"Gudsbevis"/Motbevis?

[Algotezza]

Jag utgår från Martinus gudsbild. Det levande kosmos är Guds organism, vari var och en av oss utgör ett mikrokosmos. På så sätt blir vi Guds avbild.

[Hubert]

PS
Men till skillnad så är det här fullt begripligt och vackert!
Jag läser sporadiskt, och lite här och lite där.
Det är väl så vi gör numera, eller?
Dessutom fokuserar jag mer på de som jag oenig med.

Gud hade inte kunnat bli till idag med allt vi vet om det ena och andra.
Bevisar inte det är Gud är omöjlig?

Nu blir jag litet som Illusionen, tar om samma då ingen kommenterade: "Det finns ett sätt att argumentera som tydligen få inser, gudars namn och väsen är historiska företeelser. De har inte alltid funnits. Babyloniens och Kanaans historia berättar det mesta. Sedan har vi gjort vad vi kan för att släta ut över skillnader med att kalla hela bunten för Gud. Bibeln innehåller ett flertal namn på Gud. Man kan ignorera skillnader och historia, vem vill egentligen veta? Världen blir ju inte bättre om vi börjar fundera på hur historien om Gud uppkom. För vilken är den äldsta källhänvisningen till Gud? Det finns lertavlor från staden Ebla (ca 2300 år fvt) som är ett tidigt bevis för kanaanitisk religion där El omnämns. Lertavlorna innehåller listor över offer till regionens gudar, där El (även Baal och Dagon) nämns som en av de primära gudomarna."

Jag borde lagt till Uruk och lertavlorna som man funnit där. sent. Gudsbegreppet är historiskt och läser vi här på forumet näst intill tomt på innehåll.

[Hubert]

Här fokuserar jag på bibelns gud.
Samma kritik kan riktas mot varje gud som fungerar som paradigm/förklaringsmodell för världsliga händelser.

Gud hade inte kunnat bli till idag med allt vi vet om det ena och andra.
Bevisar inte det är Gud är omöjlig?

Det finns väl modernare definitioner av Gud idag än GTs och NTs? T.ex. Inom new age/nyandlighet. Och hinduismen har en kombination av panteism, polyteism och monoteism sedan gammalt.

[531bts]

Gud hade inte kunnat bli till idag med allt vi vet om det ena och andra.
Bevisar inte det är Gud är omöjlig?

Tvärtom, det fysikerna brottas med hur elementär-"partiklar" kan uppstå/försvinna oavsett avstånd från varandra och synkroniseras till materia, bilda galaxer och den biologiska mångfald vi lever i, av och i förhållande till, kan förklaras utan medvetande, som vi människor erfar det, och som ett resultat av död teknologisk "slump", blir för dumt. Det finns inga belägg för "slump" i universum som det uttrycker sig av sig själv, endast i människans lek med siffror inom matematiken.

[Pilatus]

Gud hade inte kunnat bli till idag med allt vi vet om det ena och andra.
Bevisar inte det är Gud är omöjlig?

Tvärtom, det fysikerna brottas med hur elementär-"partiklar" kan uppstå/försvinna oavsett avstånd från varandra och synkroniseras till materia, bilda galaxer och den biologiska mångfald vi lever i, av och i förhållande till, kan förklaras utan medvetande, som vi människor erfar det, och som ett resultat av död teknologisk "slump", blir för dumt. Det finns inga belägg för "slump" i universum som det uttrycker sig av sig själv, endast i människans lek med siffror inom matematiken.

Du kan ju i så fall roa dig med att fråga någon som verkligen vet. Fråga om vi kunde med exakt samma startvillkor starta om ett deterministiskt universum som ser ut som det vi lever i? Sannolikheter, osäkerhetstillstånd och kaos skulle på någon sekund ändrat förutsättningarna helt. Och om det verkligen blev något alls av universum är det inte så säkert att någon av oss fanns med som något levande väsen. Kosmologin har ändrats en del sedan dina skolböcker skrevs.

[531bts]

Omstart av universum, ännu än tankelek!

[Pilatus]

Omstart av universum, ännu än tankelek!

Är man allsmäktig och anstränger sig litet så är det möjligt att nå reset-knappen för en Big Bang-omstart. Jag antar att många skulle bli besvikna, inte mycket blev sig likt. Det räcker med att omblandningen inte blir riktigt som deterministerna tänkt sig.

[Hubert]

Vetenskap är svaret!
Den ställer frågor, undersöker, besvarar, invänder; frågar igen, undersöker, besvarar, invänder, osv.
Ingen påstår att allt blev till av "slump", ingen påstår heller att allt blev till utan medvetande.
Om allt blev till tack vare medvetande så måste det bevisas. Inget sådant bevis har presenterats, inte heller empiriska evidens för att det är troligt att ett medvetande är orsak.

Gud hade inte kunnat bli till idag med allt vi vet om det ena och andra.
Bevisar inte det är Gud är omöjlig?

Tvärtom, det fysikerna brottas med hur elementär-"partiklar" kan uppstå/försvinna oavsett avstånd från varandra och synkroniseras till materia, bilda galaxer och den biologiska mångfald vi lever i, av och i förhållande till, kan förklaras utan medvetande, som vi människor erfar det, och som ett resultat av död teknologisk "slump", blir för dumt. Det finns inga belägg för "slump" i universum som det uttrycker sig av sig själv, endast i människans lek med siffror inom matematiken.

[xion]

Man kan aldrig bevisa att något som inte finns inte finns.
Bevisbördan faller alltid på den som tror att något finns,( t.ex. Gud).
Man kan heller inte bevisa att slumpen finns.
Det vi kallar för slump är helt enkelt sådant som är oförutsägbart.
När vi kastar en tärning är utfallet oförutsägbart, men statistiskt kan vi beräkna dess sannolikhet.
Våra sinnesintryck kan vi aldrig lita på helt. Vår hjärna lurar oss hela tiden.
Därför är alla uppenbarelser och NDU-upplevelser saker som sker i vår hjärna och bara där.

[Pilatus]

Man kan aldrig bevisa att något som inte finns inte finns.
Bevisbördan faller alltid på den som tror att något finns,( t.ex. Gud).
Man kan heller inte bevisa att slumpen finns.
Det vi kallar för slump är helt enkelt sådant som är oförutsägbart.
När vi kastar en tärning är utfallet oförutsägbart, men statistiskt kan vi beräkna dess sannolikhet.
Våra sinnesintryck kan vi aldrig lita på helt. Vår hjärna lurar oss hela tiden.
Därför är alla uppenbarelser och NDU-upplevelser saker som sker i vår hjärna och bara där.

1.) Man kan aldrig bevisa att något som inte finns inte finns.
Att inte finnas: Waldemar lägger en isbit i sitt whiskyglas häller på 6 cl Ardbeg 10 years. En stund senare är både isbit och whisky borta, de existerar inte längre, molekylerna ingår nya föreningar. Så bevisligen finns vare sig isbit eller whiskey.
2.) Bevisbördan faller alltid på den som tror att något finns,( t.ex. Gud).
Vad innebär det att något finns? Är existenskravet att det skall finnas i sinnevärlden? För ca en miljard kristna människor existerar Gud. I deras värld gör det liten skillnad om gudsbeviset är logiskt sant eller falskt, de tror (är övertygade om) på Guds existens.
3.) Man kan heller inte bevisa att slumpen finns.
Fysiker som Alain Aspect och Anton Zeilinger utförde praktiska experiment med partiklar (kvantsammanflätning) och bevisade att Einstein hade fel. Experimenten visade att partiklarna inte har bestämt sina värden i förväg. Resultatet blir till först i mätögonblicket. Detta bevisade att universum på subatomär nivå innehåller äkta, fundamental slump – informationen om resultatet existerade helt enkelt inte innan mätningen gjordes.
o.s.v.

[xion]

Man kan aldrig bevisa att något som inte finns inte finns.
Bevisbördan faller alltid på den som tror att något finns,( t.ex. Gud).
Man kan heller inte bevisa att slumpen finns.
Det vi kallar för slump är helt enkelt sådant som är oförutsägbart.
När vi kastar en tärning är utfallet oförutsägbart, men statistiskt kan vi beräkna dess sannolikhet.
Våra sinnesintryck kan vi aldrig lita på helt. Vår hjärna lurar oss hela tiden.
Därför är alla uppenbarelser och NDU-upplevelser saker som sker i vår hjärna och bara där.

1.) Man kan aldrig bevisa att något som inte finns inte finns.
Att inte finnas: Waldemar lägger en isbit i sitt whiskyglas häller på 6 cl Ardbeg 10 years. En stund senare är både isbit och whisky borta, de existerar inte längre, molekylerna ingår nya föreningar. Så bevisligen finns vare sig isbit eller whiskey.
2.) Bevisbördan faller alltid på den som tror att något finns,( t.ex. Gud).
Vad innebär det att något finns? Är existenskravet att det skall finnas i sinnevärlden? För ca en miljard kristna människor existerar Gud. I deras värld gör det liten skillnad om gudsbeviset är logiskt sant eller falskt, de tror (är övertygade om) på Guds existens.
3.) Man kan heller inte bevisa att slumpen finns.
Fysiker som Alain Aspect och Anton Zeilinger utförde praktiska experiment med partiklar (kvantsammanflätning) och bevisade att Einstein hade fel. Experimenten visade att partiklarna inte har bestämt sina värden i förväg. Resultatet blir till först i mätögonblicket. Detta bevisade att universum på subatomär nivå innehåller äkta, fundamental slump – informationen om resultatet existerade helt enkelt inte innan mätningen gjordes.
o.s.v.

Att finnas kommer av att finna och indikerar därmed att det handlar om sinnevärlden.
Gud hör till den metafysiska världen, d.v.s. vårt medvetande. Gudar har ingen existens utanför denna vår inre värld.
Ingenting i den metafysiska världen kan bevisas empiriskt.
Om vi tror att något finns så finns det "för oss", även om det inte finns "i sig".

Det är samma sak med tärningskastet. Det fanns ingen information om utfallet. Endast statistisk sannolikhet.

[Vertumnus]

Man kan aldrig bevisa att något som inte finns inte finns.
Bevisbördan faller alltid på den som tror att något finns,( t.ex. Gud).
Man kan heller inte bevisa att slumpen finns.
Det vi kallar för slump är helt enkelt sådant som är oförutsägbart.
När vi kastar en tärning är utfallet oförutsägbart, men statistiskt kan vi beräkna dess sannolikhet.
Våra sinnesintryck kan vi aldrig lita på helt. Vår hjärna lurar oss hela tiden.
Därför är alla uppenbarelser och NDU-upplevelser saker som sker i vår hjärna och bara där.

1.) Man kan aldrig bevisa att något som inte finns inte finns.
Att inte finnas: Waldemar lägger en isbit i sitt whiskyglas häller på 6 cl Ardbeg 10 years. En stund senare är både isbit och whisky borta, de existerar inte längre, molekylerna ingår nya föreningar. Så bevisligen finns vare sig isbit eller whiskey.
2.) Bevisbördan faller alltid på den som tror att något finns,( t.ex. Gud).
Vad innebär det att något finns? Är existenskravet att det skall finnas i sinnevärlden? För ca en miljard kristna människor existerar Gud. I deras värld gör det liten skillnad om gudsbeviset är logiskt sant eller falskt, de tror (är övertygade om) på Guds existens.
3.) Man kan heller inte bevisa att slumpen finns.
Fysiker som Alain Aspect och Anton Zeilinger utförde praktiska experiment med partiklar (kvantsammanflätning) och bevisade att Einstein hade fel. Experimenten visade att partiklarna inte har bestämt sina värden i förväg. Resultatet blir till först i mätögonblicket. Detta bevisade att universum på subatomär nivå innehåller äkta, fundamental slump – informationen om resultatet existerade helt enkelt inte innan mätningen gjordes.
o.s.v.

Att finnas kommer av att finna och indikerar därmed att det handlar om sinnevärlden.
Gud hör till den metafysiska världen, d.v.s. vårt medvetande. Gudar har ingen existens utanför denna vår inre värld.
Ingenting i den metafysiska världen kan bevisas empiriskt.
Om vi tror att något finns så finns det "för oss", även om det inte finns "i sig".

Det är samma sak med tärningskastet. Det fanns ingen information om utfallet. Endast statistisk sannolikhet.

Tärningskast kan i princip beräknas med klassisk fysik och i den klassiska fysiken är universum deterministiskt. Med tillgång till samtliga ingångsvärden kan utfallet beräknas i varje enskilt fall. Det som inte kan detaljberäknas är vad som händer på kvantnivå. Där är vi helt hänvisade till statistiken.

Antikens gudar visade sig genom människors handlande. Gudarna handlade genom människor och var genom människors handlingar närvarande i det dagliga livet. Homeros beskriver gång efter gång hur människor intas av olika gudar. Det är ett annat sätt att uppfatta gudomlighet. Om gudar finns eller inte finns faller återigen tillbaka på definition, vad är det vi letar efter. Nietzsche konstaterade att Gud var död när han betraktade sin samtid.

[Pilatus]

Tärningskast kan i princip beräknas med klassisk fysik och i den klassiska fysiken är universum deterministiskt. Med tillgång till samtliga ingångsvärden kan utfallet beräknas i varje enskilt fall.

Ja, möjligen i princip. Men ett tärningskast är inte möjligt att repetera. Varje kast blir unikt och det kan finnas situationer där två utfall har tillräckligt lika sannolikhet. Ett kast kan aldrig avgöras innan det är gjort. Det är först i efterhand du kan rekonstruera variablernas verkan. En meningslös lek även om den i stora drag är deterministisk.

Livet är fyllt med sådana situationer där en händelse aldrig är möjlig att repetera. Det är inte nödvändigt att du väljer en apelsin i stället för en banan. Med tillgång till alla ingångsvärden kan du göra goda gissningar om hur och varför. Men det finns ingen möjlighet för någon att på förhand säga hur ditt val verkligen kommer att bli. Det blir i praktiken slumpartat.

[Vertumnus]

Tärningskast kan i princip beräknas med klassisk fysik och i den klassiska fysiken är universum deterministiskt. Med tillgång till samtliga ingångsvärden kan utfallet beräknas i varje enskilt fall.

Ja, möjligen i princip. Men ett tärningskast är inte möjligt att repetera. Varje kast blir unikt och det kan finnas situationer där två utfall har tillräckligt lika sannolikhet. Ett kast kan aldrig avgöras innan det är gjort. Det är först i efterhand du kan rekonstruera variablernas verkan. En meningslös lek även om den i stora drag är deterministisk.

Livet är fyllt med sådana situationer där en händelse aldrig är möjlig att repetera. Det är inte nödvändigt att du väljer en apelsin i stället för en banan. Med tillgång till alla ingångsvärden kan du göra goda gissningar om hur och varför. Men det finns ingen möjlighet för någon att på förhand säga hur ditt val verkligen kommer att bli. Det blir i praktiken slumpartat.

Det som begränsar möjligheterna att beräkna är mängden variabler. När det gäller tärningskast kommer de flesta av dem inte spela någon som helst roll, men så finns det då gränsfall där tillsynes obetydliga störningar fäller avgörandet. Egentligen kan vi nog inte hävda att nånting sker på samma sätt två gånger utan att vi begränsar synfältet.

[Pilatus]

Tärningskast kan i princip beräknas med klassisk fysik och i den klassiska fysiken är universum deterministiskt. Med tillgång till samtliga ingångsvärden kan utfallet beräknas i varje enskilt fall.

Ja, möjligen i princip. Men ett tärningskast är inte möjligt att repetera. Varje kast blir unikt och det kan finnas situationer där två utfall har tillräckligt lika sannolikhet. Ett kast kan aldrig avgöras innan det är gjort. Det är först i efterhand du kan rekonstruera variablernas verkan. En meningslös lek även om den i stora drag är deterministisk.

Livet är fyllt med sådana situationer där en händelse aldrig är möjlig att repetera. Det är inte nödvändigt att du väljer en apelsin i stället för en banan. Med tillgång till alla ingångsvärden kan du göra goda gissningar om hur och varför. Men det finns ingen möjlighet för någon att på förhand säga hur ditt val verkligen kommer att bli. Det blir i praktiken slumpartat.

Det som begränsar möjligheterna att beräkna är mängden variabler. När det gäller tärningskast kommer de flesta av dem inte spela någon som helst roll, men så finns det då gränsfall där tillsynes obetydliga störningar fäller avgörandet. Egentligen kan vi nog inte hävda att nånting sker på samma sätt två gånger utan att vi begränsar synfältet.

Determinismen är en abstraktion utan praktiskt värde i verkliga system, det är en matematisk idé som förutsätter att vi kan kontrollera kaotiska variabler.