Ateism

[Stefan]

Min tanke är ändå att vad du tror avgörs av hur du handlar.

och

Alla handlingar kan analyseras som orsakade av en tro och en önskan.

Tycker du att det är nödvändigt att definiera orsak och verkan i detta fall? Alltså om en viss tro leder till en viss handling, eller om en viss handling implicerar en viss tro?

Jag kan tänka mig att det finns vissa grundtrosuppfattningar på vitt skilda plan i människan, samt en slags situationell tro som låter sig analyseras utifrån en enskild handling. Att jag slår nån på käften betyder inte att jag tror att det är rätt som generell regel, men det kan mycket väl betyda att jag trodde att det var rätt där och då.

Visst, det kan man tänka sig: Man har vissa "grundtrosregler" och "grundönskningar" och sen har man mer specifika önskningar och trosföreställningar också. Människor som aldrig följer generella regler blir väldigt svåra att läsa.

Alla dessa frågor diskuteras ingående av Donald Davidson i hans program om "radikal tolkning", som jag verkligen rekommenderar att man sätter sig in i. Davidson utgår från sin lärare Quines idé om att en fruktbar setting för att se på översättning (detta torde vara av stort intresse för dig som översättare) är situationen där översättaren inte vet ett skvatt om den han ska översätta: "the jungle linguist". Quine har en del idéer om radikal översättning, som Davidson utvecklar (Davidson har dock ett helt eget program som Quine inte stödjer). En viktig idé är bl a att det inte finns något sånt som en korrekt översättning eller tolkning: "the indeterminacy of translation (Quine)/interpretaion (Davidson)". En annan minst lika viktig idé som finns hos Quine men som utvecklas enormt hos Davidson är att tolkaren måste använda sig av den s.k. "Principle of Charity", välvillighetsprincipen, när han tolkar/översätter. När vi tolkar en annan person måste vi göra denne så rationell så möjligt "by our own lights".

Dette är mest antydningar; jag kommer inte ihåg så mycket och fältet är som du förstår enormt. Men Davidson är nog den viktigaste språkfilosofen under de senaste decennierna. Mkt svårläst och ibland rätt flummig dock.

Utifrån detta kan man tänka sig att man tillskriver dig en tillfällig önskan om att slå till någon specifik person, utan att tillskriva dig en önskan om att slå till alla personer under liknande omständigheter, om det gör allt ditt beteende mer rationellt eller begripligt. Det är en viktig tanke hos Davidson att när vi tillskriver trosföreställningar och önskningar hos andra gör vi det holistiskt: en rubbning av systemet på ett ställe kan få återverkningar genom hela systemet.

Detsamma gäller dina vad: att jag gärna satsar pengar på att du finns betyder inte att har en aktiv tro på att du gör det. Det är inte det som normalt menas med "tro" eller "att ha en trosuppfattning". Att jag ogärna satsar pengar på om Gud finns innebär heller inte att jag INTE är övertygad därom, utan kanske att jag inte tycker att man bör spela om sånt (en slags vidskepelse), eller för att jag inte förstått spelets förutsättningar (menar "banken" samma sak som jag med "Gud" och "finns" till exempel?).

Visst, många är ovilliga att satsa pengar på vissa saker. Vadexperimenten förutsätter att man inte är det. Davidsons metod utgår emellertid inte från vadmetoden. Se också min kritik av vadmetoden.

Vadmetoden är en sorts "samhällsvetenskapligt experiment", och det är välkänt att samhällsvetenskapliga experiment alltsomoftast är mer problematiska än naturvetenskapliga. Som jag försöker visa på i den andra tråden, påverkar själva experimentet ofta den sociala verkligheten.