Naturens mönster

[David H]

Vad finns det för fenomen i naturen som sammanfaller och/eller efterliknar annat i tillvaron, till exempel mönster skapade av matematiska ekvationer och dylikt? Ett känt exempel är fibonacci-talen som gett upphov till den så kallade gyllene spiralen, som går att finna lite varstans i naturen. Men det finns också andra fall.

Är det något sådant fenomen som ni tycker är märkligt, förundrande eller förbryllande, och i så fall vilket anser ni är det mest märkliga fenomenet? Vad tänker ni att det har för tänkbara förklaringar? Och anser ni att det finns något intressant att lära sig av det?

Här en artikel på temat för lite inspiration: https://www.cnet.com/pictures/natures-p ... -fractals/

[David H]

Här en artikel på temat för lite inspiration: https://www.cnet.com/pictures/natures-p ... -fractals/

Mest anmärkningsvärda i denna artikel tycker jag var detta citatet:

On the left is a fluorescence microscopy image of a neuron. On the right? A model of the universe as it exists today, created as part of a computer simulation by a team of astrophysicists to study how the universe grew and evolved.

This could be explained by the holographic principle, i.e., the idea that the universe is a hologram, and each piece of the universe contains information all the information of the whole. Like a fractal: if you were to cut a cloud into two pieces, each piece of the cloud would contain all the information of the whole cloud.

So that means -- yes. You could be carrying an entire universe around in your head. And your mind could be the entire universe. Theoretically, at least.

Två väldigt snarlika bilder där den ena föreställer en neuron och den andra föreställer universum. Men det är klart att man också kan fråga sig, måste det verkligen vara något märkvärdigt med detta? Kan liknelserna mellan bilderna till exempel förklaras genom selektionsbias?
Kanske är det bara en neuron som ser ut så där, medan andra neuroner kan se ut på andra sätt? Och kanske är det bara en bild av universum som ser ut på detta sätt, medan andra bilder av universum är annorlunda? Och ska vi vara noga står det inte heller att bilden faktiskt visar universum, utan att det bara är en datasimulering av universum, och kanske är denna datasimulering inte så sanningsenlig som vi vill tro?

[Anders]

Jag var på ett "öppet hus" för astronomin på UU, Ångströmshuset för många år sen. Det gick väl mest ut på att låta folk kolla stjärnkikare och besöka teleskopet men jag pratade lite med en av forskarna som mer räknar än som tittar i kikare. Han var lite stressad i situationen men sade att det gick att räkna på att galaxer likväl som solsystem gärna antar speciella former , som skivor. Utan att gå in på detaljer.

Det jag tänker kanske mer på är dels symmetri i människo och djurkroppar, och att musiken följer matematik.
Höger, vänstersida på våra kroppar är närmast identiska, det enda som skiljer är en höger eller vänsterhänthet. Dessutom, om man morfar många ansikten uppfattas resultatet som attraktivt. Och det finns viss forskning på att man hittar det gyllene snittet i många ansikten som anses vackra, filmstjärnor. Det här går väl i viss mån att förklara denna symmetri evolutionärt, anonalier har väl ofta inte varit livskraftiga.

Musiken följer ju matematiken ganska strikt, oktaven dubbla frekvensen, takterna slaviskt rytmiska. Varför uppskattar vi det?

I båda fallen - en anomali KAN vara mycket attraktiv, är själv svag för lite ojämna tänder hos människor, en mouche på kinden kan vara pikant, och i musiken ligger samba och annat i baktakt. Nick Drakes stämning av sin gitarr. Men då blir det djärvt, speciellt. Det trygga är då det följer det strikt matematiska.

[David H]

Jag var på ett "öppet hus" för astronomin på UU, Ångströmshuset för många år sen. Det gick väl mest ut på att låta folk kolla stjärnkikare och besöka teleskopet men jag pratade lite med en av forskarna som mer räknar än som tittar i kikare. Han var lite stressad i situationen men sade att det gick att räkna på att galaxer likväl som solsystem gärna antar speciella former , som skivor. Utan att gå in på detaljer.

Vad menar du med att han var stressad av situationen? På sätt var han det?

Det fick mig att tänka på astronomins försök till kontakt med utomjordingar, se exvis denna artikel:
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/as ... mjordingar

Jag läste nån annan artikel där en journalist frågade en astronom ungefär: "om vi noterade att det skickades ut meddelande från annan planet, skulle vi vilja snappa upp det och lyssna till dess innehåll?" Astronomen svarade "ja" på den frågan, allt annat vore väl en form av karaktärsmord på sig själv och egna yrkesrollen, men man kan fråga sig hur ärligt svaret egentligen är när man står inför stundens allvar? Vill vi verkligen veta? Och kanske är det i något avseende så att vi redan nu får meddelanden från yttre rymden, och vi vet vad dessa meddelanden vill säga oss?