Kan singulariteter existera i svarta hål?

[Pilatus]

Kan det vara så att singulariteter inte existerar i verkligheten? En förklaring till att de inte kan existera kan antas vara att kvanteffekter i gravitationen skulle förhindra att materien kollapsar till en singulär punkt.

En matematisk singularitet är ett punkt i en matematisk funktion där funktionen inte är definierad.

Varför talar man alls om singulariteter om de inte är tillåtna i standardmodellen för universum?
Behöver vi en ny teori som inkluderar både den allmänna relativitetsteorin och kvantmekaniken för att förstå vad som händer i ett svart hål?

[hakkapeliitta]

En matematisk singularitet är ett punkt i en matematisk funktion där funktionen inte är definierad.

Bra sammanträffande, hamnade nämligen häromdagen i en diskussion där någon nämnde "singularitet" i var och varannan mening.
Vid förfråga om närmare förklaring fanns ingen. För mej var ordet singularitet rätt okänt. Är det ett modeord som man slänger sej med?

Att en matematisk funktion inte är definierad för visst värde, 1/x är inte definierad för x=0, så enkelt är det varför konstiga ordet singularitet?

Enligt min gamla gymnasielärare i matte var division med noll det elfte budordet, dividera aldrig med noll! Tänk inte tanken.

Vad menas med singularitet rent allmänt?

[Pilatus]

En matematisk singularitet är ett punkt i en matematisk funktion där funktionen inte är definierad.

Bra sammanträffande, hamnade nämligen häromdagen i en diskussion där någon nämnde "singularitet" i var och varannan mening. Vid förfråga om närmare förklaring fanns ingen. För mej var ordet singularitet rätt okänt. Är det ett modeord som man slänger sej med?

Att en matematisk funktion inte är definierad för visst värde, 1/x är inte definierad för x=0, så enkelt är det varför konstiga ordet singularitet?

Enligt min gamla gymnasielärare i matte var division med noll det elfte budordet, dividera aldrig med noll! Tänk inte tanken.

Vad menas med singularitet rent allmänt?

T ex singular = ensam i sitt slag. latin, singulus (“single”)

[xion]

En matematisk singularitet är ett punkt i en matematisk funktion där funktionen inte är definierad.

Bra sammanträffande, hamnade nämligen häromdagen i en diskussion där någon nämnde "singularitet" i var och varannan mening. Vid förfråga om närmare förklaring fanns ingen. För mej var ordet singularitet rätt okänt. Är det ett modeord som man slänger sej med?

Att en matematisk funktion inte är definierad för visst värde, 1/x är inte definierad för x=0, så enkelt är det varför konstiga ordet singularitet?

Enligt min gamla gymnasielärare i matte var division med noll det elfte budordet, dividera aldrig med noll! Tänk inte tanken.

Vad menas med singularitet rent allmänt?

T ex singular = ensam i sitt slag. latin, singulus (“single”)

Varje människa är unik.
Kanske är vi alla singulariteter?
Om jag försöker tänka mig vad ordet innebär så hamnar jag i " något som är odelbart och ett".

[Pilatus]

T ex singular = ensam i sitt slag. latin, singulus (“single”)

Varje människa är unik. Kanske är vi alla singulariteter? Om jag försöker tänka mig vad ordet innebär så hamnar jag i " något som är odelbart och ett".

Ja, vi är säkert unika. Kom att tänka på Lars Ahlins ord: ”Där du står, står ingen annan.”

Men jag tror att singulariteten har andra mer svårgripbara egenskaper. För vad händer om jorden pressades samman så att all materia ryms i en ärta. I ärtan skulle det då finnas en ännu tätare punkt som saknade utsträckning, en singularitet vars densitet bara kan beskrivas som bortom det föreställningsbara. Kan det finns något sådant i vårt universum? Min skepsis vaknar.

[hakkapeliitta]

T ex singular = ensam i sitt slag. latin, singulus (“single”)

Varje människa är unik. Kanske är vi alla singulariteter? Om jag försöker tänka mig vad ordet innebär så hamnar jag i " något som är odelbart och ett".

Ja, vi är säkert unika. Kom att tänka på Lars Ahlins ord: ”Där du står, står ingen annan.”

Men jag tror att singulariteten har andra mer svårgripbara egenskaper. För vad händer om jorden pressades samman så att all materia ryms i en ärta. I ärtan skulle det då finnas en ännu tätare punkt som saknade utsträckning, en singularitet vars densitet bara kan beskrivas som bortom det föreställningsbara. Kan det finns något sådant i vårt universum? Min skepsis vaknar.

Finns en matematisk gren, topologi, där man intresserar sej för geometriska egenskaper som är invarianta under en kontinuerlig deformation.
Kallas ibland för gummigeometri.
T ex är avstånd en sådan egenskap, så länge deformationen är kontinuerlig bevaras avståndet.
Föreställ er ett suddgummi och välj två punkter, då finns ett avstånd mellan dessa punkter. Sen börjar du böja gummit, avståndet mellan punkterna ökar men bevaras tills gummit bryts i två delar och egenskapen avstånd förlorar sin mening.

Pilatus tanke att pressa universum till en ärts storlek där inga avstånd existerar längre vore i så fall en icke-topologisk egenskap.
Närmast vi har är väl svarta hål. Vad säger att de inte har storleken av en ärta?
Svarta hål kan ju endast studeras indirekt, hur de påverkar omgivningen, eftersom de inte lämnar ifrån sej ljus.

[Pilatus]

Finns en matematisk gren, topologi, där man intresserar sej för geometriska egenskaper som är invarianta under en kontinuerlig deformation.
Kallas ibland för gummigeometri.
T ex är avstånd en sådan egenskap, så länge deformationen är kontinuerlig bevaras avståndet.
Föreställ er ett suddgummi och välj två punkter, då finns ett avstånd mellan dessa punkter. Sen börjar du böja gummit, avståndet mellan punkterna ökar men bevaras tills gummit bryts i två delar och egenskapen avstånd förlorar sin mening.

Pilatus tanke att pressa universum till en ärts storlek där inga avstånd existerar längre vore i så fall en icke-topologisk egenskap.
Närmast vi har är väl svarta hål. Vad säger att de inte har storleken av en ärta?
Svarta hål kan ju endast studeras indirekt, hur de påverkar omgivningen, eftersom de inte lämnar ifrån sej ljus.

Vi vet att en vanlig cykelpump genererar en massa värme då vi pressar (komprimerar) in luft i slangen. Om vi tänker på mycket stora massor som pressas samman av gravitationens tryck så måste ju enorma mängder energi frigöras. Gravitationen förhindrar att massorna förvandlas till en nova om processen är långsam! Då en stjärna kollapsar och blir ett svart hål, komprimeras dess massa till en enda punkt som kallas singulariteten (enligt teorin), där gravitationskraften är så stark att den böjer rymdtiden och förhindrar något från att lämna området runt singulariteten, vilket är vad som skapar det "svarta" hålet. Det är detta med att massan pressas samman till en punkt som verkar strida mot mitt förnuft. Om all materia accelereras mot en punkt som närmar sig hastigheten c så händer en del med kroppars volym. Men ... jag måste nog läsa på tror jag.

[Anders]

Shiit, nu lämnar ni mej bakom er, grabbar. Kan man fatta det här?