Spöken..

[silent mind]

Spöken är hyperdimensionella (om man tror på sådant), så fort man ska väga och mäta dom så smiter dom in i en annan dimension, *vips*. Som om dom inte ville bli förklarade. Vissa människor verkar ha en intuitiv känsla för andra dimensioner, och har därmed vissa möjligheter att höra och se saker som inte anses existera. Så länge som vi anser att världen har tre rumsdimensioner och en tid så kommer spöken att bete sig så där spökigt och mystiskt. tre+1 formatets begränsningar.

//Matte

[Squirrel]

Spöken är hyperdimensionella (om man tror på sådant), så fort man ska väga och mäta dom så smiter dom in i en annan dimension, *vips*. Som om dom inte ville bli förklarade. Vissa människor verkar ha en intuitiv känsla för andra dimensioner, och har därmed vissa möjligheter att höra och se saker som inte anses existera. Så länge som vi anser att världen har tre rumsdimensioner och en tid så kommer spöken att bete sig så där spökigt och mystiskt. tre+1 formatets begränsningar.

//Matte

Det här är ett intressant inlägg. Argumentet antar en rad saker sim kan studeras.
1) "Spöken är hyperdimensionella (om man tror på sådant), så fort man ska väga och mäta dom så smiter dom in i en annan dimension, *vips*. Som om dom inte ville bli förklarade. ..."
Ett "ad hoc"-argument. Sanningshalten går inte undersöka eftersom det bygger på att det exiterar en massa okända dimmensioner som inte har kunnat undersökas hittils och som vi inte har några indisier om att de skulle existera. Det går inte att motbevisa men det är stor risk för att multipla dimmensioner inte är annat än en undanflykt för dem som vill bevara sina hjärnspöken och luftslott. Det förutsätter även att alla spöken vill förbli oförklarade och att de har en mer eller mindre unik förmåga att röra sig i olika dimmensioner okända för oss. Ingen förklaring till varför det skulle vara så anges. det finsn inget som styrker teorin och det är inte den enda möjliga förklaringen. I vetenskapliga sammanhang är "ad hoc"-hypoteser bannlysta.

2) "... Vissa människor verkar ha en intuitiv känsla för andra dimensioner, och har därmed vissa möjligheter att höra och se saker som inte anses existera. ..."
Det är ett sätt att uttrycka det. Man kan även uttrycka det som att vissa personer har en livlig fantasi och är dåliga att skilja på vad som är upplevelser från en omvärld eller rena fantasifoster. Det är alltid möjligt att teoretiskt skapa en massa dimmensioner men det betyder inte att verkligheten som sådan har dessa egenskaper. Om dessa personer skulle gör aseriösa försök att undersöka dessa påstådda egenskaper hos verkligheten kanske de skulle bli trovärdiga men så länge de fortsätter med "ad hoc"-argument kan man lugnt avfärda dessa som nonsense.

3) "... Så länge som vi anser att världen har tre rumsdimensioner och en tid så kommer spöken att bete sig så där spökigt och mystiskt. ..."
Ett argument som inte säger särskillt mycket. Andra förklaringar är möjliga som reder ut spökbegreppet så att det inte förefaller mystiskt eller söklikt trots att man behåller hypotesen om begränsat antal dimmensioner. De känslomässiga konsekvenserna att inte godta förklaringen har för övrigt inget med förklaringens sanningshalt att göra.

[Stefan]

Men de passar väldigt illa in i den vetenskapliga världsbilden

Varför då? Om det en dag blev uppenbart att spöken existerade ser jag uppriktigt inte hur detta skulle omintetgöra den vetenskapliga världsbilden. Troligtvis gäller gravitation, F=m*a, 1+1=2, DNA som arvsbärare etc. alltjämt. Det troliga resultatet skulle istället vara att vetenskapen fick ännu ett område att förkovra sig i - man skulle börja undersöka spökena och utarbeta teorier kring deras levnadscykel osv.

Evighetsmaskiner är ett exempel på något som passar väldigt illa in i den vetenskapliga världsbilden, men jag ser inte varför spöken skulle vara det.

"Den vetenskapliga världsbilden" var ett ganska vagt uttryck. Hursomhelst, för det första skulle det vara dåligt för att vi hittills helt avfärdat allt tal om "magiska" händelser som existensen av spöken. Om vi tillåter spöken är det lättare att tillåta existensen av tomtar, troll, Gud, whoever. Det blir helt enkelt svårare att välja mellan olika hypteser. DNA-strängar är mer "vanliga" entiteter, i den meningen.

[meanman]

....Jag har både sett "spöken" och varit spöke själv vid flera tillfällen.... Så jag vet att de finns.

Nu går 'skam' på torra land, tror jag!
Du skrev visserligen klokt nog "spöken" och inte spöken. Men förmedlar att du varit och varit med om något spöklikt....

Jag undrar hur du kan påstå att det var något spöklikt. Jag har inte hört dig bestämma begreppet 'spöke'. Som det förefaller mig är det porösast av porösa begrepp. Knappt avgränsat åt något håll....

Låt vara att du varit med om något du inte kan beskriva, men kalla det inte för spöken, om nu inte spöket 'sagt' åt dig: Det här är vad ni människor menar med spöken!

Och det kunde ju likt förb*nnat lura dig....

[ShivaDestructor]

Jag skulle rekommendera de som anser sig vara "vetenskapliga" och ändå inte är öppna för existensen av t.ex. "spöken" - hur det nu definieras - att ta och läsa lite av t.ex. Rupert Sheldrake.

Jag har inga problem med att hitta vetenskapliga förklaringsmodeller som inkorporerar i princip alla paranormala fenomen. Det räcker med att lägga till en spatial dimension, medvetandefält, kvantsoppan (som redan verkar interagera med medvetande) och så har du en verktygslåda som heter duga.

Vad jag tycker är lite pinsamt är de som hävdar att de står för en "vetenskaplig" attityd egentligen är bakåtsträvare och medlemmar av "flat earth society". En vetenskapsman bör vara öppen, inte stängd. Varenda person av dignitet som har utforskat oförklarliga fenomen som hans/hennes samtid har ignorerat har definerats som kättersk. Förr var det kyrkan, i dagens läge är det dock "vetenskapen" som är religionen.

Galilei, Kepler, Newton, Bohr, Mendelejev, Planck, Einstein, Feynman + några dussin till sprängde gränser och förändrade världsbilder, ibland riskerandes liv och lem, ibland endast riskerande sitt professionella anseende.

Och för den som tror att något inte finns för att man inte kan detektera det så vill jag bara påminna om färgblindhet. Om alla vore färgblinda... hur såg världen ut då? Vi KÄNNER till elektromagnetism - ändå så är våra sinnen begränsade till en pytte-pytte-pytte-liten del av spektrat som omger oss. Vad kan susa förbi vid en viss våglängd som vi inte ser? Om du skulle rikta en godtycklig kamera på en slumpmässig koordinat på jorden och säga att giraffer inte finns, bara för att en inte råkar gå förbi vid din detektor... Finns syrsor? Har de slutat spela bara för att man råkar bli för gammal för att höra dem? Fladdermöss, kommunicerar dom, trots att vi inte kan höra dem? Barkborrens feromoner - är det bullshit?

Vetenskapen är ju bara en kartläggning som går i en viss takt allt eftersom man upptäcker fenomen. Feromoner och elektromagnetisk strålning på 1500-talet - jo jag tackar. Snacka om att tala i nattmössan och vara kättersk. Och idag så är det vardagsmat.

Många New Age-personer saknar förklaringsmodell och är vidskepliga.
Många "vetenskapliga" personer är lika vidskepliga fast tvärtom och vill inte ens reflektera över en förklaringsmodell.

Finns en rolig videofilm som heter "What the <bleep> do we know". Kvantfysikerna vill inte ens ta de filosofiska konsekvenserna av de experimentella resultaten och modellerna. Lite som att "Ja, vi vet att stryknin är giftigt men vi tror inte på det. Här, smaka."

Shiva

[hovnarr]

"Den vetenskapliga världsbilden" var ett ganska vagt uttryck. Hursomhelst, för det första skulle det vara dåligt för att vi hittills helt avfärdat allt tal om "magiska" händelser som existensen av spöken. Om vi tillåter spöken är det lättare att tillåta existensen av tomtar, troll, Gud, whoever. Det blir helt enkelt svårare att välja mellan olika hypteser. DNA-strängar är mer "vanliga" entiteter, i den meningen.

Titta noga på den andra meningen. Jag tror att kausaliteten är omvänd: vi har avfärdat existensen av spöken som "magiska" händelser. Vetenskapen dödar all magi. Där vetenskapen dragit fram blir sterilt och kliniskt rent. Det är omöjligt för något att förbli mystiskt när det inlemmats i vetenskapen.

På samma sätt är det som är utanför vetenskapen, det ovetenskapliga, nästa alltid flummigt och mystiskt. DNA-strängar är en förhållandevis ny upptäckt - föreställ dig att du skulle försökt sälja in det konceptet för 200 år sedan. Det hade varit bra mycket lättare att utarbeta en förklaringshypotes för spöken, som det dåtida vetenskaplig koncensus hade kunnat svälja, än att förklara hur alla människor var produkten av en oansenlig maskformig struktur som inte gick att se med blotta ögat. Tänk bara på stackars Pasteur som försökte påstå att folk blev sjuka av små väsen som ingen kunde se!

När vi sedan kunde påvisa DNA blev det vetenskapligt. Icke förr. Om vi en dag kan påvisa spöken kommer de också att bli föremål för vetenskap. Därmed försvinner också allt mystiskt med dem. 100 år senare kommer det att vara den naturligaste saken i världen - det kommer att finnas spökanpassade luftrenare, särskilda städverktyg för hårt ansatta kyrkogårdar, antispökmedel osv. Väsenskilt från ovetenskapliga tomtar och troll. Tills någon påvisar tomtar och troll, inom ramen för den tidens vetenskapliga paradigm. Och då kommer det vips att blomma upp föreningar som TRISS - tomtars rätt i stora städer.

Visst raljerar jag lite i det ovanstående, men det är vår förbannade plikt att ha lite historiskt perspektiv på saker och ting. Vi måste försöka sätta oss in i att folk delat upp saker i vetenskap och ovetenskap sedan renässansen, och i "rumsrent" och "icke rumsrent" långt dessförinnan. Lika mystiskt som vi idag finner spöken, lika mystiskt har bakterier en gång förefallit människor. Det finns varken art- eller gradskillnad mellan de två exemplen. Detta utgör givetvis inte ett indicium på att något sådant som spöken skulle existera, men utgör ett motargument till att spöken inte skulle existera för att de är "mystiska" och att vetenskapen i så fall skulle tvingas tänja på gränserna och acceptera mer mystiska ting. Förhållandet är istället det omvända att vetenskapen demystifierar.

[Tatjana]

Om det var meningen att vi skulle ha kontakt med andevarelser så hade vi ju varit skapta på det sätt som var till fördel för ett sådant möte?
Vi är skapta för andra saker, varför har vi annars så svårt för det? Både psykiskt och fysiskt. Om det hade varit naturligt som att äta en god glass eller en punchpralin så hade det ju inte varit så konstigt och komplicerat.
Varför skall man ta kontakt med andevarelser som man inte kan kommunicera med på ett rationellt sätt? Hur skall man tex få dem att gå när man inte vill leka längre?

[gamlis]

Tänk bara på stackars Pasteur som försökte påstå att folk blev sjuka av små väsen som ingen kunde se!

Exakt och det är därför som jag vill undersöka spökfenomen, inte tro. Kan bara säga att jag håller med dig.

Mikael
www.spokportalen.se

[FIG]

jag skuller villja fråga vad är ett spöke
Inte finns dom
för det kan vara lika svårt att säga som om dom finns.
men om du lycka att säga att ett spöke är

en lite filcka i med stövla
då vet man också om det finns.

men om du skuller möta ett spöke, skuller du käna igendet?

för att svara på dennna fårga så måste vi veta hura ett spöke se ut.
du kanse är ett spöker uta att veta om det,

komm i håg i denna värd är inget omölit

[Tatjana]

Hej.
Jag tänkte mig att försöka skriva ett rent obibliskt inlägg för att nyansera min personlighet ngt. Kan bli svårt men helt klart kul.

Min enkla och raka personlighet säger mig att det är skumt med spöken. Min nyfikenhet vill gärna veta med och min historia säger: passa dig!

Så spöken kan förklaras? Likaväl som ett flygplan kan förklaras för en blind. Totalt skeptism om man inte sett det med egna ögon.
Spöken har ju fått en ngt central roll i samhället, döda som går igen, demoner och deras slavar, onda döda vs goda döda, änglar, ja, name it.
För mig är det endast (ännu ett) bevis på att människan har svårt att acceptera döden. Jag "tror på spöken", det gör jag. Skulle aldrig förneka deras existens. Men jag tror inte att det handlar om reinkarnation eller karma eller döingar. Jag har inte mött på en enda person, rätta mig om jag har fel som har fått ut något LÅNGVARIGT positivt utav att kontakta andevärldar på ett eller annat sätt.

Jag minns en gång då jag själv var inne i matchen och talade med "döda", jag hade mycket mardrömmar och destruktiva tankar i övrigt så jag sökte mig expertis (inte en psykolog även om det kankse skulle va ett råd ) utan ett medium. Hennes/hans råd var inte så uppmuntrande vill jag lova.