Apan i dig har ingen bortförklaring

[Lennart]

Vi vet alla att vi tillägnar oss grammatiken hos vårt första språk utan att ha en aning om hur det gått till. Språkforskaren Chomsky antog därför att grammatikens utformning beror på hjärnans uppbyggnad och kapacitet. Numera vet man att det inte finns någon sådan strukturell skillnad mellan de stora apornas hjärnor och vår.

Evolutionspsykologen Richard Byrne har i en serie studier på apor kunnat visa att de lär sig imitera många som det verkar insiktsfulla beteenden genom att parsa memer ungefär som vi intuitivt kan parsa språket.

Förmågan att märka beteendemoduler ungefär som vi fångar upp enskilda ord eller meningsmoduler ur en snabb talström kom långt före utvecklingen av språket. Papegojor kan göra det. Redan hos reptilhjärnan finns ett system för modulinlärning i det att den kan skilja ut beteende som skapar olust och välja bort det.

Däggdjur kan dessutom kopiera varandras känslor lika smittsamt som gäspningar, som jag skrev 2006 i ”Utan jag i himmelen”. Det beror på det limbiska systemet i hjärnan som har ungefär samma storlek hos en kanin, en katt eller en människa.

Hjärnbarken är visserligen större hos människan än hos andra däggdjur men har samma uppbyggnad med mikrokolumner. Mikrokolumnerna medger inte bara ett sätt att fånga upp ett beteende i form av en sekvens (det kan papegojan göra utan hjärnbark) utan också att fånga upp en sekvens av sådana sekvenser.

Vad aporna gör (och vi när vi lär oss språkets grammatik som barn) är att ta det ett steg till och använda mikroklumnstrukturen för att också koppla beteende till frekvensmatriser av delsekvenser i sekvenser. Det uppstår en form av probabilistiska nätverk vi även kan använda för programmering av s k artificiell intelligens.

På engelska kallas detta ”belief networks”. Men det behöver, som jag hoppas framgått av ovanstående, även för saker som att lära sig grammatiskt riktigt språk och att lära sig handla rätt vid rätt tillfälle, inte betyda att det nödvändigtvis finns en medveten inlärning eller insiktsfull förväntan bakom.

Människans överlägsna förmåga till memetisk inlärning beror av att vi hittat ett nytt sätt att sålla bort ovidkommande memer och orealistiska förväntningar – bortförklaringar.

Se vidare: http://apmel.blogspot.se/search?label=Filmen+i+huvudet