina upplevelser av övernaturliga fenomen, händelser som jag verkligen inte kan förklara rent logiskt.

jag har aldrig upplevt något övernaturligt.....

Man kan visst se dessa.

[Algotezza]

Jag har i andra trådar beskrivet mina upplevelser av övernaturliga fenomen, händelser som jag verkligen inte kan förklara rent logiskt.

jag har aldrig upplevt något övernaturligt.....

Det som kallas "övernaturligt" är också naturligt och strider inte mot några naturlagar, bara mot våra invande uppfattningar om "normalitet",

menar i alla fall

Algotezza

[Zokrates]

Övernaturligt, ja vi är väl alla övernaturliga i och med att vi överhuvudtaget existerar. Sannolikheten för att universum skulle bli så som det nu blev i och med senaste Big bangen lär vara

0.000000000000000000000000000000
00000000000000000000000000000000
00000000000000000000000000000000
0000000000000000000000000000001

Jag tror inte att det finns en vettig person som skulle satsa allt han ägde på dessa oddsen i något betydelsefullt sammanhang. Sedan har vi ju de otroliga förhållanden som gjort att liv ens kan existera på jorden, dels avståndet till solen, jordens storlek och beskaffenhet, månens position för att bara nämna några livsavgörande omständigheter. Man kan inte ändra på nått som det nu är, utan att allt rämnar.

Sannolikheten för att liv existerar är ju 100% endast därför att livet finns, men förutsättningarna för detta är gigantiska, det om något borde verkligen kallas övernaturligt.

Låt oss anta att Big bang sker dels i cykler och att de dels inträffar på olika håll i kosmos, anta att det hittills krävts x miljarder antals ursmällar  innan vårt universum skapades, anta att vi därför existerar som en slump i det hela,
eller anta att i ett av de tidigare skapade universumen skapades ett livsväsen, det vi kallar Gud, och att detta väsen tröttnat på en existens i ensamhet, anta att denna Gud skapade den senaste Big bangen och styrde skeendet i önskvärd riktning,
oavsett vilket är trovärdigheten jämförlig i de båda fallen, men trots det är sannolikheten lite större för att det inte har skett endast genom slumpens försorg. Kan vi tänka oss något, då kan det även existera.
Detta sagt med anledning av mina egna tvivel rörande livet som en slump respektive livet som en skapelse.

Vi har alltså två förklaringsmodeller som rimliga alternativ till livets uppkomst,

1: Slumpen
2: Gud

Båda modellerna är relativt heltäckande, men båda har även sina speciella brister. Det handlar endast om att välja en av dessa, således oavsett vad du än väljer så upphör livet därmed att vara en "gåta", då det får en förklaringsmodell till varför livet existerar.

Så nu är det upp till var och en, välj något, eller varför inte, skapa ett eget  tredje alternativ ungefär som jag gjort, ta båda alternativen och mixa ihop dem rejält med varandra, en nypa slump och en allsmäktig Gud i en salig röra som anpassas allt efter situationen för stunden.

[Zokrates]

Bra artikel, oväntat att finna den på en sportsida dock!

http://www.stockholmsfria.nu/artikel/20582

[Zokrates]

En vattendroppe som under 200 miljoner år varit fångad inuti en mineralavlagring i en grotta, undersöktes vetenskapligt. Man fann spår av mikroorganismer i droppen.

Man borrade ett litet hål in till droppen, placerade sedan delar av droppen i olika sterila näringslösningar. Efter ett par månader hade det börjat hända nått i två av kärlen, livet hade börjat dela sig igen.

Mikroorganismerna förökade sig igen. När de undersökte dess DNA, fann de att det i stort sätt var likadant till utseendet som det som idag återfinns hos levande organismer. ( Källa Kunskapskanalen ).

Slutsats
Att någonting kan börja leva efter att ha varit instängt och avstängt under 200 miljoner år, vittnar om att livet kan spridas via fragment från krossade himlakroppar som träffar andra planeter. Livet kan överföras via långa avstånd från ett solsystem till ett annat. Stenar, kan vara livets transport genom rymden.

Ingenting är omöjligt. Vårt DNA kan och bör då vara gemensamt med allt liv som eventuellt finns i universum. En optimal livsutveckling kanske till och med leder till liknande varelser oavsett var det sker. Alltså kan det finnas människor på andra planeter i andra solsystem. Människor som genetiskt skulle likna oss, då de måste ha genomgått en liknande utveckling och vi delar samma DNA struktur i grunden.

Om liv, betraktas i sin enkelhet, i sitt urstadie, som en gemensam nämnare för allt liv i universum, så är livets utvecklingsmöjligheter endast beroende av planetens begränsningar i form av storlek, komposition och närhet till en energikälla.
Resten skulle sköta sig själv om planetens tidsrymd medgav detta. Utvecklingen skulle förmodligen även den ske likartat på planeter med liknande beskaffenheter, livsvillkor.

[Algotezza]

Övernaturligt, ja vi är väl alla övernaturliga i och med att vi överhuvudtaget existerar. Sannolikheten för att universum skulle bli så som det nu blev i och med senaste Big bangen lär vara

0.000000000000000000000000000000
00000000000000000000000000000000
00000000000000000000000000000000
0000000000000000000000000000001

Jag tror inte att det finns en vettig person som skulle satsa allt han ägde på dessa oddsen i något betydelsefullt sammanhang. Sedan har vi ju de otroliga förhållanden som gjort att liv ens kan existera på jorden, dels avståndet till solen, jordens storlek och beskaffenhet, månens position för att bara nämna några livsavgörande omständigheter. Man kan inte ändra på nått som det nu är, utan att allt rämnar.

När, var och hur räknade man ut den sannolikheten? Innan livet och vi fanns? Vem gjorde det?

Sannolikheten för att liv existerar är ju 100% endast därför att livet finns, men förutsättningarna för detta är gigantiska, det om något borde verkligen kallas övernaturligt.

På vad baserar du dessa sannolikheter?

Låt oss anta att Big bang sker dels i cykler och att de dels inträffar på olika håll i kosmos, anta att det hittills krävts x miljarder antals ursmällar  innan vårt universum skapades, anta att vi därför existerar som en slump i det hela,
eller anta att i ett av de tidigare skapade universumen skapades ett livsväsen, det vi kallar Gud, och att detta väsen tröttnat på en existens i ensamhet, anta att denna Gud skapade den senaste Big bangen och styrde skeendet i önskvärd riktning,
oavsett vilket är trovärdigheten jämförlig i de båda fallen, men trots det är sannolikheten lite större för att det inte har skett endast genom slumpens försorg. Kan vi tänka oss något, då kan det även existera.
Detta sagt med anledning av mina egna tvivel rörande livet som en slump respektive livet som en skapelse.

Vi har alltså två förklaringsmodeller som rimliga alternativ till livets uppkomst,

1: Slumpen
2: Gud

Båda modellerna är relativt heltäckande, men båda har även sina speciella brister. Det handlar endast om att välja en av dessa, således oavsett vad du än väljer så upphör livet därmed att vara en "gåta", då det får en förklaringsmodell till varför livet existerar.

Så nu är det upp till var och en, välj något, eller varför inte, skapa ett eget  tredje alternativ ungefär som jag gjort, ta båda alternativen och mixa ihop dem rejält med varandra, en nypa slump och en allsmäktig Gud i en salig röra som anpassas allt efter situationen för stunden.

Slumpen bör väl kompletteras med t.ex. tid och rum (och dessas egenskaper), naturlagar, kausalitet och kosmiska konstanter...

Eftersom rörelse = liv och materia = rörelse ingår det i materiens egenskaper att ge upphov till liv i vår mening, biologiskt, kolbaserat liv  (via  styrning av något immateriellt, av materien oberoende väsen). Sedan finns det sannolikt liv i annan mening också, icke-kolbaserat sådant.

Tror i alla fall Algotezza

[Zokrates]

Övernaturligt, ja vi är väl alla övernaturliga i och med att vi överhuvudtaget existerar. Sannolikheten för att universum skulle bli så som det nu blev i och med senaste Big bangen lär vara

0.000000000000000000000000000000
00000000000000000000000000000000
00000000000000000000000000000000
0000000000000000000000000000001

Jag tror inte att det finns en vettig person som skulle satsa allt han ägde på dessa oddsen i något betydelsefullt sammanhang. Sedan har vi ju de otroliga förhållanden som gjort att liv ens kan existera på jorden, dels avståndet till solen, jordens storlek och beskaffenhet, månens position för att bara nämna några livsavgörande omständigheter. Man kan inte ändra på nått som det nu är, utan att allt rämnar.

När, var och hur räknade man ut den sannolikheten? Innan livet och vi fanns? Vem gjorde det?

Oddsen är beräknade av fysiker, som studerat den kosmiska bakgrundsstrålningen. Hade universum efter urknallen, expanderat långsammare, snabbare, haft en annan spridning, storlek etcetera, skulle inget vara så som det är idag.
http://www.jewishvirtuallibrary.org/jso ... pitsa.html

Svårigheten att beräkna ligger i svårigheten att mäta, exakt vem eller vilka som ursprungligen stod bakom den redovisade beräkningen, är för mig ointressant, men beräkningen används frekvent av bland annat dem som tror på en ID, intelligent design, skapelse.

[Algotezza]

Övernaturligt, ja vi är väl alla övernaturliga i och med att vi överhuvudtaget existerar. Sannolikheten för att universum skulle bli så som det nu blev i och med senaste Big bangen lär vara

0.000000000000000000000000000000
00000000000000000000000000000000
00000000000000000000000000000000
0000000000000000000000000000001

Jag tror inte att det finns en vettig person som skulle satsa allt han ägde på dessa oddsen i något betydelsefullt sammanhang. Sedan har vi ju de otroliga förhållanden som gjort att liv ens kan existera på jorden, dels avståndet till solen, jordens storlek och beskaffenhet, månens position för att bara nämna några livsavgörande omständigheter. Man kan inte ändra på nått som det nu är, utan att allt rämnar.

När, var och hur räknade man ut den sannolikheten? Innan livet och vi fanns? Vem gjorde det?

Oddsen är beräknade av fysiker, som studerat den kosmiska bakgrundsstrålningen. Hade universum efter urknallen, expanderat långsammare, snabbare, haft en annan spridning, storlek etcetera, skulle inget vara så som det är idag.
http://www.jewishvirtuallibrary.org/jso ... pitsa.html

Svårigheten att beräkna ligger i svårigheten att mäta, exakt vem eller vilka som ursprungligen stod bakom den redovisade beräkningen, är för mig ointressant, men beräkningen används frekvent av bland annat dem som tror på en ID, intelligent design, skapelse.

Ja, om om hade varit hade inte livet varit.

Intelligent design kan man ju tro på... Men hur intelligent är det att låta  kroppens avförings-eller avfallsregion sammanfalla med fortplantningens och det högsta nöjets zon? Gud måsta ha skrattat åt detta skämt! Det är som upplagt för skamkänslor och dylika  perversioner kring den regionen! Det är fö fullt möjligt att ha pungkulor som producerar sperma inuti kroppen! Vissa djur har det ju så. Varför skall våra hänga och dingla öppet för slag och stötar? Är det intelligent design?

Fast öron och näsa har smart  design så att vi kan använda glasögon! Vore det inte smart med 3D-syn även vertikalt? Med två ögonpar till?

undrar Algotezza