Dura M skrev:Algotezza skrev:Det är dina frågor som gör att jag upprepar mig, dock med viss variation, för jag vill förtydliga det du ställer frågor om.
Men jag hade inte ställt någon fråga. Dessutom hade jag flera gånger förklarat att jag var trött på svara på sådant som redan sagts tidigare. I det läget skriver du ett långt inlägg där du upprepar din ståndpunkt ytterligare en gång. Är det konstigt om jag i det läget undrar vart du vill komma?
Ack ja, gå efter bokstav och skiljeteckenbruk i stället för efter innehåll. Du har inte formellt ställt frågor - helt rätt: inte använt meningar med frågetecken efter. Men du har hela tiden ifrågasatt det jag skriver, varför jag velat förklara vad jag menar.
Om du tycker att vår debatt börjar gå i stå eller kröka in sig i sig själv får du gärna ta något initiativ som för den framåt.
Vi har nu skrivit en massa inlägg utifrån skators självmedvetande. Har du några intressanta reflektioner kring humrars kommunikation, vilket ju var vad den andra artikeln handlade om, om du minns? Finns det likheter mellan deras och vårt sätt att kommunicera?
Citat:
En annan artikel i Sydsvenskan handlade om humrars kommunikation och parning. Det visar att ordet/kommunikationen kan ta sig många uttryck.
Här är den andra artikeln.
Snuskhumrar värmer upp med kiss i ansiktet
Av Peter Palmkvist/TT
Först publicerad: 20 augusti 2008 21:22
Senast uppdaterad: 21 augusti 2008 07:44
Slagsmål och lukt styr humrars kärleksliv. Forskaren Malin Skog i Lund har undersökt hur humrar ”pratar” med varandra genom doftämnen i urinen.
LUND. – Jag upptäckte att vi knappt visste någonting om vår hummer, som ändå är en så stor fiskeresurs, säger Malin Skog om sitt val av forskningsinriktning.
I september doktorerar hon på en avhandling med den spektakulära titeln ”Sex and Violence in Lobsters – a Smelly Business”.
Genom studier av humrar som har parats ihop i akvarium har Malin Skog kunnat se och filma hur hannar och honor slåss sinsemellan och hur mötet hanne–hona ibland slutar med parning, ibland med att hannen får stryk och måste dra sig tillbaka.
Beteendena tycks styras av meddelanden via dofter som avsöndras med urinen. Humrarnas luktorgan, ”näsor”, sitter på det mindre antennparet framme på huvudet och det är också från huvudet som urinen avsöndras.
– Så det är faktiskt så att de kissar varandra i ansiktet när de pratar, förklarar Malin Skog.
Liksom andra kräftdjur är humrarna väldigt aggressiva. Tuffast blir striden mellan två jämnstora djur. Malin Skog har kunnat följa hur de ibland ryker ihop så att klor, ben och antenner går förlorade.
Honor kan slåss om en matbit eller en boplats, hannar tydligare för att etablera en dominans som får betydelse för parningen.
Under striden avsöndrar vinnaren en doftsignal som betyder ”Jag är starkare” och förloraren signalerar i stället ”Jag ger mig”.
När sedan den segerrike hannen möter en hona inleds också det mötet med slagsmål. Hannen tycks inte förstå att det är en hona han möter förrän hon sänder ut doftsignalen ”Jag är en tjej”. Då avbryter han fientligheterna, går runt och känner lite på henne och försöker vända henne på rygg.
– De parar sig mage mot mage, säger Malin Skog.
Ibland kan honan villigt låta sig vändas, men ibland gör hon motstånd och vid en riktig tvärvägran sker ingen parning.
Malin Skog har testat att störa humrarnas signalsystem genom att blockera urinavsöndring eller luktorgan. Hon har också upptäckt, att honorna verkar ha mer välutvecklade ”näsor” än hannarna. Däremot har hon gått bet på att själv försöka tillsätta doftämnena för att därmed kunna styra djurens beteende.
– De tror inte på mig, de är nog lite för smarta, säger hon.
---
Med vänlig hälsning
Algotezza
