förstår mig själv skrev:Pilatus skrev:förstår mig själv skrev:Av det jag känner till om vad Jesus sa så kunde han självklart inte ljuga.
Men Jesus, och gruppen kring honom, tycktes leva i den falska tron att man nått fram till tidens slut. "Han var utsedd redan före världens skapelse men trädde fram först nu vid tidens slut, för er skull som tror." 1 Pet 1:20
Ja det är möjligt jag känner inte till det. Jag är själv osäker på om utvecklingen går att vända. Tro är ju tro och Jesus trodde väl inte så mycket antar jag. Dock är jag säker på att rätt medicin är om människan utvecklar sina förmågor dvs kommer fram till rätt medicin. Dvs först utveckla sig själv då förstår man hur problemen ska lösas. Om man inte utvecklar sina förmågor går det inte. En apa tex kan inte lösa problemet.
Aposteln Petrus säger att Kristus i egenskap av Guds offerlamm var ”förutkänd före världens [kọsmou] grundläggning [form av katabol]”. (1Pe 1:19, 20) Predestinationslärans anhängare menar att detta betyder att Gud hade denna förhandskunskap innan människorna blev skapade.
Det grekiska ordet katabol, som är översatt med ”grundläggning”, betyder ordagrant ”nedkastande” eller ”nedläggande” och kan syfta på befruktning, som i Hebréerna 11:11. När Gud skapade det första människoparet skedde en ”grundläggning” av en människovärld, vilket framgår av Hebréerna 4:3, 4, men detta par förlorade sedan sin ställning som Guds barn. (1Mo 3:22–24; Rom 5:12)
Genom Guds oförtjänta omtanke fick de ändå lov att sätta barn till världen, och ett av dem, Abel, får ett särskilt omnämnande i Bibeln som en som hade fått Guds godkännande och uppnått en sådan ställning att han kan bli återlöst och räddad. (1Mo 4:1, 2; Heb 11:4) Det är värt att lägga märke till att Jesus i Lukas 11:49–51 hänvisar till ”alla profeternas blod som utgjutits från världens grundläggning” och parallellt med detta säger ”från Abels blod intill blodet av Sakarja”. Jesus förbinder alltså Abel med ”världens grundläggning”.
Messias, eller Kristus, skulle vara den utlovade avkomma genom vilken alla rättfärdiga människor av alla jordens släkter skulle välsignas. (Gal 3:8, 14) Denna ”avkomma” nämndes första gången efter upproret i Eden men innan Abel föddes. (1Mo 3:15)
Detta var omkring 4 000 år innan ”den heliga hemligheten” gjordes uppenbar genom att denna messianska ”avkomma” blev tydligt identifierad. Det kunde därför sägas att det var en hemlighet som hade ”förtigits i långliga tider”. (Rom 16:25–27; Ef 1:8–10; 3:4–11)
Vid sin fastställda tid utsåg JHVH Gud sin egen förstfödde Son till att fullgöra ”avkommans” profetiska uppdrag och bli Messias. Det finns inget som tyder på att Sonen var ”predestinerad” till det uppdraget redan innan han blev skapad eller innan upproret i Eden bröt ut.
Att Gud slutligen valde honom till att uppfylla profetiorna var inte heller något som skedde utan grund.
De år av nära gemenskap som Gud och hans Son hade innan Sonen sändes till jorden hade utan tvivel gjort att JHVH kände honom så väl att han kunde vara säker på att han troget skulle uppfylla alla de profetiska löftena och förebilderna. (Jfr Rom 15:5; Flp 2:5–8; Mt 11:27; Joh 10:14, 15; se JESUS KRISTUS [Prövad och fullkomnad].)