Algotezza skrev:Pilatus skrev:Du påstår inte att det är så, men de troendes tystnad gör mig tveksam. Vad är det som de troende tror?
Människor kan tro på vad som helst. Tro som begrepp vilar på familjelikhet tänker jag. Finns ingen gemensam kärna... eller? Förutom att tro innebär att man kan tro både med och utan bevis. Vilket inte säger så mycket...
Om den kristna tron har en kärna så kan den sammanfattas med Markus 16:16 - Den som tror och blir döpt skall räddas, men den som inte tror skall bli dömd.
Odöpta fick inte ligga i vigd jord. Citerar Irma Ridbäck från forum.genealogi.se, ett mycket upplysande avsnitt:
Den som gått i förväg fick inte begravas i vigd jord, utan enligt 1734 års lag skulle skarprättaren föra liket till skogs och gräva ner i jorden. Texten fanns i missgärningsbalken och ändrades 1884. På 1840-talet ändrades praxis så att det blev tillåtet att begrava inom kyrkogården men självspillingar fick ligga på norr. Den delen på kyrkogården hade i större delen av Europa en lägre status. Begravningen skedde i tysthet, utan klockringning, efter solnedgången och endast med de nödvändiga personerna närvarande. Om begravningen fick ske på kyrkogården tog man ofta kistan över muren i norr, där några trappsteg fanns inmurade för ändamålet.
Läs gärna mera i Louise Hagberg, När döden gästar. (1937), ur kapitlen Ligga på norr (s. 492-496) och Neslig begravning och begravning i stillhet (s. 499-505).