Kommer rättvisa skipas?

[Algotezza]

Gud garanterar varken det ena eller det andra. Inte ens sin egen existens. Däremot kan tron på Gud garantera ett och annat, för vi kan vara säkra på att tron finns men ej säkra på att Gud finns.

Vi kan även vara säkra på att det faktum att miljarder människor tror på något, inte garanterar förekomsten av övernaturliga väsen. Inte heller någon form av under. Det enda vi kan vara förvissade om är att många människor tror på sina villfarelser. Att dela en viss övertygelse med ett trossamfund fungerar ofta sammanhållande och det ger oss en plats i gruppen.

Det är en gemenskapskapande trygghet.

[Pilatus]

Gud garanterar varken det ena eller det andra. Inte ens sin egen existens. Däremot kan tron på Gud garantera ett och annat, för vi kan vara säkra på att tron finns men ej säkra på att Gud finns.

Vi kan även vara säkra på att det faktum att miljarder människor tror på något, inte garanterar förekomsten av övernaturliga väsen. Inte heller någon form av under. Det enda vi kan vara förvissade om är att många människor tror på sina villfarelser. Att dela en viss övertygelse med ett trossamfund fungerar ofta sammanhållande och det ger oss en plats i gruppen.

Det är en gemenskapskapande trygghet.

Ja, det är förvisso ett värde som många prioriterar framför en sanning som inte alls stryker någon medhårs.

[Algotezza]

Vi kan även vara säkra på att det faktum att miljarder människor tror på något, inte garanterar förekomsten av övernaturliga väsen. Inte heller någon form av under. Det enda vi kan vara förvissade om är att många människor tror på sina villfarelser. Att dela en viss övertygelse med ett trossamfund fungerar ofta sammanhållande och det ger oss en plats i gruppen.

Det är en gemenskapskapande trygghet.

Ja, det är förvisso ett värde som många prioriterar framför en sanning som inte alls stryker någon medhårs.

När känslorna är starkare än förnuftet.

[Smisk]

Exempelvis så kanske man bråkar med någon och så säger den andre: varför säger du så till mig? Och så svarar man: Jag har inte alls sagt så. Många konflikter beror på att folk inbillar sig saker, har vanföreställningar osv.

Ja, missuppfattningar, förutfattade meningar, känslor, stress, olika intressen mm.
Rättvisa som begrepp är dock helt trasigt Ändå använder alla tänket som bygger på ett.

[Smisk]

Poängen är att om alla hade all kunskap, skulle då alla vara överens?

Givetvis inte eftersom rättvis handlar om värde och inte kunskap.
Även om vi skulle vara övertygade om exakt hur värde skulle fördelas så skulle vi ändå inte vara överens.

[Vega]

Poängen är att om alla hade all kunskap, skulle då alla vara överens?

Givetvis inte eftersom rättvis handlar om värde och inte kunskap.
Även om vi skulle vara övertygade om exakt hur värde skulle fördelas så skulle vi ändå inte vara överens.

Men om man hade kunskap om hur alla andra värderade saker?

[Smisk]

Men om man hade kunskap om hur alla andra värderade saker?

Värde är något aktivt man väljer att göra så det innehåller intentioner. Intentioner är inget man kan veta utan endast uttrycket av något man väljer.

Alla kan vara överens om att man skall följa en regel som "skada ingen" men detta är endast kopplat till värde i den utsträckning som man väljer det som en konsekvens av och i syfte av att skapa något man värderar som önskvärt.

Vad jag vidare menade med att vi ändå inte skulle vara överens även om vi skulle vara övertygade om hur värde skulle fördelas så finns det ju många olika uppfattningar, olika typer av värden och komplexa förhållanden mellan dessa som ger att det inte går. Ett gäng skulle tycka att dem har rätt att äga mer än andra och dem andra skulle tycka samma sak exempelvis.

[Vega]

Värde är något aktivt man väljer att göra så det innehåller intentioner. Intentioner är inget man kan veta utan endast uttrycket av något man väljer.

Hur menar du då?

[Smisk]

Värde är något aktivt man väljer att göra så det innehåller intentioner. Intentioner är inget man kan veta utan endast uttrycket av något man väljer.

Hur menar du då?

Ett tankeexperiment är Buridans åsna:

https://en.wikipedia.org/wiki/Buridan%27s_ass

Åsnan står precis mellan mat och vatten och varje gång den är sugen på mat är blir den sugen på vatten och tvärt om. Åsnan är precis lika sugen på bägge och blir låst och svälter ihjäl.

Här kan man tänka att för oss så eftersom livet är grunden för allt av värde så är livet värdefullt och eftersom olika typer av önskvärdheter existerar så krävs en metod för att kunna välja. Ett prioriteringssystem.

För att kunna välja medvetet krävs att vi först har kvalitativ erfarenhet, medvetenhet, fri vilja och intentioner som uttrycker vad vi är medvetna om och önskar i vårat prioriteringssystem inför våra kvalitativa erfarenheter.

Intentionen kan vi tänka oss är motivet som driver handlingen så den är nödvändig för värde eftersom den måste vara medveten och önska något. Den innehåller alltid önskvärdhet.

Eftersom komplexiteten är för stor för "alla intentioner hos mänskligheten i naturen" så är rättvisa omöjligt kan man tänka.

Däremot är inte goda intentioner omöjliga så moraliskt värde existerar och rättvisa som koncept existerar men det är ett "trasigt koncept" filosofiskt sätt tycker jag.

[Vega]

Men varför skulle inte alla kunna bli nöjda? Jag känner, vad behöver jag liksom..? Kärlek är det enda som behövs..

[Smisk]

Men varför skulle inte alla kunna bli nöjda? Jag känner, vad behöver jag liksom..? Kärlek är det enda som behövs..

Alla skulle kanske kunna bli nöjda i teorin om man drar saker till sin spets.

Jag tänker på tankeexperimentet av Mill. “better to be Socrates dissatisfied than a fool satisfied”.
Han hade ett experiment där man skall föreställa sig ett ostron som ligger i ett varmt behagligt bad hela livet och är lycklig rakt igenom. Man får välja om man vill leva det livet eller livet som Haydn en känd musiker känd för att ha levt ett rikt lyckligt framgångsrikt liv.

Hans tankeexperiment är till för att reflektera över begränsningarna hos utilitarism som vill maximera lycka men en sak experimentet visar är att det enligt Mill finns olika typer av önskvärda saker. Högre och lägre pleasures. Man borde då sikta på dem högre.

Jag tänker på detta eftersom jag menar att det inte finns en sak utan flera och ett flöde av dem som är önskvärda. Det är mycket mer komplext.

Eftersom samhällen av människor idag är enormt komplexa och det helt enkelt finns så otroligt många kulturer, personligheter, intressen, passioner, känslor, tankar, beteenden osv så kan man inte räkna med att det finns något enkelt som löser alla problem eller ett samhälle som kan hantera allt eller vara rättvist helt och hållet.

Jag brukar sällan argumentera för eller mot politik eller samhällsteorier eftersom dessa ämnen för mig oftast handlar om att personer slänger tårtor i varandras ansikten vilken gör min poäng lätt och stämmer väl med att jag skippar det beteendet

Filosofi är kul, politik är skräp.

[Vega]

Men varför skulle inte alla kunna bli nöjda? Jag känner, vad behöver jag liksom..? Kärlek är det enda som behövs..

Alla skulle kanske kunna bli nöjda i teorin om man drar saker till sin spets.

Jag tänker på tankeexperimentet av Mill. “better to be Socrates dissatisfied than a fool satisfied”.
Han hade ett experiment där man skall föreställa sig ett ostron som ligger i ett varmt behagligt bad hela livet och är lycklig rakt igenom. Man får välja om man vill leva det livet eller livet som Haydn en känd musiker känd för att ha levt ett rikt lyckligt framgångsrikt liv.

Hans tankeexperiment är till för att reflektera över begränsningarna hos utilitarism som vill maximera lycka men en sak experimentet visar är att det enligt Mill finns olika typer av önskvärda saker. Högre och lägre pleasures. Man borde då sikta på dem högre.

Jag tänker på detta eftersom jag menar att det inte finns en sak utan flera och ett flöde av dem som är önskvärda. Det är mycket mer komplext.

Eftersom samhällen av människor idag är enormt komplexa och det helt enkelt finns så otroligt många kulturer, personligheter, intressen, passioner, känslor, tankar, beteenden osv så kan man inte räkna med att det finns något enkelt som löser alla problem eller ett samhälle som kan hantera allt eller vara rättvist helt och hållet.

Jag brukar sällan argumentera för eller mot politik eller samhällsteorier eftersom dessa ämnen för mig oftast handlar om att personer slänger tårtor i varandras ansikten vilken gör min poäng lätt och stämmer väl med att jag skippar det beteendet

Filosofi är kul, politik är skräp.

Du är alltså helt öppen för mitt synsätt.. Bra! Det enda du behöver för att bli övertygad är TRO… Vad kan öka din tro??

[Algotezza]

Men varför skulle inte alla kunna bli nöjda? Jag känner, vad behöver jag liksom..? Kärlek är det enda som behövs..

Alla skulle kanske kunna bli nöjda i teorin om man drar saker till sin spets.

Jag tänker på tankeexperimentet av Mill. “better to be Socrates dissatisfied than a fool satisfied”.
Han hade ett experiment där man skall föreställa sig ett ostron som ligger i ett varmt behagligt bad hela livet och är lycklig rakt igenom. Man får välja om man vill leva det livet eller livet som Haydn en känd musiker känd för att ha levt ett rikt lyckligt framgångsrikt liv.

Hans tankeexperiment är till för att reflektera över begränsningarna hos utilitarism som vill maximera lycka men en sak experimentet visar är att det enligt Mill finns olika typer av önskvärda saker. Högre och lägre pleasures. Man borde då sikta på dem högre.

Jag tänker på detta eftersom jag menar att det inte finns en sak utan flera och ett flöde av dem som är önskvärda. Det är mycket mer komplext.

Eftersom samhällen av människor idag är enormt komplexa och det helt enkelt finns så otroligt många kulturer, personligheter, intressen, passioner, känslor, tankar, beteenden osv så kan man inte räkna med att det finns något enkelt som löser alla problem eller ett samhälle som kan hantera allt eller vara rättvist helt och hållet.

Jag brukar sällan argumentera för eller mot politik eller samhällsteorier eftersom dessa ämnen för mig oftast handlar om att personer slänger tårtor i varandras ansikten vilken gör min poäng lätt och stämmer väl med att jag skippar det beteendet

Filosofi är kul, politik är skräp.

Håller med. Politiker har bara åsikter och vill ha makt. De saknar självdistans och tycks ta sig själva på djupt allvar. Detta gör dem skrattretande löjliga i mina ögon. Även om deras beslut påverkar min tillvaro har jag svårt att ta politik och politiker på allvar. De lever i sin egen hittepåvärld.

[Hubert]

Hmm, det är politiker som är den lagstiftande församlingen!
Betyder det här att världslig rättvisa inte är rättvisa?

Men varför skulle inte alla kunna bli nöjda? Jag känner, vad behöver jag liksom..? Kärlek är det enda som behövs..

Alla skulle kanske kunna bli nöjda i teorin om man drar saker till sin spets.

Jag tänker på tankeexperimentet av Mill. “better to be Socrates dissatisfied than a fool satisfied”.
Han hade ett experiment där man skall föreställa sig ett ostron som ligger i ett varmt behagligt bad hela livet och är lycklig rakt igenom. Man får välja om man vill leva det livet eller livet som Haydn en känd musiker känd för att ha levt ett rikt lyckligt framgångsrikt liv.

Hans tankeexperiment är till för att reflektera över begränsningarna hos utilitarism som vill maximera lycka men en sak experimentet visar är att det enligt Mill finns olika typer av önskvärda saker. Högre och lägre pleasures. Man borde då sikta på dem högre.

Jag tänker på detta eftersom jag menar att det inte finns en sak utan flera och ett flöde av dem som är önskvärda. Det är mycket mer komplext.

Eftersom samhällen av människor idag är enormt komplexa och det helt enkelt finns så otroligt många kulturer, personligheter, intressen, passioner, känslor, tankar, beteenden osv så kan man inte räkna med att det finns något enkelt som löser alla problem eller ett samhälle som kan hantera allt eller vara rättvist helt och hållet.

Jag brukar sällan argumentera för eller mot politik eller samhällsteorier eftersom dessa ämnen för mig oftast handlar om att personer slänger tårtor i varandras ansikten vilken gör min poäng lätt och stämmer väl med att jag skippar det beteendet

Filosofi är kul, politik är skräp.

Håller med. Politiker har bara åsikter och vill ha makt. De saknar självdistans och tycks ta sig själva på djupt allvar. Detta gör dem skrattretande löjliga i mina ögon. Även om deras beslut påverkar min tillvaro har jag svårt att ta politik och politiker på allvar. De lever i sin egen hittepåvärld.

[Anders]

Verkligheten är grisig, rörig, och jag tycker nog systemet med politiker är hyggligt. Klart de vill ha mer eller mindre makt, men de tar också i det grisiga, står inte bara i en fålla och gläfser. Rätt närbesläktat med att vara vuxen.

Den aktivist som tar på sig blåstället och blir politiker får därmed min sympati. Följer både V, MP och SD politiker på insta och X trots att jag ogillar de partierna.