Inläggav Anne » 09 aug 2013 08:59
Kopierar ett inlägg jag gjorde 2009:
Ja, jag vet inte riktigt hur relevant detta är, men jag hittade det nyss på min dator. Jag har noll koll på vad jag har där. Det här är ett svar från mig på skoluppgiften i religionsvetenskap "Beskriv en religiös uppenbarelse med hjälp av Sundéns rollteori och Berger och Luckmanns teori om människan som en social produkt."
Jag mötte Lina på en kyrkogård. Det var där hon ville att vi skulle träffas med motiveringen att det var en "lämplig plats för att diskutera det som befinner sig mellan liv och död."
Lina var född i sverige i början av 1970-talet, uppvuxen i en medelstor stad. Hennes mamma var svenskalärarinna och hennes pappa glasblåsare.
För att skildra hennes uppväxt använder jag mig av Berger och Luckmanns teori om människan som en social produkt. Sverige har en kristen tradition. Under 40-talet började den successivt massiva invandringen till landet, vilket var välkomnat då det rådde brist på arbetskraft och att sverige som land såg det som självklart att välkomna flyktingar som hade det svårt i sitt hemland. 1951 infördes religionsfrihet i landet. Den nationella själen höll sig neutral. Alla var lika mycket värda, varken bättre eller sämre. Under 60-talet kom hippievågen med sitt kärleksbudskap (externalisering.)
Det var i den kontexten Lina föddes och såg som självklar (objektivering.)
Internaliseringen skedde som brukligt i den primära respektive den sekundära socialisationen som skedde, redovisad här under.
Mitt första intryck av Lina, när jag mötte henne där vid kyrkan, var att hon såg ut som vilken ung kvinna som helst, och hade ett avslappnat sätt och talade med mjuk röst. Hon skrattade ofta till under vårt samtal. Det var ett klingande, medryckande skratt. Jag skulle beskriva henne som harmonisk och karismatisk, vänlig och ödmjuk. Jag bad henne berätta om religionens betydelse före upplevelsen.
Hennes mamma hade i sann, pedagogisk 70-tals anda sagt att en del människor tror på Gud, andra inte. Hennes morfar hade läst barnversionen av bibeln för henne och hon tyckte att det var spännande historier. Det hände att hon i sin barndom lekte rollekar med inspiration från bibeln. När Lina var åtta år dog hennes mormor och mamman förhöll sig emotionellt stabil i Linas närhet under tidpunkten och kramade Lina innerligt. Lina slutade inte gråta och morfar satte sig vid hennes sida och sa: "Lilla hjärtat, jag förstår att du är ledsen nu. Hon var ju din mormor och du saknar henne redan, men tänk på att hon inte bara är din mormor och min fru, hon är Guds barn också och nu ville Han att hon skulle komma hem. Tänk vilken tur vi har, du och jag, som har fått leva nära denna kvinna! När du har levt klart om många, många, många år då möts ni i himmelen. Mormor har inte ont längre och jag känner i mitt hjärta att hon har det bra nu."
Lina utvecklade en positiv bild av gud. Familjen gick dock sällan till kyrkan om det inte rörde sig om skolavslutningar, bröllop och dop. Liksom alla andra elever läste hon lite religionskunskap i skolan, men kände sig inte vidare intresserad. Hon konfirmerades, men säger att hon gjorde det mest pga att de flesta i hennes klass gjorde det. Hennes avsvalnade intresse för religionen förklarar hon med att hon fick andra intressen. Sina framgångar i karate förklarade hon genom att hon "såg tomrummet - inte objektet." Samma förklaringsmodell använde hon till sitt målande. Hon talade om konst som "ett raffinierat samspel mellan yin och yang." Hon skrev gärna, dikter och noveller, och läste mycket. Under de senare tonåren började hon läsa mer poesi, men även filosofi. Hon säger att Petrarca har betytt mycket för henne, liksom Tao te ching. Båda dessa fick henne att återigen tänka på andlighet.
"Poesi är teologi sa Petrarca", hon skrattade till och skakade på huvudet. "Och det tog ett bra tag innan jag förstod vad han menade, men gåtor har alltid intresserat mig och jag tycker om att tänka, eller rättare sagt jag kan inte sluta tänka." Under hela sin uppväxt hade hon med jämna mellanrum promenerat ner till havet för att få sitta och tänka själv i lugn och ro. Så gott som alltid när hon satt där på stranden brukade hon uppleva en intensiv känsla av längtan. Hon kunde inte förstå den här känslan. Hon uppfattade den som vemodig och lycklig på samma gång. "Ska jag berätta om min uppenbarelse nu?" frågade hon. När jag nickade fortsatte hon att berätta.
Hon satt som vanligt vid havet. Molnen gled förbi och emellanåt glittrade solstrålarna till i den lugna vattenytan. Känslan av längtan smög sig på henne. Hon lät sig svepas med och en tår gled ner längs hennes kind, mot hennes småleende läppar. Hon riktade blicken uppåt när hon skulle torka bort tårresterna från ögats underkant. Då såg hon hur himmelen plötsligt hade blivit fri från moln och en duva kom flygande mot henne. "Det kändes som jag slutade andas", säger hon. "Och en obeskrivlig värme strålade från mitt bröst." Fågelns vingar rörde sig i samma takt som hennes hjärta. Den landade ett tiotal meter ifrån henne bredvid en gammal flaska. "Det var som om jag hade kommit ut från Platons grotta. Jag kunde se! Jag såg inte bara skuggorna." Hon såg hur himlen och havet flöt samman, hur allt hängde ihop. Hon luktade på en blomma och beskrev det som att hon existerade i sina andetag. Den här längtan hon hade känt var en längtan efter Gud, att bli uppfylld av den helige ande. När duvan flög iväg gick hon mot stället där den hade suttit. Hon lyfte upp flaskan, vred på den och läste etiketten "Extra virgin oil". Hon föll ner på knä och tackade Gud för att han fanns i hennes liv. Hon sa att hon var vid tillfället helt överväldigad på ett positivt sätt.
Om man använder sig av Sundéns rollteori kan man konstatera att Lina har ett religiöst referensmönster som hon hade erhållit under sin barndom (den primära socialisationen). Vidare har Lina som vuxen kompletterat sina livsåskådningsfrågor, vilka uppenbarligen har intresserat henne (den sekundära socialisationen). Detta tyder på att att hon söker svar på existensiella frågor. Hennes inneboende förväntan är att det finns mer än vad man ser. Lina tolkar händelsen som ett faktum att Gud finns och hon antar en gudspartnerroll.
Antagligen borde jag gjort det enklare för mig och gjort mitt exempel mer i linje med Berger och Luckmanns samt Sundéns teorier, men verkligheten är inte alltid så enkel och går i en rät linje. Människan är en komplex varelse och religion är ett diffust begrepp som är väldigt svårt att undersöka. Jag anser inte att externalisering, objektivering och internalisering kan stå på egna ben som förklaringsmodell. Sundéns rollteori är intressant. Om denna kombineras med exempelvis attributionsteorin blir bilden klarare. Vi ser även att Lina upplever den här känslan, som hon rubricerar som längtan, som både vemod och lycka på samma gång. Enligt Festingers dissonansteori är det plågsamt att dras mellan två motstridiga viljor eller känslor. Därför är det inte konstigt att Lina slutligen ansluter sig till den ena känslan. Man kan givetvis spekulera i om det är ett undermedvetet val hon gör. Inom psykologin råder det delade meningar om känslor ens existerar. Studier har gjorts som indikerar att människors "arousal" tolkas med hjälp av yttre stimuli. I dessa försök har fp i smyg drogats med ett preparat som aktivera det autonoma nervsystemet, vilket skapar "arousal." Fp har sedan placerats i ett väntrum med en hejdlöst glad spelevink, alternativt en ilsken man. Fp har i båda fallen härmat sinnesstämningen. Det är dock ett sällsynt tydligt lätt-tolkat stimuli det rör sig om i dessa fall. Vanligtvis är dock vår omgivning mer svårtolkad. Om två människor bevittnar samma scenario, är det inte alls säkert att de upplever sig ha sett samma sak. Den ena kanske tycker att kvinnan ser rädd ut och den andre tycker att hon ser kaxig ut.
Arv och miljö är givetvis intressanta aspekter, även om det kan vara knivigt att konstatera vilket som är av mest betydelse. Då Linas mamma var svensklärarinna är det rimligt att gissa att hon läste mycket för Lina när hon var liten och uppmuntrade Lina att läsa och skriva själv. Kanske har pappan varit en förebild som glasblåsare när det gäller det kreativa och estetiska, alternativt kan ärftliga faktorer spela in. Om vi antar att Lina inte hade haft dessa föräldrar, hade hon då utvecklat sina intressen av konst och litteratur? Det kan vi naturligtvis inte svara helt säkert på.
Vi kan fråga oss vad det betyder att leva i ett sådant modernt informationssamhälle som vi gör idag. Vi har ur ett historiskt perspektiv inte haft tillgång till så många källor tidigare. Lina har gjort som många andra i nutid. Hon har plockat bitar från kristendomen, taoismen och Petrarcas tänkande liksom andra filosofers.
Människan har vanligtvis ett flertal strategier som hon använder sig av för att slippa tänka. Ett par exempel på sådana är att vi grundar beslut baserade på tidigare gjorda beslut, skapar stereotyper och scheman. Sedan finns det människor som Lina som har ett behov av kognition (dvs.som behöver tänka). Den egenskapen skulle jag också vilja påstå att Freud besatt. Freud såg ju religionen som en snuttefilt och kanske hade menat att Linas religösa upplevelse var en längtan efter att vara liten igen, kanske i sin trygga morfars famn. Jung hade med största sannolikhet velat träffa Lina då Jung intresserade sig för samband mellan olika religioner.
Inom kristendomen representerar havet liksom duvan den helige ande och olivoljan har en lång tradition inom kristendomen. Dels har vi oljan, dels har vi olivkvisten. Vad betyder då detta? Kom duvan med fred eller frälsning, eller rent av båda två? Det kan inte jag bedöma. Jag saknar djupare kunskap. Men jag måste ju tillstå att jag tycker att det är något märkligt att en flaska olivolja ligger på stranden, även om det kan röra sig om denna har brukats som sololja. Jag har försökt söka på Jungs arketyper och arketypiska symboler på internet där rimligtvis duvan borde ingå och med all sannolikhet havet. Detta sökande har dock gett olikartade svar och då internet inte är helt tillförlitligt avstår jag helt från att vidarebefodra vad jag har läst där. På grund av tidsbrist har jag inte heller möjlighet att uppsöka biblioteket. Yin och yang-tänkandet är ju också väldigt synligt i Jungs tankegångar.
Vi kan också fråga oss vad som hade hänt om Lina inte hade haft en verbal skicklighet och/eller inte kunnat hantera sina emotioner. Lina upplevde händelsen som extatisk, men hon sprang inte ner på torget och tjoade att hon hade fått bevis på Guds existens. Hur låter det för gemene svensk i nutid att höra att någon har sett en duva, molnen försvann och det låg en flaska olivolja på stranden? Parallellen till galenskap är inte långt borta. För att inte tala om utifall Lina hade upplevt upplevelsen som obehaglig (hypotetiskt om hon hade en religiös referensram och inte hade "skött" sig, eller haft aborma krav på egen perfektion, kunde hon lika gärna ha uppfattat situationen som hotfull och varnande, anklagande) och vad hade psykriatikern på psykakuten då gett henne för diagnos? Psykotisk, schizoid är rimliga antaganden.Tyvärr. Det är min fasta övertygelse (tills motsatsen är bevisad) att det finns många människor som sitter inlåsta på psykriatiska kliniker som har haft upplevelser de inte kan förstå/uttrycka. Alla har dessvärre inte samma kognitiva kapacitet som Lina.
En psykisk sjukdom är inte annat en än förhöjning av den "normala" människans värden. Exempelvis blir oro till paranoia.
Allt som saknar en empirisk grund anses i denna naturvetenskapliga era som nonsens. Jag tycker att det är ett skygglappsbeteende att förneka existensen av allt man inte kan bevisa och förstå sig på. Visserligen har varken kunskapssociologin eller religionspsykologin som avsikt att studera sanningsfrågan. Detta ser jag som positivt då ett samstämigt empiriskt resultat (ja, jag vet att det i dagsläget är omöjligt) om Guds vara eller inte vara skulle göra mer skada än nytta. Däremot är jag väldigt negativt inställd till hur människor med påtagliga religiösa tankar/känslor bemöts i psykvården idag. Bara för att religonen kan fungera som en snuttefilt för vissa innebär det inte att det är så för alla. Bara för att det finns en korrelation mellan samhälle, individ, sociala förväntningar betyder det inte att det inte finns något som vi inte vetenskapligt kan förstå och acceptera.
Jag tycker snarare att det verkar ligga till så att det är önskvärt/tvunget att den religiösa erfarenheten ska ligga i linje med vad samhället accepterar och förespråkar än att det är samhället som skapar religionen.
Som exempel kan man nämna kundaliniresningar, vilket förekommer över hela världen. Fenomenet kan uppstå utan förvarning och ofta förstår inte den "drabbade" vad det är som händer. I vår kultur förnekar läkarkåren detta fenomens existens och ger de drabbade en psykriatisk diagnos. Antagligen beror det på att fenomenet inte går i linje med kristendomen. Därför är det också väldigt intressant att studera. Likaså om någon hade haft samma upplevelse som Lina och saknat ett religiöst symbolspråk, men ändå reagerat likadant, blivit helt varm och känt sig överväldigad. Hur förklarar då den här personen det hela för sig själv? Hur förklarar han/hon det för sin omgivning? Om det nu ens kommer till tal, vilket jag känner mig skeptisk till att det gör. Kanske var Lina indoktrinerad av Bibeln. Kanske fungerade Bibeln som ett lexikon som hon fick ta del av i förebyggande syfte så att hon skulle kunna förstå sin upplevelse. Det vet inte jag. För att försöka förstå Linas religiositet bör vi både använda oss av kunskapssociologi och flera olika psykologiska aspekter.
Jag överlåter slutordet till Lina och hon funderar en stund.
"Okej", säger Lina."Då säger jag att allt som behövs sägas redan har sagts någon gång under historien. Men för all del - jag säger som Thales: Allt är vatten."
Givetvis tror Katolska kyrkan på under och exorcism. På vilket annat sätt skall de kunna bevisa att Jahve fortfarande är verksam?
)
