Algotezza skrev:Pilatus skrev:Mefistofeles beskrivs ju till och med som ljusbäraren. Man behöver bara sälja sin själ som Faust gjorde. Inte verkar det särskilt komplicerat?
Hur vet man att man har en själ - och om man har en - att den går att sälja?
Hur man kan veta något är inte alltid så enkelt att redogöra för, speciellt inte om det gäller eteriska ting som Sokrates och andra spekulerade om. Dessutom är det ju bra längesedan, men han ansåg att själen var något personligt, själen ägde intelligens och karaktär.
Om man säljer själen, vem säljer den? Kroppen? Vad blir det av kroppen när den sålt själen?
Det var till exempel vetenskapsmannen Faust som ingick en pakt med Mefistofeles, djävulens redskap. Mefistofeles skall låta honom uppleva allt det goda och underbara i livet mot att han efter Fausts död får hans själ. Visst låter det lockande, vad skall man ha själen till då man är död?
Om kropp och själ är två sidor av samma mynt och Descartes' dualism är felaktig - vad innebär det då att sälja sin själ?
I så fall så lurade Faust den stackars Mefistofeles att han hade något att sälja.
Är man inte förslavad redan genom att leva i en fysisk kropp i en fysisk värld?
Ja, kanske det Algotezza, men hur skulle det kunna vara på något annat sätt? Allt detta prat om själen har sysselsatt människorna i minst 2,5 tusen år och ingen ärlig människa har hävdat något annat än att det handlar om en hypostasering av ett immateriellt begrepp (en abstraktion som tillskrivs reell verklighet).