Tiden enligt fysiken!

[J R Auk]

Är det någon som har tips på var man kan få, en icke matematisk beskrivning av dessas tankar?

Tänker främst på Einstein och de som föranledde honom i idén bakom rumstiden.



Min tes är denna. Genom fysiken har den vardagliga synen på tid som substantiell utsträckts till att inkludera andra vetenskapsgrenar.


Detta på grund av uttalanden som att Einsteins teorier bara skull förstås till fulla av en handfull i världen (anno 19XX).

Detta har lett till att man resignerat inför det faktum att alla teorier går att översätta till vanligt språk.

Vidare så verkar det för mig som att eftersom fysik behandlar sitt ämne genom matematik så stipulerar man ett logiskt rum för att applicera sina teorier om verklighet i.

Detta rum har ingen referenspunkt som vi som subjekt har inom filosofin. Och således har fysikens brist på "absolut tid" lett till en vulgär tolkning att den bevisar tid.

Den 4:e dimensionen är en truism då man ställer sig utanför rummet, och antar förändring, men samtidigt en idealitet för subjektet. Endast genom matematikens insisterande på att vara objektiv skapas idén om ett materiellt tidsrum.

[J R Auk]

Även vetenskapliga källor inom matematik och fysik eftersökes om de bara innehåller en förklarande del av det "tekniska".

[Dividend]

Tid är det man mäter med klocka, i fysiken.

[Erik Thurin]

Hehe exakt. Grejen med tid i fysik är väl att den är mindre konstant än vad man är van vid.

Det enklaste sättet att förstå Einstein och de andra goa göbbarna är nog egentligen att läsa fysik, för i alla typ översättningar till vanligt språk så försvinner en hel del.

Men typ det svåraste i Einsteins teorier handlar väl om att ljusets hastighet i vakum är lika stor hela tiden, typ oavsett allt. Så om du åker i en bil med strålkastarna på så går ljuset från strålkastarna inte fortare för att du speedar upp, hur mycket du än speedar upp, utan går typ lika snabbt hela tiden. Ljus är ju vågor och man kanske göra en väldigt haltande liknelse med att om du åker i ett flygplan på låg höjd över en sjö och petar ner i sjön med en pinne så kommer vågorna på sjön gå lika fort oavsett hur fort du åker med planet. Och om man åker så fort att man är nära på att åka ifatt ljuset så måste tiden sakta ner typ. Och typ att ljushastigheten är konstant är viktigare än att tiden ska gå lika fort eller att saker och ting ska vara lika tunga eller att typ en sträcka skall vara lika lång, vilket är lite svårt att föreställa sig. Men det viktiga som Einstein gjorde var helt enkelt att acceptera att ljusets hastighet i vacuum är samma oavsett allt, och sedan se vad man kunde deducera ur det.

[Waggho]

typ.

[J R Auk]

Ok kan någon av er ge ett exempel på tid som substans inom någon vetenskapsgren? Alltså där tiden figurerar som något annat än förändring.

[Algotezza]

Ok kan någon av er ge ett exempel på tid som substans inom någon vetenskapsgren? Alltså där tiden figurerar som något annat än förändring.

Tid som möjligt objekt att studera och undersöka handlar ju många populärvetenskapliga böcker om, t.ex. av Bodil Jönsson, men blott för att tiden kan vara ett undersökningsobjekt innebär ju inte detta att tiden som sådan blir en substans. I och med att den kan definieras som mätbar får den dock indirekt viss materialitet.

MVH

Algotezza

[J R Auk]

Ok kan någon av er ge ett exempel på tid som substans inom någon vetenskapsgren? Alltså där tiden figurerar som något annat än förändring.

Tid som möjligt objekt att studera och undersöka handlar ju många populärvetenskapliga böcker om, t.ex. av Bodil Jönsson, men blott för att tiden kan vara ett undersökningsobjekt innebär ju inte detta att tiden som sådan blir en substans. I och med att den kan definieras som mätbar får den dock indirekt viss materialitet.

MVH

Algotezza

Indirekt viss materialitet? Du menar som idéer har substans?

Skall min tes stå oemotsagd?

[Algotezza]

Ok kan någon av er ge ett exempel på tid som substans inom någon vetenskapsgren? Alltså där tiden figurerar som något annat än förändring.

Tid som möjligt objekt att studera och undersöka handlar ju många populärvetenskapliga böcker om, t.ex. av Bodil Jönsson, men blott för att tiden kan vara ett undersökningsobjekt innebär ju inte detta att tiden som sådan blir en substans. I och med att den kan definieras som mätbar får den dock indirekt viss materialitet.

MVH

Algotezza

Indirekt viss materialitet? Du menar som idéer har substans?

Ja, de består av psioner. Högfrekvent strålning. Men som upplevelser är idéer immateriella.

MVH

Algotezza

[Erik Thurin]

Min tes är denna. Genom fysiken har den vardagliga synen på tid som substantiell utsträckts till att inkludera andra vetenskapsgrenar.

Detta har lett till att man resignerat inför det faktum att alla teorier går att översätta till vanligt språk.

Vem har sagt att tiden i fysiken är substansiell?

Och det är väl knappast meningsfullt att översätta alla teorier till "vanligt språk"? Anledningen till att man brukar uttrycka dem med formler och matte är ju att det blir sjukt mycket lättare. Däremot borde det mesta gå att översätta i typ bilder eller filmklipp, och det är nog rätt meningsfullt att göra.

[J R Auk]

Min tes är denna. Genom fysiken har den vardagliga synen på tid som substantiell utsträckts till att inkludera andra vetenskapsgrenar.

Detta har lett till att man resignerat inför det faktum att alla teorier går att översätta till vanligt språk.

Vem har sagt att tiden i fysiken är substansiell?

Och det är väl knappast meningsfullt att översätta alla teorier till "vanligt språk"? Anledningen till att man brukar uttrycka dem med formler och matte är ju att det blir sjukt mycket lättare. Däremot borde det mesta gå att översätta i typ bilder eller filmklipp, och det är nog rätt meningsfullt att göra.

Om man skall försöka se vad för slags filosofisk relation fysikens "upptäckter" håller så måste man översätta deras språk till filosofins språk. Det man söker uppnå med de olika språken är fundamentalt olika, i min mening i alla fall. Det finns väl de som menar att matematik skulle vara förebilden för hur vi behandlar språk, men då tror jag bara att man sätter ett värde framför enkelhet istället för, som jag, möjlighet.

[J R Auk]

Om du undrar varför jag menar att man har tagit fysikens och matematikens erövringar som tecken på tidens substans bevis så sök på tid och ideell, eller tid och ideal, eller tidens idealitet, eller idealitet och tid. Osv osv.

Det finns inget, eller knappt alls, om ämnet. Och om du tittar på de filosofer som uttrycker sig om tid som en idealitet så är det prominenta namn som dyker upp. Kants argument är svåra att motsäga i min mening, orkar inte dra dem här och nu, men om intresse finns kan jag redogöra för dem.

Så om det inte är fysiken, och då främst Einsteins teorier, som ju sägs vara svårförståeliga, vad är det då som har fått de flesta att acceptera det som det är svårt att finna stöd för?

Och jag möter samma attityd hos de som är belästa inom filosofi, och bör ha en kritisk hållning till frågan.

[Erik Thurin]

Ja vad är det för argument som talar för att tiden skulle vara "ideal"? Och vad skulle det vara för skillnad mellan "ideal" tid och "substansiell" tid?

Vad är det mer exakt du menar att folk gör som de inte borde göra?

Själv tycker jag att Einstein är mer prominent än Kant

[J R Auk]

Ja vad är det för argument som talar för att tiden skulle vara "ideal"? Och vad skulle det vara för skillnad mellan "ideal" tid och "substansiell" tid?

Vad är det mer exakt du menar att folk gör som de inte borde göra?

Själv tycker jag att Einstein är mer prominent än Kant

Själv tycker jag att de båda verkar vara prominenta

Menar du att Einstein sa att tiden var substantiell? Det verkar som du sätter Einsteins syn före Kants, och då undrar jag om du tror att de skiljer sig åt?

Det jag tycker folk gör fel är att de antar att fysiken och matematiken beskriver materialism. Vad jag kan se så stipulerar de aldrig ett sådant antagande. De är mer pragmatiska än så.

[J R Auk]

Materialism i relation till tiden är det som gör den substantiell.

Jag antar att sådant som att man säger att det är teoretiskt möjligt att resa i tiden ligger bakom de antaganden jag kritiserar.

Men har mött ytterst få som ens förstår hur jag kan fråga mig det jag frågar mig, så jag vet inte. Det verkar inte vara lätt att beskriva.

Men säg så här.

Om tiden är substantiell så finns det en poäng i att fråga sig, i relation till fri vilja tex, om vi kunde ha kontroll över det som föregår vår existens. Eller föregår vår aktuella situation. Om den inte är det så finns det ingen poäng i det.

Om tiden är substantiell så finns det en poäng i att fråga sig hur, och i vad, vi överlever genom tiden. Hur vi kan sägas existera vid olika tider.
Om den inte är det så är i alla fall de fysiska perspektiven på personlig kontinuitet oväsentliga.